V Zfnotat
Nummer: T 06 Datum: 1987-01-26
Titel: VÄGSIKTLÄNGDER
Författare: Urban Björketun
Avdelning: T
Projektnummer: 743 25-2
Projektnamn: _ Prediktionsmodell för trafikolyckor och trafikskador i olika väg- och trafikmiljöer
Uppdragsgivare: Vägverket
Distribution: fri / nyförvärv / begränsad /
Statens väg- och trafikinstitut
v, Zatg-och Trafik-
Pa: 58101 Linköping. Tel. 013-204000. Telex 50125 VTISGIS. Telefax 013-14 1436
Institutef Besök: Olaus Magnus väg 37 LinköpingNIJÅCEESIII{TFI;JÅIJC3IDE§E2
Bakgrund
Möjligheten för en förare att göra säkra omkörningar samt att uppfatta och avvärja olyckstillbud är i stor utsträckning beroende av siktsträckans längd.
Vägverket använder begreppet siktklass för att dif-ferentiera olyckskvot och reshastighet exempelvis vid bedömning av nybyggnadsobjekt. Samtidigt konstateras
att siktmätning är tidskrävande, varför uppgiftenom
siktklass oftast ersätts av/grundas på linjeföringsdata.
VVS siktklasser
Siktklass Andel av vägsträckan med sikt > 300 m
1 70 - 100 %
2 40 - 70 %
3 20 - 40 %
4 - 20 %
Mätmetnder
För uppritning av en siktkurva krävs kännedom om väg-koordinat och siktlängd i de punkter där siktlängden antar max- resp minvärden.
Ivábjj
Traditionellt erhålls uppgifter för bestämning av sikt-kurva genom mätningar med två bilar med synkroniserade vägmätare. Den främre bilen färdas framåt så länge den är synlig från den bakre, stillastående bilen (förarens ögon befinner sig ca 120 cm över vägbanan). När den
främ-re bilen försvinner ur sikt, har den punkt som bestämmer
siktlängden i den bakre bilens position uppnåtts. Genom en successiv förflyttning av de båda bilarna längs vägen,
kan de sökta uppgifterna registreras.
IVábiJ, 300 meter
För bestämning av siktklass.måste andelen väglängd med siktlängd över 300 meter fastställas. Detta till-går så att två bilar färdas längs den aktuella väg-sträckan och håller det konstanta avståndet 300 meter. 'Vägkoordinaten registreras för de punkter där den
främ-re bilen försvinner ur sikt främ-respektive åter blir synlig. Utifrån dessa uppgifter kan den sökta väglängdsandelen
beräknas. Om en siktkurva över aktuellt vägobjekt finns
Videofijm
Filmning av vägbanan från en bil med en videokamera placerad på lämplig höjd, ger underlag för bedömning av siktlängder. På filmen registreras även vägkoordinat. Vid utvärdering av filmen används två monitorer med
iden-tiska filmer. Förfarandet är likartat det vid den först-nämnda tvåbilsmätningen. Från en punkt på vägen försöker man utifrån filmen avgöra hur långt vägbanan är synlig.
.Den andra filmen spolas fram dit och vägkoordinaten avläses. Därefter körs den första filmen framåt tills en ny, lokal extrempunkt för siktlängden uppnås, varvid den andra filmen på nytt spolas framåt till den position som bestämmer
siktsträckans längd, osv. Fäpekanden
'Det bör observeras att filmmetoden skiljer sig från
bil-metoderna beträffande vilken siktlängd som uppskattas.
Filmmetoden anger tillgänglig stoppsikt, där stoppsikt
defi-'nieras som den minsta sikt mellan ett hinder på körbanan och föraren som behövs för att fordonet ska kunna stanna framför hindret. Tvåbilsmetoden anger omkörningssikt
definierad som den sträcka i färdriktningen utefter vilken mötande fordon kan upptäckas.
Vid bilmetoderna finns en fix, främre punkt (120 cm över
väg-banan) som avgör siktsträckans längd. Den främre bilen kan
vara synlig trots att den exempelvis passerat flera
horisontal-kurvor över ett sädesfält. Från filmen är man alltid hänvisad
till synlig vägbana som kriterium. I det nämnda exemplet kan
det medföra en väsentligt kortare siktsträcka på filmen än vid tvåbilsmätning. Den siktlängd som anges är oavsett mätmetod skillnaden mellan två väglängdsvärden.
Avsaknaden av given slutpunkt för siktsträckan utgör ett
problem vid filmutvärdering. Siktmärken i vägens omgivning ändrar ofta utseende och läge när de kommer närmare i bild. På långt håll bedöms kanske sikten sluta vid ett träd ca 800
meter bort, men när detta närmar sig blir det uppenbart att den ursprungliga siktsträckan måste vara längre. I den nya
positionen är det dock svårt att avgöra hur mycket längre
-ett osäkerhetsmoment som gör filmutvärderingen tämligen arbetsam.
En siktkurva som uppritas enbart med stöd av lokalaextrem-punkter för siktlängden, återspeglar inte alltid faktiska siktlängdsförhållanden. Detta framgår av figur 1. I punkten Ll är vägen synlig fram till LG, som oxå avslutar siktsträckan för varje punkt på vägen mellan Ll och L2. I punkten L3 avslutas siktsträckan på grund av väggeometrin redan i punkt LS. Dock markerar L3 inte något siktminimum; siktlängden fortsätter att avta ända fram till L4 (siktmin) för att sedan växa fram till
punkten LS där vägen åter blir synlig fram till LG. I figur 2
återfinns den siktkurva som svarar mot exemplets vägprofil.
Skillnaden mellan figurens två olika sätt att rita en
sikt-kurva torde, åtminstone för längre vägobjekt, sakna praktisk
betydelse. i v
Figur 1. Exempel på vågprofil där max- och minsiktpunkter ej korrekt bestämmer siktkurvan.
U
LL.
U).
LG
V
Figur 2. Siktkurva för vägprofilen i figur 1.
Den heldragna kurvan erhålls om endast max- och minsiktpunkter utnyttjas. I den
streckade kurvan används även de punkter som markerar byte av bortre sikthinder.
Motsvarande situation kan exempelvis uppstå vid vissa sikt-hinder i horisontalkurvor; en lada eller ett mindre buskage
i en kurva begränsar inte sikten på långt håll men skymmer vägbanan när avståndet blir'litet. Även i detta fall är det ett sikthinder som 'plötsligt' dyker upp mellan ett fordon och tidigare sikthinder.
Mätresultat
Sommaren 1986 filmades en antal vägsträckor i E län.
Av dessa har delar av filmerna från E4, rv 32 och
lv 211 utvärderats. För de båda förstnämnda sträckorna finns även data från tvåbilsmätningar och på kortare av-snitt har Vägförvaltningen i E-län utfört tvåbilsmätning med konstantavståndet 300 meter.
I bilagorna 1-3 återfinns siktkurvor där dessa mätningar redovisas. Allmänt gäller att de tre metoderna ger resul-tat som stämmer tämligen väl överens. De avvikelser som
finns kan förklaras dels av att metoderna inte mäter samma
sak (se Påpekanden ovan), dels av att särskilt de långa siktlängderna är svårbedömda från film.
Nedanstående tabeller redovisar medelsiktlängd respektive
vägandel med sikt över 300 meter för de vägsträckor där data från de olika mätmetoderna finns tillgängliga.
Rv32s-1 är en sträcka i riktning från Boxholm mot Mjölby. Rv32s-2 är en del av Rv325-1. Förhållandet är detsamma
mellan Rv32n-1 och Rv32n-2 men i den motsatta riktningen.
På samma sätt är E4-2 en del av E4-1 norrut från Norsholm.
Tabell 1
Vägsträcka och medelsiktlängd 1 meter
Rv323-1 Rv325-2 Rv32n-1 Rv32n-2 E4-1 E4-2 Videofilm vägsträcka 14134 9522 6247 2817 6574 3957 medelsikt 310 245 310 255 386 403 minsiktpunkter 36 29 11 7 6 4 med sikt < 300 35 28 11 7 6 4 med sikt < 200 29 24 10 7 3 2 Tvåbil vägsträcka 13645 9520 6245 2870 6500 3999 medelsikt 329 256 426 251 440 418 minsiktpunkter 36 31 14 9 10 6 med sikt < 300 34 31 12 9 8 4 med sikt < 200 23- 23 9 8 3 1
Vägsträckorna Rv 32s-2 och E4-2 redovisas därför att de sammanfaller (så gott som) med de sträckor som har
mätts av Vägförvaltningen. Rv32n-1 omfattar ett par
punkter där skillnaden mellan siktlängd och vägsiktlängd är betydande. Vid tvåbilsmätningen omfattar siktsträckan
ingången till en högerkurva, hela kurvan (ca 90 grader),
en efterföljande raksträcka (355 meter) för att sluta en bit in i en vänsterkurva. Motsvarande avsnitt bedöms från
filmen ha en minsiktpunkt före kurvan och en maxsiktpunkt
Tabell 2 .
Vägsträcka samt väglängd resp -andel med sikt > 300 meter
Videofilm Tvåbil Tvåbil-300 meter
Rv 325-1 . vägsträcka 14134 m 13645 sikt > 300m 5028 m 5435 36 % 40 Rv 325-2 vägsträcka 9522 9520 10015 sikt > 300m 2370 2421 3055 25 25 31 Rv 32n-1 vägsträcka 6247 6245 sikt > 300m 2979 3731 48 60 Rv 32n-2 vägsträcka 2817 2870 sikt > 300m 727 709 ' 26 25 E4-1 vägsträcka_ 6574 6500 sikt > 300m 4193 4170 64 64 E4-2 _ vägsträcka 3957 3999 3965 sikt > 300m 2929 2736 2698 74 68 68 Synpunkter
Vid filmmätning är det enligt vad som sagts ovan svårt att exakt fastställa längden av maxsiktsträckor. Detta är särskilt påtagligt vid långa siktsträckor där sikten ändå kanskeär tillfredsställande (om man ser problemet från risksynpunkt).
Andra nackdelar med filmerna är att filmkvalitén kan vara
bristfällig (exvis vattenblänk från vägbanan) eller att mö-tande fordon omöjliggör uppskattning av längder eller platser.
En fördel med filmerna är givetvis möjligheten att gå (åka)
tillbaka och prova fram en extrempunkt. Dessutom ser man på
filmen vari sikthindren består och följaktligen om de är
En intressant fråga är hur siktlängden utnyttjas av trafi-kanten. Var är blicken fästad vid korta resp långa sikt-sträckor, vilka överraskningsmoment finns, kan väggeometrin
utformas optimalt med avseende på att hålla trafikantens
uppmärksamhet konstant hög etc?
Användning av Videofilmer
Filmning av vägnätet kan användas för bestämning av olika siktmått som tillsammans med andra faktorer avgör vägens standard. Från filmerna erhålls
- minsiktpunkters läge och frekvens - medelsiktlängd
- vägandel med sikt över 300 meter
eller annan valfri siktgräns
Det är även möjligtatt pricka in trafikolyckor (ev begränsat till vissa olyckstyper) i en sikt-kurva för analys av siktlängdens inverkan på
olycksutfallet.
Med tillgång till Videofilmer är det möjligt att
inventera och inspektera diverse inslag i
vägmil-jön utan att ge sig ut i fält. Här kan nämnas
- korsningar - sidoutrymmen - sikthinder - skyltning - spärrlinjer - vägbana Fortsatt filmutvärdering
Förutom de ovan nämnda filmade vägavsnitten, finns
filmer från nio vägsträckor.i E län. Filmerna ska
utvärderas enligt ovan beskriven metod. Den blankett som ska fyllas i återfinns som bilaga 4.
Program för bestämning av siktmátt
I bilaga 5 finns ett flödesschema över det dator-program som använts för beräkning av av siktmått. Förutom den aktuella sträckans längd ger programmet medelsiktlängd, antal minsiktpunkter samt väglängd och -andel med siktlängd över ettangivet.värde.
Detta värde kan ges som indata till programmet och
därför varieras i efterhand om olika siktlängds-gränser för bestämning av siktklass ska undersökas.
Indata till programmet är de båda kolumnerna med
/ l / ( f -/L 1. '/ ,I "' L Q D L ' I J C J I I J ' )
22
(7
)
79 00 r Tváb il sm ät ni ng : Si kt kur vo rn a om fa tt ar för st a de le n av st räc ko rn a Rv3 25 -l oc h Rv3 2s -2 . Bilaga 1, Vi de of il m: -1(2) ÅÃD 'Rv 32 Mjölby mot Boxholm
VF 4 30 0m 1 v w 4 . 1 7 4 M a g -. . -20 00 1u 26 00 30 00 35 00 W o ;. 90 .9 90 0 ' 55 29 0 8h . 'a 'çuh ä/ /m 'n çs -på I 6 .P/ .7 F å r i s _ Rv3 25 -2 , st ar t
Tváb il sm ät ni ng : -Vi de of il m: -55 0'
LL]
(/>
\\/ VF i 30 0m VF x 30 0m
VF <30 0: ! i ' 4 ^ ; A W Si kt kur va rn a on fa tt ar för st a de le n av st räc ko rn a RvS Zs -l oc h Rv3 25 -2 . / V / / C / O C / " L 3 0 1 / J O / / 2 'p \\ \ / VF < 30 0m \
\
I \l
N
F
VF é 30 0m/
?2
(2)
Bilaga 1, .5 L.(0D)Rv 32 Mjölby mot Boxholm
/ VF é 30 0m 53 .3 0 90 00 ;Åk 8 66 00 ?0 00 39 % 0055 0 i '10* 10
90
00
:a
u
85 1075 L . . . L . 96 0? )f_ ' . wt rfo ap1 ^ '4J ezs
005
2'
'J
ÃS
L
u
.
Z-U
wa
'I-UZ
EMJ
5,
59
7/
-g (ul l u/ ç -çáä '000
0
'
rn
»
-w:
\
r 1 05 m, 061 %6' te ch ' 00 03 5 003 15; ?0 0: 5 L 009 5:: r 'r . .L 5 : g : 9 .m*
It qu: '11 215 z-uzs Au 'I-uz2 ^a :nt s 'z_ un gu " o q gRv 32 Boxholm mot Mjölby
?G :1 0; cd U) ;3 ---' WI Fi °3 PI A 65 '--=ÖU IU1 §W SIF Q?^ 1
r'1
/
122*Mut
50.
/0/
/./.
..
ru/
Ou
wa
0 0 / / / O / / l / '° /" // 6 '2 15
/-/P/
/J
U
li Tváb il sm ät ni ng : Vi de of il m: -R 7.7 79 " Bilaga 2, ? d m . 2(2)v 32 Boxholm mot MJÖlby
Rv3 2n -l,s lut tváb il 5001
r
'
-'
L
'
43 02 01 ) 39 500 3/ 00 » W 5 0 0 32 43 0 32 63 10 5300 0 .3 3. 90 l E 3 6 0 .'\ 'J yl Va ' ha v/ IW? .L -i 8 » I RV :2 H1 , Slut 7 c / ' r g ' n z vi de of il mAl a/ Il ' 50 0 "-ä 0 /9 E4 -1 , st ar t Tváb il sm ät ni ng : Vi de of il m:
-(34
'k
TL
ÄN
Gw
NO 2 % Ha . M 1C TC LT En /\ i j U U Bilaga 3, 1(2)E4 Norsholm mot Norrkoping
1? 1 1 -FU . 4 1 g _ 2 , 3 ' 1 3 1 6 'b ; a l t üj " C ' E4 -2 , st ar t
Tváb il sm ät ni ng : Vi de ol il m: -v1 5/ 3' 1
4a
;
-E§c >c> J/
\*\\/ ,
/
/ 4 i\ \. \\ Ä/ . X \ I \ N .V \' E4-2 g 51 ut vide of ilm och VFl.
i!
E4 °1 ,sl ut vide of il m /I' VF < 30 0m Bllaga 3, 2(2)E4 Norsholm mot Norrkdplng
dr-.. A 7_ % 4: F' ; I l' ' ' -, ' M
3
o
m
55
0
z(
5
E4-1, 54-2 sl ut , tváb il .5 () C ?T J/ '( 5'tagga. 4
."Filmutvärdering Siktlängd
Väg: Sträcka:
Vägkoordinat .Vägkoordinat .Anmärkning
_extrempunkt ?min-Imaxsiktpunkt
I den första kolumnen skrivs vägkoordinaten för
den punkt där siktsträckan antar ett min-_eller maxvärde.
I den andra kolumnen skrivs vägkoordinaten för den position på vägen som bedöms utgöra slutet
på min- eller maxsiktsträckan. '
I anmärkningskolumnen noteras exempelvis vägkors*
ningar. Detta för att ge underlag för en synkroni*
sering av filmens vägkoordinater med Vägdatabankens
referensdata. På en rad med ifylld anmärkningskolumn
Awpfockznwrfxzo,
Pi
Cmrmrp/anwpkor
lv 1 .raurfrm MC" FaRi L Cu . \. _>hu )h4$t Pm. nr_ ...nu 0 »ännu rmnr_ 2.»5.0
d»0-5 i
- . unuo LC" 5D... ?25 mhåshmeOhx PADÄuC Å@@ Amnuä IWUIkJ\ WhuO; i ;L
cm.. Em., hä-h ,Ku hc-th . .nnuAC cm. 1A_Pma5+§b
?Åt varc rr"X
mr
Fm
Im
>m
i:
M W
MC
mm
F)
S
F®
FU
Qw/Pwp
M.
hPa/?XMLMJñwzxrw Du? 1,» ngar
