Intervjuer och enkäter besvarade av lärare

Har du kunskap om asylprocessen?

Ja i stora drag, säger några lärare. En annan utvecklar och förklarar att kunskapen kommer från både hennes utbildning Svenska som andraspråk och via erfarenhet både vid positiva besked och när barnen bara försvinner. Andra lärare har formulerat att de har någon eller be- gränsad kunskap om asylprocessen.

En gång var vi på en förläsning på migrationsverket och fick veta lite om hur asylprocessen går till. Utöver det har vi inga kunskaper om asylprocessen.

Vi har god information om asylprocessen. Migrationsverket har varit här och in- formerat. Däremot har vi inte insikt i varje enskilt barns asylprocess. Endast om föräldrarna upplyser oss om var de befinner sig i denna på grund av tystnadsplik- ten mellan skola och migrationsverket.

Pratar barnen om asylprocessen?

De flesta lärare säger att barnen inte pratar om asylprocessen men någon lägger till att barnen inte pratar om hur processen går till, men de frågar om hur lång tid det kan ta innan de får veta beslutet. En lärare berättar att det är mycket sällan barnen tar upp något med asylprocessen och det sker nästan bara när de vill ha ledigt för att åka till sin advokat eller när de vill ha in- tyg på att de går i skolan.

41

En av lärarna påpekar att hon tror att barnen inte är medvetna om att de är asylsökande i de flesta fallen och de förstår inte vad asylsökande innebär. Men när denne läraren har haft bar- nen ett tag och känner att de är mogna för att prata om det så tar hon upp det. Därefter infor- merar hon deras föräldrar om att hon har berättar för barnen att de är asylsökande. Vidare be- rättade hon;

Flyktingenheten är inte så bra på detta men jag tänker att det är kanske lättare om jag gör det som har en relation till barnen. Ibland gråter barnen men får ta det då. Barn är ofta mycket bättre än vuxna på att tackla sådant.

Andra lärare menar att barnen inte pratar om asylprocessen för de har inte tillräckliga språk- kunskaper för att göra det. Säger barnen något om asylprocessen är det i regel när de har fått beslut på asylansökan.

Oftast sent i processen då de fått flera avslag. Annars endast om de fått positivt besked.

Om ja, vad sägs? Om nej, vad tror du att det beror på?

En lärare berättade att de få gånger barnen pratar om asylprocessen frågar de bland annat om hur lång tid det tar att få beslut på en asylansökan och vem det är som bestämmer om de får stanna i Sverige.

När de har fått beslut så frågar de om hur man överklagar. När får man beslut? Vem bestämmer om man får stanna? Tror du att vi får stanna om vi överklagar? Hur många gånger kan man överklaga? Det är ovissheten som är jobbig för bar- nen.

Läraren som i föregående fråga tog upp att hon tror att många barn inte känner till att de är asylsökande menar att det är en av anledningarna till att barnen inte pratar om asylprocessen. Andra lärare fortsätter på sin tidigare tanke om att de nyanlända barnen inte har språket för att prata om asylprocessen. De menar även att det kan vara så att barnen kan ha fått lära sig hemma att de inte ska prata om det, då det kan vara känsligt. Det kan vara mycket känslor och barnen vill inte prata om det för det är jobbigt.

42

Jag tror att de inte pratar så mycket om själva asylprocessen då de inte har sån stor kunskap om den och hur den går till. Barnen pratar dock väldigt mycket om av- slag, utvisning och polisen.

Det de pratar om är om/när de har fått uppehållstillstånd och lite om oron innan de får det. Får barnen avslag märks det oftast på dem men de pratar inte så mycket om det. Jag tror att barnen vet alldeles för lite om hur asylprocessen går till, till exempel kan en del barn fråga om varför de inte har de fyra sista siffrorna i per- sonnumret när de ser att andra barn har det. Dessutom tror jag att en del barn inte vill prata om detta, dels på grund av att de inte vill att andra ska veta, dels på grund av att de själva inte vill tänka på det.

Vilka frågor brukar barnen ställa när de är nyanlända i Sverige?

De har inget språk att fråga med i början men de träffar exempelvis sjuksköters- kan med tolk, kan få info om exempelvis sjukvård där.

En lärare förklarar att de asylsökande barnen frågar väldigt lite till en början. ”De är på något sätt avslagna när de kommer. De är tysta och lugna. Finner sig till ro. De vill bara ha struktur på sitt arbete.” När de är nyanlända vill de bara lära sig svenska och komma in i det svenska skolsystemet. Medan andra lärare ger exempel på vilken typ av frågor som barnen kan ställa gällande skolsystemet.

Hur lång tid tar det innan man lär sig svenska? Hur lång tid tar det innan man kommer till en vanlig klass? Det är mest skolfrågor barnen frågar om. De frågar även om bussarna, vilka nummer som går vart. De frågar även om bibliotek.

Mycket varierande utifrån vilket land man kommer ifrån och vilken skolbakgrund. Oftast är det frågor relaterade till skolan. Aga, läxor. Mellanöstern vill ha fler läx- or. Somalier är inte vana vid läxor. Skolsystem, raster och så vidare.

43

Då frågar dem om allt men de säger sällan något om sin asylprocess förrän vi som lärare tar upp det. Jag döljer inget för dem.

Att barnen frågar om allt, lite senare under asylprocessen håller även andra lärare om.

Sen frågar de om allting, om omvärlden, tandläkaren och andra lärare. Kompisar, meningsuppbyggnad, uttal. Barnen är som svampar – suger åt sig allt, de vill veta och lära sig. De frågar när asylprocessen blir klar.

De ensamkommande barnen har lite andra frågor. Vart hamnar jag sen? De vill gärna ha mitt nummer för att inte släppa tryggheten de har fått i skolan. De har allmän oro.

Om de närmar sig en utvisning undrar de över vilken klass de ska börja i när de kommer tillbaka till sina hemländer.

Har du som lärare någon kontakt med Migrationsverket?

Jag har ingen kontakt med Migrationsverket men har kontakt med introduktions- handläggare och barnintroduktionshandläggare från kommunen efter att barnen har fått uppehållstillstånd.

En annan lärare är mer drivande i sin kontakt med Migrationsverket.

Jag tar kontakt. De tar inte kontakt med mig utan det är jag som tar kontakt och kräver att få veta hur det ligger till!

En lärare svarade att han har kontakt med Migrationsverket när barn med permanentuppe- hållstillstånd börjar i klassen. En lärare berättade att hon har kontakt med en mottagnings- handläggare med barnansvar då hon har oro för ett specifikt barn. En lärare berättade att hon inte har så mycket kontakt med dem idag men när hon jobbade på en skola med enbart asyl- sökande hade de regelbundna kotakter med Migrationsverket. Majoriteten av lärarna svarade ett koncist nej på frågan.

44

Nej, personligen har jag inte haft det ännu. Men flera andra lärare som jag samar- betar nära med har haft det angående gemensamma elever.

Nästan ingen kontakt. När jag kallar ett barn till ett inskolningssamtal och om de inte kommer till samtalet, jag ringer deras handläggare för att ta reda på om de finns kvar på den adress eller om de har lämnat landet. Ibland gör jag det innan jag kallar dem till samtalet.

Om ja, är kontakten givande? Om nej, är det något du anser bör förändras?

Flera lärare är intresserade av att ha någon form av kontakt med personal från Migra- tionsverket.

Vi har ingen kontakt men jag anser att de bör ta kontakt med oss när de får veta att vi har asylsökande barn. Men det kan vara så att ansvaret ligger på kommunen. Flyktingenheten har vi kontakt med.

Jag tycker att det är en viktig kontakt att ha, så att vi ser helheten kring barnet. Förr försökte vi träffas minst en gång om året för att diskutera allmänna frågor, till exempel bostadsmiljö, förhållningsätt, fritidssysselsättningar, skolans roll och så vidare.

Det vore bra med mer kontakt vid uppstart med varje barn. Vi har kontakt med in- troduktionsteamet.

Läraren som har regelbunden kontakt med Migrationsverket menar att kontakten har varit givande. Medan en annan uttrycker att kontakten har varierande kvalitet.

Ja, kontakten brukar vara givande. Ofta handlar det framförallt om informations- utbyte eller att kontaktpersonen på Migrationsverket bör ta kontakt med familjen angående t.ex. frånvaro från skolan.

45

Det är till och från, avgörande vem man pratar med. Bemötandes kan ibland vara lite otrevligt, lite som om det är jobbigt att vi ringer och underrättar dem om bar- nens situation eller ber om uppgifter.

Vilken information gällande asylsökande barn skulle du vilja att Migrationsverket ska- par till lärare i skolan?

Flera lärare efterfrågar informationsmaterial som beskriver asylprocessen på ett lättförståeligt sätt som kan användas av lärarna för att prata med barnen om asylprocessen och för att lärarna själva ska få kunskap om asylprocessen. Lärare efterfrågar även en kontakt med Migrations- verket då lärarna vill bli informerade om vart i asylprocessen de asylsökande barnen befinner sig. Till exempel kan ett negativt beslut på en asylansökan förklara ett förändrat beteende hos ett barn och om lärare får sådan information menar de att de kan förbereda barnet för återvän- dande som skulle kunna underlätta processen för barnet. En lärare undrar vilka rättigheter barnen har och hur lärare bör agera i situationer då de till exempel misstänker att ett barn hål- ler på att bli apatiskt.

Tre lärare ifrågasatte om det är lärarna som ska prata med barnen om asylprocessen då de menar att deras jobb är att endast lära ut svenska och sådana diskussioner bör överlåtas till individer som är mer insatta i ämnet.

Är det vi som ska informera om asylprocessen? Kanske bättre om de som är jätte- kunniga som tar den delen. Vi ska lära barnen svenska.

Det vore bra med broschyr på skolan om asylprocessen som är utvecklad för barn. Det måste vara om hela förloppet men man kan inte belasta alla lärare med det utan främst de lärarna som är berörda. Men alla bör ha övergripande kunskap om asylprocessen.

Alla lärare på en skola som vår, bör veta gällande regler kring asylprocessen.

Dels en allmän information om hur asylprocessen går till. Jag tror att det är många lärare som inte vet särskilt mycket om detta. Dels något slags stödmaterial med tips på hur man kan ta emot och arbeta med asylsökande barn.

46

Att ge oss en liten vink om var i asylprocessen familjen befinner sig så att man bemöter eleven på rätt sätt och får en förklaring till varför eleverna ibland agerar på ett annorlunda sätt än vanligt.

Det är viktigt att alla lärare på alla skolor får kunskaper om varför de här barnen är i Sverige, och hur de mår och hur föräldrarna mår. Mår deras föräldrar dåligt mår barnen också dåligt. Det är inte barnen som har valt att fly från sitt land. Där- för är det viktigt att man inte lägger skulden på barnen och bemöter dem med för- ståelse och göra deras tillvaro i skolan så trivsamt som möjligt att de känner de är lika värda som vilken annan elev som går i skolan.

Det är viktigt när migrationsverket har beslutat att utvisa ett barn ut ur Sverige att vi som arbetar på skolan får veta om det från migrationsverket istället från eleven. Det är då eleven mår sämst och behöver andras stöd mest. Det är viktigt då att eleven kan ta avsked av sina klasskompisar, lärare och de andra på skolan som eleven har träffat på skolan på ett bra sätt innan de hinner lämna landet. Att vi inte behöver gå och undrar vad son hade hänt och varför eleven inte kommer till sko- lan. Det skapar oro hos oss och bland de andra eleverna. Det är också viktigt att skolan får veta vad som händer efter asylprocessen. Vad gör migrationsverket för att ta hand om barn som mår dåligt när de har fått ett negativt besked.

Hur ska vi gå tillväga om vi märker att barnet håller på att bli apatiskt? Har poli- sen rätt att komma till skolan och hämta eleven? Har polisen rätt att förhöra de andra elever på skolan som har haft en nära relation till eleven? Kan gömda barn komma till skolan? Kan polisen komma till skolan och hämta eleven? Det är vik- tigt att vi får veta om hur vi ska gå tillväga om det förekommer en sådan situation.

Vilken information skulle du vilja att Migrationsverket ska utveckla till asylsökande barn?

En lärare tog upp problematiken med vem som har ansvaret att informera barnen då hon me- nade att om ingen har ett uttalat ansvar så kommer många barn att inte få den information de har rätt till. Hon vidareutvecklar att det inte räcker att informationen förväntas förmedlas av

47

föräldrarna då hon menar att många av föräldrarna mår så dåligt att de inte kommer kunna informera barnen på bra sätt.

Flera lärare uttryckte att barnen ska ha all information på deras nivå när de är mogna för det. Barnen bör få information om hela asylprocessen. En lärare tyckte även att kriterierna för att få asyl ska vara med för att förstå varför barnen får avslag på sin asylansökan. Vilka rättig- heter barnen har anser flera av lärarna är information som är av vikt att tas fram till asylsö- kande barn.

Lättförståelig information om hur asylprocessen går till, vilken hjälp de kan få och vilket ansvar olika myndigheter har.

Det är väldigt viktigt att alla asylsökande får information om hur svenska samhäl- let fungerar, hur skolan fungerar, tider, och vad de får göra och inte får göra och konsekvenser av sitt handlande osv. Får de information från början av deras vis- telse i Sverige kommer det att underlätta en hel del för dem själva och för övriga personer som de kommer att träffa under deras tid i Sverige.

Det skulle vara jättebra om det fanns information om asylärendets gång i någon form av lättläst saga, som även vi i skolan skulle kunna få ta del av och arbeta med. De behöver också behöva få en mer utförlig information om skolan och dess betydelse. Något som jag märkt saknas är information om fritidsaktiviteter. Bara för att man är asylsökande och inte kan språket ska man inte behöva vara hemma hela tiden utan ska få möjligheten att till exempel spela fotboll eller gå på gym- nastik.

Rättigheter och skyldigheter. Uppfostran i Sverige, regler. Gränsdragning. Hur ser vi på samhället (gäller både föräldrar och barn). Vi har sett att många tror att bar- nen är vuxna då de blir 16år inte 18år. Vi saknar att föräldrarna är delaktiga i bar- nens fritidssysselsättningar. Vi kan se 6-7 åringar gå ensamma på kvällstid genom hela stan till och från träningar. Ofta lever barnen sina egna liv utan aktiva vuxna.

48

Flera lärare förtydligade att de inte har haft så många asylsökande barn eller att de för tillfället inte har några asylsökande i klassen och de har därmed inte så mycket erfarenhet av att arbete med dem. Andra lärare hade ytterligare kommentarer att tillägga gällande varierade aspekter.

Det man ska tänka på först är att alla familjer inte kan läsa och skriva på sitt eget språk och många gånger saknar ett eget utvecklat språk, så muntlig och visuell in- formation är att föredra eller information på ett enkelt språk även om det är på de- ras hemspråk. Informationen bör kombineras text och bild, gärna med lättolkade kartor. De som tar emot familjerna kunde ha en rundtur i staden de bor i så att de hittar till tandläkare och vårdcentraler. Samarbete med skolorna så att de som har hand om barnen i skolan och som lär känna barnen väl och snabbt identifierar de- ras intresse, kan få ut barnen till olika idrottsföreningar eller estetiska program. Det man ska tänka på är att mycket post som kommer till familjen från exempel- vis sjukhusen är på byråkratisk svenska, även de första breven som välkomnar familjen till kommunen (jag har läst dem själv när barnen kommer med breven till skolan). Det vore bra om någon kontaktperson kan hjälpa familjen med sådana sa- ker.

Jag skulle vilja tillägga att samarbetet mellan skola, kommun (Soc och BUP) och migrationsverket behöver mer arbete. Som det är idag så finns det inget samarbe- te/samverkan, och jag anser att det är viktigt. Vi har ofta kontakt med Soc, BUP och migrationsverket.