Elever och föreningsliv

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Elever och föreningsliv

Students and extra curricular activities

Veronica Wall

Lärarexamen 300hp Examinator: Jan-Anders Andersson Samhällsvetenskap och lärande Handledare: Lars Pålsson Syll 2009-06-03

2

Sammanfattning

Syftet med detta arbete är att undersöka samband mellan ungdomars deltagande i föreningsliv, högre betyg och lägre brottslighet. För att få reda på om det finns ett samband dem emellan har jag använt mig av en enkätundersökning. Enkätundersökningen gjordes på en skola och besvarades av 61 elever i årskurserna 8-9. Då jag har analysera mitt resultat har jag använt mig av tidigare forskning och teorier som behandlar ämnena föreningsliv, ungdomar och brottslighet.

Jag har i min undersökning kommit fram till att det var förhållandevis få (fem av tio) av mina respondenter som angav att de var medlemmar i en förening, jämförelsevis med tidigare presenterad forskning. Av dem som angav de var med i en förening var det nära hälften av dem som angav att de lade ner mer än 6 timmar på sina föreningsaktiviteter. Jag fann inget samband mellan föreningsaktivitet och lägre brottslighet i min undersökning. Jag fann dock ett samband mellan betyg och de ungdomar som var med i föreningar, de hade ett lite högre snittbetyg än de som inte var med i föreningar. Då man tittade på könen i min undersökning fann jag skillnader bland annat när man tittade på vilka sorts föreningar killarna och tjejerna var medlemmar i. Det visade sig att killarna i större utsträckning än tjejerna var medlemmar i fotbollsföreningar medan det endast var tjejer som var aktiva i föreningar som inte hade med idrott att göra.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

2. Syfte och frågeställningar ... 6

3. Metod ... 7

3.1 Urval ... 8

3.2 Genomförande ... 9

3.3 Reliabilitet och validitet ... 10

4. Tidigare forskning ... 12

4.1 Unga och föreningslivet ... 12

4.2 Föreningslivet och brott ... 14

4.3 Föreningslivet och betyg ... 16

5. Resultat och analys ... 18

5.1 Resultat och analys av ungdomarnas föreningsaktivitet ... 18

5.2 Resultat och analys av ungdomarnas brott ... 23

6. Diskussion och slutsats ... 28

6.1 Förslag på fortsatt forskning ... 30

Källförteckning ... 31

4

1. Inledning

Man hör ofta att ungdomar behöver engagera sig mer för att det är bra för dem. Detta finns det grund för i Hirschi kontrollteori som visar på att det finnas mindre brottslighet bland människor och ungdomar med en hög aktivitet i föreningslivet.(Sarnecki 2001:2478) Ett sätt att engagera sig utanför skolan är att gå med i föreningar vilket även kan hjälpa till att knyta kontakter med vuxna och andra ungdomar. Föreningslivet kan även ha en social fostran som kan ha ett avgörande för hur ungdomar formas.(Guest-McRee 2009:52) Som blivande lärare är det viktigt för mig att arbeta med eleverna på ett sätt som stärker och fostrar dem samt får dem att avstå från kriminella aktiviteter. Det ligger även i mitt och elevens intresse att de får så höga betyg som möjligt. Om föreningslivet har något samband med att elever får bättre betyg och undviker kriminella handlingar är föreningslivet något som jag kan förespråka för mina elever samt för vuxna i deras närhet.

Det finns dock exempel som visar på att vara aktiv i en förening inte är en garanti för att man avstår från kriminalitet. Ett exempel är skolskjutningen i Winnenden i Tyskland, där gärningsmannen var aktiv i föreningar, en god idrottsman och utbildningsmässigt på väg mot framgång. Journalister har försökt få fram anledningar till varför gärningsmannen kunnat begå ett så avskyvärt brott. Det har varit svårt och i lokaltidningen Winnender zeitung konstaterar man att gärningsmannen inte passar in i bilden av en gärningsman.(Ringborg 2009 i DN) Vi tycks ha lätt för att se samband mellan att inte vara aktiv i en förening och dess konsekvenser på uppförande/kriminalitet och betyg. Detta är en koppling jag finner intressant och som jag vill undersöka närmre. Jag har därför valt att fokusera på ungdomarnas aktivitet i föreningar. Det kan dock finnas flera orsaker till varför ungdomar väljer att agera

5

kriminellt eller varför deras betyg inte anses vara högt.

Om föreningslivet har stor betydelse för hur både studieresultaten ser ut och om aktivitet i en förening påverkar ungdomar så att kriminaliteten minskar så borde vi i skolan och samhället i övrigt arbeta mer för att få elever aktiva i föreningar. En minskning av kriminaliteten ligger i samhällets intresse inte minst i frågan av kostnader som kriminaliteten för med sig. Även bättre betyg och kunskaper hos eleverna ligger i samhällets intresse.

National Encyklopedins förklaring på förening är: ”organiserad grupp med viss avgränsad verksamhet”(NE 2009). I en förening är medlemskap en förutsättning. Jag har valt att inte avgränsa mig till en speciell form av förening, så föreningarna i undersökningen kan vara allt ifrån en idrottsförening till ett medlemskap i ett politiskt parti. Den engelska litteraturen jag har använt mig utav har använt sig utav orden extra curricular activity vilket jag har tolkat som det svenska begreppet föreningsaktivitet.

6

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med mitt arbete är att med hjälp av primär- och sekundär data ta reda på hur ungdomars aktivitetsgrad i föreningsliv ser ut. Min undersökning består av årskurserna åtta och nio på en skola i nordvästra Skåne. Jag vill undersöka hur många av populationen som är medlemmar i föreningar samt deras aktiveringsgrad. Jag vill med detta arbete ta reda på om ungdomars medlemskap i förening påverkar deras betyg och deras benägenhet till kriminella handlingar. Mitt syfte är även att se om det finns skillnader mellan killar och tjejer.

Mina frågeställningar är:

• Hur stor andel ungdomar är med i föreningar och hur aktiva är de och skiljer det sig mellan könen?

• Finns där ett samband mellan medlemskap i förening och kriminell aktivitet bland ungdomar och skiljer det sig mellan könen?

• Finns det något samband mellan medlemskap i förening och ungdomars betyg och skiljer det sig mellan könen?

7

3. Metod

För att besvara mina frågeställningar har jag valt att samla in kvantitativa data genom en enkätundersökning.(Bryman 2002:146) Enkätsvaren ger mig möjlighet analysera eventuella samband mellan aktivitet i föreningsliv, betyg och brottslighet. Med enkäten så känner sig respondenten mer anonym och kan lättare svara på känsliga frågor.(Bryman 2002:146) Med beaktande av detta hade en intervju varit mindre lämplig. Nackdelen med det kvantitativa arbetssättet och med en enkätundersökning är att jag har bestämt vilka frågor som ska ställas och informatören har inte får vädra andra åsikter som han/hon skulle kunna ha om frågorna. När respondenten inte får chansen att komma med uppföljningsfrågor missar man djupet.(Holme-Solvang 1997:80)

Det finns två sätt som styr inhämtandet av ny kunskap, det induktiva och det deduktiva. Det deduktiva är det vanligaste sättet och är även det jag kommer att använda mig utav. En deduktiv teori utgår från redan existerande teorier eller hypoteser. Dessa teorier är de som styr datainsamlingsprocessen.(Bryman 2002:20) men som Bryman(2002:22) beskriver så är det ofta så att det kommer induktiva inslag i forskningen som en följd av analysen av den insamlade informationen. Så är också fallet i min studie. Min population är inte representativ mot de nationella undersökningar som jag utgått ifrån. Jag kan jämföra min population med de befintliga undersökningarna, men min studie kommer främst att kunna användas på lokalnivå.

8

3.1 Urval

Jag utgick från ett ”bekvämlighetsurval”(Trost 2007:31) då jag redan hade en bra kontakt med högstadieskolan och en kunskap om elevernas situation, jag är också välbekant med skolan och området kring skolan. Skolan är belägen i nordvästra Skåne. Det finns ingen fritidsgård i närheten och många ungdomar umgås på skolan och dess närområde på sin fritid. Den dominerande sporten i området är fotboll. För att ungdomarna ska kunna utöva andra föreningsaktiviteter som inte erbjuds i området är de tvungna att ta buss till en stad i närheten.

Enkäterna besvarades av samtliga åttor och nior på skolan som var närvarande vid tiden för enkätundersökningen. Totalt var det fyra klasser, två klasser i varje årskurs. Anledningen till att det blev elever i åttan och nian är att det är de som är äldst på skolan och de enda som har betyg på skolan. Då jag valt att undersöka endast en skolas åttor och nior kan man inte säga att min undersökning är representativ för hela Sveriges åttor och nior, då jag endast har använt mig av en liten population. Däremot kan den användas för att jämföra med andra grupper. Totalt var det 62 stycken som besvarade enkäten. Ju större urval desto större sannolikhet att det ska vara representativt för populationen.(Trost 2007:37) Mitt syfte var inte att min undersökning skulle vara representativ för Sverige utan visa på den undersökta skolans resultat. Alla elever som var närvarande vid lektionstillfällena valde att besvara enkäten.

Mina frågor i enkäten (bilaga 1) gällde om de var tjej eller kille, om de var medlemmar i en förening eller ej och om respondenterna var medlem i en förening så fick de ange vilken/vilka föreningar, och hur mycket tid de la ned på föreningarna. Resterande frågor var frågor gällande ungdomarnas eventuella kriminella aktiviteter. Eftersom det finns flera kriminella handlingar att välja mellan, valde jag i mina frågor att utgå från vad Brottsförebyggande rådet (BRÅ) hade som de åtta vanligaste anmälda brott i Skåne län 2008. Det var skadegörelse, bedrägeri, inbrottsstöld, snatteri i bil, cykelstöld, misshandel, brott mot narkotika och stöld/snatteri i butik och varuhus (BRÅ 2008). Jag valde fråga i enkäterna efter vad eleverna hade gjort för kriminella aktiviteter de senaste 12 månaderna, för att få en aktuell jämförelse.

9

3.2 Genomförande

Efter att ha fått tillstånd av både rektor och berörda lärare så genomförde jag undersökningen. Enkäterna besvarades klassvis i samband med lektion. Antalet besvarade enkäter uppgick till 64 stycken varav 31 var tjejer och 33 var killar. Jag valde att ta bort två stycken enkäter från min undersökning då den ena var ifylld på ett obegripligt sätt och den andra för jag saknade information om elevens betyg. De två enkäter som jag tog bort var två tjejers enkäter. Undersökningen i de olika klasserna genomfördes 2009-04-24. Enkäten (bilaga 1) bestod av tolv stycken frågor varav elva stycken var ja eller nej frågor och en fråga som var en följdfråga på vilka föreningar man var medlem i om man svarat ja på föregående fråga. Enkäten gick väldigt snabbt för eleverna att fylla i.

I vetenskapsrådets etiska riktlinjer (Vetenskapsrådet) finns det ett informationskrav som man bör ta hänsyn till vid undersökningar. I Informationskravet står det att ”Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande.” (Vetenskapsrådet

s.7) Detta tog jag hänsyn till när jag delade ut enkäten, jag gav eleverna en kort information om vad enkäten ämnade undersöka och vad mitt syfte med enkäten var. Jag gick även igenom att enkäten var frivillig att göra. För att få reda på elevernas betyg och ändå försöka eftersträva så stor anonymitet som möjligt valde jag att använda mig av en numreringslista. Jag förklarade även för respondenterna att för att jag skulle kunna jämföra deras svar på enkäten med deras betyg ville jag veta vilken enkät som tillhörde vilket betyg. Varje elev fick ett nummer i en klasslista som jag hade. Numret på eleven hamnade sedan på enkäten som respektive elev fyllt i. Efter att undersökningen var gjord fyllde jag i elevens medelvärde av deras betyg på enkäten. Efter detta förstördes klasslistan. Frågan kring anonymitet var något som jag reflekterade över. Anonymiteten i min undersökning fick stå tillbaka för att få fram det jag ville undersöka, nämligen jämförelsen mellan respondenternas betyg och om man var medlem i en förening eller inte. Om man hade låtit eleverna själva få fylla i sitt betyg så hade anonymiteten för eleven ökat men jag anser att reliabiliteten hade minskat. Betyget var också enkelt för mig att ta fram. Vad gäller föreningstillhörighet och brottslighet har eleverna själv fått uppge omfattningen. Detta på grund av att just dessa parametrar är svårare för mig att

10

undersöka och skulle kräva stor efterforskning och därför ta mycket tid. Jag räknade ut medelvärdet för varje elevs rapporterade betyg från höst terminen 2008, som fanns dokumenterade på skolan. Eftersom eleverna hade kommit olika långt med olika ämnen, då vissa hade fått betyg i ämnen som andra elever inte börjat med, valde jag att räkna ut ett medelvärde av respektive elevs betyg. Jag använde mig av samma poängsystem som skolorna använder då det får anses som det alternativ som är mest rättvisande för eleverna. För motsvarande betyg får man fram följande poäng: Icke Godkänt-0p, Godkänt-10p, Väl Godkänt-15p och Mycket Väl Godkänt-20p. Efter jag räknat ihop deras samlade poäng dividerade jag det med antalet kurser. Jag valde att inte ta hänsyn till kursernas storlek, alla kurser blev därmed lika mycket värda oavsett kursens längd.

3.3 Reliabilitet och validitet

Reliabilitet och validitet är begrepp som används beträffande säkerheten i studier av olika slag, så även angående säkerheten av en enkätundersökning. Reliabilitet ska innehålla stabilitet. Bryman (2002) förklarar vad stabilitet är:

Stabilitet, vilket innebär att man frågar sig om måttet över tid är så pass stabilt att man kan vara övertygad om att de resultat som gäller ett urval av respondenter inte fluktuerar. Det betyder i sin tur att om exempelvis en viss grupps attityder mäts två gånger efter varandra, ska resultaten inte skilja sig åt i någon större utsträckning.(Bryman 2002:86)

Vid krångliga frågor där den som svarar på enkäten kan missuppfatta frågorna minskar reliabiliteten.(Trost 2007:65) Jag har därför tänkt på att frågorna ska vara enkla att förstå och ha en enkel och strukturerad utformning. På så sätt minskas missförstånd och risken minskar att respondenten glömmer bort att svara på en fråga eller bara delvis besvarar frågan. Det samma gäller längden på frågorna, om frågorna är för långa kan respondenten strunta i att fylla i frågan eller att inte läsa igenom frågorna tillräckligt noga.(Bryman 2002:149) För att säkerställa att frågorna var tydligt ställda och gav svar på det jag önskat gjorde jag ett pilottest på fem personer. Att jag var närvarande i klasserna där enkäterna besvarades gjorde att jag kunde förklara för respondenterna om någonting var otydligt, eller om det var någonting de inte förstod. Genom att ta hänsyn till ovannämnda saker så ökas reliabiliteten i undersökningen.

11

Fast att enkäten var frivillig anser jag att fler valde att besvara den i och med att jag var närvarande. Att jag var närvarande vid undersökningen tror jag kan ha ökat risken att respondenterna försöker ge en mer positiv bild utav sig själv. Eftersom jag har varit lärarstudent och vikarierande lärare på skolan kan risken finnas att de vill ge ett bättre sken av sig själva.(Bryman 2002:146)

För att få validitet i min enkätundersökning har jag tänkt igenom frågorna i min enkät så att de verkligen mäter det jag vill att den ska mäta. Frågor i enkäter ska vara enkla att förstå och detta gäller speciellt i mitt fall då undersökning görs på ungdomar.(Bryman 2002:146) Mätfel är skillnaden mellan det erhållna värdet (vad respondenten uppgivit) och det sanna värdet. För att komma ifrån mätfelen har jag formulerat enkla och begripliga frågor. Det kan dock ha uppkommit mätfel då frågorna i min enkät var av känslig natur. Frågor om kriminalitet kan respondenterna ha svarat så att det ser bra ut för eleven, eftersom de befinner sig i ett klassrum och jag dessutom har varit där som lärare kan det finnas vissa saker som de inte vill att jag ska få reda på om dem. Om man ser det från deras synvinkel så kan de inte vara säkra på att enkäten bli anonym utan kan tro att jag kan använda mig av informationen jag får utav dem på ett sätt som inte gynnar dem. För att motverka detta i största möjliga mån förklarade jag för eleverna att jag har tystnadsplikt.

12

4. Tidigare forskning

I detta kapitel presenterar jag det fakta som jag anser vara mest jämförbar med min undersökning. Det har varit svårt för mig att hitta svensk forskning på just det jag vill undersöka. När jag sökt informationsmaterial har jag främst hittat fakta och undersökningar på amerikanska ungdomar. Där har begreppet extra curricular activies tagits upp i undersökningarna, något som inte är helt översättbart till det svenska samhället. Därför finns det en viss svårighet att jämföra tidigare forskning med min undersökning. Jag har trots detta valt att jämföra mitt resultat med denna forskning, då mina förhandsstudier har visat på att denna är den mest jämförbara forskningen.

4.1 Unga och föreningslivet

Lindar (1999:59) forskar om hur människor använder sin fritid. I en undersökning från 1999 om tidsanvändning kommer han fram till att vi lägger ner 0.48 tim/vecka på föreningsaktiviteter. Det motsvarar 2.3% av all fritidstid vi har, då man räknar att ”fritid som den tid som blir kvar efter förvärvsarbete, hemarbete, personliga behov och studier”.(Lindar 1999:59) Det är 5 % av befolkningen som är föreningsaktiva, om man tittar på den vuxna befolkningen så är det bara ca 2 % som ägnar tid åt föreningsaktiviteter, ungdomar och barn ägnar mer tid åt föreningsaktivteter. Om vi väljer att titta på hur många som är medlemmar i en förening får vi en helt annan bild än när vi tittade på aktiviteten. Hela nio av tio av Sveriges befolkning är medlem i någon förening. Om man tittar på ungdomar visar en undersökning gjord på 13-, 15-, och 17-åringar att åtta av tio är medlemmar i en förening.(Lindar 1999:69) Larsson visar i sin undersökning att ”två av tre 16-åringar är medlemmar i en förening (lika stor andel flickor som pojkar)”(Larsson 2005:35). Resultatet av Lindars och Larssons undersökningar skiljer sig då man tittar på ungdomars medlemskap i föreningar. Skillnaden mellan de passiva och aktiva i föreningar skiljer sig mellan vuxna och ungdomar, bland vuxna finns det i större utsträckning passiva medlemmar. Det kan

13

förklaras då vuxna ofta går med i någon förening för att stödja någon verksamhet eller få vissa förmåner. Endast hälften av den vuxna befolkningen är aktiva i föreningarna. Medan sju av tio i åldern 16-24 åringar är aktiva.(Lindar 1999:69)

Lindar (1999) menar på att det finns skillnader mellan könen, han menar på att ”cirka 50 % av alla flickor och cirka 70 % av alla pojkar i åldern 7-15 år, är med i någon idrottsförening[…]Genomgående är dock att pojkar är mer aktiva än flickor”(Lindar 1999:65)

Om man tittar på hur det sett ut i olika årtionde, finner man att andelen föreningsmedlemmar har ökat markant från mitten av 60-talet fram till mitten av 80-talet. Efter det har tillväxten stagnerat och sedan minskat under 90-80-talet. Föreningar där man kan se minskningen tydligast är de så kallade idéburna organisationerna, som de kyrkliga och de politiska föreningarna.(Lindar 1999:69) Vilka föreningar var det då som drog flest 16-åringar 2002?

Idrottsföreningar var utan jämförelse den typ av förening som attraherade 16-åringarna mest. Totalt var det 45 procent medlemmar i en idrottsförening. Därefter var de vanligast förekommande filmklubb (11 procent), musik/sångförening (7 procent) och religiös organisation (7 procent).(Larsson 2005:36).

Lindar (1999:69) menar att av alla de ungdomar som är med i idrottsföreningarna, är mer än hälften utav dem medlemmar i lagidrotter.

Det skiljer sig mellan flickor och pojkar då flickor i mindre utsträckning är medlemmar i föreningar som sysslar med lagsporter. Flickorna har en bredare profil och har en större andel bland dem som är medlemmar i andra sorters föreningar såsom friluftföreningar, scouter, religiösa föreningar och intresseföreningar.(Lindar 1999:69) En undersökning gjord av ungdomsstyrelsen 2002 bland 16-åringar, visar på en nedåtgående trend för ungdomars delaktighet i föreningslivet. Studien visar bland annat på att antalet aktiva i en idrottsförening 2002 var 45 %, vilket är en minskning då det 1996 visade på att aktiviteten ibland ungdomar i idrottsföreningslivet var på 50 %. Ungdomsstyrelsen menar dock på att denna trend kan vara lokal och tillfällig då siffror för hela landet från Riksidrottsförbundet visar på en svag ökning av föreningsidrotten mellan 1998 till 2004 i åldersgruppen 15-25 år. (Ungdomsstyrelsen2005) Filmklubbar är föreningar där antalet medlemmar har ökat. År 1996 fanns det 4 % medlemmar och år 2002 var andelen uppe i 11 %.(Larsson 2005:37)

14

4.2 Föreningslivet och brott

Fredricks och Eccles menar att ”extra curricular involvement is associated with lower dropout rates and is linked to reduced problem behavior in areas such as delinquency and substance use”.(Fredricks och Eccles 2006:698)

Låg brottslighet har historiskt ett samband med ett samhälle som har en stark social kontroll. Sarnecki (2001) menar på att det inte är en tillfällighet att den roll som föräldrar hade innan har delvis ersatts av andra, såsom föreningslivet. Därmed har föreningslivet en större roll i fostrandet utav ungdomar i dag än vad den hade tidigare. Tiden och samhället vi lever i idag 2009 ger inte ungdomarna samma uppfostran som de hade tidigare när vi hade ett samhälle som till störst delen bestod av försörjningsarbete såsom bonde- och hantverksarbete. Innan så arbetade unga tidigt på gårdar tillsammans med sina föräldrar och tvingades bli vuxna tidigare än vad ungdomar behöver i dagens samhälle. I dag finns det ett större behov av en formell uppfostran utav samhället såsom av socialtjänsten, fritidsförvaltningen och olika föreningar runt om i Sverige än vad det behövdes tidigare. Relationen mellan det sätt vi lever och brottsligheten människan visar på har uttryckts i så kallade rutinaktivitetsteorier. Sarnecki (2001:2478) Sarnecki refererar till Cohen och Felson:

”Enligt Cohen och Felson måste tre förutsättningar vara uppfyllda för att ett brott

skall kunna begås:

1. Det måste finnas ett sårbart objekt.

2. Det måste finnas en motiverad gärningsman.

3. Det måste föreligga avsaknad av kapabla väktare.” (Sarnecki 2001:2478)

Sarnecki (2001:2478) menar på att förutsättningarna 2 och 3 avser två aspekter på samma fenomen nämligen kontrollen. Att det måste finnas en motiverad gärningsman handlar om gärningsmannens inre kontroll medan den tredje faktorn avser den sociala kontrollen. Den sociala kontrollen sker genom uppfostran, där uppfostrarens och samhällets normer förs över till de unga som utvecklar egna normer, värderingar och ett samvete som fungerar som en inre kontroll.

Den amerikanske kontrollteoretikern Travis Hirschi menar på att man ofta ställer frågan varför människor begår brott fel. Istället bör man ställa sig frågan varför människor inte begår brott. Svaret till det menar Hirschi finns i de länkar som människan har till samhället:

15

“1. Attachment to conventional individuals/activities (anknytningar till föräldrar, skola, kamrater etc).

2. Involvement in conventional (till exempel engagemang i skola, arbete och föreningar).

3. Commitment to conformity (konforma mål vad avser utbildning, arbete, hederligt liv etc).

4. Belief in legitimate order (positiva attityder gentemot lagstiftning, rättsvårdande myndighet etc, negativa attityder till brottslighet och missbruk)”(Sarnecki

2001:2478f).

Hirschis teori kallas för kontrollteorin och bygger på studier av high school- elever i Kalifornien. Om teorin stämmer så bör det finnas mindre brottslighet bland människor och ungdomar med en hög aktivitet bland annat i föreningslivet. Människors vilja att bete sig efter de normer och värderingar som finns i samhället skulle beror på de sociala band de har. Aktiviteter i olika föreningar för ungdomar skulle fungera preventivt mot ungdomsbrottslighet genom att ungdomarna känner att de har ett åtagande. För att människan ska känna motstånd mot normöverträdelsen räcker det till exempel att individen är tillräckligt involverad i en viss aktivitet eller gemenskap, och är lojal mot de normer och värderingar som råder där.(Sarnecki 2001:2478) Respekt för en ledare eller tränare i en förening kan göra att ungdomar känner att de inte ska delta i kriminella aktiviteter och asociala aktiviteter. Att ungdomsaktiviteter har en positiv relation med minskad ungdomsbrottslighet är något som många med Hirschi har kommit fram till, men Guest- McRee (2009:52) menar på att relationen dem emellan är mer komplicerad än så.

Some broad-based studies have found that activity participation

can reduce delinquency (Holland and Andre 1987; Landers and Landers 1978; Schmidt 2003), but other studies have found that activities can actually increase some forms of delinquency including alcohol and drug use.(Guest-McRee 2009: 52)

De menar på att olika typer av ungdomsbrottslighet kan minska eller öka beroende på om man är med i en förening eller inte. I sin undersökning av amerikanska ungdomar kom de fram till att typen av aktivitet som ungdomar utövande hade mindre betydelse. Den sociala kontexten av aktivitet bland ungdomarna i föreningarna har en större betydelse för förhållandet mellan ungdomsbrottslighet och föreningslivet. Normerna, värderingar, identiteter och relationer i föreningarna är viktigare än själva aktiviteten. Hur aktiviteterna utförs är viktigare än vad det är för aktiviteter. Om aktiviteter utförs på ett dåligt sätt så kan det vara en bidragande orsak till att ungdomar hamnar i

16

ungdomsbrottslighet och tvärtom om aktiviteterna utförs på ett bra sätt kan det vara en bra plats för ungdomar att utvecklas.(Guest-McRee 2009:52)

4.3 Föreningslivet och betyg

Det finns en paradox mellan föreningsaktivitet och skolresultat. Fast att det går åt engagemang och tid åt föreningsaktiviteterna så har flera forskare kommit fram till att det finns ett positivt samband mellan aktivitet i föreningslivet och elevernas betyg. Sambandet mellan föreningslivet och skolprestationer kan dock variera beroende på vilken aktivitet det är, hur man mäter aktiviteten och vilken typ av forskning man använder sig av. Den föreningsaktivitet som flest forskare har valt att undersöka är de sportsliga aktiviteterna. Det är även de sportsliga aktiviteterna bland föreningslivet där man finner att föreningslivet påverkar skolprestationerna som mest.(Buoye 2004:11) Svartbo och Sjöström (1996:34) ställde sig frågorna om fysiskt mer vältränade människor hade en bättre förmåga till inlärning. De undersökte frågan på Umeå Universitet i form av en enkät. Resultatet de fick fram var att studenterna som var aktiva överlag hade högre studiepoäng än de som var inaktiva. Den visade även på att de som motionerade mer än fyra gånger i veckan fick en minskning av deras resultat. (Svartbo-Sjöström 1996:34) Sollerhed (1997:27) har gjort en liknande undersökning på gymnasieungdomar där hon bland annat tittade på sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat. Hon kom fram till liknade resultat som Svartbo och Sjöström fick. De som tränade regelbundet 1-2 gånger per vecka hade ett högre medelbetyg än de som inte tränade.

Shulruf (2007:419) menar på att mycket forskning visar på att föreningslivet har positiva effekter på skolarbetet. Han menar även på att mycket av den forskning som gjorts på ämnet är gjord av andrahandsdata varav många är gjorda på 80-talet. Han anser att det är konstigt att Nya Zeeland skolor ser föreningslivet som en del av sitt ansvar i skolan för att få en balanserad skolgång. I Nya Zeeland sponsrar skolan ungefär 58 % av föreningsaktiviteterna. Bevisen för att föreningsaktiviteterna har positiva effekter på ungdomars skolgång är inte tillräckliga för att kunna ta beslut om hur skolan

17

ska agera enligt Shulruf (2007). Han menar på att man har använt sig utav en undersökning gjord av elevers föräldrar angående deras barns aktivitet i föreningar som material när man tagit beslutet om skolornas aktivitet i föreningslivet. Vilket inte kan anses som tillräckligt med forskning för att man ska kunna bevisa något. Han menar på att forskning som är gjord på ämnet tidigare inte är gjord kausalt utan att forskningen mest har mätt sambanden mellan dem. Att många studier gjorda på ämnet saknar en robust bevisning. Han visar även på att forskning har kommit fram till att det finns positiva resultat mellan vissa föreningar och skolarbetet, dock saknas det kausala mätningar.(Shulruf 2007:424)

Buoye (2004:12) menar att sportföreningar är den del av föreningar där det är som mest forskning på om dess positiva koppling till skolprestationer. Buoye visar även på forskare som menar på att man inte kan säga att idrottsprestationen i sig leder till bättre skolresultat. Utan att denna relation kan beror på andra faktorer som redan finns hos eleverna. Innan man kan säga att föreningsaktiviteter kan leda till att elever får bättre betyg måste man titta på ungdomarnas andra förutsättningar samt huruvida det såg annorlunda ut med betygen innan eleven började med föreningsaktiviteten.

Buoye (2004:90) har i sin undersökning studerat amerikanska high school ungdomar, han har kommit fram till att de ungdomar som är medlemmar i föreningar är även de som har störst vilja att fortsätta med sina studier efter high school. Han visar även att det sociala kapitalet som ungdomarna får genom att engagera sig, som påverkar studenterna på ett positivt sätt. En av Buoyes slutsatser är att:

The general effect of time spent in the extra curriculum demonstrates a consistently positive influence on achievement, with more time leading to greater gains up to a threshold of approximately 20 or more hours per week. Participation in academic clubs most consistently results in gains in achievement, while the effect of other activity-specific measures varies depending on the outcome.(Buoye 2004:115)

18

5. Resultat och analys

Nedan följer en redovisning på de resultat jag hade på min enkätundersökning samt en analys av den. Jag har i framställandet av enkäten skiljt på tjejer och killar, då det visat sig att många resultat skiljer dem åt. Jag har valt att använda mig utav procent då jag presenterar mina resultat för att lättare kunna jämföra resultaten med tidigare forskning.

5.1 Resultat och analys av ungdomarnas

föreningsaktivitet

Det som sticker ut mest i detta diagram är tjejerna i årskurs nio där det är finns väldigt många (åtta av tio) som är med i en förening. Medan killarna i årskurs åtta är det få (en tredjedel) som är medlemmar i någon förening. Resultatet var jämnt fördelade mellan ja och nej sidan i frågan om de var med i en förening. Av alla elever var det cirka hälften som inte var med i någon förening. Lindar (1999:69) visar i en undersökning gjord på

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Hur många av respondenerna som är medlemmar i en förening Killar åk 8 Killar åk 9 Tjejer åk 8 Tjejer åk 9 Totalt

Diagram 5.1. Enkät gällande om elever är medlem i en förening eller inte. (procent)

19

13-, 15-, och 17-åringar visar på att åtta av tio tillfrågade ungdomar är medlemmar i en förening.(Lindar 1999:69) Medan Larsson visar på att ”två av tre 16-åringar är medlemmar i en förening (lika stor andel flickor som pojkar)”(Larsson 2005:35). Resultaten i tidigare forskning varierar väldigt. Min undersökning var på elever mellan 14-16 år, jag fick lägre siffror (cirka hälften av respondenterna) än vad tidigare forskning fått, det skiljer sig cirka 10 % mellan det lägsta resultatet av tidigare forskning och mitt resultat. Orsakerna till detta kan jag bara spekulera i. En anledning som jag tror kan förklara att min undersöknings visar på ett lågt medlemskap i föreningar jämförelsevis med annan forskning är att det är ett litet utbud av föreningar i området. Att ta sig långa sträckor för att vara närvarade i föreningar tror jag bidrar till ett lägre antal medlemskap än om det hade varit en kortare sträcka. Frågan till eleverna i min enkät var om de var med i en förening (bilaga 1) kan ha tolkats fel av eleverna då respondenterna kan ha tolkat frågan som vilka föreningar de var aktiva i. Risken kan finnas att det inte tänkte på att de var medlemmar i en filmklubb eller dylik förening. Om de tolkat frågan som att det var de föreningar de var aktiva i så stämmer min undersökning väl överens med Lindars (1999:69) och Larssons (2005:35) undersökningar då man har undersökt vilka som är medlemmar i föreningar. Risken att respondenterna inte förstått frågan om vad en förening är, eller helt enkelt valt att inte svara ja för de är osäkra på om de är med i en förening eller inte finns också. En annan anledning till skillnader mellan min och de resultat jag visat på i kunskapsbakgrunden kan vara att det finns en lathet eller någon annan anledning till att ungdomarna ville undgå att svara på frågan. Genom att inte skriva att man är med i en förening slapp ungdomarna följdfrågan på vilka föreningar man var med i.

20

Vilka föreningar respondenterna är med i

0%

5%

10% 15% 20% 25% 30% 35%

Totalt

Tjejer

Killar

Diagram 5.2. Sammanställande av enkäter rörande vilka föreningar eleverna är med i.(procent)

Bland killar är medlemskap i en fotbollsförening den vanligaste. Tjejernas medlemskap i föreningar är mer spridda över olika föreningar. De sorters föreningar som har flest medlemmar av tjejerna på skolan är handbollsföreningar, ryttarföreningar, olika kulturföreningar och fotbollsföreningar. Att fotbollsföreningen var den förening som hade flest medlemmar bland mina respondenter var väntat för mig då jag vet att föreningen är stor i mitt undersökta område. Bland skolans elever så är det bara tjejerna som är med i en annan förening än idrottsförening såsom olika kulturföreningar. De som föreningar som jag har räknat in i begreppet kulturföreningar är teater, gyckleri, kulturskolan och intresseföreningar. Lindar (1999:69) menar på att idrottsföreningar och speciellt lagidrottsföreningar är dominerande bland ungdomarna. Av de ungdomar som är med i idrottsföreningar så är mer än hälften av dem med i lagidrotter, detta stämmer särskilt hos killar medan tjejer mer står för en stor bredd bland föreningslivet. Lindars undersökning (1999:69) visar att av alla de ungdomar som är med i idrottsföreningarna, är mer än hälften utav dem medlemmar i lagidrotter. Detta stämmer bra överens med mina siffror då jag får fram att de som är med i idrottsföreningar så är sex av tio

21

medlemmar i lagidrotter och fyra av tio med i andra idrottsföreningar. I min enkät-undersökning får jag fram att av alla respondenter så är hälften av dem med i en eller två idrottsföreningar. Vilket stämmer bra överens om vad Larsson har fått fram i sina undersökningar. ”Idrottsföreningar var utan jämförelse den typ av förening som attraherade 16-åringarna mest. Totalt var det 45 procent medlemmar i en idrottsförening.”(Larsson 2005:36)

Lindar (1999:69) menar på att det finns en minskning av de så kallade idéburna organisationerna såsom de kyrkliga och de politiska föreningarna. Jag kan inte visa på en minskning av dessa föreningar utan bara konstatera att i min undersökning så var antalet medlemmar i dessa idéburna föreningar väldigt låga.

Hur många timmar per vecka respondenterna anser att de lägger på

föreningar 6% 12% 9% 24% 49% 0 h 1-2 h 2-4 h 4-6 h Fler timmar

Lindar (1999:59) har i sin tidsanvändningsundersökning kommit fram till att man använder i snitt 0.48 tim i vecka av vår lediga tid på föreningslivet. Av mina respondenter så är det en väldigt stor andel som lägger ner väldigt mycket tid på sina föreningar. Hälften av de som är med i föreningar lägger ner mer än sex timmar på sin förening i veckan. Den andra i storleksordning är de ungdomar som lägger ner fyra till sex timmar i veckan på sin förening, två av fyra respondenterna ansåg att de lade ner så mycket tid på sina föreningar. Detta visar på att flertalet av alla de som angett att de är

Diagram 5.3 Sammanställning av hur mycket tid

22

medlemmar i någon förening lägger ner väldigt mycket tid på föreningarna. Lindar (1999:69) visar på att endast sju av tio av ungdomar i åldern 16-24 är aktiva i sina föreningar. Detta är inget som speglar vad jag har kommit fram till i min undersökning. Endast en av tio av mina respondenter angav att de inte la ner någon tid på sina föreningar. Mina respondenter var väldigt aktiva i sina föreningar.

Lindar (1999:65) visar på att det skiljer sig mellan tjejer och killar då det gäller deras aktivitet i idrottsföreningar, att det genomgående är så att killar är mer aktiva än tjejer. Att killarna är mer aktiva i sina föreningar än tjejerna kan man utläsa i diagrammen ovan. Av killarna är det hela sex av tio som är med i föreningar som lägger ner fler än sex timmar på sin förening. Bland tjejerna är det fyra av tio som lägger ner mer än sex timmar. Tjejerna har lite mer utspritt på hur många timmar de lägger varje vecka på föreningar. I storleksordningen efter de tjejer som lägger ned mer än sex timmar på sin förening kommer tjejerna som lägger fyra till sex timmar (två av tio tjejer) och en till två timmar på sina föreningar (två av tio tjejer). Tjejerna var de enda som svarade att de var med i en förening men att de inte la ner någon tid i veckan på föreningen, en av tio av tjejerna svarade att de inte lade någon tid på föreningen.

Hur många timmar per vecka respondenterna (tjejerna) anser

att de lägger på föreningar

11% 2 1% 11% 2 1% 3 6 % 0 h 1-2 h 2-4 h 4-6 h Fler timmar

Hur många timmar per vecka respondenterna (killarna) anser

att de lägger på föreningar

0 %

0 % 7 %

2 9 %

6 4 %

0 h 1-2 h 2-4 h 4-6 h Fler timmar

Diagram 5.4 Sammanställning av hur mycket tid killarna lägger på föreningar. (procent)

Diagram 5.5 Sammanställning av hur mycket tid tjejerna lägger på föreningar. (procent)

23

5.2 Resultat och analys av ungdomarnas brott

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Med i förening Ej med i förening

Hur många av respondenterna som har begått ett brott

Killar Tjejer Totalt

Om man tittar på brottsfrågorna i enkäterna finner man ingen stor skillnad i frågan om man har begått ett brott eller ej vare sig man är med i en förening eller ej. Av de som är med i föreningar är det fem av tio respondenter som på någon av brottsfrågorna har svarat ja på något av påståendena. Om man tittar på samma sak då det gäller ungdomar som inte är med i någon förening finner jag att samma resultat (fem av tio respondenter) som har svarat jakande på någon av frågorna gällande brott. Dessa siffror anser jag ligga nära varandra och jag drar därför slutsatsen i min undersökning att det inte finns ett samband mellan kriminalitet beroende på om man är med i en förening eller inte. Jag finner en skillnad mellan könen då man tittar på dem som inte är med i en förening. Tjejerna som inte var med i en förening hade en högre kriminalitet, då det visade sig att sju av tio av dem begått brott, vilket skiljer sig från genomsnittet. Medan killarna som inte var med i en förening visade tvärtemot vad tjejerna, då fyra av tio angav att de begått brott.

Sarneckis (2001:2478) menar på att en social kontroll är viktig att ha för att

Diagram 5.6 Sammanställning av enkät gällande de respondenter som begått brott uppdelat på om de är med i en förening eller inte.

24

inte begå brott. Genom uppfostran, där uppfostrarens och samhällets normer förs över till ungdomar som utvecklar egna normer och värderingar som sen fungerar som en inre kontroll. Föreningslivet har en viktig roll här. Även om jag med min undersökning har kommit fram till att det inte finns ett samband mellan att vara med i en förening eller inte då det gäller kriminaliteten, så kan det finnas andra personer i ungdomens närhet som stödjer och gör att ungdomen får utveckla goda normer och värderingar. Föreningslivet kan vara ett sätt för att ungdomar ska få goda normer och värderingar men det behöver inte vara det enda sättet för ungdomen att utveckla goda normer och värderingar. Den amerikanske kontrollteoretikern Travis Hirschi menar på att det finns fyra anledningar till att inte människan begår brott och en anledningen handlar just om engagemang i föreningar men även i skola och arbete. De tre andra anledningar som skulle kunna bidra till att människan inte blir kriminell om de inte har engagemang i föreningar är att människan inte begår brott är att de har positiva anknytningar till föräldrar, skola och kamrater. Nästa är att de har mål med vad de vill i livet, med skola, jobb osv. Den sista anledningen är att de har positiva anknytningar till myndigheter och negativa attityder till brottslighet och missbruk.(Sarnecki 2001:2478) Även om föreningsaktivitet är bra för ungdomar så finns det många andra orsaker som bidrar till om ungdomar agerar kriminellt eller inte.

25

Med i förening (%) Ej med i förening (%) Tjejer Killar Totalt Tjejer Killar Totalt

Stulit en cykel 1,6 3,3 4,9 1,6 6,5 8,2

Inbrott/stulit något 0 4,9 4,9 0 3,3 3,3

Snattat i butik/varuhus 0 4,9 4,9 9,8 1,6 11,5

Snattat från bil 0 1,6 1,6 0 1,6 1,6

Skadegörelse 9,8 9,8 19,7 3,3 8,2 11,5

Brott mot narkotikalagen 1,6 1,6 3,3 1,6 1,6 3,3

Misshandel 3,3 1,6 4,9 0 3,3 3,3

Bedrägeri 3,3 4,9 8,2 3,3 3,3 6,6

Det finns en del skillnader mellan aktiviteterna om man tittar på om de är med i en förening eller ej. På frågan om de stulit en cykel svarade de som inte var med i en förening i större utsträckning ja, än de som inte var aktiva i någon förening. Särskilt bland killarna var detta tydligt då 6,5 % angav att de stulit en cykel de senaste 12 månaderna. En annan siffra som sticker ut är snattande i butik/varuhus där 9.8 % av de som snattat var tjejer som inte var med i en förening. Motsvarade siffra för tjejerna som var med i en förening var 0 % . Den vanligaste handlingen är skadegörelse och det visar sig att den är lika vanlig bland flickor och pojkar som är medlemmar i någon förening. Däremot visade det sig att de som inte var med i någon förening var mindre benägna att delta i skadegörelse (11,5%). Av de som var medlemmar i förening hade 19,7% deltagit vid skadegörelse.

Fredricks och Eccles menar på att ”extra curricular involvement is associated with lower dropout rates and is linked to reduced problem behavior in areas such as delinquency and substance use”. Fredricks och Eccles (2006:698) Detta var ett samband som jag inte kunde finna i min undersökning.

Guest-McRee (2009:52) menar på att hur föreningsaktiviteterna utförs är viktigare än vad det är för aktiviteter. Hur aktiviteterna utförts är inget jag har undersökt och kan vara en förklarning till om aktivitet i en förening för med sig positiva resultat med en minskning av kriminalitet eller inte.

En persons agerande får väldigt stor betydelse i denna undersökning. Jag anser

Diagram 5.6 Sammanställning av enkät gällande hur många procent respondenterna som utfört kriminella handlingar.

26

mig inte hittat något samband och kan inte dra någon slutsats gällande de som är med i föreningar eller inte när det gäller vilken sorts brott de begår.

5.3 Resultat och analys av ungdomarnas medelvärde

av betyg

Med i förening Ej med i förening Tjejer Killar Tjejer Killar

18,57 18,13 17,91 17,81 18,13 15 16,66 16,56 17,81 15 15 14,38 15,83 15 14,06 13,18 14,33 12,19 13,33 12,5 12,92 11,43 10,91 12,27 12,92 11,43 10,83 12,08 12,5 11,33 10,55 11,33 12,19 11 4,55 11,25 11,88 10,94 4,06 11,25 11,79 10,36 10,5 11,79 10 10,31 11,66 10 10 11,66 3,13 9,29 11,56 8,85 11,25 7,27 10,83 7,08 8,66 6,66 6,82

Median Median Median Median

11,84 11,33 10.91 11,25

Medelvärde Medelvärde Medelvärde Medelvärde

12,79 11,78 11,79 11,25

Medelvärde på de som Medelvärde på de som

är med i förening inte är med i förening

12,29 11,52

Diagram 5.7 Sammanställning av respondenternas betygsnitt.

27

Om man tittar på betygen som respondenterna hade finner man att högst betygsnitt hade tjejerna som var med i föreningar (12,79) följt av tjejerna som inte var med i någon förening (11,79), därefter kom killarna som var med i förening (11,78) och sist kom killarna som inte var med i någon förening med det lägsta snittbetyg (11,25). Könen har en ungefär lika stor betydelse (0,77 poäng) som om man är med i en förening eller inte (0,77 poäng). Det är små skillnader mellan de olika grupperna. Jag har dock funnit att det finns ett positivt samband mellan högre betyg och de som är med i föreningar. Då jag har använt mig utav en liten population så drar elever med väldigt dåliga betyg ner medelvärdet mycket, enskilda respondenter påverkar mer i en liten population än vad de hade gjort i en större. Jag har därför använt mig utav en median som även den visar på att det finns skillnader på betyget om man är med i en förening eller inte. De som är med i en förening har om man tittar på medianen cirka en halv poäng mer än de som anger att de inte är med i föreningar.

Buoye (2004:11) menar på att föreningslivet och skolprestationer varierar i resultat beroende på vilken föreningsaktivitet det är och vilken forskning man använder sig utav. Att de sportsliga aktiviteterna bland föreningslivet är där föreningslivet påverkar skolprestationerna som mest. Han poängterar dock att man inte kan säga att det är idrottsprestationerna i sig som leder till bättre resultat. Vi måste titta på andra faktorer som redan finns hos eleverna. För att ta reda på om det är föreningsaktiviteten i sig som leder till att eleven får bättre skolresultat måste vi titta på hur eleven hade det innan ungdomen började med föreningsaktiviteten, för att se om det såg annorlunda ut med betygen då.

Shulruf (2007:424) pekar att mycket forskning som gjorts på sambanden mellan föreningslivet och skolresultat är inte gjord kausalt utan att forskningen mest har mätt sambanden mellan dem. Detta anser jag även stämma i min undersökning, jag kan inte säga att en föreningsaktivitet leder till bättre resultat, de finns säkerligen andra faktorer som väger in. Jag kan dock visa på om jag har funnit något samband eller inte.

Buoye (2004:90) menar på att man inte ska förringa vad föreningslivet ger till ungdomar. De får ett stort socialt kapital genom att de engagerar sig i föreningar.

28

6. Diskussion och slutsats

Som blivande lärare ligger det i mitt intresse att ta reda på om föreningar har någon påverkan på elevernas betyg och eventuella kriminalitet, då det visat sig att föreningar tar upp stor del av ungdomarnas tid.

Jag delade ut enkäter som besvarades av 61 stycken elever vilket är ett begränsat antal därmed blev resultatet det med. Mina resultat visar på vissa indikationer och visar på hur det ser ut på den skolan jag undersökte.

För att besvara frågan om hur föreningsaktiviteten såg ut bland ungdomar tog jag reda på hur många av mina respondenter som var med i föreningar. Jag fick fram ett lågt resultat jämfört med annan forskning, endast fem av tio respondenter angav att det var med i en eller fler föreningar. De föreningar där flest respondenter var medlemmar i var idrottsföreningar (nio av tio respondenter) och dominerande bland idrottsföreningarna var lagidrotterna. Tjejerna var de enda som stod för ett medlemskap i en annan förening än idrottsförening. Jag kom även fram till att mina respondenter lade ner mycket tid på sina föreningar. Nära hälften av alla som var medlemmar i någon förening lade ner mer än sex timmar på föreningen. Det jämförelsevis låga medlemskapet i föreningar menar jag kan bero på ungdomarnas begränsade möjligheter att ta sig till och från föreningsaktiviteter. Idrottsföreningarna storlek stämmer bra överens om vad Larsson (2005:36) visat på. Jag hade en väldigt liten andel av mina respondenter som var medlemmar i någon annan förening än en idrottsförening. Lindar (1999:69) menar på att det har skett en minskning bland de idéburna föreningarna. Han visade på en minskning redan 1999, vilket kan betyda att de idéburna föreningarna kan ha sjunkit ännu mer och skulle kunna förklara att jag i min undersökning hade så pass låga siffror jämförelsevis med annan forskning.

29

På frågan i mitt arbete som handlar om det finns ett positivt samband mellan föreningsaktivitet och kriminalitet, har jag i min undersökning kommit fram till att det inte finns någon skillnad på om man är med i en förening eller ej. Då man tittar på vad respondenterna har angett för svar på de frågor som rör kriminalitet skiljer ett medlemskap i förening eller inte mindre roll. Jag fann dock en skillnad mellan könen då tjejerna som inte var med i en förening hade en högre kriminalitet än vad det genomsnittliga medelvärdet var på. Killarna som inte var med i en förening visade tvärtemot vad tjejerna gjorde, de låg på en lägre kriminalitet än vad genomsnittet gjorde. Fast jag inte har hittat ett samband mellan låg kriminalitet och föreningsaktivitet så behöver inte det betyda att föreningsaktiviteten bland ungdomar inte spelar roll. Föreningslivet kan vara en anledning till att ungdomar inte begår brott men behöver inte vara den enda. Jag har inte undersökt hur ungdomarnas andra förutsättningar är, som om de har en bra syn på rättsväsendet och har en dålig syn på brott och missbruk osv.

Min tredje frågeställning rörande om det finns ett samband mellan de som är med i föreningar och deras betyg finner jag ett litet samband. När man tittar på respondenternas medelvärde på betyget finner man att tjejerna var dem med högst betyg, dem av tjejerna som var med i en förening hade högst betyg följt av de som inte var med i någon förening. Efter tjejerna kom killarna som var med i en förening och sist killarna som inte var med i en förening. Den genomsnittliga skillnaden på medelvärdet av betyget på de som var med i förening och de som inte är med i förening låg på 0,77 poäng och en halv poäng om man tittar på medianen. Föreningsaktivitet i min undersökning tycks ha haft ett positivt samband med betygsnittet. Det bör dock poängteras att många andra faktorer kan påverka betyget. För att kunna fastställa föreningslivets betydelse om det skulle ha någon påverkan på betyget så bör man göra en undersökning vad respondenternas betyg är innan de är med i en förening och en undersökning på hur respondenternas betyg är när de är med i en förening. I min undersökning har varje respondents betyg haft en stor betydelse, en enskilds betyg spelar mindre roll desto större undersökningen är, den skulle då även få en större tillförlitlighet.

Förutom föreningslivets påverkan på betyg och kriminalitet så kan föreningslivet även ha andra positiva effekter, föreningar kan fungera som en socialt fostrande funktion och kan skapa en kontakt med vuxenvärlden.

30

6.1 Förslag på fortsatt forskning

Då jag inte tagit hänsyn till andra saker än aktivitet i föreningar för att förklara ungdomarnas betyg och kriminalitet såsom social bakgrund, familjeförhållande och inlärningssvårigheter, är ett förslag att man tar med sådana faktorer vid en eventuell vidare forskning. Att man även tittar på hur föreningsaktiviteterna utförts i en vidare forskning är något jag tycker är viktigt. Enligt Guest-McRee (2009:52) är hur aktiviteterna utförs viktigare än vad det är för sorts aktiviteter. Något man kan analysera yttrligare är om det har betydelse vilken sorts förening ungdomarna är aktiva i och om det skiljer sig mellan ungdomarnas olika sociala förhållande.

Om man vill dra några tydliga slutsatser på nationell nivå bör man använda sig utav en större population som är utspridd på ett större geografiskt område. Den population jag använt ger främst en vägledning på lokalnivå. För att kunna dra några slutsatser om föreningsaktivitet har ett direkt samband med kriminalitet och betyg är det viktigt att man gör kausala mätningar för att få reda på om de verkligen beror på varandra. Genom att göra detta så kan man mäta om föreningslivet verkligen har en påverkan utan att andra faktorer spelar in.

Ett annat angreppssätt för att få fördjupade kunskaper om relationen mellan föreningsaktivitet, prestation i skolan och kriminalitet, skulle kunna vara att följa några individer eller grupper i vardagen istället för att använda sig av enkätundersökningar.

31

Källförteckning

Litteratur

Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Larsson, Bengt (2005). Arenor för alla: en studie om ungas kultur- och fritidsvanor. Stockholm: Ungdomsstyr.

Lindar, Pär (1999). Fritidsboken. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning

Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2007). Enkätboken. 3., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Elektroniska artiklar

Buoye Alexander J. (2004). Capitalizing on the extra curriculum: Participation, peer influence, and academic achievement. Graduate Program in Sociology

Notre Dame, Indiana

Fredricks Jennifer A. Eccels Jacquelynne S (2006). Is extra curricular participation associated with beneficial outcomes? Concurrent and longitudinal relations. I Developmental psychology Nr 4

Guest Andrew M- McRee Nick (2009). A School-Level Analysis of Adolescent Extra curricular Activity, Delinquency, and Depression: The Importance of Situational Context. I Journal of youth and adolescence. Nr 1

Sarnecki Jerzy (2001). Kontrollens betydelse för ungas brottslighet. Läkartidningen Nr 20

Shulruf Boaz- Tumen Sarah- Tolley Hilary (2007). Extra curricular activities in school, do they matter? Children and youth services review. Nr 30 2008

Sollerhed Ann-Christin (1997). Fysisk status hos tonåringar. Tidskrift i gymnastik och idrott. Nr:5

32

Svartbo Boo- Sjöström Michael (1996). Sambandet motion och studieresultat i Svensk idrottsforskning. Nr 1 Internet BRÅ 2008. http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&module_instance=21&id= 486&statsType=100&statsCounty=12&Year=2008&type=1. Utskriven 2009-04-22 NE 2009-05-04 Nationalencyklopedin • Ordbok. http://www.ne.se.support.mah.se/artikel/O161414 Ungdomsstyrelsen. http://www.ungdomsstyrelsen.se/brus_art/0,2440,5644,00.htmlNylund Lennart 2005- Unga flyr föreningslivet. BRUS Nr 2 2005. Utskrivet 2009-04-06

Ringborg Maria 2009- Tyska medier söker förklaringar efter massmordet.

http://www.dn.se/nyheter/varlden/tyska-medier-soker-forklaringar-efter-massmordet-1.819281 . DN 2009-03-12. Utskrivet 2009-04-06

Vetenskapsrådet- Forskningsetiska principer- inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf. Utskriven 2009-06-16

33

Bilaga 1

Enkätundersökning

Tack för du ville hjälpa mig med min undersökning. Svara på frågorna genom att sätta 1st kryss i varje cirkel för varje fråga. En fråga kan även kräva att du skriver några rader. Enkäterna kommer att vara anonyma, skriv därför inget namn.

1. Är du:

o Tjej o Kille

2

a.) Är du medlem i någon förening? (ex idrottsförening, politisk förening)

o Nej o Ja b.) Om JA vilken/vilka? ... ... ... ...

3. Hur många timmar sammanlagt per vecka anser du att du lägger ner på din/dina förening/föreningar? o 0 timmar o 1-2 timmar o 2-4 timmar o 4-6 timmar o Fler timmar

34

4. Har du under de senaste 12 månaderna stulit en cykel?

o Nej o Ja

5. Har du under de senast 12 månaderna gjort inbrott och stulit något?

o Nej o Ja

6. Har du under de senast 12 månaderna snattat i butik eller i varuhus?

o Nej o Ja

7. Har du under de senaste 12 månaderna snattat något i eller från en bil?

o Nej o Ja

8. Har du under de senaste 12 månader utfört någon form av skadegörelse?

o Nej o Ja

9. Har du under de senaste 12 månaderna gjort något brott mot narkotikalagen?(tagit droger, sålt droger)

o Nej o Ja

10. Har du under de senaste 12 månaderna utsatt någon för misshandel?

o Nej o Ja

11. Har du under de senaste 12 månaderna utfört bedrägeri? (lurat någon annan för egen vinnings skull)

o Nej o Ja