Blockfrysning i väg 750 AC-län : Observationer vid uppgrävning (Up-Freezing of boulders in road 750: Observations from excavation)

Nr 329 * 1983 Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 01 Linköping ISSN 9347-6049 National Road & Traffic Research Institute * S-581 01 Linköping * Sweden

Blockuppfrysning i väg 750 AC-län

i Observationer vid uppgrävning

Nr 329 + 1983 Statens väg- och trafikinstitut (VTI) * 581 01 Linköping ISSN 0347-6049 National Road & Traffic Research Institute * S-581 01 Linköping * Sweden

Blockuppfrysning i väg 750 AC-län

Observationer vid uppgrävning

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G FÖRORD BETECKNINGAR REFERAT ABSTRACT SAMMANFATTNING SUMMARY ZUSAMMENFASSUNG STRESZCZENIE 1 INLEDNING 2 TIDIGARE ARBETEN 3 MÅLSÄTTNING 4 OBSERVATIONER FRÅN BLOCKUPPGRÄV-NING I VÄG 750 SELET-VEBOMARK , AC- LÄN 4 . L Lokalbeskrivningar 4 . 2 Sammanställning av iakttagelser från uppgrävning av i P1l-P40 5. OBSERVATIONSSTRÄCKA 1 OCH 2. MÄTNING AV TJÄLLYFTNING

5. l Uppgrävning av block i observa-tionssträckor

5. l. l Lokalbeskrivningar sträcka 1 och 2

5.1.2 Uppmätta tjällyftningar 6 ALLMÄNNA IAÄAKTTAGELSER 7 RESULTAT REFERENSER Bilagor VTI MEDDELANDE 329 Sida I I III VI I I X 4 1 4 7 4 9 5 4 56 57 6 5

FÖRORD

Den redovisade undersökningen ingår som en del i ett projekt med titeln "Lokalisering av uppfrysande block" Det ursprungliga syftet var att finna en metod att från väg-: eller terrassytan lokalisera underliggande block. De metoder som provats har varit med dels vibro - dels markradarteknik. Ingen av dessa har dock i dag bedömts praktiskt tillämpbara. Projektets verksamhet har därför övergått till att ta fram underlag för be-dömning av risken att block skall frysa upp i vägen.

Den presenterade undersökningen har bedrivits inom ra-men för VTI:s egna forskningsmedel och med värdefullt bistånd från VF i Umeå och vägkontoret i Lövånger, utan vilkas intresse och hjälp ett så omfattande ma-terial ej kunnat insamlas.

Linköping

Lars Stenberg

BETECKNINGAR Na N Nf Nf -% __ &" 108 Beläggning Bär- och förstärkningslager

Sandigt grus, svart

Sandigt grus, brunt

Morän Grundvattenyta Block, överyta Block, underkant Blockorientering i skärningsplanet Provtagningsarea höjd

D bredd % blockets dimensioner längd

Blockuppfrysning i väg 750 AC-län Observationer vid uppgrävning

av Lars Stenberg

Statens väg- och trafikinstitut (VTT) 581 01 LINKÖPING

REFERAT

VTI har i samarbete med VF i Umeå och vägkontoret i Lövånger gjort inledande studier rörande uppfrysande

block i väg. Denna studie omfattade observationer rörande uppgrävda blockstorlekar, omgivande jordart och grund-vattennivåer

Vid uppgrävningstillfället. Resultaten

indikerar att

1)

den omgivande jordarten är tjällyftande

2)

hög grundvattennivå ej är avgörande för uppfrysningen

men inverkar gynnsamt på tjällyftningen och därmed

också på uppfrysningen

3)

blockstorlekarna varierar från © 50 cm till ©>1.0 m

4)

uppfrysning äger rum i 1/3 av fallen där grundvattnet

ligger under det uppfrysande blocket och att kontakt

mellan block och grundvatten alltså ej är nödvändig

för uppfrysning i föreliggande jordart

5)

blocken under tjällyftningsperioden följer

tjällyft-ningen i kringliggande jordart

6)

de uppgrävda blocken i allmänhet har lyft meå en

hastighet av 0 ,5-1 cm per år.

I I

Up-freezing of boulders in road 750. Observations from excavation.

by Lars Stenberg

National Swedish Road and Traffic Research Institute 8-581 01 LINKÖPING

ABSTRACT

The National Swedish Road and Traffic Research Institute, VTI, has in collaboration with the Road Administration, made initial studies of the vertical migration of

boulders in roads. This study comprised observations of excavated boulder-sizes, surrounding type of soil, soil layering and ground water level at time of excava-tion. The results indicate that

1 ) the surrounding soil is frost susceptible

2 ) a high ground water level is not essential to the up-freezing, but has a positive influence

on the frost heave and thus also on the up-freezing

3) the size of the boulders varies between ö 50 cm

and m

4 ) The up-freezing takes place in 1/3 of observations where the ground water level is below the up-freezing boulder, and consequently contact between the

boulder and ground water is not necessary for the present type of soil

5) the boulders follow the frost heave of the surrounding soil

6 ) for the excavated boulders the rate of vertical migration has been .5-1l cm/year.

I II

Blockuppfrysning i väg 750 AC- län Observationer vid uppgrävning

av Lars Stenberg

Statens Väg- och Trafikinstitut (VTI) 581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Uppfrysning av block i vägkroppen yttrar sig som lokala förhöjningar "bulor" på vägbanan. Dessa bulor utgör problem särskilt för väghållaren vid bl a snöröjning. För trafikanter med tunga fordon påverkas såväl säkerhet som åkkomfort.

I väg 750 AC-län, har längs en sträcka av 2,2 km, inte mindre än 40 punkter med "bulor" grävts igenom varvid, med enstaka undantag, större block påträffats i eller strax under förstärkningslagret.

Arbetet vid uppgrävningarna följdes, varvid observa-tioner gjordes rörande uppgrävda blockstorlekar, blockens påträffade djup under vägytan, jordlager-följder, jordarter och grundvattendjup. Tack vare det stora antalet uppgrävda block har ett gott sta-tistiskt underlag kunnat erhållas. De påträffade blockstorlekarna fördelade sig enligt figur 34 från 40,1 m? till 2,0 m3. De påträffades ned till ett djup under väggytan av 1,25 m, alltså mer än 50 cm under terrassytan. Fördelningen visas i figur 35. De olika blockstorlekarnas fördelning på olika djup under vägytan visas i figurerna 39-42. Som framgår av dessa är det svårt att dra några slutsatser om när en viss blockstorlek ger sig tillkänna i form av en bula på vägytan.

LV

Det har spekulerats över betydelsen av grundvatten-ytans läge. Ur figur 37 kan man konstatera att ett högt läge av grundvattenytan i vägkroppen inte är en förutsättning för att uppfrysning skall äga rum. Grundvattennivåer på >170 cm djup under väggytan har konstaterats. Det avgörande synes i stället vara jordartens tjällyftande egenskaper, dvs dess förmåga att lyfta blocket en viss sträcka. Frystest på VTI laboratorium visade att den blocken omgivande jordarten, morän, kunde hänföras till grupp II-IIll.

Tack vare i många fall distinkta gränser i jordlager-följden kunde uppfrysningsbeloppen bedömas till

mellan 0 ,5-1,0 cm/år sedan vägens byggnad.

Det får anses som högst angeläget att, i jordarter innehållande block som kan förmodas frysa upp, kunna bedöma hur snabbt denna uppfrysning kan ske. Om man utgår ifrån att 15-20 cm uppfrysning är en kritisk gräns, så kan detta belopp uppnås efter olika tids-längder, beroende på klimat och jordartens tjällyft-ningsbenägenhet. Åtgärder mot blockuppfrysningen får då vägas mot accepterade driftkostnader och vägens kalkylerade livslängd.

Up-freezing of boulders in road 750 Observations from excavation

by Lars Stenberg

National Swedish Road and Traffic Research Institute 8-581 01 LINKÖPING

SUMMARY

The up-freezing of boulders in roads manifests itself as local heaves "bumps" on the road surface. These bumps constitute problems especially for the road maintainers who remove snow by ploughing. They also affect heavy vehicles and travelling comfort.

Along a road length of 2.2 km,in northern Sweden, no

less than 40 bumps were excavated, where blocks of stones were found in or just below the subbase material.

The excavations were studied and observations were made regarding boulder sizes, depth below road surface, soil Layering, soils and ground water level. The great amount of observations form a good statistical basis.

The boulder sizes are distributed between . 1 m3 to 2.0

m3,

see figure 34. Boulders were found at depths of 1.25 n

below road surface, i e more than 50 cm below the terrass

plane. The distribution with depth is shown in figure 35.

The distribution of different boulder sizes with depth is

illustrated in figures 39-42.

It is obviously difficult to calculate when a certain

boulder size will appear as a bump on the road.

There have been discussions concerning the influence of

ground water on the up-freezing. From figure 37 we can

state that a high ground water level in the road is not

a necessary condition for vertical migration of the

VIL

boulders. Ground water levels below 1.7 m below road surface have been observed. Instead, the determing para-meter is presumed to be the frost heaving properties of the soil, i e its capacity to cause the up-freezing of the boulders. Freezing tests in the laboratory have classified the soil, a till, as frost susceptible -very frost susceptible, group II-IIIl according to the Swedish classification system.

In many excavations, distinct levels in the soil profile could be seen and from the disturbances by the upward migrating boulders, the amount of up-freezing could be

estimated_to 5-1 cm/year, after the construction of the road.

It is considered urgent to estimate how fast the boulders will migrate in different soils containing boulders. If

we can assume that the amount of migration of 15-20 cm, which was observed at this locality, is a critical limit, then this amount can be reached after different lengths of time, depending on climate and the frost heaving properties of the soil.

Measures against upfreezing must then be taken considering accepted maintenance costs and the calculated lifetime of the road.

VI I

AUFRIEREN VON GERÖLL IM WEG 750

BEOBACHTUNGEN BEIM AUSGRABEN DES GERÖLLES

von L Stenberg

Staatliches Schwedisches Strassen- und Verkehrsfor-schungsinstitut

S-581 01 LINKÖPING

ZUSAMMENFASSUNG

Geröll, die in frostgefährlichen Bodenarten liegen,

werden mit hilfe dem, durch die Strassendecke gedrungenen, Frost nach oben gefroren. Sodass örtliche Fahrbahnanhebung ensteht, sogenannte "Beulen". Diese "Beulen" sind

ein Problem bei der Strassenunterhaltung, besonders beim Schneeräumen. För Fahrer, besonders mit schweren Fahrzeugen, ist der Reisekomfort beeinflusst.

Im Weg 750 AC-Bezirk, hat man auf einer Strecke von 2,2 km, nicht weniger als 40 Stellen mit "Beulen"

ausgegrabt. Wobei man mit einzelner Ausnahme, grössere Steinblöcker in der oder gleich unter der unteren

Tragschicht antraff.

Man folgte die Arbeit beim Ausgraben und notierte dabei, die grösser des Gerölles, die Tiefe unter der Strassenoberfläche, Schichtenfolge, Bodenart und Grundwassertiefe.,

Die grosse Anzahl ausgehobenen Steinblöcker gaben eine gute statistische Unterlage. Das angetroffene Gerröll verteilte sich wie in Figur 34 angegeben

von 40,1 m3-2,0 m3; und bis zur einer tiefe von 1,25 m unter der Strassenoberfläche. Dieses ist in Figur

35 dargestellt. Die verteilung der verschiedenen

Blöckers ungleiche Tiefe unter der Strassenoberflächer

VI II

zeigt Figur 39-42. Wie daraus hervor geht kann man nicht voraus sagen wann ein bestimtes Geröll sich durch eine

Fahrbahnanhebung zu kennen giebt.

Man hat sich liber den Einfluss des Grundwasserspiegels

Gedanken gemacht. Aus Figur 37 kann man doch konstatieren

das ein hoher Grundwasserspiegel im Strassenkörper

nicht die Voraussetzung ist, das eine Hebung der

Fahrbahn

eintrifft. Man hat z.B. Grundwasserstand von >170 cm

unter der Strassenoberfläche festgestellt. Das

en-scheidende ist warscheinlich die Frostempfindlichkeit

der Böden und ihr vermögen ein Geröll eine gewisse

Strecke zuheben. Die Frostversuche, die im Staatlichem

Schwedischem Strassen- und Verkehrsforschungsinstitut's

(VTI) Laboratorium gemacht wurden, ergaben das der

Geröll umgebende Boden, Moräne, zur Gruppe II und

III gezählt werden konnte. Die Gruppeneinteilung

ist nach Schwedischem Klassifizierungssystem. Dank

der, in vielen Fällen deutlichen Grenze in der

Erdschichtenfolge konnte man die Blockhebung in folge

Frosteinwirkung zwischen 0 ,5-1,0-cm/Jahr beurteilen.

Es ist Bedeutungsvoll, dass man in frostempfindlichen

Böden die Geschwindigkeit des auffrierenden Geröll

beurteilen kann.

Wenn man davon ausgeht, das 15-20 cm Blockhebung

eine kritische Grenze ist, so kann man diese nach

verschiedenen Zeiten erreichen. Unter Beruäicksichtigung

das die Hebung vom Klima und die Frosthebungsneigung

der Bodenart abhängig ist. Die geeignete Massnahme

gegen Fahrbahnanhebung muss dann gegen den akzeptierten

Unterhaltungskosten und die berechnete Lebensdauer

der Strasse gewägt werden.

r *

PRZEMARZANITE BLOKOW KAMIENNYCH W DROGACH.

Obserwacje przeprowadzone porzy wykopywaniu blokövw.

Lars Stenberg

Pafistwowy Instytut Drög i Ruchu 581 01 LINKÖPING

STRESZCZAENIE

Przemarzanie kamieni w podbudowie objawia sige w po-staci miejscowych wzniesieÅ na nawierzchni. Te wznie-sienia stanowia problem szczegölnie dla såuzby drogo-wej, miedzyinnymi przy od&nierzaniu drög.

Wzniesienia te dla ugytkownikow ciezkich pojazdöw sa wysoce uciazliwe.

W pöZnocnej Szwecji na odcinku 2.2 km rozkopano nie mniej ni? 40 takich wzniesien oraz znaleziono w podbu-dowie lub bezpoärednio pod nig (z niewielkimi wyjg-tkami) duze kamienie.

Przy wykopach Sledzono prace, jednoczeSnie obserwacje celem ustalenia wielkosci bloköw kamien-nych, gZebokoSci na jakiej znajdowaly sig te bloki pod powierzchnig drogi, uwarstwienia i rodzajöw grun-töw oraz gZebokosci zalegania wody gruntowej.

Duza ilo5 wykopöéöw pozwolila uzyska t dobra ilustracje statystyczna zjawiska .

/ do 2 . 0

m3. Wystgepowanie ich pod powierzchnig drogi

poka-Znalezione bloki kamienne miaZy wymiary od 0.1 m

zano na wykresie ( rys.nr34 ). Bloki te znaleziono

do gZsbokosci 1.25 m

pod wierzchem nawierzchni

dro-gowej, a wigc 50 cm pod powierzchnig terenu, co

po-kazano na rys.35 .IloSci bloköw w zale2znoSci od ich

wielkoä&ci i

po]zenia podano na

wykresach-rysunki 39 - 42,

Jak wynika z tych wykresöw nie moåna w sposöb

jednozna-czny okre5slig jakg wielko5sé bloköw kamiennych powoduje

X

wybrzuszenia nawierzchni drogowej.

Zagadnienie wplywu wody gruntowej na przemarzanie gruntéöw nie jest jednoznacznie wyjaSnione. Sprawa ta jest jeszcze przedmiotem dyskusji.

Jak wynika z rys.37 nie mona w sposöb jednoznaczny okre5ligé czy wysoki poziom wody gruntowej ma wpÅZyw na zacbserwowane pionowe ruchy bryZ kamiennych.

Poziom wody gruntowej zaobserwowano na gZgbokosci

1.70 m pod powierzchnig drogi.Stwierdzié mozna jednak, ze parametry geotechniczne gruntöw maja wpZyw na ich przemarzanie oraz stanowig przyczynsg podnoszenia bry kamiennych .

Badania laboratoryjne wykazaly, %e grunty otaczajace badane bloki kamienne zaliczy do II-III kate-gorii gruntöw morenowych zgodnie z klasyfikacjg

szwe-dzkg.

WyraZzne granice uwarstwienia gruntöw uwidaczniaja powstale zaklöcenia w profilu drogi i pozwalajg ozna-czy ruchy bryX kamiennych ku görze oraz okre5liég ich granice na 0.5 - 1.0 cm/rok.

Bardzo waåne jest okreslenie szybkosci poruszania sis kamieni.

Wychodzac z zaloåénia, ze 15 - 20 cm jest

krytyczng granicg podnoszenia to ta liczba jest

uza-lezniona od wielkosci czasu, od klimatu i od podatnosci

gruntöw na zamarzanie.

Podjgcie jakichkolwiek Srodköw przeciwko przemarzaniu

musi uwzgqlednig przyjete koszty utrzymania i obliczong

zywotno5é drogi.

1 INLEDNING

Uppfrysning av block i väg yttrar sig vanligtvis som en ca 1 m lång "bula" på vägbanen. Bulans höjd relativt vägbanan når oftast 5-10 cm innan uppgräv-ning vidtages. Detta är ett ständigt återkommande problem för många väghållare. I vissa fall utförs vid vägens byggande rivning till ett djup av ca 50 cm under terrassytan. Ofta är det tillräckligt, men för de fall det inte är nog skulle det vara av

stort värde att kunna förutsäga detta. En sådan förutsägelse måste då vara baserad på kännedom om de för blockuppfrysningen mest karakteristiska

fak-torerna. Den primära bedömningen görs utifrån

geologiska och klimatologiska kriterier. Sedan riskerna bedömts kan lämpliga åtgärder vidtagas mot bakgrund av vägens kalkylerade livstid och driftskostnader. Med kännedom om den tid det tar för blocket att

frysa upp kan alltså en rimlig ekonomisk bedömning göras. Då detta endast är möjligt med kännedom om själva uppfrysningsmekanismen och blockets

"miljöparametrar" har en lokal fältstudie gjorts i AC- län.

2 TIDIGARE ARBETEN

De första av VTI utförda mer ingående studierna av blockuppfrysning utfördes i början av 70-talet av forskningsingenjören Å Ekstedt. Ekstedts undersök-ningar omfattade enskilda blocks rörelser, omgivande jordarter och miljö. Dessa för vår kunskap i dag grundläggande och mycket noggranna undersökningar finns rapporterade i VTI Internrapporter nr 69 och 96, 1972 respektive 1973.

MÅLSÄTTNING

Föreliggande arbete avsåg att införskaffa en bredare kunskap om de geologiska förhållanden, vilka synes bidraga till blockuppfrysning, då främst omgivande jordart och grundvattenavstånd. Målsättningen med dessa fältstudier är att vidga kunskapen om

1 & Q --) 1-4 3aå ) b) 4 a ) b) 5a ) b) d) VTI Blockuppfrysningsmekanismen

Jordartstyp och lagringsförhållanden Hydrogeologiska förhållanden

Klimatförhållanden Uppfrysningshastighet

från vilka djup kommer blocken när lyfts blocket (djup och tid)

iakttagen blockrörelses relation till tjäldjupet tjällossningsförloppets betydelse

blockfrekvens (mångd och fördelning) jordar tsprof il

tjällyftningsbenägenhet (frystest på laborato-r i um)

tjällyftningshastighet i fält

vattenmättnadsgrad vid tjällossning

hydrauliska gradienten

vattentillgångens kontinuitet

köldmängd

nederbörd och snötjocklek på vägbanan

efter hur lång tid kan ett block förmodas komma upp

uppfrysning i olika jordarter

uppfrysning i olika jordlagringsföljder blockstorlekens betydelse

e) tjällyftnings-/tjälnedträngningshastighet f) variation i uppfrysningshastigheten på olika

djup (cm lyftning/cm tjäldjup)

4 OBSERVATIONER FRÅN BLOCKUPPGRÄVNING I VÄG 750 SELET-VEBOMARK, AC-LÄN

Under oktober månad v 37-38, 1979, följdes VV: s

arbete med uppgrävning av block i väg 750 Selet-Vebomark, Lövånger, AC-län. De uppgrävda blocken från 40

punkter med observerade förhöjningar i vägen låg inom avsnittet 3/600-5/800, alltså en sträcka på ca 2,2 km, se tabell 1 nedan och bilaga 1.

Tabell 1. Blocklägen i väg 750 Selet-Vebomark .

P 1 3/602 Pl1l 4/380 P21 5/030 P31 5/590 2 6 20 1 2 390 2 2 250 3 2 5 00 3 655 13 4 0 0 23 250 3 3 6 05 4 6 6 0 14. 502 2 4 265 34 6 4 0 5 6 90 15 505 25 325 35 6 6 0 6 705 16 525 26 4 0 0 36 660 7 980 17 575 27 460 37 7 40 8 4/0 10 18 590 28 500 38 7 40 9 080 19 5/030 29 565 39 800 10 350 20 0 45 30 575 4 0 =

I så gott som samtliga punkter gjordes observationer av jordlagerföljder, blocknivå och eventuellt före-kommande grundvattennivåer. Till en början togs jordprover för jordartsbestämning. Det visade sig emellertid att i stort sett samma jordarter kunde följas från punkt till punkt längs vägen, varför fortsättningsvis endast stickprov uttogs. I

flertalet fall noterades också de uppgrävda

lekarna. I några fall kunde även blockens koordinat-axlar iakttagas. Samtliga observationer redovisas i bilaga 1.

4 , L Lokalbeskrivningar

Punkt l

Ett stort block, C, 125 cm u vy i morän, har frusit upp. Uppfrysningen har troligen tvingat 2 mindre block, A 45 x 70 x 40 och B 40 x 90 x 80, som över-lagret block C 60 x 110 x 80, med i denna rörelse. De mindre blockens nedre hälft låg i moränen, dess övre del i sandigt jordmaterial, se för övrigt figur 1. Terrängen lutar svagt i vägens längdrikt-ning. Gran och björk i omgivningen och mycket mossa

i vägkant. Fuktigt läge.

Punkt 2

Ett flertal småblock, ca 50 x 50 x 40, påträffades i undre delen av förstärkningslagret och i det underlagrande sandiga jordlagret, 50-110 cm u vy. Dessa bedömdes dock ej ha kunnat frysa upp och orsaka observerad upphöjning i vägytan, varför urgrävningen fortsatte. Två större block, A 100 x 100 x 140 och B 90 x 100 x 100, påträffades på nivåerna 100

respek-tive 110 cm u vy. Dessa block överlagrades av ca 15 cm morän, vilket kunde konstateras genom moränmate-rialets invälvning i överlagrande sandigt material. Åt sidorna var gränsytan mellan de två jordaterna plan, relativt sett. Man kan härav förmoda en lyft-ning på minst ca 15 cm sedan vägen byggdes. I övrigt som punkt l ovan. Sipprande vatten 120 cm u vy.

CM

1100

LER MJÄLA MO SAND GRUS STEN ; finmjäle Grovnjäle_0.2te Finmo Grovmo : Mellensand ' (Grovsand -; Fingrvs_b Grovgrus

ent nde mön gd, vik tpr oc P1 90 cm u v y Pa ss er o 00 0.os2 0,008 0.01 t.2 0,74 0125 9,25 0,5 1,0 + S 4 113 16 20 32 50 64 ornstortek, mm

LER MJÄLA MO SAND GRUS STEN

- Finmjäle Grovmjäla Finmo Grovmo Meilansand Grovsand Fingrus Grovgrus

0.2 nt Pl 120-150 cm u v v Pa ss er an de mö ng d, vi kt pr oc e 0,oem 0.002 0,008 0,01 0.s2 0,074 0125 0.25 0,5 1.0 4 35% % 113 32 50 Kornsoriek, mm

Figur 1. Uppgrävning i punkt 1 och kornkurva för

jordartena på ©-märkta nivåer

LER MJÄLA MO SAND GRUS STEN . Finmjäla -; Grovmjäla Finmo Grovmo Meilansand Grovsand -. Fingrus -; Grovgrus :

v 0, . 0 6 20 D P a s s e r a n d e m ö n g d , v i k t p r o c e n P2 110 cm u v v ( ( ( > ( & 0,00 0,on2 0.0 0074 0.125 0.25 0,5 1,9 5,6 11,3 20 64 Kornsteriek, mm 1590

-Figur 2. Uppgrävning i punkt 2 och kornkurva för

jordarten på ©-märkt nivå

Q

-SO'f

f

0

100 +2&

150

-ran

de

möån

gd,

vikt

proc

e

80

140

95

LER

_{: Finmjäla -; Grovmjäle Finmo : Grevmo Mellaneand Grovsend fingrus Grovgrus}

MJÄLA

MQ

SAND

GRUS

STEN

0.

P; 130 cm u v y

P3 145 cm u v y

_{0-2,5 cm unper alock}

Jam Lom oss Om

Qera 0125 0,25 0.5 19

Kornstoriek,ma

Figur 3. Uppgrävning i punkt 3 och kornkurva för

jordarten på ©-märkt nivå

120 60

LER _{' Finmjäla ; Grovmjdla ; Finmo | Grovmo ( Mellansand ' Grovsand -. Fingrus - Grovgrus}MJÄLA MO SAND GRUS STEN 0,006 2 P5 EJ FÖRBEHANDLAD Pa ss er an de mä ng d, vi kt pr oc en t

0.ess On tar Oare 0125 0.25 05 12 4 54 11,3 16 20 et

; i Kornstoriek, me

LER MJÄLA MO SAND GRAUS STEN

| Finmjäla % Grovmjäle ; Finmeo ; Grovmo ; Mellensand ; Grovsend ' Fingrus -; Grovgrus ;

0.oss nt 1535 cm u v v P a s s e r a n d e m ö n g d, vi kt pr oc e fh ot an Vä g-och är i6 . -SB AS itk a1 97) 15 09

Figur 4. Uppgrävning i punkt 5 och kornkurva för

jordartena på ©-märkta nivåer

Punkt 3

Block, 80 x 140 x 95, påträffades ca 65 cm u vy, dess underkant på 140 cm u vy. Under ett ca 15 cm tjockt bärlager låg ett förstärkningslager innehåll-ande torv och trädrötter. Från 50 cm u vy och ned till moränen på 100 cm u vy ett sandigt grusigt material vars grushalt tilltog närmast moränen. I denna zon framträngde vatten med stor hastighet,

vilket avsevärt försvårade provtagningen. Ett 10-15 cm tjockt lager jord från lägre partier kunde iakttas ovanpå blocket. Prov togs närmast under blocket och strax bredvis för att konstatera eventuell sortering under uppfrysningen.

Den i markytan småblockiga terrängen med gran och björk och mossrika vägkanter består. Moränen

bedöms vara normalblock ig.

Punkt 4

Vid vägkant ca 5 m från p 3. Vatten i diket. Provgrav bredvid väg gav vattennivå 80 cm u vy. Det i förstärk-ningslagret just ovan moränen kraftigt framträngande vattnet omöjliggjorde närmare studier.

Punkt 5

Vid vägkant ca 20 m från p 4, något högre i den slutt-ande vägen. Block på högkant och svagt lutslutt-ande

påträffades strax under det påförda förstärknings-lagret, åsmaterial. Blocket låg huvudsakligen i det 60 cm tjocka, svarta sandigt grusiga materialet

(40-100 cm u vy). På nivån 60-80 cm u vy var jorden rostfärgad. I övergången till morän, 100 cm u vy, framträngde vattten. Blockets dimensioner var

10 50-Ä A

O_ZÅBÅGÄx

100 - AAA

A

A A

A A

s

LN

150

-Figur 5. Uppgrävning i punkt 6 och 7

VTI MEDDELANDE 329

50 I 100 - 190-Figur 6. VTT MEDDELANDE 329 11 CM Uppgrävning i punkt 8 100

12

0

LER MJÄLA MO SAND GRUS STEN | Finmjäle ; Grovmjäle ; Fiamo | Grovmo ; Mellensand ; Grovsand ; Fingrus ; Grovgrus -0,o02 0.008 0.0 026 02 2 $ 20 40 Pio 150 cm u v Yå P10 0-1,5 cm150 cm u v v 000 1-5 cm unper lock 3 150 -0,002 On der Oera 0.125 025 0,3 19 56 113 men

Figur7. Uppgrävning i punkt 10 och kornkurva för

jordarten på ©-märkt nivå

13

90 x 60 x 120 cm och dess underkant låg i moränen på 140 cm u vy. Prov uttogs 0-0 cm och 0-5 cm från block. Okulärt föreföll materialet närmast blocket något grusigare men kornkurvan från de två proven visade ingen skillnad.

Punkt 6

Inget block av större format påträffades. Vatten stod i diket i vilket även berg syntes. Jordprofilen visas i figur 5.

Punkt 7

Strax nedanför den sluttande vägens krön påträffa-des ett "jätteblock". På blockets krön låg bärlagret direkt. Blockets dimensioner var >50 x 400 x 400 cm. Höjden kunde inte bestämmas exakt och blocket

sprängdes. Vatten sipprade i ett grövre, sandigare skikt i moränen på ca 110 cm u vy. Den på vägytan observerade bulan har troligen uppstått genom sätt-ningar i omgivande jordmaterial.

Punkt 8

Två småblock, ca 50 x 50 x 30 cm, i förstärknings-lagrets undre del har troligen knuffats uppåt av ett större block, 50 x 90 x 140, som stod lutande på högkant. Ur förskjutning i jordlagergränsen kan man förmoda en lyftning ej understigande 12 cm, se figur 6.

Punkt 9

Hann ej följa uppgrävning här.

14 50- " _ O' O 1007 1007 AAA A A A A A AA 1504 "H

Figur 8. Uppgrävning i punkt 11 och 13

15 50 4.

ZÄJCÅ

120

;o

2

9K

100 7

150 7

Figur 9. Uppgrävning i punkt 12 och kornkurva för

jordarterna på ©-märkta nivåer

16

Punkt 10

Block, 60 x 60 x 100, påträffades på nivån 90 cm u vy. Övre kanten ligger i den här något grusigare grusig-sandiga, svartfärgade jorden av fyllnings-karaktär. Moränen låg på 115 cm u vy och blockets underkant 150 cm u vy. Blockets bredd var ca 60 cm. Längden mättes ej men uppskattades till ca 100 cm genom sin äggform.

Punkt 11

En i väggytan tillfälligt uppkommen sättning observe-rad som en försänkning, grop. Här antogs ett block vara orsaken, varför uppgrävning företogs.

Försänkningen kunde följas genom bär- och

förstärk-ningslagren.-I terrassytans morän 50 cm u vy var

samma lokala försänkning kvar, se foto l och 2,

bilaga 3. Vatten påträffades på 115 cm u vy och

strax därunder två kraftigt vattenförande pipes.

Vattnet hade en stark luft av HS (svavelväte).

Något block påträffades inte.

Punkt 12

Block, 60 x 70 x 120, som föreföll sprängt,

på-träffades på 70 cm u vy i fyllnadsmaterial av morän.

Fyllningen innehöll mycket organiskt material liksom

ett flertal småblock om ca 70 x 70 x 70. Underliggande

morän från 110 cm u vy. Vatten påträffades 165 cm

u vy.

17 P 14 cm P 15 - ea

O

o ' o ;

_M

09 _' 0

OI'O.

O 0

O

ALLA

%%

0." 0

S* Q...

A A

_{INTno f 70}

0 ,

NAÄA

_{A A}

1991 A A

190TAAAN

les

N A

%%

AK AA

_A A

_AAA

A A

AAA

Figur 10. Uppgrävning i punkt 14 och 15

VTI MEDDELANDE 329

18

02.0 o 190 120 199

50_ * s A

LER MJÄLA MO SAND GRUS STEN

; Finmjäle : Grovmjälla ' Finmo ; Grovmo ' Mellansand ' Grovsand -; fingrus Grovgrus :

0,006 > D Q-3 cM uNDER BLOCK nt es se ro nd e mä ng d,vi kt pr oc en D D 100 - 1

i .N- A LER MJÄLA MO SAND GRuUS STEN

i PH oa- i i i i i . i D i 1320_2o 19 1 & oc -% % % A A i 2i 7_{+ ©} P16 185 cm u v v_a i # 5-10 cm unper sLock A i H_{! &4}0£oK mo A A i "

1 50 i# 0.om 0.008 bes Qare 0.25 0,5 19 5.6 11,3 Lad

I Kornstoriek, me

Figur 11. Uppgrävning i punkt 16 och kornkurva för

moränens sammansättning på ©-märkt nivå

19 P 17 0: O "0 70 90 199J:9 © -ALA 90 i 6 ( 4 4

Pry 170 cm uiv.v. _{100 PIF 170 cm u.v.x} 7 - 15 cm ner 0 - 1,5 cm unper auock

ass era nde måö ngd vi åö pr oc cn 150-hot as Väg och koru stur ksla stsa gram . sås jid e( 9) lin er P A 5 i $ me012 025 0,5 1.2 4S4 11,316 20 32 &4 |

Figur 12. Uppgrävning i punkt 17 och kornkurva för

jordarten på ©-märkt nivå

20

Punkt 13

Denna uppgrävning uppenbarade inget block av större format. Under förstärkningslagret, 60 cm u vy,

påträffades ett flertal mindre block om ca

70 x 60 x 70 cm, alla mindre än 1 mj3. Jordmateria-let av morän utgjorde fyllnadsmassor. ned till ett på 145 cm u vy påträffat torvskikt av ca 5 cm tjock-lek. Härunder låg den ursprungliga moränen. Urgräv-ningen fortsattes till 170 cm u vy. Inget vatten påträffades.

Punkt 14

Block hittades i gränsytan under förstärknings-lagret och fyllnadsmassan på nivån 60 cm u vy.

Blocket var litet 70 x 40 x 60 cm. Urgrävning fort-sattes till 110 cm u vy.

'

Punkt 15

Bredvid p 14. Under förstärkningslagret, nivå 75

cm u vy, låg fyllnadsmassor av morän innehållande

block av format 80 x 110 x 70 och 85 x 110 x 100.

Under fyllningen 5 cm torvlager till 140 cm u vy och

därunder morän. Vatten framtränger i gränszoner

mellan torv och morän på nivån 140 cm u vy.

Punkt 16

Block, 100 x 110 x 120 cm påträffades 80 cm u vy.

Med stor tydlighet kunde uppfrysningen urskiljas

genom inträngning av blocket överlagrande morän i

förstärkningslagret, se figur 11 och foto 3-5,

bilaga 3. Vatten framträngde mycket långsamt under

blocket på nivån 170 cm u vy.

2 1 50 7 0 P Q n å d , v i k t p r o c e n P19 70-80 cm u v v 0,oo or 005 0.22 0.074 0, 25 0, 5. 20 n d e m ö P o s s e r a Väg oc h Sk ad eka n1 97) 100 00 L u % Ö | I o F- O 50 &+ i

100"A

2

_>

150.-Figur 13. Uppgrävning i punkt 19 och kornkurva för

förstärkningslagrets sammansättning på

© -märkt nivå

VTI MEDDELANDE 329

P 18 © pga 50... 100 7 150 7 Figur 14. 2 2 120 60 X 50 120 VTI MEDDELANDE 329 507; 100 -

150-Uppgrävning i punkt 18 och 20

80

lZM)

170

23

Punkt 17

Block 90 cm u vy. Blockuppfrysningen var även här urskiljbar och bedömdes ej understiga 15 cm, troligen 20 cm eller mer. Formatet endast 70 x 90 x 90 cm. Jordprov togs närmast under blocket och ca 10 cm

därifrån, se figur 12. Troligen finns det möjlighet att vatten borttransporterar finmaterialet. I tidigare fall har man endast okulärt gjort samma bedömning

men vattenföringen har ofta omöjliggjort provtagning under blocket. Genom här utförd provtagning var

det möjligt att verifiera tidigare observationer. Foto nr 6, bilaga 3.

Punkt 18

Två block, A och B, grävdes fram ur vägen. S om vägen konstaterades 120 cm tjockt lager torvjord. Dimensionen på A, 100 x

75'x 120 cm, djup 60 cm u

vy, och på B, 80 x 120 x 50 cm på 75 cm u vy. Vatten

påträffades ca 100 cm u vy.

Mellan punkterna 18 och 19 vidtog en ca 450 m lång

sträcka omgiven av myrmark och utan synliga block i

markytan. Vatten stor i diket och väghanan uppvisade

grova, längsgående tjälsprickor.

Punkt 19

Två block påträffades i moränen. Det övre blocket

var litet, 30 x 40 x 40 cm, och låg strax snett ovan

ett större med måtten 60 x 80 x 60 cm. Respektive

djup under väggytan var 105 och 125 cm. Moränen

började ca 80 cm under vägytan och överlagrades

av ett .ca .10 cm tjockt lager sandigt grus, .se kornkurva

i figur 13. Jordlagerprofil noterades till 140 cm u

vy, Inget vatten observerades.

2 4

Punkt 20

Ca 20 m V p 19-21. Block påträffades ca 70 cm u vy i grusigt-sandigt fyllnadsmaterial av moräntyp.

Format 80 x 170 x 200 cm. Förstärkningslagret slutade vid ca 70 cm u vy och moränen börjades på 130 cm u vy. Vatten framtränbgde 150 cm u vy.

Punkt 21

Mittemot p 19 på vägens N sida. Förstärkningslager

till 75 cm u vy. Block av mindre format, 50 x 60 x 60 cm, påträffades i morän 80 cm u vy. Urgrävning till

- 135 cm u vy. Inget framträngande vatten observerades.

Punkt 22

Under

förstärkningslagret på ca 70 cm u vy låg ett

tunt torvskikt och därunder det tidigare omnämnda

svartfärgade, sandiga jordlagret med torv och

humus-inslag. I detta lager påträffades ett flertal småblock

om ca 40 x 50 x 50 cm. Moränen började 130 cm u vy

och vatten framträngde ovan moränen 125 cm u vy.

Ett stort block påträffades 70 cm u vy. Blocket,

som stod lutande på högkant, sprack i två delar om

©-100 x 55 x 75 och 50 x 70 x 95 cm.

Punkt 23

5 m V p 22. Under förstärkningslagret påträffades

inte det i p 22 observerade torvskiktet. I stället

utgjordes jorden av moränfyllning, ca 90 cm u vy,

med flera småblock. Härunder låg ett torvskikt och

därefter på nivån 120 cm u vy en samling småblock,

troligen ett stort block som sprängts i terrassytan.

Blocken var ca 1 mj3, varav 2:st 80 x 100 x 110 cm.

Vatten framträngde under högt tryck på nivån 130

, cm u vy. Omgivningen utgjordes av myrjord bevuxe..

med gran och björk. Fuktigt läge.

25

100

-som Lom Jm Mm uge uis 225 ts ta i 4 %% % 113 16 2900 0 50 &

Figur

_ 15. _{Uppgrävning i punkt 21 och kornkurva för}

jordarten på ©-märkt nivå

26 5074 C MM 50 100 -P 23 sSTX FANAN 1507

Figur 16. Uppgrävning i punkt 22 och 23

VTI MEDDELANDE 329

FANTANAS NadNl St Sd 0 A AA

2 7

©.20 : - 50- 0 0-0

C

same eten» somsssen

[ > . p P 100-äse ran de mön gd, vik tpr oce n 150 +

Figur 17. Uppgrävning i punkt 24 och kornkurva för moränens sammansättning på ©-märkt nivå

28

+ " k

5 O * * O LER MJÄLA MO SAND GRUS . STEN

O O .- f ra 7 A "8 7 p i ä "s "

* » * © 0, 0 2 6

199 - A A 60

15014 AA

Figur 18. Uppgrävning i punkt 25 och kornkurva för

jordarten på ©-märkt nivå

2 9 '50_-:C5 25i 1.' |Ö 3 -N

'

D

Du

:

V

Pass

eran

de

Kornstoriek,mm

Ä

LAAA

_AN

A AA

1007

150-Figur 19. Uppgrävning i punkt 26 och kornkurva för

_{material (sandigt grus) på©-märkt nivå}

_{torvmaterialets innehåll av minerogent}

100 -1507 30 50 7 1 1007 150

-Figur 20. Uppgrävning i punkt 27 och 28

VTI MEDDELANDE 329 9 9 -[ > . © & .:

D>

IÖ

9

"-t>

D

>

i

>

D

D

D

D

D)

>

D På

P

>

3 1

Punkt 24

Mittemot p 22. Under förstärkningslagret 30 cm och

moränfyllning till 70 cm u vy ett 5 cm tjockt torvskikt, därunder ett stenigt-sandigt lager till 85 cm u vy

. och. sedan morän. Block påträffades liggande 120 cm u vy med formatet 70 x 200 x 120 cm. I övrigt som p 22 .

Punkt 25

Under förstärkningslagret 60 cm u vy ett 5 cm tjockt torvskikt och sedan ett sandigt vattenförande lager om ca 10 cm. Block av mindre storlek, 40 x 90 x 50

cm, påträffades på nivån 75 cm u vy och. låg i moränen. Vatten framträngde på nivån 110 cm u vy.

Punkt 26

Vid vägkant. Förstärkningslager och fyllnadsmassor

till 70 cm u vy och därunder ett 5 cm tjockt torvskikt. Under

detta'låg ett mellan 75-120 cm u vy sandigt

lager med uppåt tilltagande halt av organiskt material.

Strax under torvskiktet fanns flera småblock, ca

50 x 50 x 50 cm. Block låg 110 cm u vy, 60 x 110 x 100 cm,

-- huvudsakligen i morän, se figur i.

Punkt 27

Vid vägens N-kant. Flera småblock, ca 50 x 50 x50 cm,

och ett något större, 50 x 60 x 80 cm låg i

förstärk-ningslagret på nivå 50 cm u vy. Ett 10 cm tjockt

torvskikt 65-75 cm u vy och därunder 20 cm

moränning. Från 95-165 cm brunfärgad sandig-grusig

fyll-ning med torv och humusinslag, därunder morän, se

figur 20.

3 2

Punkt 28

Fyllnadsmassor från ca 60 cm ned till 95 cm u vy. I moränen därunder låg två block

på'högkant, A 100

cm u vy, 90 x 60 x 80 cm, och B 110 cm u vy, mätte

-. +>20:% 50 - x

80-cm._Moåänen har här lyfts ca 20 cm av

blocket. Vatten framträngde på nivå 130 cm u vy, se

figur 20.

Punkt 29-31

Här uppgrävdes en grupp om tre block med endast

några meters mellanrum, se bilaga 1.

Förstärknings---lagret sträckte sig till ca 55 cm u vy. I nedre

delen av p 31 påträffades endast småblock om ca

230 -x 40 x 50 cm.. I p

block på'nivåerna 70 och

_75 cm u vy, format 60 x 110 x 60 cm respektive

65 x 130 x 90 cm. Vatten observerades 150 cm u vy. I

p 30 hittades block 50 cm u vy som mätte

50 x 100 x 90 cm. Vatten 110 cm u vy. Fast berg

kunde noteras i p 29 160 cm u vy, se vidare

jordpro-filen i figur 21. Lyftning av blocket enligt

tidigare kriterier kunde konstateras uppgå till

minst 10 cm.

Punkt 32

Block uppgrävt.: I övrigt inga noteringar.

Punkt 33

Block, 50 x 105 x 90 cm, i förstärkningslagrets

underkant på nivån 55 cm u vy. Mellan 60-120 cm u vy

sandig-grusig jord med humusinslag. Moränen låg

120 cm u vy. Vatten framträngde under blocket på

nivån 100 cm u vy. Vatten stod i diket 80 cm u vy.

33

LER MJÄLA MO SAND GRUS STEN

100

-150 4 A A

Figur 21. Uppgrävning i punkt 29, 30 och 31 samt korn-kurva för jordarten på ©-märkt nivå

3 4

5074 02.9 .0 0

100- 1007

150- 150

-Figur 22. Uppgrävning i punkt 33 och 34

35 cm P 35 cm P 38 2 0; 0; o

o_'

, Q : O .

0 +0|

_

0 , 0

.

0

_ ,

O,

, 0

C

Figur 23.

100 7

150-A A A

Uppgrävning i punkt 35 och 38

VTI MEDDELANDE 329

36

Punkt 34

Förstärkningslager ned till 60 cm u vy, därunder 80 cm grusig-sandig myrjord i vilken block

60 x 120 x 85 cm påträffades 100 cm under vägytan. Vatten framträngde snabbt på nivån 120 cm u vy. Moränen låg 140 cm under väggytan.

Punkt 35

Block låg 65 cm u vy. Blockets dimensioner var 100 x 90 x 50 cm och stod på högkant. Blocket låg helt i brunfärgat jordmaterial, typ myrsand, med humusinslag. Ett 10 cm tjockt ljusgrått sandlager uppenbarades 150-160 cm u vy, därunder åter myrjord. Vatten framträngde långsamt under blocket på nivån

160 cm u vy.

Punkt 36

Under förstärkningslagret 70 cm u vy låg brunfärgat sandigt jordmaterial innehållande endast småblock,

30 x 40 x 50 cm. 145 cm u vy samma ljusa sandigt-grusiga material som i p 35. Detta lager sträckte sig ned

till 200 cm u vy där morän vidtog. Vatten framträngde 155 cm u vy. Blockuppfrysningen var här minst 10

cm. Omgivningen utgjordes av gran och björkbevuxen myrmark.

Punkt 37

Uppgrävningen avslöjade en mer omväxlande lagerföl;jd än tidigare. Överst 45 cm förstärkningslager,

därunder 5 cm torvjord. Ett sandigt lager 50-75 cm u vy, därefter den sandiga myrjorden 75-100 cm u vy, svar med humusinslag, därunder brunfärgad, som från ca 130 cm kontinuerligt övergår till den rena moränen som återfinns 160 cm u vy, se kornkurva i figur 25. Två block hittades. Det övre, ett litet

3 7 50740 * 0 . 9 1007 nt 1507 .: ssg ran de mön gd, vik tpr oce Pa

0.om 0.om 0,01 0,22 Qara 0125 0,25 0,5 1.0 2 5,6 11,2 16 20 kad

Figur 24. Uppgrävning i punkt 36 och kornkurva för jordarten på ©-märkt nivå

38

1007

LER MJÄLA MO SAND GRUS STEN ' Finmjäle_0.006 ; Finmo ; Grovme . Mellensand : Grovsend -: fingrus₀₂ Grovgrus :

*_{a P37 130 cm u v v .} . 2 p &* n F P3Z 160 cm u v v i od 10:09 1 l 9 K hv kd v i 2 1

? _{0,0 0,om Om 0,02 Ojara Oms Oas 0. 1,0 4 S, 113 50 44}

i Kornstoriek, mm

Figur 25. Uppgrävning i punkt 37 och kornkurva för

jordarten på ©-märkta nivåer

39

90 cm u vy, mätte 35 x 50 x 45 cm, det undre på 120 cm u vy mätte 60 x 100 x 80 cm. Vatten sipprade långsamt fram i det sandiga lagret på nivåerna 100 respektive 130 cm u vy.

Punkt 38

Strax bredvid p 37 i en i vägens längdriktning

lutande terräng. Ett ordinärt block, 65 x 100 x 90 cm, direkt under förstärkningslagret 30 cm u vy i den

svartfärgade, sandiga jorden, vilken sträcker sig ned till 130 cm u vy där moränen ligger. Två mindre block påträffades rakt under blocket på nivåerna 80 cm och 95 cm u vy. Blockens dimensioner var

50 x 40 x 30 cm respektive 30 x 30 x 30 cm.

Punkt 39

Block, 95 x 130 x 130 cm, låg 45-130 cm u vy, delvis inträngt i det till 50 cm u vy liggande förstärknings-lagret. Blocket överlagrades av 5 cm torvskikt som kontinuerligt sammanhängde med det mellan 50-55 cm u vy liggande torvlagret. Under torven följde ett 5-10 cm tjockt sandskikt och därunder den svarta, sandiga jorden med nedåt kontinuerligt avtagande humushalt. Från 100 cm u vy ned till 120 cm var den grusig-sandig och fri från humus. Morän från 120 cm och nedåt. Vatten framträngde på nivån 110 cm u vy. Jordlagerprofilen visas i figur 26.

Punkt 40

Jordlagerprofil och påträffat block visas i figur 26, i övrigt inget annat att anmärka.

4 0 "- ee 09" 0 0 o :o :o o . 0 % . 0 0 0 0 , 0 0 ', 0 0 ' 0 0" 0 +:0 , 0. 0, 0 0: o ,0 0 o . -e - 10 . 0 : 0 o. O *. 0. lorLsotans - O : O O o 100 + =- = & n AD 2595 A A XAA

_

A AA

A A

A AAN

e

Figur 26. Uppgrävning i punkt 39 och 40

VTI MEDDELANDE 329

4 1

4 . 2 Sammanställning av iakttagelser från

uppgräv-ningöav i P1l-P40

Blockuppgrävningen ägde rum i vägavsnitt som omfattade

såväl berg med tunnare moräntäcke som myrmark.

Den kringliggande jordarten har utgjorts av

normal-blockig sandig-moig morän. Moränen är svallad ned

till 50 cm under ytan. I lågpunkter, f d småsjöar,

har svallsand avsatts ovan moränen. Dessa gamla

sjöar har i stor utsträckning vuxit igen och blivit

myrar. Att det rört sig om grunda sjöar framgår av

mängden humus ovh växtdelar som inlagrats i sanden.

Vid varje i den ostörda moränen liggande block

gjordes okulära studier av jordarten närmast under

blocket. Detta var påkallat då vid tidigare

uppgräv-ningar (Ekstedt 1972 och 1973) en viss skiktning av

materialet kunnat iakttas i den meningen att

finmate-rial anrikast

närmast under blocket. Sådana

iakttagel-ser antyder att den vid tjällossningen

vattenöver-mättade jordens finmaterial skulle anlagras i ett

tänkt hålrum närmaste under det av tjällyftningen

upplyfta blocket. Någon sådan omlagring kunde endast

observeras i ett fall. I allmänhet föreföll

uppfrys-ningen ha ägt rum utan omlagring. I några fall var

zonen närmast under blocket sandigare, vilket skulle

antyda att finmaterialet transporterats bort. Detta

var fallet vid kraftig vattenföring i undergrunden.

Från uppgrävningarna kan konstateras att vägens

överbyggnad varierat i tjocklek och att

moränmateria-let stundom använts som fyllnadsmassor. Tabell 3

söker överskådligt visa den sammanlagda mängden

material överlagrande den primära moränen i de

olika punkterna. Man finner då att de påförda massorna

inte utgjort något hinder för de uppfrysande blocken.

VTI MEDDELANDE 329

4 2

I flera fall kunde dock konstateras att blocken inte härrörde från den primära moränen utan från fyllnads-massorna, ävensom att block i terrassytan ej

bort-förts eller sprängts och fått kvarligga. Det använda förstärkningsmaterialets sammansättning visas i

figur 27. Moränens sammansättning i de uppgrävda punkterna i vägen visas i figurerna 28-30 där alltså variationen kan iakttagas.

De uppgrävda blocken varierade mycket i storlek. Tabell 2 visar en sammanställning av de uppgrävda blockens lägen i vägkroppen, dimensioner och grund-vattnets nivå vid uppgrävningstillfället. Den

övervägande delen av de uppgrävda blocken var

0 ,3-0,7 m3 och med överytan liggande under förstärk-ningslagret 60-80 cm under vägytan, men många även ned till 120 cm u vy. Fördelningen av uppmätta

blockstorlekar och blocklägen i vägkroppen redovisas i figurerna 34-36.

Grundvatenytan kunde konstateras ligga relativt högt, se figur 37. Vid uppgrävningstillfället låg 1/3 (32 %) av de uppgrävda blocken helt ovanför

grundvattenytan och i 3/4 (72 %) av fallen låg blockets ekvatorialplan ovan grundvattenytan. En så hög grund-vattennivå att minst halva blocket omges av vatten är således inte nödvändig för att uppfrysning

skall äga rum. Den höga grundvattenytan, tillgången till vatten, påverkar däremot den blocket omgivande tjällyftningsbenägna jordarten, grp II-III, på så sätt att själva tjällyftningsbeloppet ökar och därmed den sträcka blocket medföljer denna uppåt-riktade rörelse.

Uppfrysningsbeloppen har i en del fall kunnat bedömas utifrån geologiska, stratigrafiska kriterier. På

4 3

Tabell 2. Observerade blocknivåer, dimensioner och grund-vattendjup under vägytan i väg 750

Punkt Blocknivå, cm Grundvatten B;ockdimension, cm överyta [underkant cm höjd x bredd x längd 1 A 80 1 25 > 14 0 45 x 70 x 40 B 6 0 13 0 > 14 0 40 x 90 x 80 © 125 200 > 14 0 60 x 110 x 80 2 100 v 200 120 100 x 100 x 140 110 v 200 120 90 x 100 x 100 3 $ 5 145 100 80 x 140 x 95 & 4 0 140 100 120 x 60 x 90 6 - - 100 små block 7 - =- 110 1504 x 400 x 400 8 C 6 0 1 4 0 > 150 50 x 90 x 140 10 9 0 150 > 150 60 x 60 x 100 11 =- - 115 inget block 12 70 19 0 1 65 120 x 60 x 70 13 - - > 170 flera småblock 1 4 6 0 120 > 120 70 x 40 x 70 15 A 80 175 140 110 x 80 x 70 B 9 5 205 110 x 85 x 100 16 80 185 > 170 110 x 100 x 120 17 9 0 130 125 70 x 90 x 90 18 A 6 0 160 100 100 x 75 x 120 B 7 5 150 80 x 50 x 120 19 A 105 135 - 30 x 40 x 40 B 125 185 > 150 60 x 80 x 60 20 7 0 150 150 80 x 170 x 200 2 1 83 0 13 0 > 135 50 x 60 x 60 2 2 7 0 1 4 0 125 100 x 55 x 75 50 x 70 x 95 23 1 20 ("220 ) 130 små block samt 2 st 80 x 100 x 110 2 4 120 190 130 70 x 100 x 120 25 7 5 115 110 40 x 90 x 50 26 110 17 0 > 150 60 x 110 x 100 27 50 100 > 175 50 x 60 x 80 28 A 100 190 130 90 x 60 x 80 B 110 200 130 90 x 50 x 80 29 A 7 0 130 1 45 60 x 110 x 60 B 75 14 0 145 65 x 130 x 90 30 50 100 > 120 50 x 100 x 90 3 1 6 0 =- 110 flera småblock 33 55 105 100 50 x 105 x 90 3 4 100 160 1 20 60 x 120 x 85 35 6 5 16 0 160 110 x 90 x 50 36 v 7 0 - 150 flera småblock 37 A 9 0 125 105 35 x 350 x 45 B 120 180 130 60 x 100 x 80 38 30 9 5 65 x 100 x 90 85 125 )110 40 x 50 x 30 95 1 25 30 x 30 x 30 39 45 14 0 110 95 x 130 x 130 4 0 50 - > 130 VTI MEDDELANDE 329

4 4

Tabell 3 . öÖöverbyggnadstjocklek med fyllning och/eller autokton jordart

Block /'Jordlager över moränjiBlock Jordlager över morän

1 60 + 50 2 1 75 2 50 + 60 2 2 70 + 3 100 23 130 4 =» 2 4 70 + 15 5 40 + 60 25 60 + 15 6 40 + 55 26 65 + 55 7 9 0 27 65 + 100 8 0 2 8 55 + 40 9 fm 2 9-3 1 50 + 50 10 65 + 50 3 2 am 11 o» 33 60 + 60 12 6 0 34 60 + 80 13 60 + 80 fylln 35 75 + 75 1 4 60 + fylln 36 70 + 90 15 80 + 60 fylln 37 40 +>120 16 80 38 30 + 100 17 105 39 50 + 70 18 as 4 0 55 + 45 19 80 20 v70 + 60 fylln

basis härav har tiden för uppfrysningen kunnat upp-skattas, grundat på den sedan vägens byggnad förflutna tiden, till 0,5-1 cm per år.

45

LER MJÄLA MO SAND GRUS STEN

Finmjäla | Grovmjäla ; Finmo ; Grovmo ; Mellansand ; Grovsand | Fingrus -; Grovgrus

0,002 0,006 0,02 0,06 0,2 0,6 2 6 20 60 4 1 1 J₁ 1_i J₁ 13t Pa ss er an de mä ng d, vi ktpr oc en t 1J 0,001 0,002 0,005 0,01 0,02 0,074 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,3 16 20 32 50 64 Kornstoriek, mm State nsV äg-och Trafi kinst iluts korn ator leks diag ram nr5 a. SRA Sihl e19 733 3709

Figur 27. Kornkurva. Förstärkningslagrets sammansätt-ning i punkterna P1 och

LER MJÄLA MO SAND GRUS STEN

Finmjäla -; Grovmjäla ' finme ; Grovmo ; Mellansand ; Grovsand ; Fingrus -; Grovgrus

0,002 0,00 0,02 0,06 0,2 0,6 2 6 ",) 60 J1 i Fa 110 em u v y -- P] 120-150 cm u v y ; P3 130 cm u v y - P5 135 cm u v v J1 Pa ss er an de mö ng d, vi kt pr oc en t Ji 0,001 0,002 0,005 0,01 0,02 0,074 0,125 0,25 0,5 1,9 2 4 5,6 8 113 16 20 32 50 64 Kornstorlek, mm »

Figur 28. Kornkurva visande variationen i moränens

sammansättning

4 6

LER _i MJÄLA - MO -- SAND GRUS STEN | Finmjäla -; Grovmjäla | Finmo | Grovmo ; Mellansand | Grovsand : Fingrus ; Grovgrus

0,002 0,006 0,02 0,06 0,2 0.6 % 6 20 60 J1 1 1 1 J₁ 1 ut J P1 150 cm u v v Pa; 110 cm u a P12 150 cm u v v - P1I5 185 cm u v v P]17 170 cm u v y J Pa ss eran de mä ng d, vi kt pr oc en t Ji 0,001 0,002 0,005 0,01 0,02 0,074 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,3 16 20 32 50 64 Kornstorlek, mm Stale nsVä g-o chT rafik insti tuta korn stor leka diag ram är5 e. SRA Sihl m19 733 3709

Figur 29. Kornkurva visande moränens sammansättning i punkterna P1O' PTZ' P16' P17 och P21

LER MJÄLA MO SAND GRUS STEN

; Finmjäla ; Grovmjäla ' Finmo i Grovmo | Mellansand | Grovsand _: Fingrus Grovgrus

0,002 0,006 0,02 0,06 0,2 0,6 2 6 20 60 J Pay 115 cm u v y P37 cM U V Y Pz7 160 cm u v y i P21 110 cm u v Y Jt P a s s e r a n d e m ö n g d , vi kt proc en t åt 0,00 0,002 0,005 0,01 0,02 0,074 0,125 0,25 0,5 1,0 2 4 5,6 8 11,3 16 20 32 50 64 Kornstorlek, mm Sta ten sV äg-och Tre fik ins tit uts kor nst orl aka dia gra mn r5 a. SRA Sth lm 197 33 370 9

Figur 30. Kornkurva visande moränens sammansättning

i punkterna

P2], P24 och P37

4 7

5 OBSERVATIONSSTRÄCKA 1 OCH 2. MÄTNING AV TJÄLLYFTNING

Två vägavsnitt sparades med observerad blockuppfrys-ning. Den första benämnd sträcka 1 med 3 block

inom avsnittet ca 4/970-5/000, den andra sträcka 2 med 6 st block inom avsnittet ca 5/330-5/380, se sid 48. Tanken var dels att under vintern följa uppfrys-ningsförloppet, dels att på vårkanten prova en

möjlig blockindikeringsutrustning för att vid uppgräv-ningen kunna läsa "facit".

Då uppgrävningen av arbetspraktiska skäl måste genomföras innan tjälen helt gått ur jorden, kunde uppfrysningsbeloppen ej bestämmas. Gjorda iakttagelser vad tjällyftningen beträffar verifierade emellertid tidigare teorier om uppfrysningen i så motto att blocken under tjällyftningsperioden följer tjällyft-ningen i omgivande jordart. I sträcka 2 kunde dock konstateras att blocken 2 och 4 "låg kvar" och alltså ej följde sättningsförloppet i vägens övriga

delar. Beloppen är dock så pass små att det inte går att konstatera mer än att det är en tendens till uppfrysning. Urtjälningen av vägkroppen var heller ej avslutad, se bilaga 2. Vad storleken be-träffar var det de två minsta blocken i sträcka 2.

Vattenhaltsbestämning, tabell 4, av tagna prover

gav vid handen att vatten ackumulerats under tjälningen. Den i sträcka l ca 60 cm ännu frusna undergrunden

uppvisar en tjällyftning inom zonen på 2-4 cm och 1,0 m frusen undergrund i sträcka 2 visar ca 6 cm kvarstående tjällyftning. Moränens sammansättning visas i figur 33. Sammanställning av blockstorlekar och lägen i vägkroppen visas i tabell 5.

4 8

Mätning av tjällyftning och blockrörelse i väg.

Två vägavsnitt på väg 750 Selet - Vebomark har utvalts för studier av blockrörelser relativt vägbana under tjälperioden 1979-80, Avsnitt 1, sektion 4/970 - 5/010 Fixp. © P VVK 1 2 3 $ ? 6.3 -- VM © HVK 4 /900 ---Avsnitt 2, sektion 5/350 - 5/375 -a 5/000 VVK 1 2 3 4 6 -- -&- e- -2 -& -- vm 9 © 9 , & HVK 5/300 __ 5 Lem5/400 O Block © Vägbana VTI MEDDELANDE 329

4 9

5. l Uppgrävning av block i observationssträckor

Sträcka 1. Tre block belägna enligt sid 48 uppgrävdes. Blocken grävdes upp i slutet av maj 1980. Tjälen

hade då ännu ej helt gått ur vägkroppen.

5. l. l Lokalbeskrivningar sträcka 1 och 2

Block 1

På väggytan observeras en "stor bula". Förstärknings-lagret vilade direkt på morän, gränsen 75 cm u vy. Ett litet block, 60 x 55x x 35, låg i förstärknings-lagret med underkanten i morän, nivå 50-85 cm u vy. Blocket låg mellan 160 och 245 cm u vy och mätte

(Ixbxh) 150 x 100 x 85 cm. Mellan 200-245 cm u vy observerades kraftig isbildning. Blocket låg med

andra ord ordentligt fastfruset. Under blocket obser-verades 2 cm tjock isbildning, se foto nr 9 och 10, bilaga 3.

Block 2

På vägytan en "markant bula". Förstärkningslagret, som sträckte sig till 75 cm u vy, innehöll ett mindre block, ca 50 x 50 x 50 cm. Moränen från 75 cm u vy innehöll ett stort liggande block, med

Ixbxh-måtten 140 x 55 x 90 cm, mellan 130 och 215 cm u vy. Centimetertjock ren is observerades under blocket.

Block 3

På vägytan observerad som en "stor böljande bula". Som tidigare slutade förstärkningslagret 75 cm u vy. Ett liggande block hittades i moränen mellan 105 och 185 cm u vy med måtten 140 x 115 x 80 cm.

VTI MEDDELANDE 329 15 0 -i C M A A FA NT AN TA N A A A A e F i g u r 3 1 . 85 15 0 10 0 S t r 0 c k a 50 7 10 0 -15 0 -c m D L X A A A A

A

A

Ä

90

140

55

.

50

7

10

0

7

15

0

-0

©:o

o

+0

©0

.

b

se

se

FA

NT

AN

A

A

N

N

A

A

A

A

A

A

A

A

A

A

CM

Up

pg

rä

vn

in

g

av

bl

oc

k

i

st

rä

ck

a

1,

A

A

A

L

_{ra u& o3 e. kd 5 o e [2:0}

5 1 50 -100 7 AA A 150 -C m

Figur 32. Uppgrävning i sträcka 2, block 2

5 2

Ingen massiv tjälning som ovan kunde iakttagas omkring blocket utan moränen visade en lucker frysning,

troligen p g a större avstånd till grundvattnet. En ren isbildning (islins) på minst 2 cm observerades under blocket.

Sträcka 2

Uppgrävning av block 1 och 2.

cm u vy Jordlagerprofil: Bärlager -= 15 Förstärkningslager - 45 Sand, svart och starkt

humushaltig - 115

Mor än

115-Block 2 120-180

Tjäle 130-225

Massiv islins under

block . 180-185 Blockdim. : Block 2 80 x 100 x 70 Block 3 120 x 110 x 130 Block 4 ca 60 x 60 x 60 Block 5 100 x 70 x 130 Block 6 120 x 50 x 90

Detaljbestämning av jordartsprofil liksom blockens position i denna omöjliggjordes av vattenövermättna-den i vägkroppen. Den upptinade moränen var genom sitt vattenöverksott inte bärande och de lägre

53

Tabell 4. Vattenhalt i prov från väg 750, AC-län, sträcka 1 och 2

Vatten-Jordart halt

vikt-%

Sträcka 1|Morän S1 ofrusen 1 2

frusen 16 , 3 Morän S2 frusen 14 , 1 frusen 180 cm u vy 13 , 1 Morän S3 ofrusen 10 , 3 frusen torr 180 cm u vy 10 , 5 frusen islinser 180 cm u vy 18 , 1

Sträcka 1] Morän frusen torr 140 cm u vy 10 , 9

ofrusen 14 , 8

LER MJÄLA MO SAND GRUS STEN

| Finmjäla | Grovmjäla ; Finmo i Grovmo ; Mellansand ; Grovsand ; fingrus ; Grovgrus ; 0,002 0,006 0,02 0,06 09,2 0,6 2 3 20 609 Pa ss er an de mö ng d, vikt pr oc en t 0,00 0.002 0,00s 0,01 0,02 0,074 0125 0,25 0,5 1,09 2 4 5,6 8 11,3 16 20 32 50 64 Kornstoriek, mm LÖVANGER STRÄCKA 1

Figur 33. Kornkurva för morän i sträcka 1

Tabell 5 .

Observerade blocknivåer,

vattendjup under väggytan i väg 750, och 2, AC-län

5 4

dimensioner och grund-sträcka 1

Punkt Blocknivå, cm

GrundvatteniBlockdimensioner volym

Ööveryta Underkant

cm

h x b x l, cm

m?

1 ; 1

160

2 45

>»

85 x 100 x 150

|1.275

1:;2 a

20

7 0

a»

x

50 x

50

[0.125

130

215

>»

90 x

55 x 140

|0.693

1 : 3

105

185

»»

80 x 115 x 140

|1.288

2 : 2

120

180

a

80 x 100 x

70

|0.560

2 3; 3

7 0

200

>»

120 x 110 x 130

|1.716

2 : 4

50

120

oem

v60 x

60 x

60

|0.216

2 : 5

30

200

100 x

70 x 130

|0.910

2 : 6

6 0

145

a

120 x

50 x

90

[0.540

partierna av det sandiga materialet spolades ner i

#

gropen av smältvattnet.

Block 3

Block 4, 3 småblock under varandra,

mellan

Block 5

Block 6

Cm

uUu_ Vy

_

7 0- 200

50-120

30-200

60-145

Jordartsprofilen för sträckorna visas i figurerna

31 och 32,

3 . L. 2

_{Uppmätta tjällyftningar}

Observerade förhöjningar i vägbana sträcka 1 och

sträcka 2, betecknade S1-S3 respektive S1-S6, höjda

v-vägdes liksom referenspunkter enligt figur sid 48.

Tjällyftningsbeloppen har sammanställts i tabell 6

och 7 och i diagramform i bilaga 2.

55

Tabell 6. Tjällyftning (mm)

Observationssträcka 1, väg 750 Selet-Vebomark

Avvägn dag s 1 Ref S 2 Ref S 3 Ref

800102 3 4 3 2 3 1 3 2 4 0 3 4 800114 39 36 3 1 38 4 4 39 800206 55 5 3 5 2 5 3 58 5 3 800220 6 2 6 0 60 6 2 65 6 1 800228 6 7 6 6 6 5 6 8 75 7 2 800310 75 7 3 75 7 6 86 81 800318 8 2 80 85 8 4 100 95 800324 7 1 7 2 7 2 72 10 4 101 800403 80 80 80 82 93 89 80041 4 7 1 71 7 2 7 3 8 1 7 8 800 422 7 3 7 0 7 3 75 8 4 7 8 800429 6 3 6 0 6 0 6 2 72 6 9 800505 5 3 50 5 1 5 2 6 0 57 800519 25 25 26 27 4 1 37

Tabell 7. Tjällyftning (mm) uppmätt på observationssträcka 2, Väg 750 Selet-Vebomark

Dag s 1 Ref S 3 Ref Ref _S5 s6 Ref

pkt pkt pkt pkt 800102 3 4 38 3 1 26 2 7 1 9 2 7 30 28 28 800114 38 4 1 37 3 0 31 25 3 2 35 3 4 3 3 800206 6 6 6 7 6 5 59 6 0 5 3 6 0 6 4 6 0 6 1 800220 7 2 77 7 4 7 4 7 4 7 3 7 9 7 3 75 7 6 800228 7 2 7 4 7 6 30 83 7 8 89 8 2 85 87 800310 8 2 96 86 8 8 90 86 95 89 9 2 9 4 800318 7 8 85 8 2 9 1 92 9 1 99 93 97 9 7 800324 7 8 86 85 96 95 93 101 95 9 9 10 1 800403 8 1 8 8 89 101 103 101 107 103 109 109 800414 7 6 8 2 8 3 100 103 94 101 102 108 107 800 4 22 75 7 0 70 90 9 4 9 3 9 3 90 100 99 800429 5 1 55 6 9 7 8 8 2 89 8 3 8 3 85 8 4 800505 4 7 5 3 55 6 7 7 8 8 8 7 8 7 8 8 1 8 1 800519 3 9 4 6 4 6 6 3 6 5 6 8 6 7 6 1 6 5 6 1 VTI Meddelande 329

56

6 ALLMÄNNA IAÄAKTTAGELSER

Blockuppfrysning förefaller att företrädesvis

äga rum i blockförande skärningar och i normalblockig terräng. En första bedömning av sannolikheten

för uppfrysning av block bör därför grundas på geologiska kriterier.

Översiktliga studier längs vägarna i AC-län gav vid handen att i stor- och rikblockig moränterräng var frekvensen uppfrysande block relativt sett låg. Takttagelser gav vidare att enstaka block i vägen kunde konstateras i blockfattig moränterräng.

Den enda rimliga förklaringen härtill synes vara

den att ju blockfattigare moränen blir desto finkornigare blir den samtidigt. Tar man då hänsyn till jordartens tjällyftning så tilltar denna kontinuerligt tills

moränen blir så pass tät och finkornig att permeabili-teten inverkar hämmande. Man får då en långsam uppfrys-ning i de grov- och finkorniga moränerna och en

snabbare i den normalblockiga. Denna relation behöver emellertid ytterligare studeras inom andra regioner innan den kan förklaras för allmängiltig. Uppfrys-ningar har också kunnat konstateras i tjällyftnings-benägna sedimentjordarter, dock företrädesvis i

skärningar.

Hydrologiskt sett har uppfrysning i de grova moränerna ägt rum där vattennivån varit hög, såsom i sänkor

och där ytvattenavrinningen varit långsam. Detta kan även sägas gälla de övriga moräntyperna,

men att uppfrysning i dessa även ägt rum där grund-vattnet legat djupare. Dessa iakttagelser grundas då på frånvaron av fuktkrävande växter liksom det

förhållandet att markytan varit torrare.

57

Klimatets betydelse har inte kunnat bestämmas, då observationerna huvudsakligen varit förlagda till AC-län. Uppfrysningar har dock iakttagits även i E-län, men hur många år de tagit, liksom jordarts-profilen, är okänt då någon uppgrävning ej kunnat

följas.

7 RESULTAT

Den utförda studien är gjord vid en lokal med en blockförande jordart, morän, vars sammansättning

varierar ganska litet inom området. Det har härigenom varit möjligt att få ett förhållandevis gott statistiskt underlag vad beträffar grundvattenytans nivåer och

de uppfrusna blockens storlek, liksom de nivåer blocken har befunnit sig på då de har gett sig till känna

som förhöjningar på vägytan.

Jordarten är en tjällyftande morän klassad till grupp II-III. Frysanalys med "frysburken" av två prover med sammansättning enligt figur 38 har gett

till resultat att de proven klassar moränen i grupp II, där Lövånger I med kapillariteten 7,5 m gav grp

II- III och Lövånger II med kapillariteten 5,6 m gav grp I-Il.

De uppfrysande blocken har varierat i storlek, men

att enbart utifrån vid denna lokal uppgrävda blockstor-lekars frekvens dra några slutsatser om blockstorlekens betydelse för uppfrysningen skulle vara alltför

vidlyftigt. Ur tabellerna 2 och 5 har vidare figurerna 39-42 framtagits. Avsikten härmed är att visa block-storlekarnas fördelning på olika djup, vilket kan tjäna som ett preliminärt underlag för bedömning av djup som bör beaktas för vidtagande av preventiva åtgärder gentemot blockuppfrysning.

58

BLOCKSTORLE KAR _{-- Sträcka 1 0 2} Antal block A g 1

_{_}

0

_o

S

O%

L

1

H

1

&

A

Figur 34. Storleksfördelning av block uppgrävda

i väg 750, AC-län

BLOCKETS ÖVERYTA 7 -- Sträcka 102

Antal block 0 1 % A | c 6+ I ; __ -- j _ .1 _ L S ' S 2 pr- $ 2 _ _ s i n s s 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 cm u vy

Figur 35. Fördelning av blockdjup under vägyta.

Uppgrävning i väg 750, AC-län

BLOCKETS MITTPOSITION --Sträcka 10 2

Antal block T 7 A B + [ 1 m m l m k o l F -t n v u n v a w t i i w | "1 | _. y A S) ©90 100 110 120 130 140 150 160 cm u vy

Figur 36. Fördelning av blockens mittposition under

vägytan. Uppgrävning i väg 750, AC-län

59

GRUNDVAT TENYTA

Antal observationer

_{--- > angivet djup}

6 f

7--"=1

f737

D

10

4 4

D

|

oo. sn seed

|

r rr

2 4

'

5

5

Figur 37. Fördelning av observerade

grund-vattennivåer vid blockuppgrävning

i väg 750, AC-län

Det finns heller inte någon bestämd tendens till

att storleken skulle ha någon betydelse för hur och

när blocket ger sig till känna på vägytan. Vid en

sådan analys bör även hänsyn tas till

överbyggnads-tjockleken. Flera av de block som uppgrävdes kom

dessutom från fyllnadsmassor av moränsammansättning.

En analys av nämnt slag förutsätter en jämntjock

överbyggnad och helst ingen fyllning av främmande

eller omlagrat material. Blockstorleksfördelningen

redovisas i figur 34 och påträffade blockdjup visas

i figurerna 35 och 36.