Mottagningshandläggare

Vilken information har asylsökande barn fått av Migrationsverkets mottagningshandlägga- re?

Mottagningshandläggarnas svar gällande vilken skriftlig information de ger till asylsökande barn, synliggör att Migrationsverket inte har något skriftligt informationsmaterial som hand- läggarna ska förse barnen med. Dock har några mottagningsenheter skapat egna manualer i försök att säkerställa att barnen ska få samma grundläggande information.

Några mottagningshandläggare påtalade att de asylsökande barnen får varierad information och får komma till tals i olika stor utsträckning beroende på vilken mottagningshandläggare barnen möter. Mottagningshandläggarna gav varierade svar på frågan vilken information de ger till asylsökande barn. Svaren varierade från att de inte ger barnen någon information, till att de bland annat berättar om asylprocessen, lagar, barnens rättigheter och skyldigheter. Någ- ra handläggare gav även barnen samhällsinformation. Utifrån respondenternas svar är det stor skillnad när det gäller vilken information och hur mycket information som mottagningshand- läggarna ger barn. Men det kan vara så att de, eller åtminstone några av dem som hävdar att de ger omfattande information kanske skriver om vad de har ambition att informera om då andra handläggare menar att det är ont om tid på mötena för att ge omfattande information.

Emma Güntner synliggör i Migrationsverkets Processkartläggning Migrationsverkets ar-

bete med barn att arbetsmetoder och resurser för barns och deras ärenden skiljer sig åt över

landet inom Migrationsverket (Güntner 2010:9). Om variationerna i respondenternas svar gällande vilken information handläggarna ger barnen endast skulle åsyftat till information som är speciellt anpassad efter individen, exempelvis fritidsalternativ barnet kan delta i, base- rat på barnets intresse, skulle det kunnat ses som att barnperspektivet implementerades. Då skulle informationen ha baserats på en dialog med barnet där barnets önskemål skulle ha ta- gits i beaktande. Men av att döma från mottagningshandläggarnas svar är så inte fallet, utan det är snarare så att vissa handläggare förser barnen med en begränsad mängd information. I princip alla mottagningshandläggare beskrev att de informerar barnen om deras rättighet att gå i skolan. Att mottagningshandläggarna redogör för variationer mellan de olika enheterna

69

kan spåras till att det inte finns tillräckligt tydliga rutiner och riktlinjer i myndigheten för att ge alla barn samma information och bemötande, förankrat i ett barnperspektiv (Barnombuds- mannen 2008:5).

Ingen i dagsläget då man tagit bort Familjesamtalen och uppföljningssamtalen. Jag gör Mottagningens utredningssamtal och det finns lite tid för info. Jag ger kort info om rätt till skola samt sjukvård och tandvård.

Att de har samma rättighet till sjukvård och skola som svenska barn. Att barnaga är förbjudet. Barns rättigheter, svenska lagar rörande barn, skola, barnomsorg, sjukvård, BUP, hälsovård (skolhälsa och BVC) tandvård och föräldrars skyldighe- ter, möjligheter på barns fritid.

Åldersanpassad information om skola, fritid, sjukvård, lagar i Sverige vad det in- nebär att vara barn/ungdom i Sverige. Vad som händer när man har ansökt om asyl och vad som händer när ett positivt resp. negativt beslut om asylansökan in- kommer till mottagningsenheten.

En handläggare skrev att samtidigt som information ges till barnet och föräldrarna för- söker handläggaren att få en uppfattning om hur barnet mår, föräldraförmåga, bakgrund, med mera.

Anpassat efter deras ålder så informerar vi om asylprocessen, om LMA och KUB kort, om återvändande, Vi informerar om deras beslut och vad det innebär. Vi in- formerar om id och AT-UND, Information om Sverige och dess myndigheter, lag och demokrati. Om Dublinförordningen informerar vi, om tystnadsplikt, om sjuk- vård och tandvårdsregler, om godman och om offentligtbiträde. Vi informerar också om våra olika roller på Migrationsverket. Vi informerar om hur man ansö- ker om dagersättning och särskilt bidrag. Allt utifrån vilken ålder eller kapacitet de har för att ta till sig informationen.

De flesta mottagningshandläggarna som besvarat enkäten svarade att de ger samma informa- tion till asylsökande barn som till asylsökande ungdomar. Några av respondenterna förtydli-

70

gade att de gav samma information men att informationen var lite mer detaljerad. Information som ges till ungdomarna av handläggarna varierade mellan att ungdomarna räknas som barn tills de fyller 18 år, möjlighet att studera på gymnasium, fritidsaktiviteter, särskilda bidrag och vart de kan vända sig om de mår dåligt.

Om och när får de asylsökande barnen komma till tals under asylprocessen enligt respon- denterna?

Majoriteten av mottagningshandläggarna som besvarat enkäten menar att barn får komma till tals på deras mottagningsenhet medan andra menar att barn inte kommer till tals på något ge- nomtänkt sätt. Handläggarna ger olika tydliga svar där svaren varierar från att barnen kommer till tals i början av asylprocessen medan andra förtydligar och menar att barnen får komma till tals under hela asylprocessen. Dock framför flera av mottagningshandläggarna att de anser barn inte får komma till tals i tillräckligt stor utsträckning och det finns även handläggare som menar att i vilken utsträckning barnen får komma till tals till stor del beror på vilken handläg- gare barnen möter. För att ett barnperspektiv ska implementeras och att arbetet ska vara fören- ligt med Migrationsverkets mål om att alla barn alltid ska få komma till tals, vilket även syn- liggörs i artikel 12 i barnkonventionen, krävs tydligare rutiner från ledningen som handläg- garna kan arbeta efter i deras dagliga arbete (Barnkonventionen art. 12; Barnombudsmannen 2008:5; Güntner 2010:8).

Inte på något genomtänkt sätt. Inte alls i tillräckligt stor utsträckning. Detta kan förändras genom kunskap, tydliga rutiner och med hjälp och stöd t.ex. i ett skrift- ligt material skapat specifikt för barn.

I alla samtal vi har och barnen är med. Utredningssamtal, uppföljningssamtal, un- derrättelser, återvändandesamtal, utskrivningssamtal. Detta beroende på vilken handläggare de träffar.

Handläggarnas svar på frågan, om och när barnen kom till tals under asylprocessen, synlig- gjorde att majoriteten av mottaningshandläggarna frågar barnen om hur det går i skolan. Det fanns även mottagningshandläggare som frågade om barnen har några vänner och om hur de mår. Det fanns några mottagningshandläggare som dessutom frågade barnen andra frågor och lät därmed barnen komma till tals i större utsträckning i jämförelse med mottagningshandläg-

71

garna som endast tilltalade barnen vid skolfrågor. En mottagningshandläggare skrev att det är bra att varva information med att barnen själv får ställa frågor och komma till tals. De varia- tioner som återfanns i mottagningshandläggarnas svar gällande om och när barnen kommer till tals synliggör att det finns brister i Migrationsverkets arbete med barn. Detta utifrån barn- perspektiv kopplat till barnkonventionen, och ur Migrationsverkets strategi- och verksamhets- plan som framhåller att barnen alltid ska få komma till tals gällande frågor som rör dem. Bar- nens åsikter ska tas i beaktande med hänsyn till barnets ålder och mognad (Barnkonventionen art. 12; Güntner 2010:8).

Några handläggare tog upp föräldrarnas roll och deras medgivande till att barnet i fråga ska få ta del av information och även få komma till tals. De framförde bland annat vikten av att respektera föräldrarnas åsikter, samtidigt som handläggarna efterfrågade verktyg för att kunna få föräldrarna att förstå vikten av att barnet i fråga ska ha en möjlighet att få ta del av informa- tion rörande deras situation och få kunna yttra sig om den. Om föräldrarna inte tar med barnen till möten med mottagningshandläggarna får barnen inte information direkt av mottagnings- handläggaren och barnen får i heller ingen möjlighet att komma till tals även om handlägga- ren i fråga hade intentioner att ge barnet utrymme att komma till tals. Att barn hindras att komma till tals är inte enligt barnkonventionen artikel 12. Det är inte heller förenligt med barnperspektiv där barns egna perspektiv ska uppmärksammas och respekteras av vuxna (Barnkonventionen art. 12; Rasmusson 1994:6-7,9). Det är möjligt att föräldrarna informerar sitt barn om vad som sades på ett möte med en mottagningshandläggare men exempelvis lära- re som har varit respondenter i denna uppsats menar att många föräldrar mår så dåligt att de inte kan förmedla information på ett bra sätt till sina barn. Då föräldrarna väljer att inte ta med barnen till möten där information ges och barnen kan komma till tals, och om barnen inte får någon information av föräldrarna efter mötet är det inte förenligt med artiklarna 12 och 13 i barnkonventionen (Barnkonventionen art.12,13).

Vilken information bör utvecklas gällande asylprocessen och livet som asylsökande barn enligt vuxna omkring barnen?

Det finns en efterfrågan gällande barnanpassat informationsmaterial även från mottagnings- handläggarnas sida, då handläggarna anser att det finns ett stort behov av sådant material. Vidare uttryckte någon handläggare att utvecklandet av ett informationsmaterial för och om asylsökande barn kommer även förbättra rutinerna när det gäller att alla barn ska få samma bemötande och informationsmaterial. Detta kommer även att förbättra Migrationsverkets ar-

72

bete med att implementera ett barnperspektiv kopplat till barnkonventionen i arbetet med asylsökande barn i myndigheten (Barnombudsmannen 2008:5).

Teman som återkom i mottagningshandläggarnas svar var att de menade att det var av stor vikt att ett pedagogiskt informationsmaterial utvecklas om asylprocessen och förklaring vad det innebär att få ett positivt respektive negativt besked på sin asylansökan. Ur ett barnper- spektiv är detta viktigt då barnen kan få insikt om sin egen situation och därmed basera sina tankar och åsikter på denna information (Iwarsson 2007:81-82). Lagar, rättigheter och skyl- digheter är andra teman som synliggörs i mottagningshandläggarnas svar. Det är speciellt bar- nens rätt till skolgång och hälsovård som påtalades i handläggarnas svar. Men det var även flera av mottagningshandläggarna som efterfrågade information om den ekonomiska situatio- nen för de asylsökande barnen. Speciellt att det bör förtydligas om det finns speciella bidrag som kan sökas till barnen och i så fall hur denna bidragsansökan ska genomföras. I samband med önskemål om bidrag togs även vikten av fritidssysselsättning upp. Att det togs upp i samband med bidrag var att flera fritidssysselsättningar förknippas med en kostnad som kan- ske inte är möjlig att betala av en asylsökande familj med begränsade ekonomiska resurser. Det fanns även mottagningshandläggare som hade önskemål om att det bör finnas information om den psykiska aspekten för föräldrar och barn när det gäller att vara asylsökande då situa- tionen är förknippad med ovisshet och oro.

Har inget informationsmaterial speciellt till barn/ungdomar. Önskemål: Asylpro- cessen, återvändande processen, Dublinförfarandet, något som förklarar alla dessa människor som finns runt den unge, vart de tillhör och vad de gör. Något till fa- miljerna som den unge bor hos, som oftast är anhöriga/bekanta och som förklarar ansvarsområden olika aktörer har.

Nej, vi har inget sådant. Det behövs informationsmaterial om asylprocess (att den kan sluta på två sätt och att det inte är barns ansvar att försöka få uppehållstill- stånd), skola, vård, tandvård, vikten av fritidssysselsättning (förmedling av lokal info), lagar om aga, könsstympning.

Hur kan Migrationsverket ta tillvara på barnperspektivet i sin verksamhet när det gäller information till asylsökande barn och deras rätt att få komma till tals?

73

Handläggare påtalade att de upplever att det är en begränsad tid för att ge de asylsökande bar- nen information och även säkerställa att de kommer till tals. Det kan därmed finnas ett behov att möten med barn får lite mer tidsutrymme för att barnen ska kunna få ta del av viktig in- formation och även få komma till tals. Detta vore i enlighet med att förankra barnperspektiv i myndigheten. Dock är detta kanske inte rimligt att förvänta sig att det kommer förändras inom den närmaste tiden då myndigheten ska behandla ett stort antal asylansökningar med begrän- sade resurser. Det är med andra ord önskvärt med mer resurser av svenska staten till Migra- tionsverkets arbete med asylsökande barn för att Sverige ska agera i enlighet med artikel 22 i FN:s barnkonvention (Barnkonventionen art.22).

Några mottagningshandläggare påtalade att barn inte kommer till tals i tillräckligt stor ut- sträckning på Migrationsverket och framförde att detta kan förbättras genom kunskap om hur samtal bör föras med barn och vilka rättigheter asylsökande barn har. Tydliga rutiner och skriftligt material skapat specifikt för barn var andra aspekter som skulle kunna leda till att barnperspektivet kopplat till barnkonventionen skulle kunna förankras i verksamheten (Barn- ombudsmannen 2008:5).

74