Intervju med asylsökande familjer

Familj A, två föräldrar och en dotter som är 17 år. Anlände till Sverige i november 2009. Dot- tern har fått prata med personal på Migrationsverket en eller två gånger. Personalen ville veta hur det går i skolan för henne. Den 17-åriga dottern uppgav att hon inte känner till sina rättig- heter då hon tillfrågades under intervjun för denna uppsats. På frågan gällande hur hon hade önskat att få information om rättigheter när hon anlände till Sverige svarade hon att det hade varit bra att få sådan information från början för nu har hon varit i Sverige i nio månader utan att ha kunskap om vilka rättigheter hon har.

På frågan vilken information behöver barn veta när man kommer till ett nytt land svarade den 17-åriga dottern, ”Information angående vad? När jag kom till Sverige visste jag inget om asylprocessen men sen fick jag veta.” Vid tillfrågning om hur lång tid det tog innan hon fick kunskap om asylprocessen svarade hon att det var när familjen sökte asyl som hon fick veta hur det går till. Hon frågade om frågan riktade sig till frågor som rörde asylprocessen eller till exempel skola. Den 17-åriga dottern fick till svar att hon kunde besvara frågan med allt hon önskade att få veta. Dock fanns det motsägelser i hennes berättelse då hon senare under inter- vjun berättar att hon kände till lite om asylprocessen även från Iran, genom politiska saker, genom mina föräldrar, läst om politiska fångar som suttit fängslande som sökt asyl. Detta till

34

skillnad från hennes tidigare svar om att hon inte kände till asylprocessen förrän hon och hen- nes familj sökte asyl själva.

På frågan rörande vilken information som skulle vara bra att ge asylsökande barn svarade föräldrarna i familj A, att det skulle vara bra om de fick information om till exempel lagar. Vidare fortsatte de och sa att det finns speciella lagar i Sverige för barn och ungdomar, så det är bra om de får veta det. Föräldrarna berättade under intervjun att de inte exakt vet vilka rät- tigheter deras barn har.

Familj B. Mamma och två barn, tio respektive fem år. Tioåringen blev tillfrågad om någon har pratat med honom från Migrationsverket men han svarar nej. Pojken visste inte vad ordet asyl betyder och han visste inte heller att han och hans familj är asylsökande. Under intervjun då det är modern som besvarar frågor så ställde tioåringen frågan om hans lillasyster får lov att gå i skolan. Annelie Kungsman-Persson förklarar att eftersom flickan är fem år har hon rätt att gå i öppen förskola. Mamman berättar att hon har fått information om sin son ska få börja gå i skolan men när det gäller hennes dotter har hon inte fått någon information alls rörande förskola. Mamman blev tillfrågad om hon känner till sina barns rättigheter men det gjorde hon inte och hon berättade att personalen som hon pratat med på Migrationsverket hade sagt att det skulle personalen på skolan berätta.

Familj C. Mamma, pappa och två barn, 4 respektive 8 år. När det gäller att få information om vad det innebär att vara asylsökande så har endast föräldrarna fått information om detta, det vill säga att det inte har förklarats för barnen. Åttaåringen blev tillfrågad vad han ville veta när han kom till Sverige. Hans svar var att han ville lära sig svenska så han kunde prata med kompisar, hur man stavar, gå i skolan, lära sig hur man uppför sig i skolan och regler. Åttaår- ingen svarade ”jag vet inte” på frågan om vuxna lyssnar på barn. Vid förtydligande att det är okej att svara som man vill så svarar pojken att ”ibland för dem det”. Genom en dialog med Annelie Kungsman-Persson där hon bland annat ger olika förslag på vad som kan finnas i ett informationsmaterial till asylsökande barn. Det som pojken tycker ska vara med i ett informa- tionsmaterial är ”saker om skolan, asyl, lagar, hur man lär sig skriva saker, om tolken, att få stanna här, hur man får stanna. Om lagen varför man får stanna och hur lagen är uppbyggd.” Barnen blev tillfrågade om det ska vara bilder eller fotografier i det kommande informations- materialet. Båda barnen tyckte att det ska vara ritade bilder. Barnen tog även upp att det bör

35

stå något om träning och sport. Föräldrarna tyckte att det skulle vara bättre om information om asylprocessen skulle ges både muntligt och skriftligt än endast muntligt.

Familj D. Mamma, pappa och två barn, 13 respektive 17 år. Föräldrarna berättade att per- sonal från Migrationsverket har pratat med barnen om skolgång men familjen har inte varit på intervju ännu. Föräldrarna berättade att endast pappan har blivit informerad om asyl men ing- en har berättat varför fingeravtryck tas vid asylansökan. Föräldrarna känner inte till vilka rät- tigheter barn har i Sverige och de känner i inte till barnkonventionen. När barnen blev tillfrå- gade om vad som kan vara bra att veta när man kommer till Sverige så svarade 13-åringen ”svensk kultur, traditionen, hur samhället fungerar, språket och utbildningen.” I samband med frågan om barnen tycker att vuxna lyssnar på barn i Sverige, svarade 13-åringen att ”barnen är viktiga i Sverige.” Rörande barnen hade föräldrarna endast fått information om att barnen har rätt att gå i skolan. Föräldrarna påpekade att det är viktigt att barn börjar skolan tidigt och de påpekade även vikten av information. Föräldrarna menar att kunskap om olika kulturer är viktigt. Pappan berättade att barn i hans hemland är väldigt begränsade då de inte tillåts att yttra sig och de får inte ifrågasätta något. Men sen när de kommer till Sverige får de helt plötsligt tycka mycket och det blir en stor krock för dem.

Familj E, Mamma och son som är 17 år. Sonen berättar att han har pratat med en handläg- gare om hur det går i skolan. Han berättade att han fick information om vilka rättigheter han har av Migrationsverket första dagen i Sverige. Men på frågan om han känner till sina rättig- heter sa han att han känner till ungefär 10 procent av sina rättigheter. Vid fråga om han känner till barnkonventionen så gav han ett nekande svar. På frågan vilken information som bör fin- nas i det kommande informationsmaterialet svarade sen 17-åriga pojken ”jag vet inte för mina känslor är inblandade, jag vet helt enkelt inte.”

Ungdom F, en pojke som är 17 år. Personal från Migrationsverket har talat med honom och han har kännedom om sina rättigheter och denna kunskap har han fått under åren han har bott i Sverige. Det som inte har berättats för honom har han själv frågat och eftersökt informatio- nen om. När det gäller vilket informationsmaterial som han anser bör komma till stånd svara- de han ”alla regler för barn och deras rättigheter. En lättare version av asylprocessen bör vara med så man förstår den. Det bör endast vara hållpunkter för hur en utredning går till för det går ändå aldrig till som det står och det är onödigt att ha med punkter som inte har betydelse.”

36

Vidare fortsatte han och tog upp övriga aspekter, ”När det gäller känslor och hälsa så bör det vara med vart man kan vända sig för hjälp, till exempel BUP (Barn och Ungdoms Psykiatrin). Informationen bör vara klar och tydlig och det är bra om informationen ges först muntligt för att därefter kompletteras med broschyr.” När det gäller hans åsikt om vuxna lyssnar på barn så svarade han, ”för att vara ärlig så nej! Det är bara mina lärare som har lyssnat på mig.”

Familj G, mamma och pappa, en flicka, sju år gammal och ett spädbarn. När det gäller in- formation om deras barn har de endast fått information om rättigheten att gå i skolan och bar- nens rätt till hälsovård. En handläggare har pratat med deras dotter om skolgång. Föräldrarna menar att det är viktigt att barn får information om utbildning, hälsovård och integration. Med följdfrågan om exempel kan ges på vad de menar med integration i detta fall, så förklarade föräldrarna att barn ska få kännedom om hur samhället fungerar, då det svenska samhället skiljer sig från Balkan. Föräldrarna tyckte att det skulle vara en bra idé att information ges via skolan då barnen umgås och pratar där. Vidare berättar föräldrarna att de är väldigt positiva till att information kommer att publiceras i broschyrer då dem bland annat har besök Röda Korset för att få svar på några frågor. Detta har dock skett utan framgång då individerna på Röda Korset inte hade kunskap rörande familjens frågeställningar. Föräldrarna avslutar med att säga att barnen bör kunna sina rättigheter, skyldigheter och regler men det är i första hand föräldrarna som viktig information bör komma. Eftersom när föräldrarna är välinformerade kan de förklara för sina barn.

Den sjuåriga dottern var blyg och pratade inte så mycket utan skakade nekande eller ja- kande på frågor men på frågan om det ska vara ritade eller fotograferade bilder i broschyren svarade hon (via viskande till sina föräldrar) fotograferade.