Kort framställning af underbildningar på artererna i deras continuitet. Akademisk afhandling, hvilken, med vidterfarna medicinska fakultetens i Upsala samtycke, under inseende af ... Carl Henr. Bergstrand ... för medicinska gradens erhållande till offentl

Ko r t f r a m s t ä l l n i n g a f

Underbinduiiigar på A rtererua

i

C A RL 11ENR. B E R G S T R A N D

Professor i CLirurgieu och Bdrnförlossniugskonslen,

för M e d i c i n s k a G r a d e n s e r hå l l a nde

till offentlig granskni ng framställes ocb försvaras af författaren

P E R A L F R E D E M A N U E L A R P I

af U p lan ds Landskap. Riksstatens Stipendiat.

p£ Medicinska Auditorium den 4 Mars 1 8 4 8

p. v. t. f. ra.

Sednarc Delen.

UPSALA,

i n r r L B i t ocn s e b&ll

V J S y s t e m « a o r t i c 11 m s u p e r i u s .

1. A r t e r i a r a (I i a I i s u n d e i b i n d e s på 3:ne st äl len : a ) p å r y g g s i d a n a f c a r p u s i ” l a f a b u l i e r e ” den f ö r dj upni ng s o m vid t um me n s e x te n s i o n u p pk om m er g e n o m framträdandet a f tendo e x t e n s . longi pä den i n r e , och de g e n o m s a mma s ens lida af l i gamentum carpi dor­ s a l e l ö p a n d e t e ndi nes e x t e n s . brevis och abduct, longi pol l ici s på den yttre sidan. E m e l l a n och paral l el t med d e s s a t e n di ne s g ö r e s en inci si on om 1 tum g en o m buden och f a s c i an; v ener och _{n e r v g r e n a r föras åt si dan och} a rleren i s o l e r a s med sonden.

b ) p å n e d r e t r e d j e d e l e n a f a n t i b r a c h i u m . Ha n d e n h å l l e s i supi nation. A l l e r e n k ä n n e s hiir tydligt; den är e n d a s t betäckt a f luid och f as cia, li gger emel lan 2 : n e v e n e r ocli b e l e d s a g as på yttre sidan a f nervus ra- di al is . _{T e n d o f l e x o r i s carpi radialis 1) tjenar till ledni ng,} o m m a a ej kä nner p u l s e n . I n c i s i o n e n , o mk r i ng

\ x/ 2

t u m , l on g i tu d i ne l t u p p å t , börjar

V2

c ) p å _{ö f r e t r e d j e d e l e n a f a n t i b r a c h i u m .} Arteren l i g g e r i int ersti tium e m e l l a n supinator l o n g u s ,

l ) _{M a l j; s i g n e ocli öfriga nyare Fransyska Cliirurger kalla denna}

m u sk e l: ’Ve p a lm a ir e g ra n d” , livilken man ej b ör forvexla «ned ’ le palm aire grêleJ*, eller palmaris longus Förf. begagnar della tillfälle alt göra upmärksam på den helt egna ocli inhemska terminologi, lnilken allm ani följes af de nyare Fransyska A uatomer- na o ch C h irurgern a, då eljest uraktlåtandet hriraf för, den endast m ed den vanliga Latinska nornenclaluren liemmastadde, nybörjaren lätt blir förvillande, och kan gifva anledning till ett och annat m iss tag , såsom del händi förf. ocli troligen flere före honom. Ut o m det ofvau upgifna exemplet må blott anföras M a l g a i g n e ’s:

"le p e d ie u x ”j eller muse, exteus. digit, com munis brevis, åt hvilken den Tyska öfrersättaren, Dr. E h r e n b e r g gifvit det ännu mera förvillande namnet af m u s c u l u s p l a n t a r i s .

p r o n a t o r t e r e s och f l e x o r carpi r a d i a l i s , u nde r supina« t o r n s i nre r a n d , o i n g i f v e n af 2 : n e v e n e r och med nervus radi al i s på yttre s i dan. I n e i s i o n e n g ö r e s 2 — 3 tum l å n g i r i k t n i n g af en l i n i a , h vi l ken l ä n k e s d r a g e n från en p u n k t

V0

2 . A r t e r i a u I n a r i s . D e s s r i k t n i n g b e t e c k n a s uppti l l a f en l i ni a från rnidten a f p l i c a c ubi t i till inre r a nde n a f ul na vid f ö r e n i n g e n e me l l a n d e s s öfre och m e d - l e r s t a t r e d j e d e l ; l ä n g r e ned a f en l i n i a från i ns i dan a f o s hume r i till r adi al s i dan af o s pisiforrne. D e n under- b i n d e s :

a } p å h a n d l o f v e n . En l o n g i t u d i n e l i n c i s i o n , 1 J/2 t u m l å n g , g ö r e s 3 — 4 l i ni er på yl t re si dan a f o s pisi- f o r m e g e n o m h u d , f a s c i a och pal mari s brevi s . D e t f r a m­ t r ä n g a n d e fettet b o r t t a g e s , då arteren träffas m e l l a n 2 : n e v e n e r o c h me d n e r v u s ul nar i s på inre si dan.

b ) p å n e d r e t r e d j e d e l e n a f a n t i b r a c h i u m . T e n d o f l e x o r i s carpi ul nar i s u t g ö r här l e d a r e n . Ef t e r ytt re r a n d e n a f donna s e n a g ö r e s en i nci s i on uppåt a f 1 — 2 t um, b ö l j a n d e — 1 t um o f v a n f ö r e h a n d l o f v e n . D e n bl o t t a de m u s k e l s e n a n f ö r e s i n å t , då a rt eren t räf f as, l i g ­ g a n d e på f l e x o r digi t, p r o f u n d u s , o m g i f v e n a f s i na v e n e r o c h m e d n e r v e n i nå t o c h n å g o t bakåt.

c ) _{p å in e d l e r s l a d e l e n a f a n t i b r a c h i u tn. Ä n ­} da I i 11 f ö r e ni ng e n e me l l a n öfre f j erdedelen af ulna o c h de tre ne d r e l i g g e r a l l e r e n på f l ex o r digit, p r o f u n d u s , e m e l l a n och täckt af f l e x o r digit, s u b l i mi s oc h carpi ul nari s. E m e l l a n d e s s a mus kl e r g ö r e s en incision a f 3 t u m, h v i l k e n dock icke far st räcka s g h ö g r e upp än 3 : n e t v ä i f i n g e r under c o n d y l u s int ernus humeri

x).

d) p å ö f r e d e l e n . O p e r a t i o n e n f örkas t ad för de s v å r i g h e t e r , med h vi l ka den är f ö r k n i p p a d 3).

3 . A r t e r i a b r a c h i a l i s följer inre randen af c o - racobracbi al i s och b i c e p s , hv i l ke n s ednare nedtill täcker »len n å g o t vid p r o n a t i o n , bvarf öre armen bringas i su - pinution vid d e s s underbi ndni ng. D e n delar s i g s tundom

l ) V e l p e a u , _{Nouveaux elements «le Medecine Opdral, Bruxelles} 18 i o T o m I

q) Pi^cis de Médecine Operaloiie Toin III. Paris 1 8 4 7 .

redan på ö f v orarmen i si na tve nne hufvtldgrenar ’ . U n ­ d e r b i n d n i n g g ö r e s :

a) i a r m v e c k e t . A r t e r e ns g å n g b e t e c k na s här af v e n a m e d i a n a b a s i l i c a , h v i l ken löper under buden parnl- l e l t ined d e n s a m m a ; s ä k r a s t e ledaren är tendo bicipitis, p å hvars inre si da man alltid finner artet en. Man låter de r f ö r e b i c e ps s a m m a n d r a g a s i g , så att de s s sena fram­ träder. Ef t er inre randen a f d e n n a setta g ö r e s en hud- i n c i s i o n a f 2 tum på insidan a f vena medi ana basi li ca, s o m blot tas och f öres undan. De t andra sni ttet g e n o m ­ s k ä r a p o n e v r o s i s b i c i p i t i s , då tondo bl ot tas , på hvars inre si da ar t e t e n träf fas, o mg i f v e n a f 2; ne vener med n c r \ u s m e d i a n u s på 3 — 1 l i n i e r s afs tånd på sin inre sida ; armen b ö j e s n å g o t , för att lätta arterens i s o l e r a nde . U n g e f ä r 2 tum ofvanf öre l e d g å n g e n g å r nerven öfver ät t eren till d e s s främre och yttre sida.

b) p å nt e d 1 e r s t a och c) p å ö f r e d e l e n a f a r ­ m e n . A l t e r e n l i g g e r på i nsidan a f biceps och coraco- br achi al i s , o m g i f i e n af 2;tte v en e r , med nervus me di anus på si n främre och ) t t r e , n e n us cutaneus i nternus på sin i n r e och ne r vus ul nari s på 4 - 5 liniers afstånd pi t sin b a k r e sida. Efter i nre randen a f n y s s n ä mn d e m u s k l e r g ö r e s , med l e d n i ng af p u l s a t i o n e n , en hudi nc i s i on a f 2 t um. S e d a n fascian blifvit g e n o m s k u r e n , ani rät f as t i d i nre mu s k e l r a n d e n n e r v u s m e d i a n u s , h v i l k e n f ö r e s ut s i d a n , och under och i no m d e n s a m m a arteten.

4 . A r t e r i a a x i l l a r i s . S t a m m e n , — ifrån n e d r e r a n d e n af första re f be ne t till främre randen af a x e l h å l u n -— , u n d e i b i n d e s :

n) i a x i I l e it. M e t h o d e n a f I. i s f r a n c . Pal. l i g g er l ) M u r r a y , Descriptio A iteriaium corpoij* immani, p i l .

på r y g g e n me d armen högt uppl yf t ad; arteren k ä n n e s i ri kt ni ngen a f e n l ongi t udi ne l li ni a e m e l l a n a x i l l e n s främre och m edierst a t redj edel . I d e n n a ri kt ni ng g ö r e s en hud- i nc i s i on a f 2 — 2*/^ m m ; det andra sni t t et blottar i nre randen a f c o r a c obr ac hi al i s . F ö r s t påträf fas v e n a a x i l l a ­ r i s , s o m föres b a k å t , s edan n e r v u s m e d i a n u s , hvars röt­ ter o m s l u t a o c h t äcka a r t e r e n , h v i l k e n på si n i nre si da har ne r v us c u t a n e u s i n t e r n u s och l ä n g r e b a k å t nervus ulna ris och radi al i s.

b u n d e r p e c t o r a l i s m i n o r . M e t h o d e n a f D e l - p e c h . Fat. l i g g e r p å r y g g e n , a r m e n a f l ä g s n a s från k r o p p e n under en v i n k e l a f 4 5 ° . F r å n f ö r e n i n g s p u n k ­ ten e m e l l a n cl avi cul æ yt t re och m e d l e r s t a t r edj edel g ö r e s i i nt ersti ti et e m e l l a n d e l t o i d e u s och p e c t o r a l i s major en i nci si on a f

2 i/ i

c) u n d e r c l a v i c u l a A r t e r e n l i g g e r i ett trian­ gulärt s pa t i um, b e g r ä n s a d t af c l a v i c ul a u p p å t ; nedåt och utåt af ppctoral is mi n o r ; n e då t och inåt a f pect oral i s ma ­ jor. D e n s j u k e s l ä g e bl i f ver på r y g g , a x e l n något| upp­ h ö j d , a r me n n å g o t afl ägsnad från b a l e n , för att s pänna huden. En i n c i s i o n a f 3 —

3

f rån o m g i f v a n d e c e l l u l o s a ; pe c t or al i s m i n o r , s o m korsar s å r e t s ytt re v i n k e l , f ö r e s utåt och n e d å t , då man först påträffar v e n a a x i l l a r i s , uppsväl l d vid hv a rj e exspi ration. D e n f ö r e s vars amt inåt. P å d e s s ytt re och bakre si da träffas a r t e r c n , under h v i l ke n s onde n föres inifrån utåt. P å a r t e r e n s yttre och bakre si da l i g g e r p l e x u s brachia­ l i s. L i g a t u r e n hör l ä g g a s of vanf ör e a f g å n g e n a f aiteria t hor ac i c a s u p e r i o r , dä d e s s g r a n n s k a p a n n a r s hindrar bi l d a n d e t a f t hrombus. Ma n bör vid g e n o m s k ä r a n d e t af p e c t o r a l i s , l i k a s o m vid i nf örandet af s onden s k o n a vena c e p h a l i c a , h v i l k e n i f o s s a i nf raclavicularis k o r s a r a r t t r e n , f ör att g å in uti v e n a axi l l ari s. L i s f r a n c g ö r i nc i s i o- ne n e m e l l a n båda por t i one r na a f pect oral is m a j o r , me n d e n n a me t h o d förkas t ar M a l g a i g n e , e me d a n varsänk- n i n g i a rmhål an lätt kan u pp s t å , då varets affopp hindras a f de n c o nt r a he r a de m u s k e l n .

5. A r t e r i a s u b c l a v i a u n d e r bi nde s :

a) p å f ö r s t a r e f b e n e t . Art eren l i g g e r i spatium t ri angul are e me l l a n c l a v i c u l a , o m o h y o i d e u s och s c a l e n u s a n t i c u s , i en i n s ä n k n i n g på första r e f b e n e t , med p l e x u s b rachi al i s n å g o t uppåt och ut åt , s a mt v e n e n , från hvi l ­ k e n den s k i l j e s g e n o m s c a l e n u s , inåt och nedåt. R o i i x,

M a r j o l i n , P h y s i c k , m. fl. haf va hvar för s i g före­ s l agi t o l i k a i n c i s i on s me t h o d e r . L i s f r a n c ’s m e t h o d a n ­ s e s a f M a l g a i g n e vara den bäst a. P a t i e n t e n s i t t e r , e l l e r l i g g e r ; s kul dran t r y c k e s n å g o t n ed å t och framåt. I n c i s i o n e n g ö r e s o me d e l ba r t ofvan c l a v i c u l a och paral l el t me d d e s s b a k r e r a n d , b ör j a n d e 1 tum från d e s s st ernal - ä nda och s l ä c k a n d e s i g till f ästet för trape z i us. O m vc na j u g u l a r i s träffas under h u d e n , föres den inåt. D e r e f t e r g e n o i n s k ä r e s p l at ysma m y o i d e s och f ascierna. M e d s o n d el l e r n a g e l d e l a s c e l l u l o s a n ; p e kf i ng r e t i n f ö r e s i i nr e s å r v i n k e l n o c h u p p s ö k e r den k n ö l på förs t a r e f b e n e t , s o m u t g ö r fästet för s c a l e n u s a n t i c u s , på hvars y l t r e

si-da arteren all ti d fi nnes. N a g e l n quarhål t es pâ k n ö l e n och t j e nar t i l l l e d n i n g för u n d e r b i n d n i n g s n å l e n . L i s f r a n c g e n o m s k ä r s t e r n o c l e i d o m a s t o i d e i yttre r a n d , då den vi sar si g i i nre s å r v i n k e l n , men M a l g a i g n e t i l l s t yr ke r att h o s magra p e r s o n e r s k o n a d e n s a m m a . A r k n ö l e n s v å r att fi nna ef t er d e n n a m e t h o d , rader M a l g a i g n e att i nföra fi ngret i y t t r e sår v i nke l n till första r e f b e n e t , och föl ja det i n å t , då man träffar k n ö l e n e l l e r , o m de n n a är mi ndre t y d l i g , ytt re randen a f s c a l e n u s , s o m då blir l e ­ dare. H o s k o r t h a l s a d e p e r s o n e r , der cl avi cul a är mera u p p h ö j d , är o p e r a t i o n e n svårare.

O m cl avi cul a s å t äcker r e l b e n e t , e l l e r arteren är s å i n s ä n k t , att den h ö g s t s v å r t kan i s o l e r a s , g ö r e s un­ derbi ndni ng:

b) e m e l l a n s c a l e n e r n a . M e t h o d e n af D u p u y ­ t r e n 1). O p e r a t i o n e n börjar s å s o m den f ö r e g å e n d e , men yttre f a s c i k e l n a f s t e r n o c l e i d o m a s t o i d e u s må s t e g e n o m s k ä ­ ras. Se d a n man funni t den n y s s n ä mn d e kn ö l e n på för­ sta r e f b e n e t , a f s k ä r e s n e dr e fästet för s c a l e n u s anti cus på s o nd. M u s k e l n s a m m a n d r a g e r s i g och man s er ar ­ t e r e n , h v i l k e n , g e n o m sin pul s ati on och sin ri kt ni ng upp­ åt och u t å t , s k i l j e s från de i mot s at t ri kt ni ng g å e n d e n e r v e r n a i p l e x u s brachi al i s Ma n bör g e n o m s k ä r a s c a ­ l e n u s med s må dr a g utifrån i n å t , för att s k o n a nervus phr e ni c us på d e s s f rämre och i nre s i d a , o c h arteria i na mma r i a i nt erna på nervi p hr e ni c i ytt re s i da ( M a l ­ g a i g n e ) .

c) i n n a n f ö r e s c a l e n e r n a . P å h ögr a sidan är operat i onen näst an outf örbar. P å den ve ns t r a l i g g e r ar­ teren d j u p a r e , men är l ä n g r e , h v å r f ö r e ope r at ör e n der har bättre ut s i g f e r på bi l dande af t hrombus . A . C o o p e r ,

C o l l e s , ni. fl. l i afva förrättat d e n s a m m a , m e n u t g å n g e n har all ti d varit o l y c k l i g . M a l g a i g n e råder d e n , s o m vil l f ö r s ö k a de nna o p e r a t i o n , att följa s a m m a m e t h o d , s o m n e d a n f ö r e u p p g i f v e s f ör unde r b i n d n i n g a f a n o n y m a .

6 . A r t e r i a m a m m a r i a i n t e r n a . I m e l l a n r u m ­ m e t e m e l l a n första o c h andra r e f b e n e t l i g g e r art eren s å nära randen af s t e r n u m , alt o p e r a t i o n e n d e r i g e n o m f ör­ s v å r a s ; me n i de 4 f ö l j a n d e i nt erst i t i erna är de n lättare. F r å n v i n k e l n e m e l l a n sterni rand och det n e dr e r e f b e - n e l s b r c s k g ö r e s en i n c i s i o n a f I % tum s ne dt uppåt e mo t nedre randen^ a f det näst of vanf ör e b e l ä g n a r e f b e ­ n e t , d o c k utan att s k a d a art eri a i nt ercos t al i s . I de nna r i k t n i n g i nt r ä ng e r man g e n o m pect oral i s m a j o r , hv a r på man under ett c e l l v ä f s l a g e r träffar l i g a m e n t a n i t e n t i a , h v i l k a , l i k a s o m den u n d e r l i g g a n d e mu s c u l u s i nt e r c os t al i s i n t e r n u s , f örs i gt i gt g e n o m s k ä r a s , då a rt eren t r ä f f a s , i n ­ bäddad i c e l l u l o s a n o c h åtföljd af sin v en. I tredj e och f j erde s pat i um i nt e r c o s t a l e l i g g e r arteren på fi brerna a f i nusc. t ri angul ari s s t e r n i , h v i l k e n här s ky dda r p l e v r a vid n å l e n s i nf örande.

7 . A r t e r i a a n o n y m a . D e s s g å n g b e t e c k n a s a f en l i nia från arti cul ati o s t e r n o - c l a v i c u l a r i s til me d e l l i n i e n

1 tum under öfre r a nden a f s t e r num. K i n g 1'', B t i j a l - s k y 2j , D i e t r i c h 3) haf va u p p g i f v i t m e t h o d e r , e n d a s t ut f örbara på cadaver. i\l o t t’s 4) m e t h o d f ö l j e s a f G r æ f e ’),

1) Dissertation sur la ligature de l ’artère innomine'e etc p a r T h . K i n g . Paiis 1 8 î i 8 .

2 ) Tabulae anntoinico-chirurgicae. Pet ropol. 1 8 2 8 .

o) Das Aufsuchen d er Schlagadern behufs d er Unte rbind, etc.

4) In Medical aud Surgical Register etc. N ew York i 8 t 8 . Vol . I. p. 8.

-h v i l k a Låda f örsökt den på l e f v a n d e , e-huru med o l y c k ­ l i g u t g å n g : den f öredragos äfven al M a l g a i g n e , H ä r ­ vid l i g g e r Pat. på ry g g en med hufv lidet lutadt hakat och a n s i g t e t vändt mot venstra skuldran. C h i r u r g e n st äl l e r s i g på h ö g r a s i d a n , _{och gör en hori zont al hudi nci si on} a f 3 tum ifrån h a l s e n s m e d e l l i n i a , o mk ri n g tum of van- f ö r e c l a v i c u l a . Ku a n n a n lika l ång i n c i s i o n , föl jande inre r a n d e n a f St e r n o c l ci d o ma s l o i il eus , infaller i den förras inre v i n k e l . S t e r n o c l e i d o m a s t o i d e u s los s as från sternum och till s t ö r r e d e l e n från c l avi cul a; li kaså s t e rno hjo ideus och s t e r n o i h j r e o i d e u s , s o m g e n o m s k ä r a s på hålsond. C e ll u ­ l o s a n d e l as , och v e n e r n a , s o m täcka a r t e t e n , skjutas u n ­ d a n , hvai efter M o l t a n l ä gg er ligaturen med ett eget i n ­ st rument *), hvi l ket lian recommender.tr v id un d er b in d ni ng af d j u p a r e bel ägna arterer.

8 . A r t e r i a c a r o t i s c o m m u n i s b e g i n n e r på h ö g r a s i dan i l i ka höjd rned öfre randen af s t er n um, på den venst ra o m k r i n g '/. t u m “) l ängre ned. Båda uppstiga d i v e r g e r a n d e på s i dorna a f t rachea och l a r y n x , h vil ka ä r o bäst a l edarne. S t a m me n dehtr si g hos mannen v an ­ l i g e n i höj d med öfra randen af cartilago thyreoidea; h o s q ui nnan deremot ungefär vid midten af detta brosk. H e n är i n ne s l ut e n i en g e m e n s a m s k i d a med vena j u ­ g u l a r i s int erna och n e r v u s v a g u s ; den förra på yttre och främre s i d a n , nå g o t t äckande a r t et e n ; tien sednare l i g ­ g a n d e mel l an k ä r l e n , n å g o t hakåt. M a l g a i g n e f ör ka­ st ar v a n l i g a m e t h o d e n , h v i l k e n , utom andra o l ä g e n h e t e r , äf v e n har den att hindra varets fria a f l o p p , då musklerna de r v i d i c k e g e n o m s k ä r a s . H a n s ki ljer vid underhindning af c a r o t i s e me l l a n

’/ica d ’élection'

”lieu de n éces­

s it é

l ä n g r e ned.

i ) Se B l a s i l i s , Akiutg. Abbild. Snppl Taf. [. fig. 6 l — 6 3. 3 ) L i s f r a n c 1. c. M a l g a i g n e npgifver 1 5 — 18 par. lin.*

a) u n d e r b i f i i r c a t i o n e n . N y m e t h o d , h vari ge­ n o m vena j u g u l a r i s e x t e r n a och r a m u s d e s c e n d e n s n e r \ i h y p o g l o s s i , h v i l k e n korsar caroti s un g e f a r I tum nedan- i ö r e b. f ur c a t i o ne n , s k o n a s och s å r e t blir ytl i gt. P a t i e n ­ ten l i g g e r på r y g g e n med upphöj dt b r ö s t , utsträckt bal s o c h åt den fri ska si dan böjdt huf vud. I n c i s i o n e n , 2 — 3 tun» l å n g , g ö r e s l ä n g s eft er inre rande n a f s t e r n o c l e i do - ma s t o i d e u s e l l e r b e l d r e några l i ni er u t å t , för att ej f ör­ fel a d e n s a m m a , s å att «less mi dl s a m m a n f a l l e r med bi f i i rcati onen. Här fi nner man a r t e r e n , s e d a n t raeheal - mu s k l e r n a bl i f\ i t d r a g n a i n å t , al l i i d på i ns i dan a f st er- n o c l e i d o m a s t o i d e u s , s o m utgör en s ä k e r l edare.

b) p å n e d r e d e l e n Ar t e r e n är bär närmas t täckt a f s t e r n o l h y r c ö i d e u s och s t e r n o h y o i d e u s , y t l i g a r e a f ster- n o c l e i d o m a s t o i d e i i nre rand och s u b c u t a n a l a g e r . L e d - n i n g s p u n k t e r n a äro s t e r not byr e oi de i yttre r a n d , s t e r n o h j - o i d e u s , s o m något t ä c k e r den förra och trachea. M e t h o ­ den är f ö l j a nde : Pat . l i g g e r pa r y g g e n me d ' bakåt höj dt , me n e j v r i d e t hufvud. En i nc i s i on a f 2 — 3 t u m , s o m börjar några l i ni er o f v a n l ö r e art i cul at i o s t e r n o c l a v i c u l a r i s , g ö r e s i r i kt ni ng a f en linia från d e n n a l e d g å n g e m o t s y m p h y s i s ment i l ). S e d a n b u d e n , f as ci a c e r v i c a l i s och s t ei n a l po r t i o ne n a f s t e r n o c l e i d o m a s t o i d e u s bl i fvi t g e n o m ­ s k u r n a ' ) i s a m m a r i k t n i n g , anträffas de båda t r a c h e a l - m u s k l e r n a i sin g e m e n s a m m a s k i d a , h v a r s f r ä m r e blad g e n o m s k ä r e s . I s t e r n o h y o i d e u s g ö r e s en t r a n s v e r s e l i n­ s k ä r n i n g , om det s y n e s n ö d i g t ; i anna t f al l f ö r e s den e n d a s t i n å t , ti l l i ka me d s t e r n o t h y r e o i d e u s . D e r e f l e r g e n o m s k ä r e s s k i d a n s b a k r e b l a d , s o m s a m m a n h ä n g e r med v ä i l s k i d a n , så nära t rachea soul m ö j l i g t , då m a n fin­

I ) M a I g a i g n e 1 . c.

2 ) Lifrned. af B i e r k e n , hvilken 1 8 0 7 , — ulan k ä n n e d o m om A. C o o p e r s föregående försök — , u n d e r b a n d carotis, g e n o m s k a r äf- ven steiuocleidouiiictoidctis. Sv. Läk. Säilsk H in d i. y:<Je Bandei.

ner arteren. S k u l l e man va r a i vi l l r å di g he t oni m t e ­ r e ns l ä g e , u p p s ö k e s , efter g e n o m s k ä r n i n g af de ytl i gare l a g r e n , C h a s s a i g n a c ’s

”tu b ercu le ca rotidien

L i s f r a n c 1) f ö r e dra g er den vanl i ga m e t h o d e n , med i nci si on l ä n g s S t e r n o c l e i d o ma s t o i d e i i nre r a n d , utan g e ­ n o m s k ä r n i n g af mu s k l e r n a .

9 . A r t e r i a c a r o t i s e x t e r n a . D e n n a operati on är förkni ppad me d s å s t or a s v å r i g h e t e r , att u n de r bi nd­ n i n g a f carotis c o m m u n i s i a l l mä nhe t f ö r e d r a g e s . D e n är doc k utförd me d f r a m g å n g a f flere chirurger. L i s ­ f r a n c föres l år att göra i n c i s i o n e n , l i k a s o m för u n d e r ­ b i n d n i n g a f caroti s c o m m u n i s , o m e de l b a r t under bifurca- t i o ne n och följa den b l o t t a d e arteren uppåt till des s del- n i n g s s t ä l l e , då man träffar och kan underbi nda b å d e c a­ roti s e x t e r n a och i n t e r na.

1 0 . A r t e r i a t h y r e o i d e a s u p e r i o r . Pat . vänder huf vudet åt motsatta si dan e m o t d e n , på hv i l ke n opera­ t i o ne n f ö r e t a g e s , och s t ö d j e r det mo t en b a k o m s t å e n de me d h j e l p a r e s bröst. M e d l e d n i n g a f p u l s e n g ö r e s en hudi nc i s i o n af 1 — 1 '/, t u m , börj ande n å g o t b a kom och n e d a n f ö r e a n g u l u s m a x i l l æ i nf eri ori s och f ö l j a nde inre r an d e n a f s t e r n o c l e i do m a s t o i d e n s . Me d v e n s l r a p e k f i n g ­ ret i såret u n d e r s ö k e r man art erens l ä g e . D e n b e t ä c ­ k a n d e cel l ul os an g e n o m s k ä r e s på s o n d , hv a r på a rt eren i s o l e r a s med s k a l p e l l s k a f t e t , s o n d e n e l l e r fingret 2).

1) 1. c.

2 ) C h e l i u s , Bemerkungen ü b e r die S tru m a vaseulosa und die U n ­ ter bindung d er oberen Schiiddrü sen -Sch lag ad er n. in Heidelberger klinischen Aunalen. Bd. I. S. 2 0 8 .

11. A r t e r i a l i n g u a I i s 1). En (ill t vå linier of- v a n f o r e oeh pa r a l l e l i med cornu m a j u s o s s i s hy o i d e i g o ­ res e n i n c i s i o n a f 1 2 — 1 5 li nier g e n o m h u d e n och pla- t ys ma m y o i d e s , då ne dr e randen a f g l a n d u l a s u b m a x i l l a - ris anträf fas. U n d e r den nå g o t u p p l y f i a d e kör t e l n träffas t e n d o mus cul i d i g a s t r i c i ; 1/ 2 l i nia n e d a n f ö r e s i s t n ä mn d e l e d n i n g s p u n k t f i n n e s n e r v u s h y p o g l o s s u s , s t u n d o m l ä c k t a f nå g r a fi brer a f s t y l o h y o i d e u s . En l i ni a ne d a n f ö r e n e r v e n bör mu s c u l u s b y o g l o s s u s t r a n s v e r s e l t d e l a s , då ar t e r e n t räf f as, b v a r ke n åtf öl jd a f ven e l l e r nerv. Vid f ör s t a i n c i s i o n e n bör v e n a f aci al i s s k o n a s . H o s qui nnan l i g g e r t u n g b e n e t s t u n d o m s å h ö g t , att o p e r a t i o n e n är näs t an o u t f ö r b a r , e h ur u den a nnar s a f M a l g a i g n e f ö r ­ k l a r a s för en a f de lättare.

1 2 . A r t e r i a m a x i l l a r i s e x t e r n a . Vi d i nre r a n d e n a f ma s s e t e r g ö r e s en i nc i s i on a f 1 — 1 tum s n e d t utåt och n e då t g e n o m b u d e n , c e l l v ä f v e n och pl a- t y s ma n i y o i d e s ; art eren träffas nu på p e r i o s t e u m med v e n e n på sin yttre sida.

1 3 . A r t e r i a t e m p o r a l i s . Me d l e d n i n g a f pul ­ s e n g ö r e s en i nci s i on a f 1 tum mi dt e m e l l a n art i cul at i o m a x i l l a r i s och yt t re h ö r s e l g å n g e n . V e n e n l i g g e r på ytt re s i dan. 1 4 . A r t e r i a o c c i p i t a l i s . E n i nc i s i o n a f 1 — 1

x/ s

/ Q

1 5 . _{A r t e r i a a u r i c u l a r i s p o s t e r i o r .}

En h a l f t um n e danföre auricula g ö re s , efter inre randen af ster- n o c l e i d o m a s t o i d e u s , en incision af 1 tum uppåt genom hud och m u s k c la po n ev ro s . _{I nedre s å r v i nk e l n s yn e s då} gl a n d ul a p a ro ti s , i den öfre musc, retrahens auriculæ, o c h midtuti såret arteren.

M a l g a i g n e f örbi går underbindni ngen af arteria m a m ma r i a interna, vertebral is, th yreo idea, carotis externa o c h i nt e r na, ma x i l l a r is e x t e r n a , coronaria labii, infra- or bi t al i s , t e m p o ra l i s och o ccipi tal is, emedan han ej an* s e r d es s a o pe r a t i oner användbara på lefvande.