Asylsökande familjer

Vilken information har asylsökande barn fått av Migrationsverkets mottagningshandlägga- re?

En 17-åring flicka berättade att trots hon har varit i Sverige i nio månader känner hon inte till sina rättigheter. Under intervju med Familj C som bland annat bestod av två barn, 4 respektive 8 år, berättade föräldrarna att när det gäller att få information om vad det innebär att vara asylsökande så har endast föräldrarna fått information om detta. En 10-årig pojke visste inte vad ordet asyl betyder och han visste inte heller att han och hans familj är asylsökande. Övri- ga asylsökande barn som deltog i intervjuer med sina familjer uppgav att de endast har fått information om rätt till skolgång. Utifrån respondenterna svar har de asylsökandebarnen som anlände till Sverige inte fått någon information av mottagningshandläggare mer än rätt till skolgång. Detta är inte förenligt med ett barnperspektiv där barnen ska få förståelse och han- terbarhet gällande sin egen situation genom information (Iwarsson 2007:77).

Om och när får de asylsökande barnen komma till tals under asylprocessen enligt respon- denterna?

59

En 17-årig flicka berättar att hon har fått tala med personal på Migrationsverket en eller två gånger. Mottagningshandläggaren ville veta hur det går i skolan för henne. En tioåring pojke som blev intervjuad för denna uppsats blev tillfrågad om någon som har pratat med honom från Migrationsverket men han svarade nej. På frågan om vuxna lyssnar på barn i Sverige svarade en 17-årig pojke, ”För att vara ärlig så nej! Det är bara mina lärare som har lyssnat på mig.”

Barnperspektiv har två infallsvinklar enligt Bodil Rasmusson, varav den ena är barnets uppfattning och vilja och den andra är vuxnas perspektiv för vad som är bäst för barnet utifrån beprövad forskning och erfarenhet (Rasmusson 1994:6-7,9). För att vuxna ska kunna ta del av barns uppfattning och vilja är det viktigt att barnen får komma till tals för att kunna förmedla sina åsikter och utifrån de asylsökande barnen som anlände med sin familj till Sverige har rätten att komma till tals inte blivit tillgodosedd på Migrationsverket. En del av barnperspek- tivet innebär att barn ska känna att vuxna tar barnen på allvar. En 17-årig pojke berättade om att det endast är hans lärare som har lyssnat på honom. Det är viktigt att vuxna tar barn på allvar men det innebär inte att barn ska få bestämma allt (Iwarsson 2007:77).

Vilken information för barn bör utvecklas gällande asylprocessen och livet som asylsökan- de enligt de asylsökande barnen?

En 17-åring som deltog i intervju för denna uppsats, menar att en lättare version av asylpro- cessen bör vara i informationsmaterial till asylsökande barn. Han menar att det är viktigt med en lättare version av asylprocessen för att den ska bli förståelig. Vidare menar han att det bör endast vara hållpunkter för hur en utredning går till. Han anser att det endast bör vara håll- punkter då han menar att det aldrig går till som det står, och det är onödigt att ha med punkter som inte har betydelse. 17-åringen menade även att det bör vara information om var asylsö- kande ungdomar kan vända sig om de mår dåligt, till exempel BUP (Barn och Ungdoms Psy- kiatrin).

En 8-åring blev tillfrågad vad han ville veta när han kom till Sverige och hans svar var att han ville lära sig svenska för att kunna prata med kompisar, hur man stavar, lära sig hur man uppför sig i skolan och regler. Under intervjuns gång enades han och hans lillasyster om att det bör stå något om träning och sport i ett kommande informationsmaterial riktat till asylsö- kande barn.

60

När barnen i familj D (13 och 17 år) blev tillfrågade om vad som kan vara bra att veta när barn kommer till Sverige så svarade den 13-åriga sonen ”svensk kultur, traditionen, hur sam- hället fungerar, språket och utbildningen.”

De asylsökande barnen efterfrågar informationsmaterial för att förstå sin tillvaro, såsom asylprocessen, hur samhället fungerar och hur det vardagliga livet kan underlättas som till exempel skolfrågor och angående svenska språket, vilket behövs för att kunna göra sig för- stådd och även motta information. Barnen ville även ha information om hälsorelaterade frågor såsom vart asylsökande barn kan vända sig om de inte mår bra eller information om möjlighe- ter att utöva diverse träningsaktiviteter. Det är mänskligt att vilja förstå det som händer och information är ofta en väg till insikt och känsla av trygghet. Med ökad kunskap om oss själva, våra möjligheter och rättigheter kan känslan av begriplighet öka (Iwarsson 2007:85). Informa- tion kan handla om olika saker, det kan till exempel vara att förstå lagar, få kunskap om vart stöd kan erhållas. Det kan även vara att förstå samhället eller få insikt i den egna familjesitua- tionen (Iwarsson 2007:81-82).

Vilken information bör utvecklas gällande asylprocessen och livet som asylsökande barn enligt vuxna omkring barnen?

Föräldrar till en 7-årig flicka menar att det är viktigt att barn får information om utbildning, hälsovård och integration. Med följdfrågan om exempel kan ges på vad de menar med integra- tion i detta fall, så förklarade föräldrarna att barn ska få kännedom om hur samhället fungerar, då det svenska samhället skiljer sig från Balkan. Föräldrarna avslutar med att säga att barnen bör kunna sina rättigheter, skyldigheter och regler men det är i första hand till föräldrarna som viktig information bör komma. De menar att när föräldrarna är välinformerade kan de förklara för sina barn. Föräldrar som är välinformerade kan förklara viktig information för sina barn men som några lärarrespondenter i denna uppsats har påtalat kan föräldrarna må så dåligt av sin livssituation som asylsökande att de inte kan förmedla viktiga budskap till sina barn. Där- för bör inte föräldrarna vara enda vägen till att de asylsökande barnen ska få information gäl- lande sin situation som asylansökande. Detta då det kan innebära att barnet i fråga inte får ta del av information som annars skulle kunna ge barnet en viss känsla av kontroll och trygghet i sin tillvaro (Iwarsson 2007:81-82).

Hur kan Migrationsverket ta tillvara på barnperspektivet i sin verksamhet när det gäller information till asylsökande barn och deras rätt att få komma till tals?

61

Många av de asylsökande respondenterna har önskemål om att information om asylprocessen ska ges både muntligt och skriftligt än endast muntligt. Flera av respondenterna påpekar dock att material som ges skriftligt inte ersätter att informationen bör ges muntligt. Detta eftersom flera asylsökande individer kan vara analfabeter. I Unicefs rapport Lyssna på oss! Rapport om

barns upplevelser som asylsökande i Sverige hade alla av de deltagande ungdomarna i under-

sökningen ett eller flera syskon och majoriteten av ungdomarna ville inte oroa eller uppröra sina föräldrar med frågor om asylprocessen utan de sökte hellre tröst hos sina syskon (Unicef 2007:11). Genom ett skriftligt material kan barnen själva ta del av information om sin egen situation. Detta kan ge barnen en ökad förståelse och att de upplever att de har mer kontroll över sitt liv än att de är beroende av att vuxna informerar dem. Ungdomarna förklarade att de inte ville oroa sina föräldrar. Utan ett skriftligt material ökar därmed risken att barnen lever i ovisshet angående sin situation som asylsökande (Iwarsson 2007:85).