• No results found

5. Bearbetning av datainsamlingarna

5.2 Intervju på boende för ensamkommande barn

Är det någon som har talat med er på Migrationsverket?

Åtta av pojkarna på boendet X har talat med någon från Migrationsverket, till skillnad från boende Y där åtta av individerna sa nej och två individer sa ja att de har pratat med någon från Migrationsverket. När det gäller om de kände till vad asyl betyder, så var det varierade svar där de flesta inte visste men någon förklarade sa att de vet men kan inte förklara det på en hög nivå.

37

Vet ni vilka rättigheter du/ni har som asylsökande barn? Om ja, hur har ni lärt er vilka rättigheter ni har?

En av pojkarna sa ”Nej, har vi några rättigheter?!”. En annan pojke sa nästan och en tredje pojke svarade ja. Ytterligare en pojke sa att han vet nästan ingenting när det gäller hans rättig- heter men han har varit i Grekland och det är så stor skillnad mellan det landet och Sverige. ”De behandlade oss fruktansvärt men här tar de hand om oss.” En av respondenterna var mer specifik ”Vi har rätt att tala, göra som vi vill som barn och gå till skolan.” Resten av indivi- derna kände inte till sina rättigheter.

Ingen av de ensamkommande barnen på de båda boendena kände till barnkonventionen. Jag berättade kort om konventionen och då tyckte ungdomarna att det absolut vore bra att ha med i kommande informationsmaterial.

Har ni fått information om hur det är att vara asylsökande i Sverige? Om ja, vilken in- formation? Vem har gett er denna information?

En pojke berättar att han har fått information om Dublinförordningen men inte om asylproces- sen. En annan pojke sa att han fick en halvtimmes (kunde varit längre, han mindes inte hur lång tid det varade) information på Migrationsverket. Han fick informationen efter 2-3 veckor i Sverige om asylprocessen. Då fick han information om Dublinförordningen och om varför fingeravtryck tas i samband med asylansökan. Han fick även veta att Grekland är undantaget om att skicka tillbaka de asylsökande barnen till landet om det var där de fick ge sina finger- avtryck. Pojken berättade vidare att personalen från Migrationsverket som han har träffat be- rättade att om man får uppehållstillstånd så kommer folk att behandla oss som alla andra. Andra pojkar som deltog i intervjun på boende X berättade att de har fått information i fall de får uppehållstillstånd måste de jobba eller studera men annars har de inte fått någon direkt information från Migrationsverket. Alla tio respondenter på boende Y svarade att de inte har fått någon information om att vara asylsökande.

Vad tror ni kan vara bra för ungdomar att veta när man kommer till ett nytt land?

En pojke svarade ”jag vet inte”. För att starta en diskussion frågade jag dem om de tyckte att det skulle vara bra om de hade fått veta sina rättigheter när de kom till Sverige. Det tyckte dem att det vore bra. Därefter började pojkarna komma med flera tankar angående vilken in- formation de skulle vilja ha. De undrade bland annat hur det fungerar med skolan, när och om de får gå, hur de skulle gå tillväga för att hyra en lägenhet och hitta jobb. En av pojkarna sa att

38

”man vill veta allt! Hur fungerar samhället och lagarna?” Han menade att kunskap om detta kunde antingen fås via information eller att bo i Sverige under 2-3 år för att lära sig under tiden. En pojke som satt och avvaktade tills de andra pratat klart formulerade hans tankar en- ligt följande: ”I Afghanistan var allt annorlunda. Någon som har makt och är äldre bryr sig bara om sådana människor. Här är allt nytt. Vi vet inte riktigt hur det fungerar här. Det känns bra här, tryggare. Får mycket mer information här. Länderna skiljer sig åt som himmel och jord.”

Pojkarna vill även ha information om kultur och samhällsinformation för de menar att det är en bristvara på sådan information för dem. De vill veta hur svenskar tänker och hur de ska bete sig för att etablera kontakt med människor i Sverige då de berättade att de känner sig dumma när de har frågat människor på gatan om något och de upplever att främlingarna tittar konstigt på dem.

En flicka på boende Y berättar att hon gärna vill fortsätta skolan så snart som möjligt. Vi- dare sa hon att det vore bra att ha ett deltidsjobb vid sidan av skolan. Men hon vet inte hur detta fungerar och skulle gärna få lite information om hur det fungerar med skolgång och att få deltidsjobb.

En pojke frågade om de har rätt att få åka och träffa sina vänner på andra platser i Sverige. Efter vidare förklaring så undrade han om det gick att få bidrag för en sådan resa. En av re- spondenterna hade fungeringar gällande om man som asylsökande inte har fått med sig sin identifikations handling till Sverige och om man inte kan få det från hemlandet. Han undrade hur detta kommer att påverka processen och om han kommer att få avslag sin asylansökan för det. En pojke undrade hur han skulle kunna ta sig till Malmö och ville veta vilka busslinjer han skulle kunna ta för att ta sig dit.

Ungdomarna hade frågor gällande bidraget som asylsökande får och det var frågor om hur lång tid det tar att få bidraget och en annan respondent undrade om det finns någon möjlighet att öka det då han menade att bidraget är för lågt. Kan vi få bidrag för att utöva exempelvis kampsport, undrade en annan respondent.

”Hur lång tid får det ta att få en advokat eller god man?” Detta undrade en individ eftersom han har varit i Sverige i fyra veckor utan att ha fått vare sig advokat eller god man.

Ungdomarna vill gärna veta vilka rättigheter de har, vad har jag rätt till?

Jag frågade om ungdomarna tycker att asylprocessen ska vara med i ett kommande infor- mationsmaterial. Alla ungdomarna var eniga om att det vore jättebra med information om asylprocessen för att förstå vad som händer.

39

På vilket sätt tycker ni att ungdomar ska få viktig information?

Ungdomarna på boende X tycker att det bästa är om någon ger information tillsammans med en tolk än att bara få en broschyr. Vidare påpekade de att det är viktigt med muntlig informa- tion då många afghaner är analfabeter. En respondent på boende Y sa att det bästa vore om någon berättar för oss medan en annan individ sa att det bästa vore att få information både på papper och via personalen på Migrationsverket.

Tycker ni att vuxna lyssnar på ungdomar i Sverige?

”Har inte träffat så många vuxna i Sverige så vet inte riktigt.” ”Vilka vuxna? Inte alla men stor del av dem.” ”Allmänt så fungerar det bra. De med makt har inte rasistiska åsikter och det är bra när jag jämför Sverige med länderna jag tog mig genom på vägen hit.”

Två respondenter på boende Y svarade spontant ja, vuxna i Sverige lyssnar, men de la till att det är svårt att säga exakt för de har bara varit i Sverige i några dagar. De andra svarar på liknande sätt då de tror att de vuxna lyssnar i Sverige men de har inte träffat så många utan utgår från ja men de vet inte men personalen på boendet lyssnar på dem.

Är det något mer ni vill berätta?

När jag ställde frågan om det var något mer de ville berätta så la jag till att om det är något mer de har kommit på som de kunde svarat på övriga frågor så kunde de fråga eller berätta det nu. Det gav resultat, för ungdomarna ställde flera frågor som kan tas i beaktande vid utveck- landet av kommande informationsmaterial. Ungdomarna ställde frågor om mat, boende, arbe- te men även om hur lång tid det ska ta mellan möten med sin advokat.

Har vi rätt att välja anvisningskommun? För vi har pratat med kompisar som har flyttat till boende på andra platser i Sverige och de trivs inte och säger att detta boende är bättre än det nya som dem bor på.

När jag fyller 18 år, kan jag söka jobb själv eller måste jag gå via Migrationsver- ket? Hur fungerar det?

40

Varför tar det så lång tid mellan mötena? Min advokat sa att vi ses om en och en halv vecka och då blir det 3-4 timmars utredning på Migrationsverket, men jag har fortfarande inte hört något från advokaten!

En individ undrar om maten, ”hur kan vi vara säkra på att maten ej innehåller gris? För vi vill kunna äta utan att behöva ha ångest efteråt.” En annan tonårsflicka berättade om en oro som hon har känt i sitt hemland och fortfarande känner. Hon framhävde betydelsen av förtroende för myndighetspersonal då hon sa att ”det är viktigt att personalen på Migrationsverket gör så att man känner sig säker. Att de har något lugnande sätt att visa att vi inte blir runtskickade och sen hamnar i fängelse.”