Aristoteles kategorier. Akademisk afhandling ... under inseende af Mag. Fredrik Georg Afzelius ... för philosophiska gradens erhållande utgifven af Adam Theodor Strömberg af Söderm. och Nerikes landskap ... och till offentlig granskning framställd på gust

A ris to te le s ' Kategorier.

/

b

A kad em isk A f h a n d lin g ,

ined Vidtberömda Philosophiska Fakultetens

i Upsala samtycke,

under inseende af

M

.

FRED RIK G EO RG Â F Z E L IU S

A d j u n k t i t h o o r e l , o c h p r a k t . P h i l o s o p h i e n ,

fö r P h ilo so p h isk a G ra d e n s e rh å lla n d e

utgifven af

ADAM T H E O D O R ST RÖM BER G

vic. C o lleq a S ch o lic ,

o c h till o i l e n t l i g g r a n s k n i n g f r a i n s t ä l l d

på Gustavianska Lärosalen den 26 April 1848

p. v . t. e. m.

2:dru D elen.

got till grund liggande; annal åte r är väl u t i e t t t i l l

g r u n d l i g g a n d e , men säges icke om något till grund

liggande — u t i e t t t ii l g r u n d l i g g a n d e kallar jag

nämligen d e t , s o m , v t i e tt a n n a t i c li e s å s o m d e l

f ö r h a n d c a r a n d e ,

o m ö j l i g e n

k a n

v a r a s ö n ­

d r a d / f r å n d e l , u t i h v i l k e t d e t ä r — såsom

(. ex. e n v is s g r a m m a tik väl är uti ett till grund lig­

gande, (nämligen uti) s j ä le n , men säges icke om nå­

got till grund liggande, och e t t v is s t h r itt väl är uti

ett till grund li g g a n d e , (nämligen uti) k ro p p e n — ty

all färg ä r uti en kropp — men säges icke om något

till grund liggande; annat åter såväl säges o m e t t t i l l

g r u n d l i g g a n d e s om är u t i e t t t i l l g r u n d l i g ­

g a n d e , såsom t. ex. v e te n s k a p e n både är uti ett till

grund liggan de, (nämligen uti) s j ä le n , och sä ges om

ett til! grund liggande, (näm ligen om) g r a m m a tik e n ;

annat ändtligen hvark en är u t i e t t t i l l g r u n d l i g ­

g a n d e e jh e lle r s ä g e s o m e t t t i l l g r u n d l i g g a n d e ,

såsom t. ex. en v is s m e n n isk a och en v is s h ä s t:

intet nämligen af sådana är uti ett till grund liggande

q u o d no s v o c a r e s o l e m u s c o n c r e t u m ; d i a m omis.t o s u b s t a n ­ ti v o d i c i t u r tij t ï , ” t a l c p r a e d i c a t u m q u o d c u m q u e ” , r à r i v a , q u o d i d e m est a t q u e x à ê x a a r a ” . Så t. ex. i d e t f ö l ­ j a n d e : g x ts f ç a f i f i a x u t ÿ , i x ïç ' l i m o s o. s. y.

eller s ä g e s oui e lt till g r u n d liggande.

Och i allunUn-

liet s ä g a s ick e d e

o d e l b a r a * ) och t i l l

a n t ; a l c t

e t t * * ) om n å g o t till g r u n d lig g a n d e , eh u ru ingemting

h in d rar a tt s o m l i g a Uro u t i e l t t i l l g r u n d

l i g ­

g a n d e :

en

viss

g r a m m a tik

t.

ex.

ä r

bland

alem ,

hvilka Uro uti ett till g r u n d liggande.

T

JK K

.

ISUr e t t u t s ii g e s

om

e t t

a n n a t s å s o m o m e t t t i l l g r u n d l i g g a n d e . , s å

skall a l l t d e t , so m sU ges om

d e t u t s a g d a , isilven

T« «rottoc, i n d i v i d u a , ’Me o d e l b a r a ” , i n d i v i d e i r n a , d e e n s k i l d a f ö r e m å l e n . B e t y d e l s e n a f d r o u a för Lä la ra r P o r p h y r i e s ( I s a g o g e 2 , 3 8 ) nä r m a r e s å l u n d a : u t c o u o v S t t i y t r a i i 2v jy .(j år rj ? xcct t o v x ï t o ) . £ v / . o v ( i n d t i v i ­ d u u m d i c i t u r S o c r a t e s e t hocce a l b u m ) ... « r r o ft n ä é X i y t r a i r,« t o t a v t a , 6't i i £ ï S t O T i ' j T (» r o v r i s i r i , y.tv i x u o T o v , di v t o d & Q o i a p a o r x d v i n a/./.ov n r os n o n t o a v t o y ir o t T O (q u a e h u j u s m o d i s u n t , id c c o d i ­ c u n tu r i n d i v i d u a , q u i a u n u m q u o d q u e c o n s ta t e x p r o ­ p r i e t a t i b u s , q u a r u m colle cti o n u m q u a m in a l i q u o ) a l i o e a d e m e ss e p o t e s t ) . J f r . B i e s e l. I. p . 5 / not. 2 ; T T r e s - d c l e s r l ' r g , E l e m e n t a L o g i c e s A r i s t o t e l i c a e p . 4 3 : " C " u j u s - rnodi d i v i s i o n e m r e s s i n q u l a c no n p a t i u n t u r ; u n d e cas A r i s t o t e l e s u x o u a d i x i t , e aq ue i n t e r p r e t e s l u t i uni i n ­ d i v i d u a i n t e r p r e t u t i s u n t . ”

* * ) ‘èv a Q i& p iZ , n u m e r o u n u m , ” till a n t a l e t c t t ’ : "tCSÔS, U'ûé

f t # t e r ftnnlicjjen 2 l n f # a u u n g al3 (£iné t ar f ie ll t, t i e ä u ö ?

f e r t t c ^ e n u m e r t f c l y e ß t n & e t l , i m © e g e n f a i ^ t e r

c o n c r e t e n ( S t n f i e i t t e é I S e g r t f f ö ( t ù 16 yoj tv ) ) .“ S c

s ä g a s om d e t t i l l g r u n d l i g g a n d e * ) , såsom t. ex.

menniska

u t s ä g e s om

en viss menniska, djuret

ä t e r

om

menniskan:

alltså skall

djuret

u t s ä g a s äfven om

en viss menniska:

ty

en viss menniska

ä r så väl

menniska

s o m

djur.

— Hos o l i k a och i c k e u n d e r

l i v a r a n d r a s t ä l l d a s l ä g t e n äro äfven ä t s k i l n a -

d e r n a t i l l a r t e n o l i k a * * ) , säsom t. ex.

djurs

oeli

* ) L ik a s o m t o v n o x tifitT O V , su b je ctu m , ”d e t till g m n d l i g ­

g a n d e ” , b e t e c k n a r S u b j e k t e t , så b e te c k n a r äfven t o

r.azrjyo(JO vpti'O V, p r a e d ic a tu m , ” det u t s a g d a ”, åter P r e -

d i k a t c t i O m d ö m e t ell er Satse n. R ö r a n d e b e t y d els e n a f o r d e t x a z r j y o Q t i v i a ll m ä n h e t hänvisa vi til l T r e n ­ d e l e n b u r g , G e sc h ic h te d e r lia te g o r ie n le h re p . 3 : " 3 ?fint Slrifloteteé ttnrb eé junt flcl;ent>en S erm tn ué unb Le^eid?net

tut

s to ic lic a e p . S3: ”xa,T7jyo()tZv, m issa a c e u s a n d i p o te s ta te , a p u d A r is to te le m r e f e r e n d i e t e n u n t i a n d i vim ten et, a t- que q u a e in e s t p r a e p o s itio x u z à non ”c o n tra ” , s e d ” d e ” v a le t. I t a fa c tu m e s t , u t x a z t/y o p ia (die A u ssa g e) a B o eth io p r a e ­ d i c a m e n t u m v e r te r e tu r . E n u n tia tio n is d is s o lu ta e p a r ­ tes c a t e g o r i i s ta m q u a m n o t i o n u m p e r s e g e n e r i ­ b u s lo c u m d e d e r u n t: qu ae origo ip s i n o m i n i in e s t.”

* * ) ï z t ç a i Tw t ï d i i ‘/.a i a i S ia tp o Q a i, d iv e rs a e sp ec ie sunt

e tia m d if f e r e n tia e , äro a r t å t s k i 1 n a d e r n a äfven o l i ­

k a . _{R ö r a H d e b e t y d els e n a f d ia q io y å hos A r is t o t e le s} h ä n v i s a vi t i l l T Vaitz l. I, p . 2 7 9 : ” a p p a r e t å t a tp o ç à v ( a c c u r a t i u s t i S o n o iù v d ia ip o ç à y ) A r is to te le m v o c a r e , q u a m s c h o la s tic i p h ilo so p h i d ic e b a n t d i f f e r e n t i a m s p e ­ c i f i c a m . ” J f r R i e s e /. I. p . 52, 2 8 7 ; S c h w e g l e r l. I.

v e te n s k a p s : d ju r s âtskilnader äro nä m lig e n * ) d e llb e -

fo la d e och d e t tv å f o ta d e och d e t b e v in g a d e och id et

i va tten le f v a n d e , men v e te n s k a p e n s deremot in gen

af dessa; ty v e te n s k a p åtskiljer sig icke frän veUen-

s k a p genom att vara tv å f o ta d .

Men ingenting hindirar

likväl att n n d e r h v a r a n d r a s t å e n d e s l ä g t e n s

å t s k i l n a d e r ä r o d e s a m m a * * ) : de högre u ts ä g a s

nämligen om de under dem stående slägten, så

att

sä många det utsagdas åtskilnader ä r o , lika måinga

skola äfven det till grund liggandes vara.

Fj e r d e Ka p i t l e t.

Bland dem med ingen sammian-

bindning sagda betecknar hvart och ett antingen w ä -

s e n d e , eller h u r u s t o r t , eller h u r u d a n t , eller (hiän-

fördt) t i l l n å g o t , eller h v a r , eller n ä r , eller l i g f g a .

b e i t , baé cigenttnimlic&e 0etit einer

tm

Skrlmltmü ju einer aubcrn auö (Met. F i l l . 2, 3, 6, 77).’’

o i o v b e t y d e r v a n li g e n lios A r i s t o t e l e s e x e m p l i g r a i t i a ,

”s åso m t. e x . ” , men äfven s c i l i c e t , n e m p e , ”n ä n il ig e e n . ’) J f r . W a i t z I . I . p .

280:

\

eller h a f v a , eller g ö r a , eller l i da .

V ä s e n d e är nu

— för att i utkast s ä g a * ) — t. ex. m e n n isk a , h ä s t ;

Ii u r u s t o r t äter t. ex. tv å a ln ig l, tr e a ln ig t; lin r u ­

d a n t äter t. ex. k v it t, g ra m m a tis k t ; (häufördt) t i l l

n å g o t åter t. ex. du b b elt, h a lft, s tö r r e ; l i v a r åter

t. ex. p å to r g e t, i L y c e u m ; n ä r åter t. ex. i g å r ,

i f ö r r å r e t; l i g g a åter t. ex. lig g e r u ts tr ä c k t, s itte r ;

h a f v a åter t. ex. ä r b e s k o d d , ä r b e v ä p n a d ; g ö r a

a te r t. ex. sk ä r e r , b r ä n n e r ; l i d a ändtligen t. ex.

s k ä r e s , brän n es.

Hvart och ett af de nämnda säges

nu sj e l f t i o c h f ö r s i g u t i i n g e n u t s ä g n i n g **),

* ) «/g tv tt m iiT T tlv , u t ty p o d ic a m , um es im U m r iss zu

s a g e n , ’’för a t t i u t k a s t s a g a ” , i k o r t h e t fr a m stä ll a

s j r l f v a g r rt n <1 «1 r a g e n. S e T r e s d e l e n b u r g , E le m e n ta

L o g ic e s A r is to te lic a e p . 5 6 : ”S ic u t v iro yça tp rj p r im a l i - n e a m e n ta d ic u n tu r , qu ib u s p ic to r e s fig u ra s a d u m b r a n t, i ta TVTOS a p u d s ta tu a r io s p r im a o p e ris s p e c ie s , q u a m e x a r g i l l a in fo rm a re solen t. U n d e s i t v t t o v a d n o tio n e s d e ­ f in ie n d a s tr a n s tu le r is , c erta in t e lli q e n tu r , e ts i p r im a c t r u d i a , d e t e r m i n a n d i i n i t i a . Q u i fr e q u e n s a p u d A r i ­ s to te le m u su s. In d e e tia m vtto-Ö vttojoiS a d u m b r a tio ct in s t i t u t i o b r e v i s , quae w? t v tv tto j fit e t a c c u r a tio r i u b e - r io r iq u e tr a c ta tio n i o p p o n itu r.”

i v o è S t p i q X K T a q a o e i , in n u l l a a f f i r m a t i o n e , ” uti i n ­

g e » u ls S g n in g ”, utan all s a t s f ö r b i n d n i n g , k v a r i g e ­ n o m f ö r s t n å g o n ti n g b e s t ä m m e s . E g e n t l i g e n b e t e c k ­ na r h o s A r is t o t e le s x a v û q ia o iç , aff irmatio, d e t a f f i r m a ­ t i v a O m d ö m e t, likasom à n o y a o i s n e g a t i o , d e t n e g a t i ­ v a O m d ö m e t , hyar emo t ànù cpavoi?, e n u n ti a ti o , b e t e c k n a r S a t s e n e ll e r O m d ö m e t i a ll m ä n h e t . J f r T i œ n d e l e w - b u r c , Elêfflêiila Logicés 4'r is t ö ic li cä é p . i i : /.o y b s â îr ô q ù r

-men genom dessas sammanbindning med livarandr* upp­

kommer en utsägning.

Hvarje n t s ä g n i n g

synes

*)

v a r a

antingen s a n n eller f a l s k ; men bland

dera med

ingen sammanbindning sa gda ä r intet hvarken sant ej-

heller fa lskt, såsom t. ex.

m enniska, kvitt

,

springer,

s e g r a r .

F e m t e

W asende

ä r ,

så v ä l

det

e g e n t l i g a s t som f ö r s t ocb f ö r n ä m l i g a s t kalla­

de * * ), d e t s o m

h v a r k e n s ä g e s

e t t t i l l

n x å s s iv e à n ô q a v o i s e n u n tia tio e s t p e r s e s p e c ta ta , q u a m p o s te r io r e s lo g ie i j u d i c i u m (Urtfjetl) d ix e r u n t. E n u n tia ­ tio en im n ih il a liu d a g i t , n is i u t , q u o d c o g ita tu m e s t , s im p lic ite r e lo q u a tu r .” S e f ö r ö f r i g t D e I n t e r p r e t . 6 :

x a r a q a o i ? S i i o r i v à n o q ia v o is r i v o s x a r d r iv o ? [a f fir ­ m a tio e s t e n u n tia tio r e i a d rem r e l a t a e ) , à n û q ja o is S i i o r i v à n o q ia v o is r i v o s a n o r i v o s (n e g a tio e s t e n u n tia tio r e i a re d i s j u n c t a e ) . ♦ ) S o x t i , v i d e t u r , ” s y n e s . ” H v a r j e e n s k i l d K a t e g o r i i oc b f o r s i g . utan s a t s f ö r b i n d n i n g , är e n d a s t e t t n a ib ii , m e n u t s ä g e r ic k e nå gon b e s t ä m n i n g , i a f s e e n d e |>å b v i l k e n f ö r s t s a n n i n g o c b f a l s k h e t kan k o m m a i f r å g a ; me n då S a t s e n s e l l e r O m d ö m e t s v ä s e n d e ic k e ä r d e n n a fr a m s tä ll n in g s f ö r e m å l , så s ä g e r A r i s t o t e l e s h ä r e n d a s t ” s y n e s ” , i c k e ”ä r . ” J f r W a i t z I. I. p . 2 8 1 : " S o x tZ A r is to te le s v i d e t u r a d d i d i s s e , q u ia n o n h u ju s lo c i e r a t q u id q u a m d o c e re d e e n u n tia tio n e . ” # * ) o v o ia q x v q iu ir a r a T£ x a l nçojTW S x a i p à / . i o r a ).iy o - pivT] , s u b s ta n tia m a x im e p r o p r i e e t p r im u m e t m a x im e d i c t a , ” d e t e g e n t l i g a s t , f ö r s t o c b f ö r n ä m l i g a s t v ä s e n d e k a l l a d e ”, d. v, ». f ä s e n d e

i

2 r.

g:r u ii <1 l i g g a n d e e j h e l l e r ä r u t i e t t t i l l g r u n d

l i g g a n d e , såsom t. ex.

en viss menniska

eller

en

m e n i n g oc h al f ö r s t a o r d n i n g e n . — R ö r a n d e a n ­ v ä n d n i n g e n a f o r d e t o v o i a i a l l m ä n h e t lios A r i s t o t e l e « h ä n v i s a vi till T r e n d e i . e n b u r g , A r i s t o t e l i s d e A n i m a p . 3 2 3 — 2 7 ; j f r W a i t * I. I. p . 2 8 t —‘8 4 o c h T r f . n d e l f . x - bi b g , E le m en ta Logice s A r i s t o t e l i c a c p . 5 5 : v o v o ( a v L a ­ t i n i , v e l u t ßoi'THJtJ«, s u b s t a n t i a m i n t e r p r e t a t i s u n t , u t i d si g ni fi ca re nt , q u o d p e r s e q u a s i s u b s t a r e t s e p a ­ r a t u m {ar{f(jt'j7TO?, i n n o ? ). I t a en im o v o i a r A r i s t o t e l e s d e f i n i t , esse i d , qu o d i p s u m q u i d e m , u t s i t , a d n ih il t a m q u a m s u b j e c t u m , c u i i n h a e r e a t , r e f e r a t u r , s e d a d q u o d i p s u m a l i a , v el u t q u a n t u m e t q u a l e q u i d s i t ( Me t . V . 'S), H a e c m a x im e s u b s t a n t i a e v i s a p u d p h i l o s o p h o s o b t i n u i t ectinque C a r t e s h et S p i n o z a e d e fi n i ti o n ib u s s u b e s - s e f a c il e ag no sc es ( cf r . ib. p . 4 0 ) . S e d s u b s t a n t i a e q u o ­ n i a m q u a e d a m s ub rep ere s o le t m a t e r i a e , q u a e lo c um t e n e a t , s p e c ie s, a l i a e t i a m e s t o v o i a ? s ig n if i c a ti o ab h a c q u i d e m r e m o t io r ; e s t e n im o v o i a c a qu o qu e n o t i o e t q u a s i l e x , q u a e i c i n a t u r a m c o n s ti tu it (fcad üffiefeil fcer S j d ' f ). Q u o d u b i v a l e t o v o i a , m in u s s u b s t a n t i a ( ” v ä s e n d e ’’) e s t , qu am e s s e n t i a ( ” v ä s e n h e t ” ) — q u a m vo c em a Cicerone e x cu sa m S e n e c a e a u t o r i t a s s a n c i v i t (ep. 5 8 ) . S e d q u u m L a t i n i in eo s il /i c o n s t a r e n t , u t ub iq u e o v o i a r s u b s t a n t i u m v e r t e r e n t : h ae c q u o qu e v o x d u a s r e s in t er se d i v e r s a s m is c er e c o ep it . I t a q u e s u b s t a n ­ t i a e u s u s , q u i s u p e r io r i se e u lo m a g i s a d r e s e t n a t u ­ r a m p e r l i n e b a t , j a m nunc r u r s u s a e q u e a d n o t i o n e s v e r q i t . " — l i v a d s ä r s h i l d t b e t r ä f f a r o r d e t xv QLOjrara, n t a x i m e p r o p r i e , ” e g e n t l i g a s t ” , så h ä n v i s a vi t i l l T r e x - d f . l f m u r g , A r is to te li s d e A n i m a p . 3 8 0 : y r o xv qi ov i t a al i A r i s t o t e l e a d h i b e t u r , u t , q u o d e x p l u r i b u s c a u s s i s , q u a e un a a g u n t , o m n i u m m a x i m e a g i t , significet', c a u s s a ig it u r e st p r a e c i p u a e t q u a s i p r a e p o t e n t , a q u a ceterae m o v e n t u r , e t i a m s i a l i a s n o n e x c l u d i t ( Me l . X I . 9 , 1 0 ) ; j f r I b . p , 3 3 3 o c h p . 3 7 1 : ”x v ç i w ç ,

p

f i l l .

v is s h ä st.

_{V ä s e n d e n af a n d r a o r d n i n g e n äter}

kallas de, uti livilka (säsorn) a r t e r de först väsenden

i. e. p r o p r i e a u t t r a n s l a t e ) , q u a t e n u s r e l i q u a h o c c o n s e q u u n t u r , u t a p u d A r i s t o t e l e m n o o n u i t v.al k v qIojs d i c i t u r b o n o r u m a m i c i t i a , r e li q u a e -/.ai}' o « o tô r » /T a . ” D e r j e n i t e b i f o g a s fö l j a n d e e rin r an af T r k x - bklgimburg { Ib. p . 3 1 6 ): ” c a v e n d u m e s t , n e , qu od A r i ­ st ot e le s tcqiZt ov d i c i t , m a q i s e x o r d i n i s d i q n i t a t c , quunt e n u m e r i s e r ie d i c t u m e s s e c r e d a t u r . S ic in c a teg o riis TTQOJTrj o v o i a et d ( v r i ( j a o v o i a s e j u n g u n t u r ; i t a qu idem u t i l l a a d i n d i v i d u a , h a e c a d s p e c i e s v e l g e n e r a r e f e r a t u r . I l l a r e c te p r i o r d i c i t u r , s i q u id e m ab i n d i ­ v i d u i s a d g e n e r a t r a n s i m u s ; h aec certe a l t e r a , quod ge nu s i n d i v i d u i s t a m q u a m f u n d a m e n t o n it itu r . M a j o r q u i ­ d e m l o g i c a v i s i n o v o i a ê s v z t ç q , q u ip p e q u a e u n i ­ v e r s i m d i c i t u r , ut p r i n c i p a t u m a d p r i m a m d e f e r r e non p o s s i s . ” S å t. c x . ka ll a r A r i s t o t e l e s [ l i e A n . I I . 4. § . 1 4 ) d en v e g e t a t i v a S j ä l e n /; TiQUJZg ip v y q : ” e st enim i n f i m u s g r a d u s , in q u o a n im a n s c e r n i t u r , ac n e c e s s a r i a r e l i q u a r u m f a c u l t a t u m c o n d i t i o ” [ Ib. p . 3 5 9 ) . — J f r f ö r ö f r i g t S c h w e g l k r , D ic M e t a p h y s i k d e s A r i s t o t e l e s I I I . p . 2 1 4 :

"3 tt t e r teutfc&en ©praebe

fintet

\iä)

fein Sluétrucf, t e r pötlig init turctygiingig t e r

Slrijtolelifcben

ovoia

entfpräcfye :

H e n g ste shrrg überfetjt

’•ffiefenbeit’, ein niebt glücfltcb geroablteô SSort: am naebfteu

fotnmf, tent ©tnne nacb, in te n ntetjlen fatten tie Uebcr»

fetjung ’fReelleö’, ’S i n g ’ o ter ’Gfinjelmefen’; bin u n t tötetet

freilich paft nur tie Ueberfequttg ’©ubftrat’. S e r Stuetrucf

’©ubjianj’, t e r nape ju liegen fetpeinen fönnte, bat in te r

moternen plulofopbifcben terminologie feil

cine

23ebeutung gerconnen, tie tem begriffe t e r Slriftotelifcben

faft

ge rateju entgegengefetjt ift.

S i e Slrtftolelifitic

ijî immer (f in j e lm e f en (rode

n ),

mäbvenb t e r

S3egriff t e r ©ubjfanj tie l e g a tio n aöed (Einzelnen, 33e»

fiimmten, 3 nt)ioituellen einfcbließt.

Sbcr papt (£t n 5 eI j

© u b f t

a

n

kallade fö r e fin n a s * ), äfvensom dessa arters s l ä g t e n ,

såsom t. cx. en v is s m ennislca förefinnes uti a r t e n

m en nis k a , och arteus s l i i g t c är d ju r : dessa kallas

alltså väsenden af andra ordningen, såsom t. ex. hade

m en n isk a och d ju r .

Af det anförda är nu u p p e n b a rt,

att d e o m e t t t i l l g r u n d l i g g a n d e s a g d a s s å ­

väl n a m n s om b e g r e p p nödvändigt u t s ä g e s o m

d e t t i l l g r u n d l i g g a n d e , såsom t, ex. m en n isk a

siiges om ett till grund liggande, (nämligen om) en

v n à ç y o v o i , in s un t, ” 1 or efi nii as ” , i ii n e f a t f a s: *V b e t e e k - nar n ä m li g e n b S r ic ke ” n o t a, q u a e i n s i l ' ’, «tan ” i n d i v i ­ d u u m , q u o d s p e c i e i s u b s i l se T r e x d e i . c k b e r c , E I em . L o q . B r i s t o l , p . 71. R ö r a n d e a n vä n d n in g en a f o r d e t v j r a q y t i y i al lm ä n h e t h o s A r i s t o t e l e s se Tr en db le im b ii rg , E l e m e n t a L o ­ gice s A r i s t o t e l i c a e p . 4 4 : ” is v e r b i v n ä q y t i v a p u d A r i s t o t e ­ lem u s u s , u t , q u o d i n n a f u r a r e i i n e s t [ v n å g y t i ) , i d i n e n u n t i a t i o n e d e r e t a m q u a m s u b j e c t o p r a e d i e e - t u r ”; sA t. ex. s ä g r r A r i s t o t e l e s { A n a l , p r . 1 . 2 ) : erà o a T T q c i r a o i ç i o r t v i j t o v v nd g y t i v r j t o v à v à y x i j Ç v i r u Q y u v i ] r o v i v S é y s o & a i v i r c t g y t i v, d. ä. omn is p r o p o s i t i o eo

c o n ti n e tu r , u t a u t in e s se a u t ne ces sa rio ines se a u t p o s s e c o n ti n g e r e u t in s it e n u n t i e t , d. v . s. t t(i öir/oi? t o v v 71 à (j / £ i v , ” e n u n ti a ti o qu a a l i q u i d e s s e a s s e r i t u r ” ,

b e t e c k n a r d e t a s s e r t o r i s K a , T T q o T c t o i ? t o v t £ à v â y - y.7j? v 7T a Q y s i v , ” e n u n ti a ti o qua n e c e s s a r i o e s s e c o n f i r m a t u r ” , d e t a p o d i h t i s k'a , och TTQVTaoiç r o v

i v 8 i y & a & a t, v n à g y s i v , ” e n u n tia ti» qu a p o s s c f i e r i u t s i t e n u n t i a t u r ” , d e t p r o b l e m a t i s k a O m d ö m e t .

J f r S c h w e g l e r , D ie M e t a p h y s i k des A r i s t o t e l e s I i t . p .

2 4 3 : ”vTïcjqystv bejfiittift in tiefemgonjen 2if>f$mtfe (Met.

V. 5 0 ) , une amb fend im ©rracbfifbrauct) te# tiriftolcletf,

t i e fa c life lie (£ r i f t en 3/ abgefebeit ton ter iniicrn Sîetb*

mentigfeit oter antevtveitigen Segriinbung te# ®ïi]]irfntfn:/’’

r

iss m enniska,

och ju s t n a m n e t u ts ä g e s :

menniska

u ts ä g e r man nämligen om (d. v. s. b e n ä m n e r m a n )

en riss menniska;

men äfven

menniskans

b e g r e p p

skall uts ägas om

en viss menniska: en viss menni­

ska

ä

r

nämligen äfven

menniska

*).

Sä att såväl

namnet som begreppet skall uts ägas om det till g ru n d

liggande.

Men d e u t i e t t t i l l g r u n d l i g g a n d e

v a r a n d e s livarken n a m n ejlieller b e g r e p p utsäiges,

åtminstone i de f l e s t a fa ll* * ), om d e t t i l l g r u n d

l i g g a n d e : i n å g r a fall hindrar visserligen ingemting

att n a m n e t någongång utsäges om det till grund

lig­

g a n d e , men att b e g r e p p e t ( u t s ä g e s om det till sgrrund

* ) D e n v a n l i g a l ä s a r t e n l i a r b ä r t i l l ä g g e t : y.ni Ç o jo w , r f a n i m a l , ” ocli d j u r ” , 1» v il he t W a i t / . , ” o p tim o s co d ia e is s e ­ c u tu s ” (/. I. p . 2 8 6 ) , l i a r u t e s l u t i t . — R ö r a n d e s bi l n i a d e n m e l l a n i.å yo e ocli o v o u a b o s A r i s t o t e l e s s e B i e s i e /. I. p . 5 5 : ”/.o yo e lit ba£ b f t C II t 11 n a 0 b 0 1 1 e w v o u a b a g e g e n b e r ä u é f e r l i c b e 9 î a m e f ü r eine n © c g c n n f k n b [ Me t . r / I . 4 ) ; /.oyoe b e jt e b t ficb a it f bett © e b a n f e m , b e r ficb tut S o r t e off enbart iinb in b e n S3 e g r t f f ju fa m u n te n * g e f a ß t tt n r b , lr e é b a tb ^ ô j o s bie S e b e u t u n g b on 3 3 e g i r t f f ô * b e f t t m m u n g , D e f i n i t i o n e r h ä l t , tooburcb t e i r n>e* fentticbe 3 n b a l t a n g e g e b e n to ir b (6 y.a rà r o v r o u a ?.6yoe T7/Ç o v a ia ç ) .” S;ï t. ex. s ä g e r A r i s t o t e l e s ( / i e I n tœ ir p r c t. c. 3 ) : a v r à p i v o v v y a d ? i n v r à k t y o u t v a r à p u p p a r a o v ô p a r à i o n y.a i o t/u a i'v ti r i , à lK t i i ’a t t v rjj p y , OV7TOJ o y p a i v s i , u e b {T o p . 1. 5 ) ttÜs 6 p t o p o s //.. o y o e T i s t a r i r . * * ) f n i r w v nkiio T O JV , in p i c r i s q u e , ” i d r f i e s t a f a l l ” , li b a s o i n m e t n i r à 7io i.ii, p l e r u m q u e , m e r ä n d e l s i , f ö r d e t m e s t a . J f r T r e n d e l e n b u r g , E le m e n ta h o g ic e sss . 4 r i - s lo te liv a e p . 8 6 .

liggande, ä r ) omöjligt, såsom t. ex. det uti den till

grund liggande

kroppen

varande

hvita

utsägcs om

det

till grund liggande —

kroppen

k a l l a s nämligen

livit;

men det

hritas

b e g r e p p skall dock aldrig utsägas

om

kroppen.

A l l t a n n a t antingen s ä g e s o m

de

till grund liggande f ö r s t a v ä s e n d e n a , eller ä r u t i

dessa till grund

liggande.

Detta är nu uppenbart

a f framställda e n s k ild a * ) , såsom t. ex. d ju r u t s ä g e s

o m

menniska:

alltså skall d ju r äfven u t s ä g a s o m

en viss menniska;

ty om icke o m

en viss menni­

ska ,

så ejlieller om

menniska

öfverliufvud **).

F ä

r-* ) iv. z o jv x u ö 'ix a o ru iiQ a yeiQ i'Ç .o p ivw v, e x s in g u lis p r o ­

p o s i t i s , ” a f fr a m s t ä l l d a e n s k i l d a ” , g e n o m e x e m p e l . I lo s A r i s t o t e l e s b e t e c k n a r i a ll m ä n h e t r o x a i f t x a o r o v d e t e n s k i l d a i m o t s a t s til l r o x a & ö k o v , s om b e t e c k ­ nar d e t a l l m ä n n a ; så t. e x . s ä g e r A r i s t o t e l e s ( Me t . I . 1 ): i) t (ITT 11 q i a. t utv x u x y t x a o r o v i o r t y r w o i t , ij o t r i y v r ; r o jv x a l t o k o v . J f r S e n w t c i . s . n 1 . 1. p . 8 fl'. «»el»

p. 73:

beuidjnet

m

t e r 21ri»

ftotclifcben term inologie ta£elbe, maé im neueren pbtlofo*

pbifeben 0 pracbgebraucb ’b a é 33e f o n b e r c ’ genannt trirb.

Qê

fie b t iti ber tWitte jmiftben b e m S U I g e m e i n e n (rö

tmb b e m ( l i n j e t n e n

0 o

merben

im ©egenfatj gegen bte

, altf bic S B i ö f e n f c b a f t b e é S U I g e m e i n e n (>/

b i e b e t o n t e r e n 2BBi é f e i a f e k a r ­

t e n , bie fici? mit beftimmten gaebgegenftänten ober Äreifen

beé SBifbaren befebäftigen

genannt."

-y e n

äte r ä r u t i k ro p p e n : ailtsä äfven u t i en v is s

k r o p p ;

ty om icke u t i n å g o n af d e e n sk ild a ( k ,ro p-

p a r n e ) , sä ejlieller u t i k ro p p e n öfveriiufvud.

S;u att

a l l t a n n a t antingen s ä g e s o m de till grund l i g g a n ­

de f ö r s t a v ä s e n d e n a , eller ä r u t i dessa till g:rund

liggande. Om s å l e d e s d e f ö r s t a v ä s e n d e n a i c k e

v o r e , s å k u n d e o m ö j l i g t n å g o t a f d e a m d r a

v a r a .

Bland v ä s e n d e n a a f a n d r a o r d n i n g e m är

a r t e n mera v ä s e n d e , än s l ä g t e t : den är uiämli-

gen n ä r m a r e d e t f ö r s t a v ä s e n d e t .

Ty om, n å ­

gon vill angifva, l i v a d d e t f ö r s t a v ä s e n d e t ä r * ) ,

ç t i o & a i r iv o e e t x n r à T ivoe et i n l n v ù ? e t i n l n v i ' , quare, r o i n l ro v t u j v i d e m e st q u o d t ù y t r o e v e l r i d x a -r i j y o ç o v f is -r o v xa&oXov x a l i n l n ä o i v . ”. J f r S t n w i E G L m

I. I.

j>.

:

"i Dnöi enige t r a é

fcirigreift

t e n t c f l e n 3nfcalt, t a é g a n j e 2Befcn bt ef eé Si n t e r n im fid)

) ,

t j u i(jm t m 3 3 e r f ) ä t f n i f t t e r ' ©

*

n o n

n t t e ;

bcj ci dmct cine m i n t e r ' t re?

feiitlidje u n b noi lj mcubi ge (bod) nidjt g e n a u j u t e f ï i r tr ente)

S e j i e l p u n g , eine foldpe t i e e twa in t e r ï ü i t t e fîe()t ? j t r t ?

fcfcen b e r f i o m o n y m t e u n t ©

n o n

n t t e ( M e t . f II.

så skall lian angifva delta b e s t ä m d a r e och e g e n ­

d o m l i g a r e genom att angifva a r t e n , än (genom

att angifva) s l ä g t e t , såsom t. ex. om någon vill a n ­

gifva (h v a d )

en viss menniska

( ä r ) , skall han tvif-

veJsutan angifva detta b e s t ä m d a r e * ) genom att an ­

gifva

menniska,

än (genom att angifva) d ju r ; ty det

e s t r e d d e r e , u n d c e x su u m c ui qu e t r i b u e n d i s iq n if i e a - ti on c f a c i l e o r t a e s t d e c l a r a n d i v i s ; ni h il e n im e s t a l i u d , q u a m l o q i c c s u a m c u i q u e n a t u r a m r e d ­ d e r e .” I a f s e e n d e på b e t y d e l s e n åte r a f u t t r y c k e t : t o r i s a r i , ocli d e s s å ls k il n n d från u t t r y c k e t : t o r i y v t t v a t , h ä n v is a vi t il l T r e n d e l e n b u r g , A r i s t o t e l i s de A n i m a p . 1 9 2 f f ' .: ”s i t o T i ÿ v t h a t , n e c e s s a r i a c t n t i n c t , quib us i p s a r e i n a t u r a t a m q u a m p r a e c e p t a notione c o n s ti tu e b a ­ t u r , in Itoc c o n t r a z o r i t o r i e ti a m ea c a d e n t , q u a e e x in f i n i t a m a t e r i a m a q i s f o r t u i t a a d h a e r e s c u n t ( z à o v u - f i t f i y x o z a ) ” -, j f r E l e m e n t a Loqic.es A r i s t o t c l i c a e p . 5 6 ff. S å t. ex. s ä g e r A r i s t o t e l e s ( A n a l y t . p o s t . I I . 1): Çtjzov- f i e v S f z t T z a ç a z o o z t , t o S t ö r t , r i i o n , z i i o t t v ( q u a e r i m u s a u t e m q u a t u o r , e s s e , c ur s i t , an s i t , q u i d s i t ) , ocli ( Me t . E l . 4 ) : z o z i i o z t v ov y à n / . ( Z ç z i y v s i r a i , à k /. à n o t to if n 6 a tu z i i, v t i v a t ( s i m u l q u a e r i t q u a l e q u i d et q u a n t u m s i t ) . ÿ'»'cu o m o j z t Q o v , a p e r t i u s , ” b e s t ä m d a r e ”, i g e n k ä n n l i ­ g a r e , f a t t l i g a r e . S å t. e x . s ä g e r A r i s t o t e l e s ( A n a - l y t . p o s t. I I . 3) : 6 ô ç to f to s o v o la s z t s y v w ç t o u o s (d e fin itio s u b s t a n tia e q u a e d a m c o q n i t i o e s t ) , ocli ( A n a - l y l - y r - 2 3 ) : (p v o st p t v ouv t t q o z f q o s y.aï y v w q t u w - ■t e q o s o S tà z o v p t o o v ovX X oytauos , ÿ p i v S’ i v a q y i - o z t f j o s à S t à z y s in a y o jy if e (n a tu r a q u id e m ille p e r m e d iu m s y l l o q i s m u s p r i o r el a d i n t e l I i q e n d u m a p t i o r , n o b is v e r o i n d u c t i o e s t e v i d e n t i o r ) . J f r rr.fcxDELGXBUKG, E le m e n ta L o q ic e s A r is to te lic a e p . 8 5 .

f ö r r a är mera e g e t för en v is s m e n n is k a , det s e d -

n a r e äter m era g e m e n s a m t .

Ocli likaså om någon

vill angifva (livad) e t t r i s s t t r ä d ( ä r ) , skall lian an-

gifva detta b e s t ä m d a r e genom att angifva t r ä d , än

(genom alt angifva) v ä x t.

Dessutom kallas de f ö r -

s t a v ä s e n d e u a ju s t derföre f ö r n ä ra 1 i g a t v ä s e n ­

d e n , att d e l i g g a t i l l g r u n d f ö r al i t a n n a t och

allt annat u t s ä g e s o m dessa eller ä r u t i dessa.

Och likasom nu de f ö r s t a v ä s e n d e n a förhålla sig

till a l l t a n n a t , likaså förhåller sig äfven a r t e n till

s l ä g t e t ; ty a r t e n l i g g e r t i l l g r u n d l ö r s l ä g -

l e t : sl ä g t e n a u ts ä g a s nämligen om a r t e r n a , men

a r t e r n a utsägas icke omvändt om s l ä g t e n a * ) .

Sä

* ) x à S t siS t] x a z å x o jv y t v <jj v o vx d v x io x q lq iti. , s p e c ie s a u ­

tem q e n e rib u s v ic is s im non a t t r i b u u n t u r , ” men a r t e r n a u t sä g a s i c k e o m v ä n d t o m s l ä g t e n a . ” l t ö r a u d e b e t y d e l ­ s e n a f o r d e t d vx io x ^ é q > tiv b o s A r i s t o t e l e s a n m ä r k e r Tr e n­ d e l e n b u r g, E le m e n ta L o q ic e s A r is to te lic a e p . 6 9 : ” d v r i - C TQ teptiv, q u o d L a t i n i c o n v e r t i r e d d id e r u n t ( u t ja m Ko ö t b i u s) , ea e n o tio n e s d ic u n tu r , q u a e i t a in t e r s e r e ­ s p o n d e n t , u t , q u o d u n a h a b e a t p r o p r i u m , e tia m a l t e r i a d s i t id e o q u e a l t e r a in a lte r iu s lo cu m s u b s t i t u i p o s s it ( A n a l y t . p r . 1. 2 , A n a l y t . p o s t . I I . 4 ) . C o x a s ee n a d u c ta v id e t u r . C h o r i a n tis tr o p h e s tr o p h a e a d a s s e m r e ­ sp o n d e t e ju s q u c m o tu s ita f i t , u t p o s t e r i o r i n p r i o ­ r i s l o c u m s u c c e d a t . ” J f r " Wa i t z l . l . p . 2 8 6 : ” u t a d p r im a s s u b s t a n tia s o m n ia r e f e r u n t u r ( n a m a u t d c iis p r a e d ic a n t u r a u t in iis i n s u n t ) , sic y e n e r a r e f e r u n t u r a d sp e c ie s (non t o n s i s t u n t en im n i s i p e r h a s ) , ”

alt äfven af detta (följer, att) ar tenn ä r i n e r a v ä ­

s e n d e , ä n s l ä g t e t .

Men b l a n d

s j e l f v a a r t e r ­

n a äro de, hvilka ej äro s l ä g t e n ,

i c k e m e r a v ä -

s e n d e d e n e n a ä n d e n a

d r a :

ty man skall ieke

angifva n å g o n t i n g m e r a e g e n d o un l i g t om

en riss

menniska

genom alt angifva

menmix k a

, än om

en

vins

h ä s t (genom att angifva) häst.

Sammaledes är

äfven b l a n d d e f ö r s t a v ä s e n d e n a d e t e n a i c k e

m e r a v ä s e n d e ä n d e t a n d r a ; t y

en viss men-

ni ska

iir a 11 s i n t e t m e r a v ä s e n d e än

en viss oxe.

Och m e d s k ä l kallas, näst efter de f ö r s t a v ä ­

s e n d e n a , bland de öfriga a r t e r n a och s l ä g t e n a

allena v ä s e n d e n a f a n d r a o r d n i n g e n : bland de

uts agda t y d l i g g ö r a nämligen d e s s a a l l e n a d e t

f ö r s t a v ä s e n d e t . Ty om någon vill a n g if v a , h v a d

en

viss menniska

ä r , så skall han angifva detta e g e n ­

d o m l i g t genom att angifva a r t e n eller s l ä g t e t —

och lian skall göra det b e s t ä m d a r e genom att an­

gifva

( a r t e n )

menniska,

än (genom alt angifva

s l ä g t e t )

djur;

incn hvad än någon angifver b l a n d

d e t ö f r i g a , skall vara o v ä s e n dt Ii g t angifvet, så ­

som t. ex, angifvande

hvit

eller

springer

eller h v i 1

-k e t s o m h e l s t b l a n d d y l i -k a * ) .

Sä att m e d s k a l

bland de öfriga d e s s a e n s a m m a kallas v ä s e n d e n .

Dessutom kallas de f ö r s t a v ä s e n d e n a , emedan de

ligga tlil grund för allt a n n a t, e g e n t l i g a s t v its e n ­

de n.

Och likasom nu d e f ö r s t a v ä s e n d e n a f ö r ­

h a l l a s i g t i l l a l l t a n n a t , likasä f ö r h ä l l a s i g

ä f v e n d e f ö r s t a v ä s e n d e n a s a r t e r o c h s l i i g -

l e n t i l l a l l t ö f r i g t : a l l t ö f r i g t * ) u t s ä g e s n ä m ­

l i g e n o m d e s s a .

Ty man kallar en v is s m en n isk a

g r a m m a t i k e r : ailtsa skall mail äfven kalla såväl

menniska

som

djur

g r a m m a t i k e r .

Sammaledes äf­

ven i afseeude p å det öfriga.

G e m e n s a m t f ö r a l l t v ä s e n d e ä r nu d e t ,

a t t i c k e v a r a

u t i

e t t t i l l

g r u n d l i g g a n d e .

7.

7.