Lärare

Av lärarna som var respondenter till denna uppsats var det endast ett fåtal som kände till asyl- processen i stora drag medan majoriteten har uttryckt att de har någon eller begränsad kun- skap om asylprocessen. Även om formuleringarna i stora drag och någon kunskap är snarlika finns där en viss skillnad, vilket kunde upptäckas då dem som ansåg att de hade kunskap om asylprocessen i stora drag var mer specifik gällande hur de har förvärvat denna kunskap.

Om och när får de asylsökande barnen komma till tals under asylprocessen enligt respon- denterna?

Denna fråga är främst avsedd för att besvara med hjälp av mottagningshandläggares och asyl- sökande individers datainsamling för denna uppsats. Däremot är det intressant att synliggöra om, och vilka frågor de asylsökande barnen frågar lärarna under tiden för asylprocessen. Detta för att uppmärksamma vilka ämnen som återkommer bland barnens frågor och berättelser. Eftersom de asylsökande barnen spenderar mycket tid med lärarna till skillnad från mottag- ningshandläggarna som träffar barnen korta stunder. Barnen ställer kanske frågor till lärarna gällande livet som asylsökande barn. Däremot berättade de flesta lärarrespondenterna att bar-

65

nen i regel inte pratar om asylprocessen. Dock la några lärare till att barnen inte pratar om hur processen går till, men att de frågar om hur lång tid det kan ta innan de får veta beslutet på asylansökan eller hur en överklagan går till. En lärare berättar att det är mycket sällan barnen tar upp något med asylprocessen och det sker nästan bara när de vill ha ledigt för att åka till sin advokat eller när de vill ha intyg på att de går i skolan.

En av lärarna påpekar att hon tror att barnen inte är medvetna om att de är asylsökande i de flesta fallen och de förstår inte vad det innebär att vara asylsökande. Andra lärare menar att barnen inte pratar om asylprocessen för de har inte tillräckliga språkkunskaper för att göra det. Säger barnen något om asylprocessen är det i regel när de har fått beslut på asylansökan för- tydligade flera lärare.

När de har fått beslut så frågar de om hur man överklagar. När får man beslut? Vem bestämmer om man får stanna? Tror du att vi får stanna om vi överklagar? Hur många gånger kan man överklaga?

Lärarna berättade att de asylsökande barnen frågar väldigt lite till en början. Medan andra lärare ger exempel på vilken typ av frågor som barnen kan ställa gällande skolsystemet som är temat som synliggörs i lärarnas svar som det mest representerade ämnet som nyanlända asyl- sökande barn frågar.

Hur lång tid tar det innan man lär sig svenska? Hur lång tid tar det innan man kommer till en vanlig klass? Det är mest skolfrågor barnen frågar om. De frågar även om bussarna, vilka nummer som går vart. De frågar även om bibliotek.

Medan lärarna förklarar att senare under asylprocessen blir barnen lite mer öppna och ställer fler frågor men barnen pratar fortfarande väldigt begränsat om sin asylprocess.

Då frågar dem om allt men de säger sällan något om sin asylprocess förrän vi som lärare tar upp det. Sen frågar de om allting, om omvärlden, tandläkaren och andra lärare. Kompisar, meningsuppbyggnad, uttal. De frågar när asylprocessen blir klar.

66

Vilken information bör utvecklas gällande asylprocessen och livet som asylsökande barn enligt vuxna omkring barnen?

Flera lärare uttryckte att barnen ska ha all information på deras nivå när de är mogna för det. Att barnen ska få ta del av information på en nivå som är förståelig för dem är kopplat till barnperspektivet (Iwarsson 2007:77). Barnen bör få information om hela asylprocessen. En lärare tyckte även att kriterierna för att få asyl ska vara med för att förstå varför barnen får avslag på sin asylansökan. Vilka rättigheter barnen har anser flera av lärarna är information som är av vikt att tas fram till asylsökande barn. Genom att förklara hela asylprocessen och även förtydliga kriterierna för att få asyl och vilka rättigheterna barnen har leder till att barnen får ökad förståelse för sin situation. Detta kan i sin tur leda till en känsla av trygghet för bar- nen trots den ovissa situation barnet befinner sig som asylsökande barn (Iwarsson 2007:85).

Det skulle vara jättebra om det fanns information om asylärendets gång i någon form av lättläst saga, som även vi i skolan skulle kunna få ta del av och arbeta med. De behöver också behöva få en mer utförlig information om skolan och dess betydelse. Något som jag märkt saknas är information om fritidsaktiviteter. Bara för att man är asylsökande och inte kan språket ska man inte behöva vara hemma hela tiden utan ska få möjligheten att till exempel spela fotboll eller gå på gym- nastik.

Flera lärare efterfrågar informationsmaterial som beskriver asylprocessen på ett lättförståeligt sätt som kan användas av lärarna för att prata med barnen om asylprocessen, och även för att lärarna själva ska få kunskap om asylprocessen.

Det vore bra med broschyr på skolan om asylprocessen som är utvecklad för barn. Det måste vara om hela förloppet men man kan inte belasta alla lärare med det utan främst de lärarna som är berörda. Men alla bör ha övergripande kunskap om asylprocessen.

Lärare efterfrågade information om hur de ska gå tillväga om de märker att ett barn hål- ler på att bli apatiskt. Lärare önskade även information om hur polisen kan agera när det gäller asylsökande barn. Exempel på frågor är om polisen har rätt att komma till skolan

67

och hämta eleven? Har polisen rätt att förhöra de andra elever på skolan som har haft en nära relation till eleven? Kan gömda barn komma till skolan? Läraren som ställde frå- gan menar att det är viktigt att lärarna får veta om hur de ska gå tillväga om det före- kommer sådana situationer.

Hur kan Migrationsverket ta tillvara på barnperspektivet i sin verksamhet när det gäller information till asylsökande barn och deras rätt att få komma till tals?

Lärare påpekade att det är ovissheten som är jobbig för barnen. Om barnen får tillgång till mer information om sin egen situation skulle detta innebära att barnen känner mer kontroll och trygghet i sin tillvaro. Detta eftersom alla människor har under hela livet, behov av kunskap av olika slag. Det är mänskligt att vilja förstå det som händer och som tidigare nämnt är in- formation ofta en väg till insikt och känsla av trygghet. Genom att få ta del av information om sin egen situation kan barnen känna förståelse och att de har mer kontroll över sitt liv än om de lever i ovisshet (Lundberg 2009:47,98; Iwarsson 2007:85).

Flera lärare efterfrågade information och material för att de ska kunna hjälpa barnen att förstå sin situation då det är lärarna som träffar barnen på en regelbunden basis men det fanns även lärare som var skeptiska till om det är dem som ska prata med barnen om asylprocessen. Majoriteten av lärarrespondenterna ville ha informationsmaterial för att kunna förklara asyl- processen för barnen men några var tveksamma till lärarnas roll i samband med att prata med barnen om asylprocessen. Detta synliggör att det finns olika inställningar till om lärarna vill vara en brygga mellan Migrationsverket och de asylsökande barnen. Det ingår inte i lärarnas arbetsuppgifter i dagsläget att ”ta över” Migrationsverkets och kommunens roll när det gäller att informera de asylsökande barnen. Men eftersom lärarna har en regelbunden kontakt med barnen kan ökad kunskap bland lärarna som arbetar i förberedelseklasser med asylsökande barn, leda till att skolan blir en naturlig plattform för att barnen ska få mer förståelse gällande sin situation. Att få förståelse för sin tillvaro är viktigt då det många gånger är ovissheten som är jobbigt för barnen (Iwarsson 2007:81-82).

En lärare tog upp problematiken med vem som har ansvaret att informera barnen då hon menade att om ingen har ett uttalat ansvar så kommer många barn att inte få den information de har rätt till. Hon vidareutvecklar att det inte räcker att informationen förväntas förmedlas av föräldrarna då hon menar att många av föräldrarna mår så dåligt att de inte kommer kunna informera barnen på bra sätt. Det är viktigt att ledningen för Migrationsverket skapar tydliga rutiner gällande vilken grundläggande information de asylsökande barnen ska få ta del av och

68

även hur arbetet ska genomföras för att barnen ska få komma till tals på myndigheten. Det måste med andra ord vara tydligt formulerat i styrdokument och interna rutiner för att ett barnperspektiv ska implementeras i myndigheten (Barnombudsmannen 2008:5).