Kort framställning af underbildningar på artererna i deras continuitet. Akademisk afhandling, hvilken, med vidterfarna medicinska fakultetens i Upsala samtycke, under inseende af ... Carl Henr. Bergstrand ... för medicinska gradens erhållande till offentl

K o r t f r a m s t ä l l n i n g a f

Umlcrljliifliiiiigar på Artercrna

i deras continuitet.

A k a d e m i s k _{A f h a n d l i n g ,}

l h v i l k e n , m ed vidterfarna M edicinska F akultetens i U p s a l a s a m t y c k e ,

under inseende af

d o c ï ï.

CARL IIEND. BERGSTRAND

Pr ofe sso r i _{Chirurgien oc h Barnforlossuingskonslen,}

för M e d ic in sk a G radens erhållande

till offentlig granskning framställcs ocli försvaras af författaren

L E O N H A R D E N G S T R Ö M

af Veslm. oc h Dala Landskap,

pä Medicinska Auditorium den 2G Febr. 1848

p. v. t. e. m.

Förra Delen.

b c f

F örfattarena h afva med utarbetandet a f denna

lilla a f handling velat, såsom titeln antyder, lem-

?ia en " k o r t f r a m s t ä l l n i n g a f u n d e r b i n d ­

n i n g a r p å A r t e r e r n a i d e r a s c o n t i n u i -

tet'’j, enligt de f . n. mest godkända operations-

methoder. V i hafva h ärvid hufvudsakligen fö ljt

M algaigne, hvars arbete: Manuel de Médecine

O pératoire, med skäl räknas såsom ett a f de y p ­

persta i denna v ä g ; dock hafva v i tillåtit oss

afvikelse h ärifrån , der v i trott oss finna mindre

noggranna Anatomiska u ppgifter, eller hos an­

dra fö r fa tta r e , såsom L is franc, Velpeau, A . Coo­

per, m. fl. j till hvilkas arbeten vå r ärade Prae­

ses u r sitt bibliothek benäget lemnat oss tillgång J

fu n n it i v å r tanke bättre operationsmethoder upp-

gifna

_{hvilka v i då fö r e d r a g it, äfvensom v id}

de underbindningar j såsom på de flesta a f Ca­

rotis

_{ö fre fö rg re n in g a r, hvilka a f nyss nämn­}

de f ö r fa tta r e fö r b ig å s , de allmänna methoderna

bl

_{i f v i t anförda y sådana de i sista upplagan a f}

Chelii Handbuch der Chirurgie finnas upptagna.

Vi hoppas och önska slutligen > att v i ej genom

dm nödiga kortheten gjort oss skyldiga till f ö r

stor otydlighet i v å r fram ställning och alltför

mycket stym pat vå rt ämne.

U N D E R B I N D N I N G A F A R T E R E R I D E R A S C O N T I N U I T E T . ” L a q u e o ig i t u r c o n s t r i n g e n d a c t c o ni uc nt la s u n t v a s a . ” Ai c b i c é k e i. D e t t a u n d e r b in d n i n g s s ä t t a n v ä n d e s : 1. \ i d A n e v r i s m e r o c h T e l e a n g i e c t a s i e r . 2. Vi d H y p e r t r o p h i e r o c h D e g e n e r a t i o n e r , s å ­ som vid S tr u m a v a s c u l o s a , S a r c o c e l e , o. s. v.

3 . V i d b l ö d n i n g : a) da den laederade art eren l i g g e r

s a d j u p t , a u u n d e r bi ndni ng ej k a n s k e i s å r e t ; b)

då b l ö d n i n g från arteria: nutri tiæ e j s t i l l a s g e n o m

t n m p o n e r i n g ; c) vid p a r e n c h y ma t ö s a b l ö d n i n g a r ; d)

v i d ef t e r bl ödni ngar ; e) vid hä f t i g a b l ö dni ng a r från

b r a n d i g a del ar.

V id u n d e i b i n d n i n g a f a rle rer i a ll m ä n h e t har man

3:n e h u f v u d i n o m e n te r att ia k t t a g a : 1 :o a r te r e n s u p p s ö ­

k a n d e , 2 :o d e s s is o l e r i n g och 3 :o a n l ä g g a n d e t a f l i g a ­

t uren.

l : o A r t e r e n s u p p s ö k a n d e . M an g ö r s i g red a

efter p u l s a l i o n e n ; h uden s p ä n n e s på det v a n lig a s ä t t e t , så att d e s s liig e i fö rh å lla n d e till k ä rlet ej r ubbas; hud

och fa s c ia g e n o m s k ä r a s i s e r s k i l d a s n i t t , på det man

alltid m å v e t a , h v il k a dela r man liar för s i g . A id ytl ' « L b e lä g n a a r le r e r g ö r e s h u d in c i s i o n e n p a r a lle lt ined kärle ts

g å n g ; vid d ju p a r e lä g e bör s n ittet n å g o t k o r s a a r l e r e n ,

för att ej f ö r f e la d e n sa m m a . O m arte ren l i g g e r o m e ­

d elb art u n d e r f a s c i a n , öppnar man d en n a g e n o m ett snitt

p å sidan 0111 k ä r l e t , för att ej læ dera d e t s a m m a ; li g g e r

arte ren d j u p a r e , in t r ä n g e r man i m u s k e lin t e r s ti tie r n a och

s k i l j e r med fi n g r a r , h å l s o n d , e lle r s k a l p e ll s k a ft musk­

le rn a från h varan d ra. E n d a st i det fall att m u s k e lfi­

brerna f ö l ja en an n an r i k t n i n g , än h u d s n i t t e t , må man

g e n o m s k ä r a d em . T ä c k e s arteren a f m u s k e ln s ran d ,

u p p ly ftes den s e d n a r e . E n s ä k e r k ä n n e d o m om delarnas

rela tiv a lä g e und erlättar b e t y d l ig t ar te r e r n a s upp sök an d e; så träffas t. e x . arteren på mid ten a f låret under inre

randen a f sa r lo r iu s o c h e n l. M a l g a i g n e ‘) utgör den

af C h a s s a i g n a c a n m ä r k t a

’’tu b ercu le c a ro tid u n ”

så s ä k e r le d a r e vid u p p s ö k a n d e t a f c a r o t i s , att man på

c a d a v e r , utan f ö r e g å e n d e h u d i n c i s i o n , kan st ic k a bist 11—

rien r a k t in uti a r t e r e n , om m an sätter ett finger på

denna le d n in g sp u n k t» P å den s y n l i g a p u ls a lio n e n och

på k ä r le t s a f p l a l t n i n g , då det c o m p r i m e r a s närm are hjer- tat, i g e n k ä n n e r m a n , alt man in t r ä n g t till arte ren.

2 : o A r t e r e n s i s o l e r a n d e . K ä r l s k i d a n öppnas

säkrast m ed n a g e l e ll e r s o n d ; men lä m n a s o ö p p n a d , om

a it e r e n s g u l a k t i g a färg lå ter befara ett s j u k l i g t tillstånd

i d e s s hin n o r. A r te r e n bör sä litet so m m ö j lig t is oleras.

I l å l ä o n d e n fatta s s å s o m en s k r i f p e n n a och föres under

a r te r e n ; l i g g e r arteren d j u p a r e , b ö j e s s o n d e n s spets nå-

g o t , e l l e r o c k b e g a g n a r man s i g a f en D e s c h a m p s

a n e v i i s m a - n å l . B e l e d s a g a s sm ärre kärl a f en n e r v , i n

G

f ö r e s so n d e n e m e l la n arteren och n e r v e n , m e n da Ingen n e r v å t f ö lj e r k ä r l e n , e m e l la n a l l e r e n och v e n e n . U r -a k t l å t e s d e n n -a f ö r s i g t i g h e t , lö p e r m-an f-ar-a -att læder-a n e r v , e ll e r v e n . V i d större v e n e r f ö r e s s o n d e n alltid e m e l l a n arteren och v e n e n , e m e d a n en læ sio n på d e n se d n a r e s k u l l e fr a m k a lla en b lö d n i n g , h v il k e n lätt k u n d e h l i f v a v å d lig . S t ö r r e arte rer v ik a u n d a n för s o n d e n , e l l e r platta s i g fram för d en sa m m a och k u n n a då hederns. F ö r att fö r e k o m m a d e t t a , fix e r a r man arteren m ed tu m ­ m e n och p e k fin g ret a f v en stra handen o fv a n - och n ed an - fö r e d et s t ä l l e , der so n d e n in fö res. S k u l l e andra v i g t i ­ g a partier u p ply ftas på son d en t i ll ik a med ar te r e n , m å ­ s t e den is o le r a s m ed en an n an s o n d , in n a n den fö r s ta b o r t t a g e s . I g e n o m p u ls a tio n e n s k i l j e s d en u pplyftade a r­ te r e n fr ån cn n erv ; p å färgen från en v e n .

3 . L i g a t u r e n s a n l ä g g a n d e . L ig a tu r e n in f ö r e s a n ti n g e n p å b ålson d tned en v a n l i g s i l f v e r n å l ,

”

sty le t

a ig u ille

D e r e f t e r g e r m a n p a tie n te n e tt så d a n t l ä g e , att v a r e t , i h ä n d e ls e su ppuration s k u l le in t r ä d a , får fritt af- lopp och m u s k le r n a slappas.

T a v i g n o t ’s 2) s ubc ut a na und e r b i n dn i ng t orde s a k ­ n a prakt i sk an v ändbar he t .

1) V e l p e a u , N ou veau x ele me nts de M éd ec in e opératoire. B ru x­ elles l 8 4 o . T o m . I. pag. 3 3 g .

2 ) D e la ligature sou s-cu tan ée des artère*) i E xam inateu r m e d ic a l. F é v r ie r, i 8 4 2 .

D e specicla underbiniln in garna.

S y s t e m a a o r t i c u i n i n f e r i u s .

1 . A r t e r i a p e d i æ a s. d o r s a l i s p e d i s . D e s s

r i k t n i n g och u tstr ä c k n in g b e t e c k n a s af en lin ia från m id ien a f sp a t iu m in te r in a l le o l a r e till b a k r e d e l e n a f l: s t a s p a ­ tium in t e r o s s e u i n . A r t e r e n l i g g e r e m e l l a n e x t e n s o r h a l l u - c is l o n g u s och e x t e n s o r digitor. c o m m u n is b r e v is . F o t e n h å l l e s u t s t r ä c k t ; i r ik t n in g a f arte r e n s g å n g g ö r e s en i n ­

c is io n a f 1 — 2 tum e m o t första sp atiu m in t e r o s s e u i n ;

e x t e n s o r d ig ito r . co m m u n is u p p s ö k e s , då arte ren träffas p a d e s s in re s i d a , åtf ölj d a f 2 ;n e v e n e r och på uts id an bo l e d s a g a d a f cn g r e n a f n e r v u s p ero n æ u s p r ofundus,

2 . A r t e r i a t i b i a 1 i s a n t i c a . E n l i n i a , från mid-

ten e m e l l a n tu b eros itas ti biæ och c a p itu lu m fibulae till

m idte n a f spatium i n t e r i n a l l e o l a r e , b e te c k n a r arteren s

g å n g . D e s s två ö f r e t r e d j e d e la r l i g g a på l i g a m e n t u m

in t e r o s s e u i n , den n e d r e d e l e n på y lt r e oc h främ re ytan

af tibia. D e n u n d e rb in d es h v a r k e n på sin ö fre f j e r d e d e l ,

för sitt djupa l ä g e , e l l e r på den n e d r e , fö r l e d g å n g e n s g r a n n s k a p ; på h e la den öfrig a d e l e n är m e t h o d e n d e n ­ sam ma. A r te r e n li g g e r n e m l i g e n i fö rsta m u s k e l i n t e r s t i t i e t

från t i b i a , upptill e m e l la n tib ia lis an tic u s och e x t e n s o r

d ig ito r u m l o n g u s , lä n g r e ned e m e l l a n den förra och e x ­ te n s or halliycis; den å t f ö lj e s nf 2 : n e v e n e r , sa m t n e r v u s

p e r o n a m s p r o f u n d u s , so m u n g e fä r på m id ie n a f b e n e t

k o r s a r a r t e r e n , för att g å till d e s s inre sida. F ö r att

pj g ü m isto oui första m u s k e l i n t e r s t i t i e t , g ö r L i s f r a n c 1) lind n c i s i o n e n s n e d i utåt och uppåt från crista t i b i æ , så

att d e s s öfre del är 1 —

i y

— a fl ä g s n a d från c r is ta , g e n o m s k ä r fascia cruralis trans-

v e r s e l t och u p p sö k e r intei s t i t i e t , h va reft er fascian d e la s

pa l ä n g d e n . _{M u s k l e r n a å t s ki l j as m e d s k a l p e l l s k a f l e t , da} m a n träffar arteren.

3 . A r t e r i a t i b i a l i s p o s t i c a . D e s s g å n g b e ­ t e c k n a s af en lin ia från tnidten a f k n ä v e c k e t till inidten e m e l l a n te n d o A c h illis och m u lle o lu s in tern us. D e n u n - d e r b in d e s :

a ) b a k o m m a l l e o l u s i n t e r n u s . A rteren ligger n ä st a n parallelt med bakre randen a f m a l l e o l u s , endast b e t ä c k t a f huden och fa scia n. E n lo n g i t u d i n e l i n c i s i o n , b ö r j a n d e u n g e fä r

V,,

/ 0

tu m o fv a n o m m a l l e o l u s , g ö r e s m id tem ella n d e n n e o ch te n d o A c h i l l i s , då man träffar a r t e r e n , o m g ifv en af 2:no v e n e r och b e le d s a g a d på yttre o ch b a k r e sidan a f n er­ v u s ti b ia lis.

b) p å b e n e t s m e d i e r s t a t r e d j e d e l . H är g å r arte r e n p a r a lle lt m ed inre randen a f tib ia , på 5 — G li- n ic r s afstånd u t å t , tä ckt a f fascia profunda cr u r is , fascia s u p e r f ic ia lis och h u d e n ; o m g i f v e n a f 2 :n e v e n e r , m ed n e r v u s tibia lis på yttre sidan. En in cisio n 2) af 2 — 3 tum g ö r e s från inre randen a f tendo A c h illis uppåt em o t inre r a n d e n a f tibia under en v in k e l af 3 5 ° ; vena sa p h e n a f ö r e s åt s i d a n , om den visar s ig i så r e t; fascia superfici­ al i s g e n o m s k ä r e s , p e k fin g ret in fö res i nedre s å r v in k e ln m e d d e s s polm aryta vänd åt (endo och man går derm ed in ifrå n u tå t , sam t nedifrån u p p å t, för att å tsk ilja m u s k ­ lo r n a . F a s c i a profunda ö p p n a s och arteren anträffas.

c) p å b e n e t s ö f r e t r e d j e d e l . A lle r e n aflägsnar s i g här m er och mer från inre tibialranden. B e n e t hvilar

l ) M a i) « c , Traite theoretique et pratique de la ligature des Kx->

t«!ies. Paris i 8 j 2 . V e l p e a u gör iuc isioneu 2— 3 liuier träu r.mdeu af Malleolus.

pii y lt r e s id a n ocli b ö je s i h ö ft- och k n ä led . E n lo n g i-

m d i n e l in c i s i o n a f 3 tum g ö r e s pä G— 7 lin ie r s afstånd

ifrån inre l i h i a l r a n d c n , g a s t r o c n e m iu s fö res u t å t , den nu b lo t ta d e s o l e u s l o s s a s ifrån sin a fästen på b a k re ytan af tibia o c h d r a g é s utåt och b a k å t; fascia profunda öppnas

och nu s ö k c s a rteren . D e n n a o p eration är s v å r att ut­

föra till och m ed på ca daver. M a n e c *) a n s e r den ej

böra fö r e t a g a s h ö g r e u p p , än till öfre fjer d e d elen af be­

net. I s t ä l le t fö r alt g e n o m s k ä r a s o l e i f ä s t e n , delar han

fibrerna 7 — 8 li n ie r ifrån inre t i b ia l r a n d e n , g e n o m s k ä r

frä m re b la d e t a f s o l e i s e n s k id a och fa s c ia profunda på

so n d sa m t is o le r a r arteren.

4 . A r t e r i a p e r o n æ a u n d e r b in d e s v a n lig e n något

n ed a n fö r e m idie n a f b e n e t , e m e d a n den h ö g r e upp li g ­

g e r för dju pt och man p å b e n e t s n ed re t r e d j e d e l blott

träffar d e s s b ak r e g r e n . E n in c is io n 2) a f 2 tum g öres

från y ttre randen a f tondo A c h i l l i s sn e d t uppåt och utåt

till yttre randen a f fibula ; v e n a s a p h e n a e x t e r n a föres

u n d a n , f a s c ia su p e r ficia lis g e n o m s k ä r e s och A ch illessen an fö r e s i n å t , h v a r e fte r fa s c ia profu n d a öp p n a s på sonden;

fö rsta m u s k e lin t e r s titie t från fibula u p p s ö k e s och m u s k ­

le r n a å t s k i l j a s , då arteren träffas på lig a m e n tu m interos- seu m a n tin g e n e m e lla n ti b ia l is p o sticu s och fl e x o r hallucis l o n g u s , e lle r e m e l la n fibrerna a f s is tn ä m n d e m u sk el.

5. A r t e r i a p o p i i t æ a st r ä c k e r s ig från nedre tred­ j e d e l e n a f l å r e t , e l l e r från s t a m m e n s g e n o m g å n g genom M u s e , adductor m a g n u s 3) till öfre fe m te d e le n a f benet,

ig e n o m fos sa po p lita ia. N e r v och v e n , i b ö rja n på ar-

teren s yttre o c h b a k r e s i d a , k o r s a den s e d a n , så att v e ­

nen från h ö jd e n a f c o n d y li k o m m e r p å in re sidan. Pat.

i ) 1* c. a) L i s f r a n c 1. c.

l ä g g e s f r ams t upa o c h b e n e t ut s t r äc ke s . Ar t e r e n under- b i n d e s :

a) p å d e s s n e d r e d e l . E n lo n g i t u d i n e l in cisio n *) a f o m k r i n g 3 tum g ö r e s m i d te m e l la n capit a g a s t r o c n e m i i , b örjan d e n å g r a li n ie r n ed a n fö r e a rticu la tio g e n u s och g å ­ e n d e nedåt och n å g o t litet u tå t från m e d e l l i n i e n , em e d a n

g a s t r o c n e m i u s in t e r n u s är t j o c k a r e , än e x t e r n u s . V e n a

s a p h e n a e x t e r n a f ö r e s u n d a n , då den v is a r sig . C apita

g a s t r o c n e m i i å t s k i l j a s med p e k fi n g r e t, k n ä e t b ö j e s n å g o t,

m u s k l e r n a d r a g a s åt s i d o r n a , då n e r v u s pop li tæ u s fö rs t

anträffas. U n d e r d e n n a träffas v e n e n n å g o t i n å t , m ed

a rteren på sin yttre och främ re si da. D e t t a f ö r h å lla n d e

är d o ck i c k e alltid constant"). O m in c i s i o n e n fortsattes

n e d å t , m u s k le r n a å t s k i l j a s o ch s o l e n s g e n o m s k ä r e s , s å

k o m m e r man till a r te r e n s d e l n i n g s s t ä l l e och k u n under*

b in d a hvnrdera g r e n e n s e r s k i l d t . b) p å d e s s ö f r e d e l . E n in c i s i o n a f o m k r i n g 3 tu m g ö r e s från f ö r e n i n g s p u n k t e n e m e l l a n den in re och i n e d l e s t a tr e d j e d e le n a f sp a t iu m i n t e r c o n d y lo i d e u in e m o t s p e t s e n a f fo s s a p oplitæ a 3) ; u n d e r hu d en o ch fa s c ia n träffas m y c k e t f e t t , s o m d e l a s m ed f i n g r a r n a , s o n d e n e ll e r s k a l p e l l s k a f t e t , då m an finner fö rst n er v e n m e r a

y tl ig t och på yttre si d a n a f k ä i l e n , sedan v e n e n o c h

s l u t l i g e n in åt och i d ju p e t a r t e r e n , n å g o n g å n g b e tä c k t

a f v e n e n och s v å r att is o le r a . F ö r att lätta n å l e n s i n ­

fö r a n d e b ö j e s k n ä e t .

6 . A r t e r i a c r u r a l i s k a ll a s s t a m m e n från ar eu s

c r u r a lis till nedre t r e d j e d e l e n a f lå ret. D e s s lo pp b e ­

t e c k n a s a f en 1 i n i a , so m från m id ien a f a rcu s n e d s t ig e r k r i n g lå r e t s in s id a t i l l m i d te n a f k n ä v e c k e t 4). V e n u i ) L i s f r a u c 1. c. 3 ) L i s f r a n c 1. c. a ) V e l p e a u 1. c, 4 ) V e l p e a u 1. c.

crurali s l i g g e r infil och bakåt i en g e m e n s a m ski da med

a r t e f e n ; n e r v u s cruralis pf» yltro sidan A r l e r e n k o r s a s

a f s a r t o r i u s , s o m här är en s ä k e r ledare. D e n undc r -

b i n d e s :

a) p å d e s s n e d r e d e l . H ö f t - o c h k n ä le d höjas

och e x t r e m i t e t e n hvilar på sin yttre sida. Y ttre ra nden

a f s a r to r iu s u p p s ö k e s och tjenar till le d n in g vid inci-

s i o n e n . K a n ra nden ic k e f i n n a s , g ö r e s i riktning a f ar-

t e r e n s g å n g en hudin cision a f 2 l/ 2— 3 tu m , h vars ena

h ä lf t f a l le r på m e d l e r s t a , den andra på n edersta tredje­

d e l e n a f lå ret. _{N u f ö r s ä k r a r man s i g om sartorii läge,}

fa s c ia n g e n o m s k ä r e s n å g o t inanföre m u s k e ln s y ltr e rand, m u s k e ln l o s s a s ur skidan och föres inät. D å bakre bla­ det a f sk id an ä fv e n b lifv it g e n o m s k u r e t , trätfar man på den k a n a l , so m a f a d d u c to r m a g n u s bildas för arterens g e n o m g å n g . K analen öjppnas på s o n d , då a rleren anträf­ f a s , m e d ven en på s i a in re och n e r v u s sa p h e n u s major på y lt r e sidan,

b) p å d e s s m e d l e r s t a d e l . E x t r e m ite te n s l ä g e ,

s o m ofv a n . _{En in c i s i o n af 2 % — 3 tum g ö r e s em ellan}

s a r t o r iu s o ch g r a c i l i s , ej lä n g r e n e d å t , än till den punkt, der d e s s a b åda m u s k le r s m otsvaran d e ränder beröra hvar­ a n d r a , f ö l j a n d e den fö r s tn ä m n d e s inre rand; sartorius l o s s a s o c h f ö r e s utåt o c h , sedan bakre bladet a f fascian b l i f v i t g e n o m s k u r e t , träffas arteren före inträdandet i ka­

n a le n . V e n a s a p h e n a är dervid i f a r a , m en kan lätt

s e s och u n d v i k a s , e m e d a n den u p p s v ä lle r b e t y d l ig t , då

v e n a cru ra lis co m p r im e r a s e m ot os pubis. D e lta är L i s - f r a n c ’s m e th od . R o u x 1) g ö r in c isio n e n vid sartorii yttre

rand o c h D e s a u l t 2) lä n g s t efter d e s s m ed lersta d e l,

s a m t g e n o m s k ä r m u s k e ln tran sverselt. M a l g a i g n e a n ­

i ) N o uv e au x elem en ts d e Ia M edeciiie opératoire. T orn . 1. p. 7 3 o . a ) Oeuvre* chirurgicales etc. publ. par B i c h a t .

s e r L i s f r a n c ’s m e t h o d vara den s ä k r a s t e , oin m u s k e l- in t e n s t i t ie t k a n u r s k i l j a s ; i a nnat fall råder han att » ö r a yttre in c i s i o n e n eft e r D e s a u l t och föra m u s k e ln u tå t, utan att g e n o m s k ä r a d e n sa m m a .

c ) p å ö f r e t r e d j e d e l e n a f l å r e t A r t e t e n l i g ­ g e r h ä r i f o s s a i l e o p e c t i n æ a , u n d e r främre b la d e t af fascia la t a . D å arteria f e m o r is profunda v a n l i g e n afgår o m ­ k r i n g 1

x/ 2

2 l/ 2

d) u n d e r a r c u s c r u r a l i s . A r te r e n oc h , på d e s s i n r e s i d a , ven e n g å ig e n o m c a n a lis c r u r a l i s , ti ll ik a m ed n e r v u s c u t a n e u s f e m o r is in t e r n u s framföre k ä r l e n , m en i c k e c r u r a l - n e r v e n , so m l i g g e r m era b a k å t u n d e r b a k r e b la d e t a f fascia lata. H o s m annen li g g e r arte r e n 3 , h o s quin n an 4 lin ier uta nför m i d ie n e m e l la n s p i n a ilei a n ­ terio r su p e r io r och s y m p h y s i s p u b is *). B ä s t a le d a r e n är p u l s a t io n e n . Ifrån l i g a m e n t u m P o u p a r tii g ö r e s i r ik t n in g a f arteren en in c i s i o n n e d å t a f 2 tum ; fa s c ia n ö p p n a s på

l ) H o d g s o n , Treatise oo the diseases o f llie arteries and \ e i n s , comp ri si ng the path olog y aud tica leme n t o f anevrysins and w o u n d e d arteries. L o n d o n 1 8 1 4 .

_ ) L i s f r a n c , 1. c.

s o n d , då v e n e n , so m är st ö r r e , fo rst vis ar s i g ; d e n n a föres i n å t , då arteren antr.iffas. L ig a t u r e n l ä g g c s , o m m ö j l i g t , o m e d e l b a r t ofvan före u rsp r u n g e t för arteria f e ­ m oris profu nda.

7 . A r t e r i a i l i a c a e x t e r n a st r ä c k e r s i g från s y m p h y s is s a c r o - i l i a c a till n a g o t utanföre m id ie n a f arcu s c r u r a l i s 1) på inre och främ re sidan a f m u s c u lu s p s o a s , g ö r a n d e en lätt h ö j n i n g bak åt och utå t. P å v e n st r a s i ­ dan l i g g e r v e n e n in åt och n å g o t b a k å t , p å den h ö g r a k o r sa r arteren v e n e n , för att k o m m a till d e s s y tt re sida. E n liten n er v g r e n från n e r v u s sp e r m a tic u s e x t e r n u s l i g ­ ger em e lla n k ä r l e n , h v i l k a g e n o m fa s cia i l ia c a äro s k i l j - da från n e r v u s cru ralis. M a n har 3:n e h u f v u d m e th o d e r för den n a o p e r a t i o n , s k i l j a n d e s i g från hvaran d ra g e n o m i n c i s i o n e n s r i k t n i u g och lä n g d .

a) A b e r n e t h y ’s m e t h o d 2). P a t. l i g g e r på ry g g en med sla p p a b u k m u s k l e r , n å g o t lutad åt den fr isk a sidan, p å det att viscera ge m om s i n e g e n ty n g d m å a flägsn as från in c i s i o n s s tä l le t . O f v a n f ö r e l i g a m e n t u m P o u p a rtii och 4 — 5 lin ie r u ta n f ö r e a n n u l u s i n g u i n a l i s g ö r e s s n ed t u pp­ åt i r ik t n in g af a r t e r e n s g å n g en in cisio n a f 3 tum g e ­ nom hu d en och a p o n e v r o s i s m u s c u li obliqui e x t e r n i , V e n ­ stra p e k fin g r e t in f ö r e s i n ed ra s å r v i n k e l n under o b liq u u s i n tern u s och t r a n s v e r s u s , s o m på li n g r e t g e n o m s k ä r a s 1

Z2

y

b) A . C o o p e r s m e t h o d . E fte r fibrerna a f o b liq u u s e x t e r n u s g ö r e s en n ed å t c o n v e x i n c i s i o n , h v ilk c n börja r

n å g o t o fv a n f ö r e s p in a il e i _{a n t e r io r s u p e r io r o ch slutar} n å g o t o f v a n f ö r e inre randen af a n n u lu s in g u in a lis , samt gå r g e n o m h u d en och obliquus e x tern u s . Ö fre sårläppen u p p l y f t e s , då man ser fu n ik e ln fram kom m a g en o m an­

n u lu s in g u i n a lis in tern u s. O m m a n u p p lyfter fu n ik e ln

träffar m an arteria ep igaslrica vid inre randen af annulus

och o m e d e l b a r t derunder arteria iliaca e x te r n a . P e r i t o ­

naeum fö res undan o ch arteren underbindes.

c) B o g r o s ’s m e t h o d . O m e d e lb a r t o fv a n fö r e och

p a r a ll e ll med lig a m en tu m P oupartii g ö r e s g e n o m hud och fa s c ia su p erficialis en in cision a f 2 — 3 tu m , hvars öfre än d a li g g e r li k a lå n g t från spina i l e i , som den nedre från s y m p h y s is pubis. A p o n e v r o sis obliqui e x t e r n i , som nu fy lle r s å r e t , g e n o m s k ä r e s på s o n d e n , införd genom en lite n i nedre så rv in k eln g jo rd ö p p n in g , fu n ik eln och

c r e m a s te r upplyftas mot öfre s å r v in k e ln , d å a n n u lu s

i n g v i n a li s in tern us blifver sy n lig . D e n n a d ila te r a s med

f in g e r och s o n d , då arteria ep ig a strica träffas och fö ljes till sitt ursp ru n g utur arteria ilia c a.

B o g r o s ’s m eth od b lo ttstä ller arteria epigastrica s u ­ p e r f i c ia l is , A . C o o p e r s sm ågren arna af circum flexa ilei. B å d a m eth o d e r n a äro endast användbara vid underbind- n i n g på nedre d elen af a r te r e n , h varföre A b e r n e t h y ’s m e t h o d fö r e d r a g e s , da arteren b e h ö fv er underbindas vid

sitt u rsprung. _{S a m m a m eth od med några m o d ific a tio n e r ,}

h v a r ig e n o m den närmar s ig till S t e v e n s method för u n d e r b in d n in g a f iliaca in t e r n a , a n se s a f M a l g a i g n e b ä s t för u n d erb in d n in g af arlcria iliaca com m unis.

3 . _{A r t e r i a e p i g a s t r i c a . B o g r o s ’s m e th o d för}

u n d e r b in d n in g a f iliaca a n v ä n d es äfven för e p ig a s lr ic a , m e n h u d in c is io n e n beh ö fv er ej vara öfver 2 tum lå n g .

g a n g e n 1 8 1 2 a f W . S t e v e n s 1) på en n e g r in n a for e t t a n e v r is n i på k li n k a n a f ett b a r n h u fv u d s st o r le k . O p e r a ­ ti o n e n l y c k a d e s . E n h a lf tum u t a n f ö r e och p a r a lle ll m e d a r t e r i a e p ig a s tr ic a g j o r d e han en in c isio n 0111 4 — 4 ^ 2 t u m, i n t r ä n g d e till perit onaeum, so m l o s s a d e s från m u s k le r n a o c h m a k a d e s in åt till a r te r e n s u rsp r u n g . E n h a lf tu m n e d a n f ö r e dett a u n d er b a n d s a rteren . F ö r att m i n s k a f a ­ ran f ö r en e ft e r fö lj a n d e h e r n ia g ö r a V e l p e a u och A n ­ d e r s o n 2) h u d sn itte t l i k a s o m A . C o o p e r för un d erb in d ­ n i n g a f i l i a c a e x t e r n a , m e n fö r l ä n g a d e s s yttre än d a uppåt. 1 0 . A r t e r i a g l u t æ a . L i z a r s oc h H a r r i s o n s m e t h o d 3). P a t. l i g g e r p å m a g e n m e d u ts träck ta h e n o ch i n å t v ä n d a tår. En fictiv lin ia d r a g e s från s p in a i l e i p o s t e r i o r s u p e r i o r till m id t e m e l l a n tu b e r is c h ii och tro­ ch a n t e r m a j o r . V i d f ö r e n i n g e n e m e l l a n d e n n a li n ia s öfre o c h m e d l e r s ta tredjedel k o m m e r arteren ur b ä c k e n e t . Ö f - v e r d e n n a punkt g ö r e s lä ings e ft e r fibrerna a f glu t æ u s m a x i m u s en 3 tum l å n g i n c i s i o n , s o m b ö r ja r 1 tum n e ­ danför s p in a och li k a lå n g t utanför o s s a c r u m , sa m t l ö ­ p e r e m o t tro ch a n ter m ajor. M u s k e l f ib r e r n a s e p a r e r a s och a rte r e n träffas u n d er ö fre r a n d e n a f in c isu r a is ch ia d ica. D e s s sta m ä r g a n s k a kort. O p e r a t io n e n är h o s m u s k u ­ l ö s a o c h fe ta p e r s o n e r n ä s t a n o v e r k s t ä llb a r .

1 1 . A r t e r i a i s c h i a d i c a . P al:s l ä g e , s o m ofvan. E n in c i s i o n a f 2 / 2 turn g ö r e s från s p i n a il e i p o s t e r io r in f e r io r m ot ytt re sidan a f tuber i s c h i i , f ö l j a n d e rik tn in ­ g e n a f g lu t æ i m a x i m i fibrer. M an träffar då y lt r e randen a f l i g a m e n t u m tu b e r o s o - s a c r u m o ch fi n n er a rteren på lig a ­ m e n t u m spinoso-sacrurn 4).

1) Medi co -c hir urg ica l Transactions. V o l . V . p. 4 2 2. 2 ) Su rgical anatomy etc. 3 ) L i s f r a n c 1. c. 4 ) Z a n g , Darstellung blutiger heilkunslleiisclier Operationen*

1 2 . A r t e r i a p u d e n d a c o m m u n i s . I n c i s i o n e n , 2 — 2

y 2

1 3 . A r t e r i a i l i a c a c o m m u n i s u n d erh a n d s med fr a m g å n g a f M o t t i N e w - Y o r k 1 8 2 7 *). H an g j o r d e en h a lf c ir c e lfo r m ig i n c i s i o n , b ö rja n d e utanför a n n u lu s in ­ g u i n a l i s ,

Y,

1) M a l g a i g n e , 1. c.

2) T h e L a u c e t , L o n d o n 1 8 2 9. V o l . II. p a g . 6 0 7. 3 ) L o u d o n Medical Gazette , Apr il l 8 3 4 .