Akademin för hälsa, vård och välfärd
LIVET EFTER EN MASTEKTOMI
- En litteraturstudie
EMMA KLANG
FELICIA SJÖBLOM
Huvudområde: Vårdvetenskap med
inriktning mot omvårdnad
Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 högskolepoäng Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap
med inriktning mot omvårdnad
Kurskod: VAE209
Handledare: Handledare: Jessica Höglander, Annika
Erikstedt
Examinator:
Examinator: Jessica Holmgren
Seminariedatum: 2020-06-05 Betygsdatum: 2020-06-24
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Bröstcancer är en vanlig cancerform hos kvinnor och en behandlingsform är mastektomi. Både den fysiska och psykiska hälsan kan påverkas i samband med sjukdom och sjuksköterskorna har en central roll i att uppmärksamma hälsoresurser och främja hälsa. Tidigare forskning beskriver dock sjuksköterskornas bristande förutsättningar, såsom kunskap och förståelse, för att tillgodose patienternas behov efter mastektomi. Därför kan patienternas upplevelser av mastektomi bidra med kunskap och stöd för sjuksköterskorna i hur hälsa och välbefinnande kan främjas hos dessa patienter. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att ha genomgått en mastektomi. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskorna behöver arbeta mer personcentrerat för
patientens välbefinnande. Patienterna vill ha mer information från sjuksköterskan både preoperativt och postoperativt gällande mastektomi. Stöd och support ifrån
sjuksköterskorna, familjemedlemmarna, personer i kyrkan och personer som genomgått en mastektomi visade sig ha en positiv inverkan på patienterna under deras läkeprocess. Slutsats: Psykisk och fysiska stödåtgärder behövs för att patienterna ska upprätthålla hälsa och minska lidande. Sjuksköterskorna behöver se hela patienten och lägga ned tid på att informera patienterna gällande dennes situation. Detta för att förbereda patienten på vad som kommer ske, detta visade sig reducera patienternas oro och minska patienternas lidande.
ABSTRACT
Background: Breast cancer is a common type of cancer and there’s one way to remove the cancer which’s mastectomy. Both psychical and psychological health is affected when the patient gets ill and nurses have a central role in notice resources of health and support health. Earlier studies describes that nurses lack of prerequisites and don’t have the amount of
knowledge and understanding that’s required for caring of these patients. That’s why
patients’ own experience of a mastectomy contributes in knowledge and support to nurses in health and well-being encourage in theses patients. Aim: To describe patients experience of a mastectomy. Method: A systematic literature study, with a qualitative approach. Results: Patient needs information from nurses both pre-operation and post-operation about mastectomy. Support from nurses, relatives, community in church and other people that have done a mastectomy showed great support for the women in their way to recovery. Conclusion: Psychological and physical support is needed for patients to maintain health and reduce suffering. Nurses needs to see the whole patient and spend more time to inform the patient about their situation. This in order to prepare the patient about what will happen, this showed that the patient anxiety and suffering decreased.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ...1
2 BAKGRUND ...1
2.1 Bröstcancer ... 1
2.2 Resurser för hälsa ... 3
2.3 Att vara anhörig till patienten ... 4
2.4 Sjuksköterskans perspektiv ... 5
2.5 Sjuksköterskans ansvarsområde ... 5
2.6 Lagar och författningar ... 6
2.6.1 Hälso- och sjukvårdslag ... 6
2.6.2 Patientsäkerhetslagen ... 6
2.6.3 Patientlagen ... 7
2.7 Vårdvetenskapligt perspektiv ... 7
2.7.1 Människa, hälsa och lidande ... 7
3 PROBLEMFORMULERING ...9
4 SYFTE ...9
5 METOD ...9
5.1 Urval och datainsamling ...10
5.2 Dataanalys och genomförande ...11
5.3 Etiska överväganden ...12
6 RESULTAT ... 13
6.1 Förändrad syn på sig själva...13
6.1.1 Upplevelser av minskad femininitet ...13
6.1.2 Upplevelser av negativ kroppssyn ...14
6.1.3 Upplevelser av förändrat sexliv ...15
6.2 Behov av stöd från andra ...16
6.2.2 Upplevelser av att få stöd från omgivningen ...17 7 DISKUSSION... 19 7.1 Resultatdiskussion ...19 7.2 Metoddiskussion ...22 7.3 Etikdiskussion ...24 8 SLUTSATS ... 24
8.1 Förslag på vidare forskning ...25
REFERENSLISTA ... 26
BILAGA A: SÖKMATRIS
BILAGA B: KVALITETSGRANSKNING BILAGA C: ARTIKELMATRIS
1
INLEDNING
Inom sjuksköterskeprogrammet genomförs verksamhetsförlagda veckor under utbildningen där erfarenheter av att vårda cancerpatienterna inhämtats. Då det finns flertalet olika cancerformer begränsades området till den vanligaste typen av cancer för patienten,
nämligen bröstcancer. Cancerdiagnosen kan påverka patienten och patientens anhöriga både psykiskt och fysiskt, därav uppkom ett ytterligare intresse gällande deras hälsa.
Sjuksköterskorna är en viktig grundsten för patienten och anhöriga under genomförandet av en mastektomi och har därigenom ett ansvar att stötta patientens och deras närståendes välbefinnande. Detta förutsätter att kunskap och förståelse är något sjuksköterskorna tillhandahåller samt förmedlar. Examensarbetet kommer att utforska om vårdbehovet för patienterna uppfylls av sjuksköterskorna samt om patienten fått tillräckligt med stöd i förhållande till deras liv efter sjukdom.
Ämnet valdes utifrån en urvalslista från Mälardalens Högskola i Västerås och
intresseområdet berör sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter efter en mastektomi. Examensarbetet ändrade utgångspunkt till att beskriva detta intresseområde utifrån ett patientperspektiv och beskriva kvinnliga patienters upplevelser av att ha genomgått en mastektomi.
2
BAKGRUND
I bakgrunden redogörs vad bröstcancer är och vad mastektomi innebär. Därefter beskrivs anhörigas perspektiv, sjuksköterskans perspektiv, resurser för hälsa, sjuksköterskans ansvarsområde samt lagar och författningar. Det vårdvetenskapliga perspektivet beskrivs utifrån Katie Erikssons teorier om människan, hälsa och lidande. Slutligen avslutas
bakgrunden med en problemformulering. Genomgående i arbetet kommer kvinnorna som har bröstcancer och genomgått mastektomi att hänvisas till som patienterna.
2.1
Bröstcancer
I Sverige diagnostiseras varje år 8000 av kvinnorna med bröstcancerdiagnosen
(Socialstyrelsen, 2019). Detta utgör 30 procent av alla cancerfall i Sverige för kvinnorna. Förekomsten av bröstcancer världen över ser olika ut. Sjukdomen förekommer främst i
nordvästra Europa, Kanada, USA och Australien. Asiatiska länder, som till exempel Japan, har enligt statistik färre insjuknanden av bröstcancer. Olyckligtvis ger bröstcancer upphov till dödsfall och nästan 500 dödsfall sker varje år inom bröstcancer i Sverige. Prognosen har sett allt mer positiv ut för kvinnorna som överlever numera jämfört med kvinnorna som
insjuknade på 1960-talet, men i Sverige har antalet under några år varit oförändrat. Tidigare redovisade statistiken att den relativa femårsöverlevnaden var på 6o% för kvinnorna, medan den idag uppgår till 90%. Densamma gäller för tioårsöverlevande från år 1960 där kvinnorna hade en procent på 50% och att den numera är på 80% överlevnad (Bäcklund, Sandberg & Åhsberg, 2016).
Det finns flera tänkbara riskfaktorer till varför patienterna insjuknar i bröstcancer. Kvinnorna som är under 40 år löper mindre risk för att insjukna i bröstcancer. Dock ökar risken med åldern. Kvinnorna som är mellan 65–69 ligger främst i riskzonen att insjukna. Insjuknandefrekvensen har fördubblats sedan 1960-talet och orsaken till detta kan bero på olika faktorer. Till skillnad från tidigare så genomförs numera regelbundna kontroller i form av mammografi. Detta infördes på 1980-talet och har fortsatt sedan dess. Genom
regelbundna kontroller upptäcks fler bröstcancerdiagnoser, vilket i sin tur kan vara en påverkande faktor till varför insjuknandefrekvensen ökat eftersom fler upptäcks. Tänkbara riskfaktorer till varför patienterna insjuknar i bröstcancer kan vara på grund av ärftlighet, hormonella faktorer eller livsstil. Det finns en större risk för kvinnorna som har sin
menstruationsdebut i tidig ålder samt för kvinnorna där mensen kvarstår högre upp i åldern. Om kvinnan använder p-piller ökar även det risken för bröstcancer. Kvinnorna som blir gravida när de är äldre, samt ammar barnet under en kortare period löper även de en större risk. Livsstil har även visat sig ha en risk att medföra att kvinnan diagnostiseras med
bröstcancer som alkoholkonsumtion, övervikt och fetma. Ärftlighet kan även öka riskfaktorn. Genetiskt sett kan patienten ha en medfödd mutation från föräldrarna. Hittills har det
framkommit att det finns två olika genetiska förändringar som kan ha en påverkan som heter BRCA1 och BRCA2 (Bäcklund, Sandberg & Åhsberg, 2016).
Kvinnan kan göra en självundersökning varje månad för att undersöka om det skett någon förändring i brösten eller armhålorna. En rekommendation är att genomföra detta en vecka efter menstruationen har slutat för det är då bröstvävnaden är minst hormonpåverkad. Symtomen på bröstcancer brukar främst vara att det uppstår en knöl i patientens bröst. Men det finns andra möjliga symtom så som; hudrodnad, indragning i huden, knöl i armhålan eller att vätska/blod kommer ut från patientens bröstvårtor. Om patienten upplever dessa symtom är det viktigt att kontakta sjukvården. Trots att självundersökning kan göra att bröstcancer upptäcks är det främst när kvinnorna besöker sjukhuset det görs. Totalt upptäcks ungefär hälften av bröstcancerfallen via ett mammografibesök. När diagnosen ska fastställas för patienten brukar läkaren genomföra tre olika tillvägagångsätt: klinisk undersökning, mammografi och finnålspunktion. En form som kallas trippeldiagnostik (Bäcklund, Sandberg & Åhsberg, 2016).
befinner sig i när den upptäcks och vilken bröstcancerdiagnos som ställts. I det flesta fallen behandlas bröstcancer med operation. En förbehandling för bröstcancertumören kan vara cytostatika. Det finns även behandlingar som används för att minska att risken för att bröstcancer ska komma tillbaka: strålbehandlingar, hormonella behandlingarna och cytostatika (Bäcklund, Sandberg & Åhsberg, 2016).
Mastektomi är en av alla operationsmetoderna som finns att genomföra vid bröstcancer. Detta innebär att hela bröstet opereras bort. När väl operationen ska genomföras tas
bröstkörteln bort tillsammans med en bit av huden. Eftersom bröstkörteln sträcker sig en bit upp mot nyckelbenet och en liten bit in i armhålan tas huden även bort där. Patienter som genomfört en mastektomi brukar kunna åka hem dagen därpå efter operationen (Schultz, 2018). Oftast brukar patienten få av ansvariga sjuksköterskan postoperativ smärtbehandling. Då hela bröstet tas bort kan operationssåret ibland behöva dräneras på sårvätska. Om
patienten behöver ha dränage för att tömma sårvätskan brukar de vara kvar under ett par dagar innan det tas bort (Bäcklund, Sandberg & Åhsberg, 2016).
2.2
Resurser för hälsa
Det är vanligt att perspektivet som används inom hälso- och sjukvården är
naturvetenskapligt, detta innebär att upplevelser av hälsan handlar mer om hur de biologiska systemen fungerar. Fungerar det biologiska systemet korrekt bedöms människan ha hälsa, från ett naturvetenskapligt perspektiv. Dock handlar hälsa om mer än att bara det biologiska systemet ska fungera. Det blir alltså viktigt att förstå hur människan upplever hälsa och förstår det utifrån de existentiella perspektiven. Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte går att utesluta något av perspektiven, det naturvetenskapliga perspektivet hör ihop med de existentiella perspektiven. Det existentiella perspektivet visar att det finns en öppenhet för att utvecklas och för hur livet kan ändra riktning medan det biologiska perspektivet har mer strikta regler för hur något ska vara för att de biologiska förutsättningarna ska vara optimala. För att stärka de olika processerna till hälsa används vårdande handlingar. Detta är
handlingar och aktiviteter som kan återskapa en balans men även rytm i patientens livssituation. Detta kan även lindra lidandet och tillåta att patienten känner ett välbefinnande. Detta innebär då inte bara de biologiska mekanismerna utan även att livsprocesserna ska fungera. Där viktigt för sjuksköterskan att ha en helhetssyn och att vara lyhörd för patientens berättelse. För att patienten ska ha ork att ta sig igenom sin
hälsosituation behöver denne stöd, stödet behöver alltså vara individuellt riktat till patienten. Detta kan tillexempel vara samtal för att stärka patientens självkänsla eller medvetenhet om sig själv (Ekebergh, 2015). Det kan även ställas en resursdiagnos. Resursdiagnos beskriver en klinisk bedömning på vad patienten har för egna resurser för att uttrycka sina egna behov och problem, istället för att lyfta svagheterna lyfter det istället styrkorna patienten har (Florin, 2014).
Personer kan i normala fall utföra egna handlingar för att bibehålla deras hälsa, som att utföra sina egna behov med hjälp av deras egna resurser och med stöd utifrån. Är kraven över
människans egen förmåga att med sina egna resurser utföra livsviktiga handlingar uppstår det en obalans, detta går att beskriva som hälsoproblem. Det kan tillexempel handla om att personen behöver hjälp från någon annan, tillexempel sjuksköterskan, för att utföra sina behov (Florin, 2014). Hälsofrämjande insatser är något som kan stärka patienten i dennes väg till hälsa. Med hjälp av information, undervisning, att samtala eller att ge uppmuntran till patienten kan patienten med egen förmåga förändra ett ohälsosamt beteende. Att stärka egna resurser hos patienten och dennes närstående är också hälsofrämjande resurser (Björvell & Thorell-Ekstrand, 2014).
2.3
Att vara anhörig till patienten
Att diagnostiseras med bröstcancer kan vara påfrestande för personen som insjuknat, men även för resterande i familjen kan påverkas. Därför är det viktigt att även komma ihåg familjemedlemmarna när en patient är sjuk i cancer (Duggleby et al., 2015; Catania, Sammut Scerri & Catania, 2018). Om patienten som insjuknat i en cancerdiagnos lever tillsammans med en partner kan denne uppleva känsla av stress och ångest, trots detta vill de vara med hos patienten vid behandlingar (Catania et al., 2018). Partnerna upplever att deras känslor inte uppmärksammas (Duggleby et al., 2015; Morerira & Canavarro, 2013; Shor, Grinstein-Cohen, Renstein, Liberman & Delbar, 2015). Partnerna berättar att det är svårt rent
emotionellt efter att patienten genomgått en masktektomi, men det finns även de som inte känner svårigheterna alls emotionellt. De som upplever svårigheter är också de som oftast får mindre stöd från vännerna, sjuksköterskorna och läkarna. Har partnerna ett arbete att gå till kunde detta leda till en känsla av kontroll, som de oftast saknar i rollen som anhörigvårdare, eftersom rollen som anhörigvårdare kunde leda till känslor som att vara otillräcklig eller en känsla av hoppslöhet (Catania et al., 2018). Många anhöriga som är anhörigvårdare har större risk för att drabbas av depression. Partnerna som har ett bra självförtroende har inställningen att de ska handskas med patientens emotionella behov (Ávila et al., 2016). Partnerna är även oroliga för patienten och vill inte visa sig sårbar vilket gjorde att de vill visa en fin fasad utåt (Khanjari, et al., 2014).
Partnerna beskriver vidare om hur mastektomi påverkar dem i den sexuella relationen till patienten. De anser att de fortfarande attraheras av patienten men den sexuella relationen har ändå förändrats eftersom de inte vet om de kan ta på patientens bröst eller inte. Partnerna ville respektera patienterna ifall de kan känna obehag eller smärta om de tar i bröstet. Partnerna upplever inga bekymmer i förhållande till patienternas nya
kroppsförändring utan uppfattar det mer som ett bekymmer främst för patienterna. I slutändan kände partnern en lättnad efter över att operationen gjordes och att den gick bra (Loaring, Larkin, Shaw & Flowers, 2015).
Även barn kan påverkas av att deras mamma blir diagnostiserad med bröstcancer (Huang O’Connor, Hu, Gao & Lee, 2018; Purc-Stephenson & Lyseng 2016) Barnen kan också uppleva depression, ångest och känsla av hopplöshet, detta kan leda till att prestationen i skolan
Flickorna i tonåren påverkas då de har svårare att anpassa sig eftersom de identifierar sig med sin mamma (Purc-Stephenson et al., 2016). Barnen har generellt en liten förståelse på vad det innebär att ha bröstcancer. Barnen får reda på vad som innebär att ha bröstcancer från vuxna, eller läser om det i skolan. Det är viktigt att involvera barnen i patientens
sjukdom eftersom det kan leda till att de bättre anpassar sig och förstår varför patienten mår dåligt (Huang et al., 2018). Barnen till patienten som får cancerdiagnosen kan även få
påföljder som tvångssyndrom och stressrelaterade symtom (Lalayiannis, Asbury, Dyson & Walshe, 2018).
Föräldrarna till patienten kan också påverkas (Ginter & Radina, 2019; Holst-Hansson., Idvall, Bolmsjö & Wennick, 2017; Molinaro, Fletcher, & Bryden, 2017). Även om föräldrarna visar stöd för patienten som fått bröstcancer, är det ibland svårt för föräldrarna att själva hitta stöd för att orka vara starka. Föräldrarna berättar även att de tycker det är svårt att veta vart de skulle skaffa hjälp för deras egen psykiska hälsa. Flertalet berättar att de försöker att ta hjälp från andra föräldrar som befinner sig i samma situation, dock är föräldrarna själva rädda för att tappa kontrollen (Holst-Hansson et al., 2017). Mammor till patienten berättar även att de många gånger kom patienten närmre när de blir diagnostiserade med
bröstcancer. De vill finnas där för patienten genom att stödja och hjälpa till att söka
information. Dock var det inte alla av mammorna som fick känslan av att komma patienten närmre, utan många kände sig också bortstötta från patienten, men detta var kopplat till att patienterna ville skydda mamman från stressen sjukdomen kan medföra (Ginter & Redina, 2019).
2.4
Sjuksköterskans perspektiv av att vårda
När sjuksköterskan arbetar vill denne visa lika mycket empati till patienterna de vårdar men även individanpassa vården för att uppfylla den unike patientens behov. Sjuksköterskan anser att det är viktigt att ha en god kommunikation med patienterna då detta medför för dem en god omvårdnad i sitt arbete (Araújo et al., 2010). Sjuksköterskorna kan uppleva vissa utmaningar med att vårda patienten som har bröstcancer. Detta kan bero på att de först inte valt att arbeta på avdelningen. Detta kan leda till att de tycker det känns som en påfrestande situation. Sjuksköterskorna tycker också det är besvärande att se patienterna med
bröstcancer och hur de lider i sjukdomen. De kan även uppleva att det är jobbigt att förlora patienterna, detta leder till känslor som frustration och att de lider känslomässigt. Även om det flesta sjuksköterskorna tyckte det var en psykiskt påfrestande avdelning att arbeta på var det många som fick mycket kunskap (Maree & Mulonda, 2016).
2.5
Sjuksköterskans ansvarsområde
Sjuksköterskans ansvarsområde är relevant då patienterna som genomför en mastektomi vårdas av sjuksköterskorna både pre-, per- och post-operativt. Under genomförandet av en
mastektomi finns kontaktsjuksköterskorna till för att stödja patienten och dennes anhöriga. Kontaktsjuksköterskans uppgifter är bland annat; svara på patienternas frågor och ge råd samt support, göra patienten delaktig i dennes vård och ge tydlig information till patienten när och vad som ska ske inom vården. De finns till för att patienten ska känna sig trygg under utredning om patienten har cancer eller under behandling av cancer (Schultz, 2018). Att använda sig av kontaktsjuksköterskorna inom cancervården bidrar till att patienten har det lättare att bearbeta den möjliga krisen som kan uppstå när cancerdiagnosen ställs och under behandlingstiden (Socialstyrelsen, 2019).
Det finns en etisk kod framtagen för sjuksköterskorna. Den etiska koden för sjuksköterskorna delas upp i fyra olika områden. Dessa fyra olika ansvarsområden inkluderar sjuksköterskan och allmänheten, yrkesutövningen för sjuksköterskan, professionen som sjuksköterska och sjuksköterskan och medarbetare (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Kärnkompetenserna finns till som formar och fungerar som ett stöd för sjuksköterskornas arbete. Dessa delas in delarna; personcentrerade vården, samverkan i teamen,
förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, evidensbaserad vården, ledarskap och
pedagogiska insatser i omvårdnadsarbetet och säker vård och informatik. Tillsammans med alla dessa sex delmomenten bildas en helhet över vilka riktlinjer sjuksköterskan innehar gällande sitt arbete. Detta lägger grunden för sjuksköterskornas förhållningssätt inför olika etiska dilemman och olika situationer (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
2.6
Lagar och författningar
Sjuksköterskan är den som tar hand om omvårdnaden för patienten och vars arbete styrs av lagar och riktlinjer. Nedan beskrivs de olika lagarna som är relevanta utifrån området för detta examensarbete.
2.6.1 Hälso- och sjukvårdslag
Inom vårdverksamheten finns det en lag som styrker patienternas vård där
sjuksköterskornas arbete ska utgå ifrån en individualiserad vård för patienterna denne vårdar. Vården ska vara säker och nära tillhands samt att den ska vara jämställd (HSL, 2017:30).
2.6.2 Patientsäkerhetslagen
Under patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) står det att sjuksköterskorna ska inom vårdverksamheten utföra ett patientsäkert arbete. Detta menas att sjuksköterskan ska undvika att vårdskada förekommer. Detta bygger på att sjuksköterskorna utför sina arbetssysslor med kunskap, förståelse och egna erfarenheter.
2.6.3 Patientlagen
Denna lag styrker att patienterna kan ställa krav på information från sjuksköterskorna gällande dennes hälsotillstånd, behandlingsalternativ, komplikationer och vad för metoder som finns för patienten att göra i förebyggande av sjukdomen. Detta förutsätter att
sjuksköterskorna även behandlar patienten där denne får vara delaktig i sin vård och respektera patienternas val (Patientlagen, 2014:821).
2.7
Vårdvetenskapligt perspektiv
Nedan beskrivs de vårdteoretiska perspektivet utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori med fokus på människa, hälsa och lidande. Valet av perspektiv baseras på en vilja att tydliggöra vad hälsa och lidande kan innebära för patienterna, samt för att dessa tillsammans kan skapa en förståelse för patienterna som vårdas efter en mastektomi. Människan är en central del i detta examensarbete, vilket medför att det är viktigt att beskriva vad det kan innebära att vara människa, vilket gjordes med utgångspunkt i Katie Erikssons konsensusbegrepp om människan.
2.7.1 Människa, hälsa och lidande
Eriksson redogör för fem konsensusbegrepp; Människa, hälsa, vårdande, lidande och värld (Eriksson, 2015). I detta examensarbete kommer tre av dessa begrepp att redogöras som är relevant för detta examensarbetearbete, dessa är; Människa, hälsa och lidande.
Människan är unik och omätbar, och består av kropp, själ och ande. Dessa tre
delkomponenter är knutna tillsammans. Kroppeninnefattar människans fysiska kapacitet, den själsliga står för människans psykiska mående och ande är den del som personen ser mer djupgående på vad som är livets mening (Eriksson, 1989). I en spänning mellan varande och icke varande är något människan lever i. Människan dras in i en strid för sitt eget liv när hälsa hotas och patienten blir sjuk på något sätt. Människan är även fri att finna sin egen mening till det som händer och människan längtar även till att få vara i en gemenskap med andra. Människan längtar efter att få och ge kärlek, känna tro och hopp. Människan är inte automatiskt religiös till en gudstro utan menas mer att den är reflekterande,
tillbakablickande men även tänkande, vilket också handlar om att den är ansvarstagande när det kommer till sina handlingar. Människan söker efter en mening vilket kan uppfattas som något religiöst (Eriksson, 2015).
Begreppet hälsa är något som finns med under livets alla faser där de i vissa fall har en god hälsa och i andra fall en mindre bra hälsa. Hälsa för individerna är individuellt och
människan kan uppleva hälsa fast sjukdomen finns. Hälsa grundar sig utifrån tre olika dimensioner; sundhet, friskhet och välbefinnande. Sundhet står för människans psykiska hälsa, friskhet är människans fysiska hälsa och välbefinnande är individens egen tolkning av dennes välbehag. Alla dessa tre olika begrepp som tagits upp ovan skapar en balans där de
utgör tillsammans en helhet för varje individs hälsa (Eriksson, 1989).
Inom vårdsammanhang kan det uppstå god hälsa där patientens vårdbehov uppfylls. Detta innefattar att patienten får det stöd denne behöver från sjuksköterskan genom att respektera patienten för dennes rättigheter, har en god dialog samt visar engagemang för att patienten ska upprätthålla en så pass god hälsa som är möjlig. Inom vissa fall uppstår det dock brister där patienten inte känner att dennes vårdbehov tillfredsställs där sjuksköterskan ej lyssnar in patientens berättelse och inte tillgodoser patientens behov. Detta kan leda till en form av vårdlidande (Eriksson, 2015).
Alla av människorna lider inte när de blir sjuka men många upplever faktiskt lidande.
Lidande består av tre delar: sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande (Eriksson, 2015). Vårdlidande är lidandet som upplevs i vårdsituationen. Vårdlidande innebär att vården personerna behöver inte uppfylls eller att den inte är tillräcklig. Andra typer av vårdlidande kan vara att sjuksköterskan kränker patientens värdighet. Fördömer patienten genom att ha en bild av hur ideal patienten ska vara och de som inte håller sig till inom ramarna upplever fördömelse och kränkning från vårdpersonalen. Maktutövning kan ge lidande genom att ta ifrån patientens egen makt till egna livet och beslut, eller att inte ta patienten på allvar. Den uteblivna vården eller inte ge vården alls kan ge stort lidande hos människorna (Eriksson, 2015).
Livslidande är upplevelsen av lidande till människans egen existens. Livslidandet är lidandet till det egna livet, där personen känner hot mot sin egen existens. Det kan även innefatta att inte kunna leva det livet som denne vill. Det som människan tidigare ej reflekterat över och tagit för givet, kommer ikapp denne när livslidandet träder in och rubbar dennes existens. Detta påverkar patientens sociala relationer (Eriksson, 2015). Sjukdomslidande som handlar om lidandet till sjukdomen och behandlingen. Under sjukdomslidande finns det två
underkategorier; kroppslig- och själslig smärta och andligt lidande som hör till
sjukdomslidande. Dessa handlar om att kroppslig smärta har grunden till vad sjukdomen orsakar, men även behandlingen av den. Själsligt lidande är det som upplevs av att känna skuld och känna sig kränkt (Eriksson, 2015).
Även om dessa olika nivåer av lidande existerar ska det finnas i åtanke att vissa typer av lidande faktiskt går att eliminera. Det går att eliminera vårdlidande, medan sjukdomslidande kan bara symtomlindras. Sjuksköterskan bör visa omtanke för patienten och bevisar att de finns där, ger uppmuntran och tröstar, är ärlig inför patienten och uppfyller önskningar är exempel på sätt som kan lindra lidandet för patienten (Eriksson, 2015).
3
PROBLEMFORMULERING
Bröstcancer är en vanlig form av cancer och är en sjukdom som inte endast påverkar patienterna utan även deras anhöriga. Ibland stärker bröstcancerdiagnosen relationerna mellan patienten och anhöriga, men ibland kan det vara svårt för patienterna att prata med sina anhöriga om sin diagnos för att skydda dem. Det finns olika behandlingar för
bröstcancer, däribland mastektomi som innebär att hela bröstet opereras bort.
Sjuksköterskan är den som tar hand om omvårdnaden i samband med att en patient vårdas efter en mastektomi, i detta ingår omvårdnad av både patientens fysiska och mentala hälsa. Sjuksköterskans arbete styrs även av olika lagar och styrdokument för att ge deras patienter en så bra vård som möjligt. Detta medför att sjuksköterskorna arbetar för att stötta patienten till att bibehålla eller återfå sin hälsa utifrån ett helhetsperspektiv. Eftersom hälsa är något individuellt kan det vara en utmaning för sjuksköterskorna i att veta hur de bäst kan tillgodose patienternas behov och lindra lidande. Därför kan patienternas beskrivningar av sina egna upplevelser av mastektomi bidra med viktig kunskap för sjuksköterskorna för att underlätta hur de kan bemöta och vårda patientgruppen, främja hälsa och lindra eventuellt lidande.
4
SYFTE
Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att ha genomgått en mastektomi.
5
METOD
Den valda metoden för att besvara syftet för examensarbetet är en systematisk kvalitativ litteraturstudie av Evans (2002). Kvalitativa metoderna är mest användbara vid syften som ska beskriva fenomen och på så sätt öka förståelsen (Friberg, 2017). En litteraturstudie enligt Evans (2002) beskrivs med fyra olika steg. Dessa fyra olika steg är: samla in data, identifiera nyckelfynden, bestäm hur dessa nyckelfynd är relaterade till varandra och samla ihop fynden för att generera beskrivning av fenomen. Metoden i det här examensarbetet användes för att identifiera vad som framkommit i den tidigare forskningen som slutligen genererade
resultatet som svarar på examensarbetets syfte. I detta examensarbete beskrivs upplevelsen utifrån patientperspektivet, hur det är att genomgå en mastektomi. Då detta examensarbete berör upplevelser är kvalitativa artiklar lämpliga därför valdes det som metod.
5.1
Urval och datainsamling
Steg ett i analysmetoden handlar om att samla in datan om vad som är relevant i förhållande till syftet (Evans, 2002). I examensarbetet är syftet att beskriva kvinnornas upplevelse av att ha genomgått en mastektomi. För att få en optimerad sökning av artiklar används inklusion- och exklusionskriterier. Inklusions- och exklusionskriterier används för att finna artiklarna som är relevanta till ämnet. Efter detta kommer sökord och sökstratergier att utformas, detta gör det lättare att hitta relevanta artiklarna utifrån syftet med studien (Evans, 2002, s. 23). Följande inklusions- och exklusionskriterier har använts i detta examensarbete.
Inklusionskriterier har varit: patientperspektiv, kvalitativa och vårdvetenskapliga artiklar skrivna på engelska och kvinnornas upplevelser av en mastektomi. Exklusionskriterier har varit artiklar med kvinnorna som fortfarande behandlas för bröstcancer under tiden studien genomfördes.
Val av sökord bestäms för att svara på syftet (Evans, 2002). Sökorden som har använts har varit: needs, experienc*, surgery, breast cancer, mastectomy, “qualitative study”, “hospital
care”, “inpatient care”, hospital, support, requirement, care, psychosocial, “breast neoplasm”, “after care”, psychologic, woman, patient, “nurse view”, “nurse perceptions”, “cancer patient”, identity, “patient attitudes” och womans health. De databaserna som har
varit mest relevanta för sökningarna av artiklarna har varit CINAHL Plus och Pubmed.
Sökorden kombinerades även med Boolesk söklogik. En Booelsk söklogik innebär att
använda sig av orden NOT, OR, AND i sökningen. Detta för att inkludera vissa av orden men även exkludera vissa av orden som inte är relevant till ämnet (Östlundh, 2017). Detta var också något som använts när sökningarna efter artiklarna har gjorts i Bilaga A Sökmatris. Det går även att använda trunkering (*) för att få en bredare sökningar. Detta innebär att databaserna letar upp ändelser som kan läggas på efter ett ord. Tillexempel nurs* då kan databasen söka efter nurse, nurses och nursing (Östlundh, 2017). Detta har även använts i detta examenarbete.
Peer review innebär att artiklarna som är publicerade i en vetenskaplig artikel är
vetenskapligt granskad (Östlundh, 2017). I detta examensarbete har artiklarna granskats vetenskapligt genom en så kallad Peer review. I databasen Pubmed fanns inte möjligheten att avgränsa till Peer review, istället kontrollerades dessa artiklar i ULRICHWEB. Detta är ett annat sätt för att säkerhetsställa att artikeln som är publicerad är vetenskapligt granskad. För att bara få artiklarna på engelska användes funktionen att utesluta artiklarna som inte var på engelska. Tidsspannet för artiklarna var att de skulle vara publicerade mellan åren 2010– 2020. Totalt hittades det i sökningen av artiklarna 23 stycken genom urvalet och samtliga
genomgick en kvalitetsgranskning. Efter kvalitetsgranskningen kvarstod det 12 artiklarna som bedömts ha bäst kvalitét. Det är dessa 12 artiklarna som sedan genomgått vidare analys som presenterades i resultatdelen i examensarbetet. Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av 14 kvalitetsgranskningsfrågorna utifrån Fribergs (2017) förslag på granskningsfrågorna. Frågorna formulerades om så de besvarades med ”ja” (1 poäng) eller ”nej” (0 poäng), se
tillräckligt god kvalité. Artiklar som hade 6-9 poäng behölls då de var av medelgod kvalitét. Artiklarna som hade >10 poäng ansågs vara av god kvalitét. Samtliga av artiklarna i slutligt urval återfinns i Artikelmatris i Bilaga C.
5.2
Dataanalys och genomförande
Detta tillhör det andra steget av analysmetoden. Det andra steget innebär att läsa artiklarna flera gånger för att få en uppfattning om studiernas helhet samt hitta det centrala i artikeln som är kopplat till syftet. Dessa kommer sedan att listas för sig som kallas för nyckelfynden. Det centrala kan identifieras utifrån artikelns syfte benämns nyckelfynden (Evans, 2002). Totalt 115 nyckelord hittades i 12 artiklar.
Steg tre enligt Evans (2002) handlar om att samla ihop likheterna och skillnaderna alla artiklarna har i form av nyckelfynd och sedan skapa teman och subteman. I detta steget gjordes det en granskning gjordes av artiklarna där det framkom nyckelfynden från
artiklarnas resultat. Utifrån nyckelfynden gav det perspektiv på hur artiklarna relaterade till varandra. Nyckelfynden delades upp i olika högar där de sedan sorterades ut. När
nyckelfynden sorterats skapade detta helhetsbild av olika fenomen som sedan bildade teman och subteman. Där det framkom liknande nyckelfynden skapades en kategori av teman och subteman som beskrev patienternas upplevelser. Vidare beskrivs exempel på nyckelfynden utifrån olika teman och subteman som hittades i Tabell 1. Nyckelfynden är på det språket som artiklarna är skrivet på för att förhålla sig textnära och minimera riskerna för att innehållet ska förvrängas.
Tabell 1: Exempel på nyckelfynd, teman och subteman.
Nyckelfynd Subtema Tema Describes women's sentiments of loss and grief at the removal
of their breasts. The representation of the breast as integral to feminine sexuality was apparent to some and its removal reflected the loss of feminine identity (Herring, Paraskeva,
Tollow & Harcourt, 2019, s 2079). minskad femininitet Upplevelser av
Förändrad syn på sig själv However, it was different when they were undressed; the
missing breast was exposed, and so their femininity was questioned (Fallbjörk, Salander & Rasmussen, s. 45). Participants often voiced concerns regarding how surgery impacted their body image (Herring et al., 2019, s. 2080).
Upplevelser av negativ kroppssyn Mastectomy is an invasive surgical procedure that challenges a
woman's body image and appearance as well as her experience of intimacy (Piot-Ziegler et al., 2010, s. 501).
I steg fyra ska det göras en beskrivning av de olika fenomen som hittats och redovisa de teman som funnits. Detta ska göras med texten som är löpande, exemplifierande citat och refereras tillbaka till de artiklar som använts (Evans, 2002). Totalt framkom två teman och fem subteman. Citaten valdes ut ifrån artiklarna för att få exempel på upplevelserna som dessa patienter hade uttryckt i artikeln.
5.3
Etiska överväganden
Etiska överväganden är något som sker kontinuerligt under hela det vetenskapliga
forskningsarbetet (Kjellström, 2016; Polit & Beck, 2016). När forskningen utförs är det viktigt att följa de reglerna och föreskrifterna som finns. Forskningsetiken utgår från att forskningen ska vara av bra kvalitét och av en moralisk acceptans (CODEX, 2019; Polit & Beck, 2016). För att arbetet ska vara giltigt egenskrivet är det viktigt att inte plagiera, vilket innebär att korrekt referenshantering används. Genomgående under examensarbetet har American
Psychological Association (APA) använts som referenssystem. När presentationen av resultaten ska redovisas får inga resultat som inte stöder hypotesen väljas bort, detta eftersom det är oetiskt att bara presentera resultat som stöder forskarens uppfattning (Forsberg och Wengström, 2016).
I examensarbetet har det eftersträvats att arbeta utifrån goda etiska forskningsgrunderna där relevanta vårdvetenskapliga artiklarna använts. För en så pass trovärdig och bra kvalité har samtliga artiklarna i arbetet varit Peer rewied. Korrekt referenshantering har använts för att undvika plagiat. En objektiv synvinkel har använts genomgående i hela arbetet där
författarnas subjektiva bedömning uteslutits.
Breast cancer surgery frequently affected women's sexual functioning and how they believed they were perceived by others, especially husbands and partners. (Herring et al., 2019, s. 2080).
Upplevelser av en förändrad sexualitet Physical intimacy has been reduced because of body image
concerns; women have experienced sexual anxiety and have been concerned about their partner’s acceptance of their modified body (Carr et al., 2018. s. 2).
6
RESULTAT
Här presenteras de teman och subteman som framkom genom analysen. Totalt utgörs resultatet av två teman och fem subteman som beskriver patienternas upplevelser av att ha genomgått en mastektomi, se Tabell 2.
Tabell 2: Rubriker för teman och subteman.
TEMAN SUBTEMAN
Förändrad syn på sig själva Upplevelser av minskad femininitet Upplevelser av negativ kroppssyn Upplevelser av förändrat sexliv Behov av stöd från andra Upplevelser av bristande bemötande
Upplevelser av stöd från omgivningen
6.1
Förändrad syn på sig själva
Utifrån detta tema skapades tre subteman; upplevelser av minskad femininitet, upplevelser
av negativ kroppssyn och upplevelser av förändrat sexliv.
6.1.1 Upplevelser av minskad femininitet
Patienterna upplevde en minskad känsla av femininitet efter genomförandet av en
mastektomi (Arroyo & Lopes, 2011; Fallbjörk, Salander & Rasmussen, 2012; Freysteinson et al., 2012; Herring et al., 2019; Piot-Ziegler, Sassi, Raffoul, Delaloye., 2010). Det framkom också att de kände skam över att ha genomgått en mastektomi och upplevde sin kropp som förändrad och främmande (Arroyo et al.,2011; Herring et al., 2019; Piot-Ziergle et al., 2020). En av patienterna beskrev denna förändring på följande sätt:
I'm not ready to be like a boy. I was born a girl, I grew up as a girl. It's not that the breast is the centre of all that, but it's a whole, it's my femininity, it's all organized around it (Piot-Ziergle et al., 2010, s.494).
Patienterna upplevde efter genomförd mastektomi en sorg över att de nu kände sig mindre feminina. En del accepterade inte att deras kropp såg annorlunda ut medan en del kände ett motstånd till att visa andra hur de såg ut efteråt. Det var inte enbart hur patienterna själva såg på bristen av feminina drag som oroade dem, utan det fanns även en oro kring hur deras partnerna tolkade deras feminina drag efter en mastektomi (Fallbjörk et al., 2012; Herring et al., 2019). För patienterna hade brösten en koppling till deras egen identitet (Arroyo et al., 2011; Herring et al., 2019; Piot-Ziegler et al., 2010). Patienterna berättade även att bröstet symboliserade deras kvinnlighet (Arroyo et al., 2011; Fallbjörk et al., 2012; Piot-Ziegler, 2010).
En av patienterna beskrev hur denne upplevde: “I had lost my femininity and part of my identity” (Herring et al., 2019 s. 2079). De upplevde inte sig själva som attraktiva när de opererade bort sitt bröst (Arroyo et al., 2011; Piot-Ziegler et al., 2010). Patienterna beskrev det som att kroppen hade gjort dem besvikna och bidragit med en skadad kroppsidentitet (Piot-Ziegler et al., 2010). Flera av patienterna upplevde också att de kände sig som män efter att de hade opererat bort bröstet, vilket de inte var beredda på att de skulle uppleva (Piot-Ziegler et al., 2010). Det visade sig att åldern hade en viss påverkan på hur kvinnan upplevde sin femininitet efter genomförd mastektomi. Äldre patienterna upplevde att det inte
påverkade deras femininet lika starkt jämfört med de yngre patienterna (Fallbjörk et al., 2012). Det var inte själva genomförandet av det kirurgiska ingreppet som var det som var främst svårhanterligt, utan detta grundade sig i upplevelsen för patienterna över den kroppsliga förändringen och den nya tillvaron som påverkade deras kvinnliga identitet (Fallbjörk et al., 2012; Piot-Ziegler et al., 2010).
6.1.2 Upplevelser av negativ kroppssyn
Flertalet av patienterna upplevde att de fått en negativ kroppsyn efter att de genomgått en mastektomi (Davies et al., 2017; Fallbjörk et al., 2012; Freysteinson et al., 2012; Herring et al., 2019; Urio., de Souza., Manorov., & Soares., 2019). Den mer negativa upplevelsen av sin kropp minskade även deras självförtroende (Fallbjörk et al., 2012; Urio et al., 2019).
Patienterna upplevde att de hade förlorat en del av sig själva, en del av jaget och hur det såg på sig själva, efter sin mastektomi (Fallbjörk et al., 2012). Patienterna upplevde även att de hade ett behov av att isolera sig till följd av att ha genomfört en mastektomi och kände sig ledsna över att ha blivit stympade, skämdes och var rädda för att andra människor skulle döma dem (Urio et al., 2019). Patienterna beskrev det som att kroppen var ofullständig efter operationen, vilket gjorde att de inte ville röra vid bröstet. Den ofullständiga kroppen
upplevde patienterna varade under en längre tid efter operationen (Fallbjörk et al., 2017).
Patienterna upplevde ångest efter mastektomin på grund av att de inte uppskattade sina bröst såsom innan operationen. En negativ kroppssyn efter operation grundade sig mycket i att kvinnan inte upplevde brösten som en symmetri och många av patienterna uttryckte i efterhand att de hellre hade valt att operera bort båda brösten. Genom att operera bort båda brösten trodde patienterna att de kunde uppleva symmetri (Piot-Ziegler et al., 2010).
Patienterna upplevde att de blev deprimerade efter operationen, delvis på grund av hur samhället såg på normen av kvinnan och att inte längre lyckas uppnå dessa normer. Om kvinnan hade ett arbete kunde det leda till att kvinnan inte kunde arbeta (Davies et al., 2017).
Flertalet av patienterna beskrev upplevelsen av sin förändrad kroppsbild som något negativt. En av patienterna beskrev utifrån hur upplevelsen var: “My appearance was like a circus clown, I felt sorry for myself,” (Arroyo et al., 2011 s.3). Även fast de till stor del ansåg att det var nödvändigt att genomföra mastektomin och hade gått med på att genomgå operationen
Flertalet av patienterna beskrev att de inte var lika positiva inför livet och detta ledde till en form av skuld och skam. Samtidigt som en av patienterna upplevde att denne inte kunde uppleva någon form av tillfredsställelse till livet då denne inte var nöjd med sin kropp (Fallbjörk et al., 2012; Freysteinson et al. 2012).
Patienterna upplevde att spegelobservation var användbart efter genomförd mastektomi (Herring et al., 2019). En del av patienterna ville se sig i spegeln ganska tätt inpå efter operationen trots deras rädsla över hur deras förändrade kroppsbild skulle sett ut. En del av patienterna ville ha sällskap av professionella sjuksköterskor och/eller dennes anhörig vid första anblick i en spegel. Detta citeras utifrån en av patienternas berättelse om hur denne upplevde det:
My doctor and the nurse . . . they said, “Are you ready to see yourself?” And my husband was with me. . . . I was happy for me that it was actually going to be in front of other people. (Freysteinson et al., 2012 s.364)
När patienterna fått se sig själva i spegeln var det sällan positiva kommentarer som yttrades från dem (Herring et al., 2019). Samtidigt som flertalet av patienterna upplevde att de inte ville se sig själva efter genomförd mastektomi. Detta grundade sig främst i att de inte var bekväma och redo över att se sin nya kroppssyn (Arroyo et al., 2011; Carr, Groot, Cochran, Vancoughnett & Holtslander, 2018; Davies et al., 2017)
6.1.3 Upplevelser av förändrat sexliv
Patienterna upplevde en förändrad sexualitet efter genomförandet av en mastektomi (Carr et al., 2018; Davies et al., 2017; Freysteinson et al., 2012; Piot-Ziegler et al., 2010). Dessa upplevelser kunde utspela sig redan innan operationen där patienterna var rädda över hur sexlivet skulle påverkas (Davies et al., 2012; Freysteinson et al., 2012), eller så upplevde de efteråt att sexlivet hade ändrats efter mastektomin (Carr et al., 2018; Piot-Ziegler et al., 2010). Bröstet beskrevs i sin helhet utifrån patienterna som något som gjorde dem hela. En av patienterna upplevde detta på följande sätt: ”It was obvious when deciding how to dress myselfI I felt the same in sexual relationships, I just felt as if I was only half” (Fallbjörk, et al., 2012, s. 45). Patienterna beskrev bröstet som något som attraherar partnern. Patienterna upplevde att bröstet var en mer än bara en kroppsdel där bröstet fanns till för att även beröras under intima förhållanden. Borttagande av bröstet påverkade därför den sexuella relationen där patienterna ansåg att de inte tillfredsställde partnerna (Piot-Ziegler et al., 2012). En del kände även stor förlust att bröstområdet förlorat sin funktion där denne inte hade likadan känsel efter mastektomin. Patienterna upplevde att vårtgården var en viktig del av bröstet (Piot-Ziegler et al., 2010). Patienterna kunde känna en rädsla över huruvida partnerna inte skulle acceptera deras utseende efter genomförandet av en mastektomi. Detta gällde även en rädsla över att kliva in i en ny relation (Herring et al., 2019).
påverkades av det nya utseendet. Patienterna upplevde att de hade svårt att visa sig nakna inför partnern samt att ha intima stunder fungerade inte med tänd lampa, utan då skulle helst alla lampor vara släckta. På grund av deras förändrade kroppssyn upplevde patienterna att de skämdes under dessa förhållanden och valde att ha BH eller en tröja på sig (Davies et al., 2017; Fallbjörk et al., 2012; Piot-Ziegler et al., 2010). Anledningen till att patienterna inte visade sig nakna berodde främst på att patienterna själva ansåg sig själva som motbjudande (Piot-Ziegler et al,. 2010). Dock beskrev patienterna att partnerna hade accepterat deras nya kroppsbild efter operation och ville inte att patienterna skulle skyla sina kroppar för dem (Piot-Ziegler et al., 2010).
En del av patienterna beskrev att de avstod helt från sexuell kontakt med partnern efter mastektomin medan några beskrev att den sexuella kontakten med partnern fortsatte
densamma som innan (Carr et al., 2018; Fallbjörk et al., 2012). En av patienterna beskrev hur hon upplevde detta såhär: ‘‘My intimate life is pretty much void right now…’’ (Carr et al., 2018, s. 3). Patienterna som levde tillsammans med partnern i ett stabilt förhållande där partnerna stöttade patienten påverkades inte den sexuella relationen avseendevärt. Det visade sig att hur patienterna såg på sig själva som attraktiva ökade med åren (Fallbjörk et al., 2012). En del av patienterna blev erbjudna en bröstprotes, men patienterna som var äldre kunde ibland inte få det, detta visade sig påverka deras sexuella intimitet (Fallbjörk et al., 2012).
6.2
Behov av stöd från andra
Utifrån detta tema framkom det två subtema; upplevelser av bristande bemötande och
upplevelser av att få stöd från omgivningen.
6.2.1 Upplevelser av bristande bemötande
Patienterna redogjorde att det fanns brist på personcentrerad vård från sjuksköterskorna när de hade vårdats på sjukhus (Dawe et al., 2014; Greenslade, Elliot & Mandville-Anstey, 2010; Herring, Paraskeva, Tollow & Harcourt, 2019; Woods & McNamara, 2018). Patienterna upplevde att de kunde ha gjorts mer förebyggande insatser för dem under tiden de vårdades på sjukhuset så att de var mer förberedda och att processen skulle vara mer lätthanterlig under en mastektomi (Carr et al., 2018; Davies et al., 2017; Herring et al., 2019). Flertalet av patienterna var missnöjda med sjuksköterskans arbete. Dessa fick också en negativ
upplevelse efter att ha genomgått en mastektomi (Greenslade et al., 2010; Woods &
McNamara, 2018). En del av patienterna uppfattade det som att de inte blev lyssnade på av sjuksköterskan, medan andra kände att de inte fick tillräckligt med information (Greenslade et al., 2010; Herring et al., 2019). Patienterna upplevde även att det fanns brist i
kommunikationen från sjuksköterskorna, en av patienterna berättade: ”I was told that I could just turn up, from ward staff, to have my drain removed [but] I was sent home, so it
gälla hur patienterna upplevde resultatet efter informationen. Det flesta
patienterna
upplevde inte att de inte blev informerade om läkningsprocessen samt hur ärren skulle se ut efter. Vissa av patienterna blev chockade av resultatet (Herring et al., 2019). En del av patienterna upplevde att det fanns tidsbrist i sjuksköterskans arbete gällande tiden som tilldelades till patienterna (Dawe et al., 2014; Greenslade et al., 2010). En av patienterna upplevde det som att sjuksköterskorna vårdade fler än vad de klarade av, så att patienterna själva inte fick den vården de behövde. Detta bidrog till att oron ökade hos patienterna (Greenslade et al., 2010). En del av patienterna upplevde även att sjuksköterskorna inte tog sitt arbete på allvar och inte visade omhändertagande (Dawe et al., 2014). En del av patienterna upplevde också att de blev hemtvingade av sjuksköterskorna efter en mastektomi (Dawe et al., 2014).Vidare beskrev patienterna att de upplevde en brist på integritet. På sjukhuset där de befann sig så var det lyhört, vilket i sin tur ledde till att patienterna hörde vad som sades i andra rum. Patienterna upplevde då att detta blev mer traumatiskt. Detta ledde till att de inte ansåg att det som sades stannade i rummet med sjuksköterskan, utan att andra kunde ta del av vad som sades (Herring et al., 2019).
6.2.2 Upplevelser av att få stöd från omgivningen
Flera
av patienterna berättade att de upplevde att det var viktigt att ha personer kring sig somstöd efter operationen (Carr et al., 2018; Davies et al., 2017; Dawe et al., 2014; Fallbjörk et al., 2012; Freysteinson, 2012; Greenslade et al., 2010; Mourão Pereira., Knob Pinto., Manfrin Muniz., Habekost Cardoso., Pasolius Wexel., 2013; Urio et al., 2019; Woods & McNamara, 2018).
Stödet för patienterna kunde innebära familjemedlemmar, stöd i kyrkan, vänner, men även genom stödgrupper med
patienterna
som satt i samma situation (Dawe et al., 2014; Davies etal., 2017; Urio, Barros de Souza, Manorov, Belaver Soares, 2019). Stödet från patienternas anhöriga var viktig för dem i processen att återhämta sig från mastektomin. Speciellt när det gällde att hantera känslor som rädsla, ångest och depression. Stödet gjorde att patienterna orkade med dennes diagnos, men även operationen och behandlingen (Carr, et al., 2018; Davies et al,. 2017; Dawe et al., 2014). För många var det stödet från partnerna och den närmsta familjen som var viktig (Dawe et al., 2014). En av patienterna berättade följande: “My family . . . they’re a really big support. . . . My sisters and my husband and I have a lot of friends who are really good to me.” (Greenslade et al., 2010, s. 94). Patienterna upplevde att de var viktigt med stöd och support från sina vänner och att de fanns där under processen. För vissa behövde det inte vara en familjemedlem som gav stödet utan kvinnor som kom till sjukhuset som voluntärer som också hade genomgått en mastektomi eller haft bröstcancer (Dawe et al., 2014).
Patienterna upplevde att fysiskt stöd hjälpte dem i återhämtningen efter genomförd
mastektomi. Patienterna upplevde att det fysiska stödet var viktigt främst i början efter
genomförd operation då deras fysiska mobilitet inte var densamma (Carr et al., 2018).
Patienterna upplevde att stöd från andra personer som också hade genomfört en mastektomi kunde vara ett komplement för deras mående. Detta skedde under digitala hjälpverktyg på nätet där patienterna skrev till varandra och berättade om deras upplevelser. De kunde även dela med sig av information till varandra(Freysteinson, 2012).
För många av
patienterna
var det även viktigt att ha den spirituella källan som stöd inom sintro eller på något annat sätt (Dawe et al., 2014; Fallbjörk et al., 2012; Urio et al., 2019). Detta kunde grunda sig i upplevelsen att gud skulle rädda patienten från cancer (Urio et al., 2019) eller att få stöd från kyrkan genom bön (Dawe, et al., 2014). Trots att majoriteteten av
patienterna
ansåg att de fick bra stöd från partnerna, familj och anhöriga, så var det långtifrån alla som fick det stödet denne behövde. En av patienterna beskrev sin upplevelse utifrån hur partnern hade hanterat det: “I lost my husband, he could not stand the disease” (Urió et al., 2019, s. 1035). Partnern till patienten klarade inte av att hantera sjukdomen och lämnade patienten (Urio et al, 2019).
Många av
patienterna
upplevde att de inte hade fått den vården de behövde men det fannsäven
patienterna
som upplevde att även att de fick det stödet de behövde när det gällde stöd isin återhämtning efter en mastektomi (Davies et al., 2017; Dawe et al., 2014; Freysteinson, et al., 2012; Greenslade, et al., 2010; Herring et al., 2019; Woods & McNamara, 2018). Detta kunde appliceras som stöd i form av svar på olika frågeställningar patienterna hade (Davies et al., 2017; Dawe et al., 2014). En positiv vårdupplevelse för
patienterna
frånsjuksköterskorna kunde vara att de ansåg att de fick den informationen som behövdes både innan och efter mastektomin. Utifrån patienterna tyckte de att sjuksköterskorna var
hjälpsamma. De hade en känsla av att sjuksköterskorna tog sig tiden för dem och stressade inte (Greenslade et a., 2010). En av
patienterna
berättade hur denne upplevde:When I went to preadmission, the nurse there—she was a sweetheart—she told me everything that was to happen. . . . She even explained almost as to how it was going to feel after. She did a good job. She explained everything there was to know about it and what to expect and
everything (Greenslade et al., 2010 s.93).
Patienterna upplevde även att de fick stöd via telefonsamtal med sjuksköterskorna som de
hade en kontinuerlig kontakt med (Davies, et al., 2017; Woods & McNamara, 2018).
7
DISKUSSION
I detta avsnitt sker diskussion rörande examensarbetets resultat, metod och etiska överväganden. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet av artiklarna som framkom i förhållande till tidigare forskning och vårdteoretiskt perspektiv. I metoddiskussion
diskuteras examensarbetets val av metod utifrån dess styrkor och svagheter. Avslutningsvis ges en etikdiskussion beträffande de etiska överväganden som skett under detta
examensarbete.
7.1
Resultatdiskussion
I resultatet berättade flera av patienterna om hur det var att ha genomgått en mastektomi, men även vad som oroade dem innan och efter operationen, då många oroade sig över hur det skulle bli efter operationen och hur borttaget av ett eller båda brösten skulle påverka dem. Vidare i resultatet framkom det om att patienterna inte kände sig hela utan brösten och detta ledde till att de inte upplevde hälsa, där de skapade en negativ kroppssyn på sig själva. I det vårdvetenskapliga perspektivet beskriver Eriksson (2000) att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom. Hälsan är något som är individuellt. Det handlar om att ha en balans mellan
sundhet, friskhet och välbefinnande. Finns det inte balans mellan dessa tre dimensioner upplever inte patienterna en god hälsa. Eftersom det i resultatet framkom att patienterna inte kände sig hela utan brösten kan det finnas en risk att detta leder till att de inte upplever hälsa efter att de genomgått en mastektomi.
I resultatdelen framkom det att patienterna upplevde hälsoproblem som tillexempel depression och ökad ångest. I det vårdteoretiska perspektivet beskriver Eriksson (2015) att patienterna kan uppleva en inre och yttre kamp i form av ett sjukdomslidande.
Sjukdomslidande handlar om patientens lidande i förhållande till dennes sjukdom samt behandling. Sjukdomslidande delas in i två undergrupper; kroppslig- och själslig smärta och andligt lidande. Vad sjukdomen orsakar kopplas till kroppslig smärta och behandlingen av sjukdomen, samtidigt som det själsliga sjukdomslidandet är att patienten upplever skuld och skam (Eriksson, 2015). Utifrån det som beskrivits ovan kan detta appliceras till patienterna som insjuknat i bröstcancer och behövt genomgå en mastektomi på grund av att sjukdomen medförde att de inte kände sig friska.
I resultatet beskrev patienterna att även om det bortopererade bröstet påverkade deras hälsa och välmående i förhållande till deras nya kroppsutseenden, var det värt att genomföra då det möjliggjorde att cancern opererades bort. Detta har även observerats och beskrivits av partnerna till patienterna i tidigare forskning. De beskriver att även hur patienterna påverkas av att få bröstet bortopererat så är de ändå lyckliga över att de överlevt (Loaring et al., 2015).
I relation till vårdvetenskapliga perspektivet framkommer det i konsensus begreppet
människa som kan delas upp i tre delar; kropp, själ och ande. Kroppen kan delas upp i fysiska kapacitet medan själen står för människans egna psykiska mående och anden beskriver vad människan upplever är livets mening (Eriksson, 2015). Detta kan kopplas till hälsa och välmående som något individuellt för människorna och hur människan även kan uppleva hälsa trots sjukdomen (Eriksson, 1989). Det vårdvetenskapliga begreppet kan appliceras på resultatet där de beskrivs om hur patienterna upplevde det att ha tittat sig själva i spegeln efter en mastektomi där de uttryckte detta som något negativt.
I resultatet framkom det att det att en del av patienterna upplevde att det var svårt att förlika sig med sin nya kroppssyn och undvek att se på de egna brösten. I resultatet uttryckte sig patienterna att hjälpmedlen kunde vara att se sig själv i spegeln, för att minska deras osäkerheter efter operationen. En del av patienterna ville ha med sig sina anhöriga eller sjuksköterskan vid första anblick i spegeln. I tidigare forskning framkommer det att många av patientens anhöriga ville finnas där för patienten när patienten blev sjuk (Ginter & Radina, 2019; Holst-Hansson., Idvall., Bolmsjö & Wennick, 2017; Molinaro,. Fletcher., & Bryden, 2017). I relation till sjuksköterskornas ansvarsområden ska denne stötta patienterna i deras väg till hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Tillexempel enligt hälso- och sjukvårdslagen beskriver att sjuksköterskan ska individuellt anpassa vården efter patientens behov (SFS 2017:30). En reflektion kring detta är att sjuksköterskan ska försöka att anpassa vården efter patienterna för att se så att patienternas behov blir tillgodosedda, med detta kan det även innebära att patientens anhöriga ska finnas där som stöd och hjälp för patienten om patienten önskar detta.
I resultatet framkom det att operera bort sitt bröst kunde påverka patienternas känslor kring deras femininitet och kroppsbild, vilket i sin tur kunde påverka relationen mellan patienten och patientens partner. Denna oro kopplades även till att de var oroliga för hur partnerna skulle se på dem och deras kroppar efter en mastektomi. Den förändrade kroppen påverkade även patientens partner, men inte alltid på det sätt som patienten kände oro inför. I tidigare forskning framkom istället att partnerna inte vill visa sig svaga och är ibland osäkra på hur de kan röra vid patientens förändrade kropp för att inte orsaka obehag. Vissa partners beskriver även hur de inte känner sig påverkade emotionellt av patientens mastektomi. Däremot framkom att partners som inte får tillräckligt mycket stöd från övriga anhöriga påverkas mer emotionellt än partners som har stöd från anhöriga runt omkring sig (Catania et al., 2018). Utifrån vårdteoretiskt perspektiv om livslidande beskrivs det att människan kan uppleva ett lidande mot sin existens som denne inte reflekterar över och det kan då orsaka brister i dennes relationer med andra (Eriksson, 2015). Det är inte bara patienterna som kan uppleva livslidande utan deras anhöriga också, men när patienten upplever ett livslidande kan det påverka relationerna kring den.
I resultatet upplevde patienterna som genomfört en mastektomi som att de ville visa sig starka för familjen. Detta inkluderade hela familjen såsom barnen, föräldrarna och partnerna. Patienterna upplevde även att de kände sig bekymrade över deras anhörigas situation. Under tidigare forskning beskrivs det om patienternas anhöriga och dess påverkan.
skolresultat försämras samt ostabilt mående (Huang O’Connor, Hu, Gao & Lee, 2018; Purc-Stephenson et al., 2016). Ett annat perspektiv som beskrivs i tidigare forskning är hur föräldrarna till patienterna som genomgår en mastektomi påverkas (Ginter & Radina, 2019; Holst-Hansson et al., 2017; Molinaro., Fletcher., & Bryden, 2017). Föräldrarna anser att det kan vara svårhanterligt att vara starka, samt att stödja patienterna då deras egna mående även påverkas av situationen (Holst-Hansson et al., 2017). I relation till det
vårdvetenskapliga perspektivet beskriver Eriksson (2015) om livslidandet. Livslidande kan även påverka relationerna omkring patienten (Eriksson, 2015). Detta kan leda till att patienten upplever patienten lider när den stöter bort sin familj och nära anhöriga för att skydda dem från känslorna sjukdomen medför.
I resultatet framkom det att ett tydligt tecken på att patienterna mådde bättre var att de fick stöd. Utifrån resultatet upplevde det flesta patienterna att de fick bra support från familjen, andra anhöriga, vänner, men även att de hittade stöd och support i sin egen tro och den gemenskapen. I resultatet framkom det även att sjuksköterskan var ett viktigt stöd. Detta kan kopplas till tidigare forskning där det beskrivs att ibland behöver patienterna få hjälp av någon annan för att uppfylla dennes behov och bibehålla hälsan, som till exempel
sjuksköterskan (Florin, 2014). Sjuksköterskan kan utföra insatser för patienterna för att de ska återfå hälsa (Björvell & Thorell-Ekstrand, 2014). Detta stärks även av det
vårdvetenskapliga perspektivet att patienterna behöver uppleva en god vård inom
vårdsammanhang genom att vårdbehovet för denne blir uppfyllt, vilket bland annat sker i form av stöd från sjuksköterskan (Eriksson, 2015).
Det framkom utifrån resultatet att det uppkom flera känslor efter att patienterna genomgått en mastektomi. Patienterna upplevde att mastektomin var påfrestande både fysiskt och psykiskt. En del av patienterna upplevde att de blev deprimerade och inte kände någon glädje över att ha genomgått en mastektomi. Utifrån tidigare forskning framkommer det att
sjuksköterskorna till patienterna också upplevde att det var en påfrestande miljö att arbeta i (Maree & Mulonda, 2016). En reflektion kring detta är att genomförandet av en mastektomi är påfrestande för människan rent kroppsligt då det kan vara jobbigt att genomgå en
operation och vara smärtsamt under läkeprocessen. Det kan påverka människan själsligt och psykiskt genom depressioner och ångest. Även andlig påverkan då tankar på livet och döden kan uppstå efter en mastektomi eller när man fått reda på cancerdiagnosen.
I resultatet framkom det att sjuksköterskorna hade en viktig del i patienternas välbefinnande. Patienterna beskrev att om sjuksköterskan använder sig av en god kommunikation, avsatte tid för patienterna samt gav all information patienten behövde så medförde det till att patienterna hade en mer positiv inställning före och efter operationen. Relaterat till tidigare forskning styrks detta genom att sjuksköterskan anser att denne försöker uppfylla
patienternas behov och att god kommunikation leder till god omvårdnad (Arajúo et al., 2010). I resultatet beskrev patienterna att orsaker till att de inte fick sina behov tillgodosedda kunde vara sjuksköterskornas brist på kunskap, förståelse och tid, vilket i sin tur ledde till att patienterna kände mer rädsla och oro i samband med sin mastektomi. Även i tidigare
patienterna på ett bra sätt (Arajúo, et al., 2010; Maree & Mulonda, 2016). Om dessa delar saknas eller brister skulle det även kunna medföra risk för vårdlidande. Vårdlidande är ett lidande skapat av vården, ett onödigt lidande som skapas om vården är otillräcklig, uteblir eller kränker patienten (Eriksson, 2015). Patienternas rätt till information och delaktighet i den egna vården stärks genom Patientlagen (SFS 2014:821) som beskriver att patienterna har rätt till information om sitt hälsotillstånd, behandlingsalternativ och metoder som kan
förebygga sjukdom, samt få vara delaktiga i sin vård.
I resultatet beskrev några av patienterna hur de upplevde vården som en bra upplevelse medan andra berättade att det fanns brister i vården. Det kunde tillexempel vara brister i kommunikationen. I tidigare forskning framkommer det utifrån sjuksköterskans perspektiv att sjuksköterskorna behöver lära känna patienterna som vårdas. Genom att patienterna och sjuksköterskorna lär känna varandra skapas en vårdande relation där patienterna kan känna trygghet. Kommunikationen är en central del för att skapa en så positiv upplevelse som möjligt för patienterna och bidrar till att sjuksköterskan kan få kunskap och förståelse för patienterna (Arajúo et al., 2010). I tidigare forskning framkommer det att om sjuksköterskan inte arbetar med patienterna, använder sig av sin kunskap och färdighet, bidrar det till en högre risk för att patienterna får en negativ upplevelse av sjukhusvården (Droog, Armstrong & MacCurtain, 2014).
7.2
Metoddiskussion
Valet av metod valdes utifrån examensarbetets syfte och i detta examensarbete användes en systematisk litteraturstudie utifrån Evans (2002). Syftet för examensarbetet var att beskriva patienternas upplevelser av att ha genomgått en mastektomi, därför ansågs en systematisk litteraturstudie som relevant då fokuset låg på att beskriva patienternas upplevelser. I en litteraturöversikt används ett helikopterperspektiv där informationen som hämtas ger en överblick över ämnet som studerats (Friberg, 2017). Därför framstod en litteraturöversikt som en olämplig metod eftersom syftet var att patienterna skulle beskriva sina upplevelser. Det finns empiriska studier som hade kunnat användas som ett komplement för att svara på syftet om tillräckligt med tid fanns. Empiriska studier kan användas i form av till exempel observationer (Polit & Beck, 2017). Dock i detta examensarbete fanns det inte möjlighet att utföra empiriska studier som kan ta flera månader att genomföra, vilket gjorde att detta fick exkluderas. Genom att använda en systematisk kvalitativ metod skapades en djupare
förståelse kring ett fenomen utifrån patienternas upplevelser (Segersten, 2017).
För att skapa en tillförlitlighet användes Peer rewied. Peer rewied innebär att artikeln är vetenskapligt granskad av andra forskare efter publicering (Östlundh, 2017). Totalt valdes slutligen ut åtta artiklar från CINAHL Plus. Totalt valdes det slutligen fem artiklar från PubMed till detta examensarbete. Något som även genomfördes var att använda ett begränsat tidsspann på artiklarna, detta gav en mer trovärdighet på hur patienterna hade upplevt det så pass nära nutid som möjligt. Därför uteslöts artiklar som var >10 år gamla för
