• No results found

Magnus Nilsson; Den gode vilden i Expressen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Magnus Nilsson; Den gode vilden i Expressen"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Den gode vilden

i Expressen

1 av Magnus Nilsson

P O Enquist är en typisk vänsterintellektuelL Han skriver elegantare varianter

av sådana texter som vanligtvis produceras av sossekansliet på Sveavägen.

En intelligent Lars Stjernqvist, typ.

D

EN han i Expressen om 26 JULI skriver Arthur Engberg. Artikeln är föran-ledd av Håkan Blomqvists nyss utkomna bok Socialdemokrat och antisemit?

Arthur Engberg var en framstående socialdemokrat. Han var riksdagsman, minister i Per Albin Hanssons regering och innan dess chefredaktör för Arbetet och Socialdemokraten. Under en tid var han också brinnande antisemit- "judekom-munismen" - en uppfattning som han dock senare tog avstånd från.

I praktiken var det väl så att den unge Engberg kom till Uppsala på 1910-talet och råkade på fel människor och influenser. Men som mognande människa kom han efterhand på att anti-semitismen var en felaktig och obehaglig lära. Redan i början av 30-talet har Engberg uppmärksammat nazismen och blivit avskräckt.

Håkan Blomqvist, liksom Enquist, laborerar med tanken på att rasbiologiskt färgad antisemitism inte är en folklig föreställning. I stället hade den sin grund i akademiska kretsar, bland annat på grund av att judarna framgångsrikt konkurrerade inom konst och veten-skaper.

O

CH v r SST, det är i så fall varken första eller sista

gången bisarra politiska ideer fått fäste och utveck-lats inom den akademiska världen. Under 70-talet frodades den marxistiska dårskapen vid universiteten. I dag feminismen. Efterfrågan från ministerierna och

medieeliten styr den fria tanken. Stacken har sina lagar.

Men det är alltså inget konstigt med Engbergs utveckling. Tanken att judarna hittat på stalinismen för att åstadkomma världsherra-välde är trots allt rätt fnoskig även med den tidens mått mätt.

Ungdomsförvillelsen övergår i mogen eftertanke. Så har det varit för många.

M

EN DET ÄR INTRESSANT ATT

se hur detta beskrivs av P O Enquist i Expressen. Enquist måste stilla sin klåda att partipolitisera allt. Engberg får inte bara vara en vanlig människa som blev sosse. Han måste ha varit en äkta sosse. Född sosse. Sosse av det rena blodet.

I slutklämmen skriver han:

"Den dolda historien om Arthur Engberg

berättar i så fall om hur en arbetargrabb tvättar av sig den akademiska gyttjan, och börjar tänka själv."

Det är alltså inte den mogne akademikern, på väg mot att bli en del av den absoluta makteliten i samhället, som överger antisemitismen utan en "arbetargrabb". Det klassbundna, goda ursprunget bryter åter fram hos Engberg. Det var det vi visste: den gode vilden är en sosse! Men det mest fantastiska med alltsammans är att Engberg enligt Enquist i denna gudomliga metamorfos har blivit arbetargrabb.

När han föddes var han nämligen lantbrukarson i ett bapisthem.

Magnus Nilsson

(magnus.nilsson@frank.se) är konsult på Frank Kommunikation.

-o

o ...

...

...

ru:

...

...

([)

...

l

Svensk Tidskrift l 2001, nr

4111J

References

Related documents

ESV vill dock uppmärksamma på att när styrning av myndigheter görs via lag, innebär det en begränsning av regeringens möjlighet att styra berörda myndigheter inom de av

Några väsentliga åtgärder för att öka skyddet av den akademiska friheten i Sverige skulle vara att återreglera högskoleförordningen till förmån för kollegial och

Forte menar att begreppet ”akademisk frihet” borde förtydligas så att det inte omfattar bara forskning utan också utbildning, och att man skriver om paragraf 6 så att den

Försvarshögskolan skulle alltså gärna se en omformulering som också omfattar detta bredare statliga ansvar.. Ett sätt att ta ett steg i denna riktning vore en omformulering

För att innefatta såväl lärosätenas eget som statens ansvar för att främja och värna akademisk frihet föreslår universitet en mindre förändring i 1 kap 6§ till:

Huddinge kommun avstår från att svara på den av Utbildningsdepartementet utsända remissen ”Promemoria Ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten

Konstfack ställer sig bakom vikten av att utbildningens frihet skrivs fram vid sidan om forskningens frihet, i syfte att främja en akademisk kultur som värderar utbildning och

Yttrande över promemorian Ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten och tydliggöra lärosätenas roll för det livslånga lärandet.. Vitterhets Historie