Enkäter besvarade av mottagningshandläggare

Arbetar du med ensamkommande barn eller med barn i familj?

17 mottagningshandläggare i denna enkätundersökning arbetar med barn i familj medan 7 av mottagningshandläggarna arbetar med ensamkommande barn. Att flertalet av respondenterna arbetar med barn i familj kan bero på att det förmodligen finns fler mottagningshandläggare som arbetar med familjer då majoriteten av asylsökande barn som kommer till Sverige kom- mer tillsammans med vårdnadshavare (Migrationsverket 2010b).

Får barnen komma till tals på er mottagningsenhet? Om ja, Beskriv när i asylprocessen och hur? Om nej, på vilket sätt kan detta förändras?

49

Majoriteten av mottagningshandläggarna som har besvarat enkäten menar att barn får komma till tals på deras mottagningsenhet. Handläggarna ger olika tydliga svar där svaren varierar från att barnen kommer till tals i början av asylprocessen medan andra förtydligar och menar att barnen får komma till tals under hela asylprocessen.

Majoriteten av mottagningshandläggarna specificerade vilka frågor de ställer till barnen under asylprocessen. De flesta svaren inkluderade att barnen får berätta hur de mår, om de har några vänner, vad de gör på fritiden och hur det går i skolan. Det var en mottagningshandläg- gare som skrev att barnen får berätta om allt under samtalen men väldigt lite om asylskälen.

Ja självklart. Vid informationssamtalet och det har jag när god man är förordnad samt vid underrättelser av beslutet om uppehållstillståndet både positiva som ne- gativa.

Ja, på mottagningsenheten vid kartläggning av barnen, tillsammans med föräld- rarna så försöker jag att hålla samtal med varje barn utifrån ålder och mognad.

Ja, vi har utvecklat protokollet för barn för utredningssamtalet. Vi frågar barnet hur det mår, om kompisar, hur de bor osv. Sen har vi en checklista med tips för hur man pratar med barn, som stöd. Än så länge kallas familjerna till ett uppföl- jande familjesamtal hos familjehandläggaren (osäkert om det kommer att vara så framöver). Där går man igenom massor bland annat förskola, skola, öppen försko- la, fritidsaktiviteter och så vidare

Barnen kommer till tals hos oss på mottagningen. Oftast träffar jag barnen första gången i början på asylprocessen, många barn träffar jag även senare i processen enligt behov eller deras/familjens egen begäran.

När vi har utredningssamtal ställer vi frågor till dem om hur de mår, Om de gått i skolan, hur länge, hur fungerade skolan i hemlandet. Om de fått några kompisar i Sverige. Vad de gör på dagarna i Sverige vad gjorde du på dagarna i hemlandet. Vad de tycker om Sverige?!

50

De barn som kommer till oss får komma till tals. Vi brukar ha ett inledande samtal med dem. Det är första kontakten med Migrationsverket dvs. de får berätta om allt under samtalet men väldigt lite om asylskälen.

Dock framför flera av handläggarna att de anser barn inte får komma till tals i tillräckligt stor utsträckning och det finns även handläggare som menar att i vilken utsträckning barnen får komma till tals till stor del beror på vilken handläggare barnen möter.

Inte på något genomtänkt sätt. Inte alls i tillräckligt stor utsträckning. Detta kan förändras genom kunskap, tydliga rutiner och med hjälp och stöd t.ex. i ett skrift- ligt material skapat specifikt för barn.

I alla samtal vi har och barnen är med. Utredningssamtal, uppföljningssamtal, un- derrättelser, återvändandesamtal, utskrivningssamtal. Detta beroende på vilken handläggare de träffar.

En del handläggare tar upp problematik om att det inte finns tillräckligt med tid för att verkli- gen ge barnen en möjlighet att komma till tals.

Barnen har möjlighet att komma till tals genom de barnfokuserade samtal som barnhandläggaren gör enligt riktlinjerna. De samtal som alla barn får är introduk- tionssamtal men ibland kan det vara svårt att hinna med uppföljningssamtalen. Samtalen görs oftast på hembesök hos familjerna och den formen skapar bättre förutsättningar för barnen att våga komma till tals. Genom att ha kontakter med barnens skolor får man också ta del av barnens röster.

Handläggare uppmärksammar även respekten för föräldrarnas önskemål kan leda till att bar- nen inte får möjlighet att göra sin röst hörd. De menar att en del handläggare är osäkra över hur de ska gå tillväga för att få föräldrarna att inse vikten av att barnen ska få komma till tals.

Kunskap om att barn har rätt att komma till tals är låg. Många är osäkra inför att prata med barn och vill heller inte att föräldrarna ska få känslan av att bli överkör- da av Migrationsverket. Många tar hänsyn till föräldrarnas önskemål så att det går

51

ut över barnens rättigheter. Man vet inte hur man ska förklara för föräldrarna att det är viktigt att banen får göra sin röst hörd. Man är osäker inför att berätta om Sveriges syn på jämställdhet och demokrati och tar för mycket hänsyn till vad man tror är föräldrarnas önskemål. Ofta utan att ens ta reda på vad föräldrarna tänker. Föräldrarna får inte info om att barn kan ha egna asylskäl. Man ställer inga följdfrågor om föräldrarna inte vill att man pratar med barnen och inte heller om föräldrarna säger att barnen har samma asylskäl som de själva.

En mottagningshandläggare framförde tankar om att det är föräldrarnas val om barnen ska få komma till tals och om föräldrarna väljer att inte ta med barnen till möten med handläggarna så ges barnen därmed ingen möjlighet att komma till tals. Handläggaren menar att ibland är det i heller inte lämpligt att barnen deltar i ett möte men det är upp till föräldrarna att besluta om deras barns närvaro eller ej. Vidare påpekade handlägga- ren att Migrationsverkets tjänstemän kan bli bättre på att låta barnen komma till tals och detta kan förbättras genom bland annat utbildning i samtalsmetodik.

Barnen ges möjlighet att ställa frågor och mottagningshandläggarna ställer också frågor till barnen i nästa alla samtal. Om föräldrarna vid återvändandeärenden väl- jer att inte ta med barnen så ges de såklart inte möjlighet att komma till tals. (Ibland är det heller inte lämpligt att de deltar och det är det föräldrarna som be- stämmer över). I Mottagningens utredningssamtal har vi utredningar med alla barn om föräldrarna tillåter. Ju yngre barn desto oftare är föräldrarna med. När barnen är små och/eller inte kan tala så brukar föräldrarna tala för barnen.

Vi kan bli bättre på att låta barnen komma till tals. Jag tror att en utbildning i sam- talsmetodik och där med en särskild inriktning mot barn vore bra.

Vilken information ger du till asylsökande barn?

Mottagningshandläggarna gav varierade svar på frågan vilken information de ger till asylsö- kande barn. Svaren varierade från att de inte ger barnen någon information, till att de bland annat berättar om asylprocessen, lagar, barnens rättigheter och skyldigheter. Några handlägga- re gav även barnen samhällsinformation.

52

Ingen i dagsläget då man tagit bort Familjesamtalen och uppföljningssamtalen. Jag gör Mottagningens utredningssamtal och det finns lite tid för info. Jag ger kort info om rätt till skola samt sjukvård och tandvård.

Jag ger oftast information om rätten till skola och sjukvård. Men det är avhängigt vilket tidsutrymme jag har.

Att de har samma rättighet till sjukvård och skola som svenska barn. Att barnaga är förbjudet.” Barns rättigheter, svenska lagar rörande barn, skola, barnomsorg, sjukvård, BUP, hälsovård (skolhälsa och BVC) tandvård och föräldrars skyldighe- ter, möjligheter på barns fritid.

Information om skola, vad det innebär att vara barn/ungdom i Sverige. Vad som händer när man har ansökt om asyl och vad som händer när ett positivt resp. nega- tivt beslut om asylansökan inkommer till mottagningsenheten.

Försöker förklara hur asylprocessen går till. Hur beror på ålder. Informationen sker med förälder närvarande om skola, fritid, sjukvård, lagar i Sverige. Samtidigt försöker vi bilda oss en uppfattning om hur barnet mår, föräldraförmåga, bak- grund, med mera.

Beroende på ålder, små barn blir det till god man och familjen de bor hos. Att för- klara olika ansvarsområden. Migrationsverkets olika enheter/roller, asylproces- sen, socialtjänstens ansvar, hälso/tandvård, ekonomin, LMA kortets funktion samt bankkorts info, om inte god man har tidigare förklarat sin roll så gör vi det också, vikten av kontakt med anhöriga i hemlandet. Är barnet ca 8-9 år och förstår sam- manhanget något så när, kan jag rikta mig mer till barnet. Vid underrättelser av negativa beslut avgör god man om de små barnen ska vara närvarande, bra om familjen de bor hos är med. Är de 8-9 så förklarar man på den nivån.

Anpassat efter deras ålder så informerar vi om asylprocessen, om LMA och KUB kort, om återvändande, Vi informerar om deras beslut och vad det innebär. Vi in- formerar om id och AT-UND, Information om Sverige och dess myndigheter, lag

53

och demokrati. Om Dublinförordningen informerar vi, om tystnadsplikt, om sjuk- vård och tandvårdsregler, om godman och om offentligtbiträde. Vi informerar också om våra olika roller på Migrationsverket. Vi informerar om hur man ansö- ker om dagersättning och särskilt bidrag. Allt utifrån vilken ålder eller kapacitet de har för att ta till sig informationen.

Vilken information ger du till asylsökande ungdomar?

De flesta mottagningshandläggarna som besvarat enkäten svarade att de ger samma informa- tion till asylsökande barn som till asylsökande ungdomar. Några av respondenterna förtydli- gade att de gav samma information men att informationen var lite mer detaljerad. Information som ges till ungdomarna av handläggarna varierade mellan att ungdomarna räknas som barn tills de fyller 18 år, möjlighet att studera på gymnasium, fritidsaktiviteter, särskilda bidrag och vart de kan vända sig om de mår dåligt.

Samma som ovan men lite mera detaljerat, då ungdomarna kan ta till sig mera info än vad barn gör.

Infosamtal, Mina arbetsuppgifter - asylprövningens arbetsuppgifter. Asylproces-

sen, dagersättning, transitboende, LMA och KUB-kort, vikten av att ha kontakt med familjen. Rätten att ringa hem ett kortsamtal i veckan från boendet, hur bar- net/ungdomen mår. Underrättelse av avslags beslut, kort om vad beslutet innehål- ler, varför det blev avslag, skriva på underrätelsekvitt och varför, vad som kom- mer att ske sedan med överklagande etc., att barnet ska börja fundera på vilka möjligheter som det har i hemlandet om det skulle bli avslag i domstolarna. Att det ska kontakta anhörig och informera om beslutet. Underrättelse av permanent- uppehållstillstånd. Gratulerar barnet/ ungdomen och säger något om kort varför den har fått stanna. Informerar om pappersexercisen som god man och barnet ska göra för att registrera in beslutet efter själva samtalet. Informerar om de tre ogil- tighetsreglerna. (Broschyr behövs???) Informerar om att barnet/ungdomen kom- mer skrivas ut 30 dagar efter beslutet. De ska skicka in LMA- och bankkortet. Jag brukar dela ut ett frankerat kuvert till god man med uppmaningen att sända in de båda korten.

54

Godman är alltid med. När vi får förordnandet kallar vi till information. Informa- tion ges om asylprocessen. Att det är ett tillfälligt boende och att det blir en flytt inom kort på grund av att det är ett Ankomstboende. (Transit för ungdomar brukar jag förklara det som.) Hur viktigt det är att ha kontakt med sina anhöriga, så dom också vet hur ungdomen mår och om det skulle hända något, som anhöriga bör veta bl. a. hur det går i asylprocessen eller om en olycka skulle hända. Information om DB och SÄB och att alla eftersökningar görs av G-M. Att pengarna går in på ett bankkort. All information om detta bankkort ges. Även information om LMA- kort, sjukvård och skola.

Vid info samtalet samma som ovan men här riktar jag mig till sökande. Brukar även ge lite samhällsinformation, t.ex om knivlagen, rätten om sin egen kropp, ut- nyttjande av ungdomar och kanske exempel på det, att vi har religionsfrihet samt att vi själva väljer vem de gifter sig med. Just samhällsinformationen kan ibland hjälpa god man att fortsätta samtalet. Pratar också om vilka anhöriga som finns kvar i hemlandet och att de håller kontakten med dem eller att försöka få kontakt med dem. Pratar också redan vid första samtalet om att många får negativa beslut och att de kan hända dem. Vid underrättelse av negativa beslut att sammanfatta beslutet och förklara så att det blir begripligt för sökande. Vid put samtalet om vad som ska göras den närmaste tiden och även påminna om vikten att ha kontakt med anhöriga i hemlandet.

Har du något skriftligt informationsmaterial? I sådana fall kan jag ta del av detta? Om inte, vilket slags material anser du måste komma till stånd?

Respondenternas svar synliggör att Migrationsverket inte har något skriftligt informationsma- terial som handläggarna ska förse barnen med. Dock hänvisar några av mottagningshandläg- garna till att de skriver ut en del informationsmaterial från Migrationsverkets webbplats men informationen som återfinns där är i dagsläget inte anpassat för barn. Några av handläggarna beskriver att de skriver ut information från frivilliga organisationers webbplatser. Två av re- spondenter svarade att deras enhet har en checklista/manual över ämnen som handläggarna bör informera barnen om. De flesta av mottagningshandläggarna som besvarat enkäten fram- för deras åsikter om att det är av stor vikt att barnanpassat informationsmaterial utvecklas centralt så att alla handläggare förser barnen med samma information på barnens nivå.

55

Jag anser att det inte finns ett bra informationsmaterial till dessa ungdomar. Det bör finnas informationsblad pedagogiskt utformat så dessa ungdomar förstår. Idag förklarar jag det mesta och Godman känner också till hur det fungerar och stöttar ungdomen i deras frågor.

Har inget informationsmaterial speciellt till barn/ungdomar. Önskemål: Asylpro- cessen, återvändande processen, Dublinförfarandet, något som förklarar alla dessa människor som finns runt den unge, vart de tillhör och vad de gör. Något till fa- miljerna som den unge bor hos, som oftast är anhöriga/bekanta och som förklarar ansvarsområden olika aktörer har.

Nej, vi har inget sådant. Det behövs informationsmaterial om asylprocess (att den kan sluta på två sätt och att det inte är barns ansvar att försöka få uppehållstill- stånd), skola, vård, tandvård, vikten av fritidssysselsättning (förmedling av lokal info), lagar om aga, könsstympning.

Vi har inget skriftligt material. Utan vid behov trycker vi ut information om frivil- ligorganisationer och sysselsättning. Behov finns av information till barnen. För att förklara om asylprocessen och vad som händer. Även behov av information om hur man mår känslomässigt. Vore bra med skriftlig information om den psykiska aspekten för föräldrar och barn att vara asylsökande med vad det innebär i skola och på fritid och med ovisshet och oro.

På enheten har man tagit fram en checklista inför utredningssamtalet, samt kom- pletterande frågor till utredningsmallen. Jag bifogar dom. Vi efterlyser att barn- protokollet för utredningssamtalet ska utvecklas. Idag är den ett skämt. Det står ingenting i den. Och om alla ska jobba på samma sätt är det viktigt att den utveck- las centralt, så att vi undviker lokala varianter. Fram till dess använder vi ”vår”. Bättre än ingenting alls!

Jag använder mig av en slags manual för att inte missa viss information. Denna är dock inte komplett. Viss ledning finns i MUS-protokollet. Det bör finnas en en-

56

hetlig informationsmall för alla barn och ungdomar för att garantera att alla får samma information.

Jag efterfrågar information till barn/ungdomar/föräldrar om rätten att söka särskilt bidrag och för vad man kan söka. Eftersom familjerna lever under mycket knappa ekonomiska förhållanden är det mycket viktigt att föräldrarna får denna informa- tion för att kunna tillvarata sina barns rättigheter samt tillgodose deras behov.

Är det något mer du vill tillägga?

Det är flera mottagningshandläggare som har efterfrågat barnanpassat informationsmaterial då de anser att det finns ett stort behov av sådant material. Utvecklandet av ett informationsmate- rial för och om asylsökande barn kommer även förbättra rutinerna när det gäller att alla barn ska få samma bemötande och informationsmaterial.

Ser fram emot att vi får tillgång till ett barnanpassat info-material. Det har vi efter- frågat länge!

Välutarbetat informationsmaterial är av stor vikt – i synnerhet när mottagningsen- heterna ofta saknar resurser till att ha kontinuerlig kontakt med de asylsökande familjerna. Det är även viktigt att förskolepersonal samt lärare och andra som mö- ter asylsökande barn och familjer känner till hur asylprocessen fungerar samt un- der vilka ekonomiska förhållanden familjerna lever.

För att säkerställa att barnen får möjlighet att komma till tals så tror jag att det måste finnas med som en åtgärd i vårt dataprogram Skapa som vilken åtgärd som helst som ska göras och beskrivning hur och vad sades, alltså dokumentation.

Det finns ett stort behov av kunskap om hur man talar med barn och vilka rättig- heter asylsökande barn har. Det finns också en stor brist på rutiner, och på förank- ring av gällande intentioner och rutiner. Frågor som rör barn i familj är oftast det man först prioriterar bort.

57