Ensamkommande barn

Vilken information har asylsökande barn fått av Migrationsverkets mottagningshandlägga- re?

Åtta av de nio pojkarna på boende X har talat med någon från Migrationsverket. Medan åtta av tio ungdomar på boende Y sa att de inte har pratat med någon från Migrationsverket. Skill- naden i hur många som har talat med personal på Migrationsverket kan förklaras i att flera på boende Y nyligen har anlänt till Sverige till skillnad från boende X där majoriteten av ungdo- marna har varit i Sverige i flera månader. Alla tio respondenter på boende Y svarade att de inte har fått någon information om att vara asylsökande. Vilket kan förklaras utifrån att ingen av dem har pratat med någon på Migrationsverket ännu.

En pojke från boende X berättade att han har fått information om Dublinförordningen men inte om asylprocessen. En annan pojke sa att han har fått information om Dublinförordningen och om varför fingeravtryck tas i samband med asylansökan. Han fick även veta att Grekland är undantaget om att skicka tillbaka de asylsökande barnen till landet om det var där de fick ge sina fingeravtryck. Några av pojkarna som deltog i intervjun berättade att de har fått in- formation att de måste de jobba eller studera om de får uppehållstillstånd, men annars har de inte fått någon omfattande information från Migrationsverket.

När det gäller om ungdomarna har kunskap om sina mänskliga rättigheter så sa en av re- spondenterna, som vid intervjutillfället endast varit i Sverige två dagar, ”Vi har rätt att tala, göra som vi vill som barn och gå till skolan”. Majoriteten av de ensamkommande barnen

62

uppger att de har ingen eller väldigt lite kunskap om sina rättigheter. Ingen av de ensamkom- mande barnen på boendena X och Y kände till barnkonventionen. Med andra ord har detta inte informerats av Migrationsverkets handläggare som har kommit i kontakt med åtta av de ensamkommande barnen. Det kan även vara så att handläggare i vissa fall har informerat om ungdomarnas rättigheter men beroende på ungdomarnas situation som asylsökande och det eventuellt var annan information som gavs som har bidragit till att de inte minns någon sådan information. En skillnad kan synliggöras mellan de asylsökande barnen som anlände till Sve- rige tillsammans med legala vårdnadshavare. Skillnaden är att fler av de ensamkommande barnen berättade att de hade fått viss information av mottagningshandläggarna såsom infor- mation om Dublinförordningen. Medan barnen som anlände med sin familj till Sverige har endast fått information om att de har rätt till skolgång.

Om och när får de asylsökande barnen komma till tals under asylprocessen enligt respon- denterna?

Jag frågade de ensamkommande barnen om de tycker att vuxna lyssnar på ungdomar i Sveri- ge. Ungdomarna berättade att de inte har pratat med så många vuxna i Sverige så de vet inte, medan någon lägger till att vissa vuxna lyssnar, men inte alla.

Vilken information bör utvecklas gällande asylprocessen och livet som asylsökande enligt de asylsökande barnen?

Jag berättade kort om barnkonventionen för de ensamkommande barnen och de tyckte att det vore bra att ha med barnkonventionen i informationsmaterial riktat till asylsökande barn.

De ensamkommande barnen hade flera frågor som de ställde till mig då jag intervjuade dem. Att de frågade mig betyder att det finns ett behov av information som bland annat be- handlar skolfrågor såsom när om de får gå och hur går det till att hyra en lägenhet samt hitta jobb. Det efterfrågades även information gällande hur samhället fungerar och vilka lagar som gäller i Sverige. Nedan synliggörs teman som återkom i de ensamkommande barnens funder- ingar, med några exempel för att exemplifiera vilken typ av frågor ungdomarna ställde till mig.

Rättigheter och skyldigheter Vilka rättigheter har jag?

63

Bidrag, fritidsaktiviteter

Har man som ensamkommande barn rätt att få åka och träffa sina vänner på andra platser i Sverige? När han vidareutvecklade frågan undrade han om det gick att få bidrag för det.

Hur lång tid tar det att få bidraget? Kan man ansöka om mer bidrag? Kan vi få bidrag för att utöva sporter?

Asylprocessen och frågor kring processen

Om man som asylsökande inte har fått med sig sin identifikations handling till Sverige och om man ej kan få det från hemlandet, hur kommer detta att påverka processen. Får man av- slag på sin asylansökan för det?

Hur lång tid får det ta att få en advokat eller god man?

Boende, hitta jobb

När jag fyller 18 år, kan jag söka jobb själv eller måste jag gå via Migrationsverket? Hur fungerar det?

Har vi rätt att välja anvisningskommun? Hur går det till att hyra lägenhet?

Övriga praktiska frågor om tillvaron

Hur kan vi vara säkra på att maten ej innehåller gris? Vilka busslinjer går till Malmö?

För att ta del av viktig information ansåg de ensamkommande barnen att det bästa är om nå- gon ger information tillsammans med en tolk än att bara få en broschyr. Några av de ensam- kommande ungdomarna påpekade även att det bästa vore att få information både i en broschyr och via personalen på Migrationsverket. En afghansk pojke menade att det är viktigt med muntlig information då många afghaner är analfabeter. Det är med andra ord viktigt att mot- tagningshandläggare uppmärksammar om ett barn är analfabet för att försäkra att barnet får all viktig information muntligt. När information ges muntligt är det viktigt att samtalstonen ligger på en nivå som är lämplig utifrån barnets ålder och mognad för att barnet ska kunna ta till sig informationen på ett tillfredsställande sätt (Iwarsson 2007:77).

64

Hur kan Migrationsverket ta tillvara på barnperspektivet i sin verksamhet när det gäller information till asylsökande barn och deras rätt att få komma till tals?

En flicka önskade att Migrationsverkets personal skulle ha ett bra sätt att bemöta de asylsö- kande på. Detta för att få dem att känna sig väl till mods och inte vara rädda för exempelvis att hamna i fängelse. Detta sa hon i samband med att hon berättade att hon bär på en stor räds- la efter vad hon har varit med om i sitt hemland och hon är rädd att hon bara ska bli runt- skickad mellan olika instanser och sen fängslad. Att lyssna på barn och ta barnen på allvar är en del av ett barnperspektiv. Det innebär att vuxna ska göra allt för att barnet utifrån sin ålder och mognad ska ges möjlighet till förståelse, hanterbarhet och meningsfullhet i livets olika faser (Iwarsson 2007:77). Eftersom flickan var rädd för att hamna i fängelse för att hon har kommit till Sverige som asylsökande visar det att hon inte har blivit försäkrad att så inte är fallet. Om mottagningshandläggare hade fått samtalsmetodik med inriktning på barn kanske flickan inte hade varit så rädd för myndighetspersoner. Samtalsmetodik kan ge handläggarna verktyg för att implementera ett barnperspektiv i Migrationsverket. Detta då handläggarna kan få bättre rutiner för att försäkra att barnen blir bemötta på ett empatiskt sätt där de får komma till tals i samband med att de får information rörande sin egen situation.