Kommunstyrelsen Tid:

(1)

KALLELSE Kansliavdelningen

2020-08-12 1/3

Kommunstyrelsen Tid: 2020-08-26 kl. 08:30

Plats: Gyllenhjelm, Kommunhuset Strängnäs Beräknad sluttid ca kl. 16:30.

Föredragningslista Sammanträdets öppnande Upprop

Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Distansdeltagande

2. Information: Närvarande på distans 3. Fastställande av föredragningslista

4. Nytt bildningscentrum KS/2020:445

5. Information: Granskning VA 6. Information: Lägesbild efter

sommaren 7. Information: HR

8. Information: Kommunalråden informerar

9. Information: Vägen till önskat läge 10. Workshop: Kommunstyrelsens

verksamhetsplan 2021-2023 11. Riktlinjer för internkontroll i

Strängnäs kommun

KS/2019:680

12. Revisionsrapport avseende årsredovisning 2019

KS/2020:372

13. Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön

KS/2020:403

(2)

2/3

14. Program för säkerhet i Strängnäs kommuns verksamhetslokaler

KS/2019:535

15. Avtal om tjänsten Resvana, Nudgd AB

KS/2020:220

16. Redovisning av erhållet kommunalt partistöd avseende år 2019 och utbetalning av partistöd år 2021

KS/2020:14

17. Revidering av Vårdförbundet Sörmlands förbundsordning

KS/2020:311

18. Revidering av kommunstyrelsens reglemente

KS/2020:410

19. Revidering av teknik- och fritidsnämndens reglemente

KS/2020:401

20. Motion från David Aronsson (V) m.fl.

om tillgängliga handlingar vid kommunfullmäktiges sammanträden

KS/2019:523

21. Motion från Björn Karlsson (SD) och Linda Hefvelin (SD) om servering av viltkött inom Strängnäs kommuns verksamheter

KS/2020:134

22. Motion från Maud Richthoff (SD) om införande av vårdhund i Strängnäs kommun

KS/2019:426

23. E-förslag om trafiksäker gång- och cykelväg längs väg 55 till Eskils källa och korsningen väg 900 (f.d. E20)

KS/2019:648

24. Medborgarförslag om skapande av ett bed&breakfast samt möjligheter till övernattning i Gamla Stationen i Åkers Styckebruk

KS/2020:185

25. Rapporter ej verkställda beslut enligt SoL och LSS från socialnämnden 2020

KS/2020:359

(3)

3/3

26. Rapportering av delegationsbeslut till kommunstyrelsen 2020-08-26

KS/2020:1

27. Meddelandeärenden till kommunstyrelsen 2020-08-26

KS/2020:352

28. Övrigt

Jacob Högfeldt (M) Caroline Oskarsson

Ordförande Sekreterare

(4)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Ekonomiavdelningen Dnr KS/2019:680-003

2020-06-22 1/2

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare Fredrik Lindell 0152-29179

Riktlinjer för internkontroll i Strängnäs kommun

Förslag till beslut

1. godkänna förslaget Riktlinjer för internkontroll i Strängnäs kommun 2020-06-22.

Beskrivning av ärendet

Internkontroll är ett förlopp eller flöde av strukturer och aktiviteter som tillsammans ska leda till det avsedda syftet. Sammantaget handlar det om att bygga och stödja trygghet och tillit, ordning och reda, förtroende och utveckling.

Internkontroll ger inte ett fullständigt skydd men en bra internkontroll kan ge förutsättningar för en rimlig säkerhet.

Internkontroll bidrar till

 att verksamheten når sina mål – med effektivitet, säkerhet och stabilitet,

 att informationen och rapporteringen om verksamheten och ekonomin är tillförlitlig och rättvisande,

 att verksamheten efterlever lagar, regler, avtal mm.

En bra internkontroll förebygger, upptäcker och åtgärdar fel och brister som hindrar att organisationen kan nå sina mål på ett säkert och effektivt sätt.

Internkontroll bygger också in medvetenhet om behovet av att värna och vårda en stabil, öppen och rättssäker verksamhet.

Med internkontroll avses de strukturer, system och processer som bidrar till tydlighet och ordning och som säkerställer att verksamheten bedrivs i enlighet med beslutade mål, uppdrag och övriga styrdokument.

Internkontroll är en del i styrningen – den ingår i verksamhets- och

ekonomistyrningen, i ledningssystemet, tillsammans med målsättning, planering, samordning, uppföljning och kontroll.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

(5)

2/2

Uppföljning

Uppföljning sker i samband med nämndernas helårsrapportering i analysgruppen.

Beslutsunderlag

Styrdokument, Riktlinjer för internkontroll i Strängnäs kommun, 2020-06-22.

Beslutet skickas till

Barn- och utbildningsnämnden Kulturnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden

Teknik- och fritidsnämnden Revisionen

Per Malmquist Fredrik Lindell

Kontorschef Verksamhetscontroller

(6)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommun@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

Beslutad: åååå-mm-dd § xx

Myndighet: Kommunstyrelsen

Diarienummer: KS/2019:680

Ersätter: KS/2016:648-003

Gäller för: Alla nämnder och förvaltningen

Gäller fr o m: 2020-09-01

Gäller t o m: Tills vidare

Dokumentansvarig: Ekonomichef

Uppföljning: Vid behov

Riktlinjer för internkontroll

Internkontroll är ett förlopp eller flöde av strukturer och aktiviteter som tillsammans ska leda till det avsedda syftet. Den består av flera delar:

 en robust organisation

 riskanalyser som riktar arbetet

 planerade åtgärder och kontroller

 uppföljning.

Sammantaget handlar det om att bygga och stödja trygghet och tillit, ordning och reda, förtroende och utveckling. Internkontroll ger inte ett fullständigt skydd men en bra internkontroll kan ge förutsättningar för en rimlig säkerhet.

Syfte

Internkontroll bidrar till

 att verksamheten når sina mål – med effektivitet, säkerhet och stabilitet,

 att informationen och rapporteringen om verksamheten och ekonomin är tillförlitlig och rättvisande,

 att verksamheten efterlever lagar, regler, avtal mm.

En bra internkontroll förebygger, upptäcker och åtgärdar fel och brister som hindrar att organisationen kan nå sina mål på ett säkert och effektivt sätt.

Internkontroll bygger också in medvetenhet om behovet av att värna och vårda en stabil, öppen och rättssäker verksamhet.

Med internkontroll avses de strukturer, system och processer som bidrar till tydlighet och ordning och som säkerställer att verksamheten bedrivs i enlighet med beslutade mål, uppdrag och övriga styrdokument.

(7)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

En del i styrningen

Internkontroll är en del i styrningen – den ingår i verksamhets- och

ekonomistyrningen, i ledningssystemet, tillsammans med målsättning, planering, samordning, uppföljning och kontroll.

Den interna kontrollen är integrerad i nämndernas verksamhetsplanering som kompletteras med en risk- och väsentlighetsanalys som syftar till att undersöka och förebygga risker som kan hindra nämnden att nå sina mål. Risker hanteras med åtgärder inom verksamhetsplaneringen.

Ändamålsenlig internkontroll

En internkontroll som förebygger, upptäcker och åtgärdar fyller sin funktion och är ändamålsenlig. Det innebär att det finns bestämda processer och rutiner och att dessa följs och följs upp. Det innebär också att det finns en rimlig avvägning av kostnaderna för riskanalys, kontroller och uppföljning i förhållande till verksamhetens mål, karaktär och kostnader.

Vi har en ändamålsenlig internkontroll:

 om organisation och ansvar för den interna kontrollen är tydliga och kända,

 om det finns riktlinjer och rutiner som är aktuella och tillämpas,

 om åtgärder vidtas med anledning av riskanalys och kontroller,

 om de anställda har kunskap om och förståelse för den interna kontrollen,

 om de förtroendevalda är delaktiga i arbetet och

 om det sker en analys och återkoppling till ansvariga nämnder.

En viktig förutsättning för en effektiv internkontroll är information och kommunikation mellan politiker, anställda, verksamheter och olika

organisatoriska nivåer. Ledningen på olika nivåer har, enligt kontorsspecifika

(8)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

rutiner, ansvar för att säkerställa att den information som krävs för att styra, följa upp och rapportera erhålls.

Ansvar för internkontroll

Det politiska ansvaret

Styrelser och nämnder har ansvar för sin verksamhet. Kommunallagen uttrycker att verksamhetsansvaret också rymmer ansvar för en tillräcklig internkontroll.

Den interna kontrollen hjälper nämnden att nå sina mål och bidrar till att stärka förtroendet för det demokratiska systemet.

Styrelser och nämnder beslutar om verksamhetens organisation/

ansvarsfördelning och delegering. Varje styrelse och nämnd ansvarar för att se till att det finns en organisation för den interna kontrollen. Kommunstyrelsen

beslutar om gemensamma riktlinjer för internkontroll som gäller samtliga styrelser och nämnder.

Styrelser och nämnder fattar generellt beslut om prioritering av kontrollåtgärder, genom att anta en internkontrollplan. Styrelser och nämnder deltar i den interna kontrollen genom medverkan vid framtagning av risk- och väsentlighetsanalysen och tar del av uppföljningen genom delårsuppföljningar och årsrapportering.

Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar att samordna förvaltningen och ha uppsikt över andra nämnder, företag och förbund. Kommunstyrelsen kan också genomföra övergripande riskanalyser av gemensamma processer och lägga fast kontrollområden som alla nämnder ska genomföra. Kommunstyrelsen genomför även samlade analyser och bedömningar av den interna kontrollen utifrån övriga styrelsers- och nämnders egna bedömningar och underlag.

De anställdas ansvar

Kommundirektören respektive kontorschef ansvarar för att minst två gånger per år rapportera skriftligen till kommunstyrelsen och respektive nämnd. Det görs vid årets andra delårsuppföljning samt vid helårsuppföljningen.

Kommundirektör godkänner även rutin för det praktiska arbetet med

internkontroll vid kommunstyrelsens avdelningar. Kontorschefer godkänner rutin för respektive kontor. Rutinen visar den interna kontrollens organisation och ansvar inom kontoret.

Verksamhetsansvariga chefer på olika nivåer i organisationen ansvarar för att rutiner följs samt informerar/utbildar anställda om vad som gäller. Chefer har också ansvar att agera på och rapportera brister till närmast överordnad.

(9)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Alla anställdas arbete med internkontroll sker genom att arbeta enligt de rutiner och processer som finns i kommunen. Anställda ska även förebygga, upptäcka och åtgärda som uppmärksammas i arbetet.

För flera verksamheter och funktioner finns lagar eller förordningar som reglerar ansvar för och krav på riskanalys, avvikelserapportering, egenkontroll mm, t ex inom vård och omsorg, säkerhetsarbete och arbetsmiljö. Egenkontrollen i den operativa verksamheten är grundstenen i den interna kontrollen.

Revisorernas ansvar

Revisorerna utövar extern kontroll på fullmäktiges uppdrag. De granskar och prövar ansvarstagandet i styrelse, nämnder och beredningar. En del i

revisorernas uppdrag är att granska och pröva om den interna kontrollen som styrelser och nämnder ansvarar för är tillräcklig.

Delar i den interna kontrollen

Internkontroll är ett förlopp eller flöde av strukturer och aktiviteter som tillsammans ska leda till det avsedda syftet. Den består av flera delar:

 en robust organisation

 riskanalyser som riktar arbetet

 planerade åtgärder och kontroller

 uppföljning.

Robust organisation

En robust organisation har en struktur med tydliga uppdrag, ansvarsfördelning, riktlinjer och rutiner. Den har även en kultur som avgörs av normer och

värderingar. Organisationens ledarskap visar sig genom kombinationen av struktur och kultur. Personalens kompetens och förutsättningar är

grundläggande i den robusta organisationen. Information och kommunikation behöver fungera så att alla vet vad som gäller.

Riskanalyser

En risk är en möjlig händelse eller omständighet som kan göra det svårare att uppnå verksamhetens mål eller utföra verksamhetens uppdrag och att detta sker på ett avsett och säkert sätt.

Det finns olika sorters risker:

 Risker som drivs av yttre omständigheter t ex ändrad lagstiftning som ställer nya krav.

 Risker inom verksamhetens organisation, ledning och kompetens.

 Risker i verksamhetens processer, rutiner/system.

 Risker i att inte följa lagar, regler, riktlinjer.

(10)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Riskanalysen behöver kopplas till mål, uppdrag, åtagande eller processer/rutiner.

Den görs genom att reflektera och utreda för att ringa in, bedöma och hantera risker. Den bygger på de fakta och kunskap som vi har och kan samla in.

Planerade åtgärder och kontroller

Utifrån risk- och väsentlighetsanalys avgör den utsedde kontrollansvarige hur kontroller ska genomföras och att de genomförs. Kontrollerna kan se olika ut t ex genom stickprov, intervjuer, läsa dokumentation, observationer etc.

Kontrollpersonen bedömer resultatet och rapporterar det enligt kontorets rutin.

Samma rutin visar även vem som ansvarar för åtgärder och information om den utförda kontrollen.

Kontrollerna görs utifrån första halvåret och redovisas vid nämndens

delårsrapport två. Den andra kontrollen utförs efter andra halvåret och redovisas i nämndens årsrapport.

Uppföljning

Även den interna kontrollen behöver utvärderas och analyseras. Respektive kontor ansvarar för att utvärdera sin interna kontroll och rapportera till nämnd i samband med årsrapporteringen. Det ligger i sin tur som underlag till

utvärdering och samlad bedömning av kommunens interna kontroll i årsredovisningen.

(11)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Bilaga 1

Att göra en risk- och väsentlighetsanalys

En risk- och väsentlighetsbedömning ska ligga till grund för arbetet med internkontroll. Förvaltning och politik samarbetar för att ta fram en risk- och väsentlighetsbedömning. Styrelser och nämnder har en egen risk- och

väsentlighetsanalys. Den tas fram i samband med nämndens verksamhetsplan.

Fyra steg behöver genomföras: identifiera, analysera, värdera och hantera.

Identifiera

Inventera och identifiera risker i rutiner/processer som kopplar till mål, uppdrag, bestämmelser etc. Det kan även vara risker för fusk, oegentligheter, korruption etc.

Vid identifiering av risker kan utgångspunkten t ex vara:

 Nyheter i organisationen; arbetssätt, rutiner, IT-system med mera

 Revisionens granskningar

 Tillsynsmyndighetens granskningar

 Tidigare och egna erfarenheter av brister i verksamheter/systemen

 Omvärldsfaktorer

 Reglementen, policydokument, regler etc

 Aktuella rutinbeskrivningar

 Kontrollplaner från tidigare år

Analysera

Sortera, beskriv och analyser riskerna. I analysarbetet kan det vara lämpligt att utgå från följande:

 Viken typ av risker är det som identifieras?

 Vilka symptom kan riskerna visa?

 Vilka konsekvenser kan riskerna ge?

 Finns det samband mellan riskerna?

 Vilka bakomliggande faktorer finns det?

Värdera

Riskerna behöver värderas utifrån sannolikhet och konsekvens. Utgå då ifrån:

 Hur troligt är det att risken finns eller kan uppkomma?

 Hur allvarlig blir konsekvensen om den inträffar?

Konsekvenser bedöms för invånare, brukare, elever, kommunen utifrån olika aspekter såsom mänskliga, förtroenderelaterade, ekonomiska, juridiska, demokratiska, miljömässiga etc.

(12)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Följande matris används och biläggs verksamhetsplanen. Risk- och väsentlighetsanalysen finns även i Ledningssystemet LIS.

Sannolikhet (risk)

1. Ingen risk: Risken är praktiskt taget obefintlig för att avvikelser ska uppstå.

2. Låg risk: Risken är mycket liten för att avvikelser ska uppstå.

3. Medel risk: Det finns en risk för att avvikelser ska uppstå.

4. Hög risk: Det är mycket troligt att avvikelser ska uppstå.

Konsekvens (väsentlighet)

1. Inga konsekvenser: Är obetydlig för de olika intressenterna och kommunen.

2. Lindriga konsekvenser: Uppfattas som liten av såväl intressenter som kommunen.

3. Kännbara konsekvenser: Uppfattas som besvärande för intressenter och kommunen.

4. Allvarliga konsekvenser: Är så stor att avvikelser helt enkelt inte får inträffa.

allvarliga konsekvenser

4 8 12 16

kännbara konsekvenser

3 6 9 12

lindriga konsekvenser

2 4 6 8

Konsekvens (väsentlighet)

inga

konsekvenser

1 2 3 4

ingen risk låg risk medel risk hög risk

Sannolikhet (risk)

(13)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Bedömningen görs sedan utifrån nedanstående tabell:

Grön (1-3) Inget agerande krävs. Riskerna accepteras.

Gul (4-8) Rutinen/processen bör hållas under uppsikt. Eventuellt delar vi riskerna med en annan part.

Orange (9-12) Rutinen/processen bör tas med i internkontrollplan.

Eventuellt behövs nya regelverk och/eller utbildning av personalen. Vi reducerar riskerna.

Röd (16) Direkt åtgärd krävs. Minimering av riskerna eftersträvas.

Hantera

Utifrån matrisen och bedömningen ovan dokumenteras riskerna i

verksamhetsplanen och då kopplats till styrelsens och nämndens mål. Till

verksamhetsplanen biläggs Risk- och väsentlighetsbedömningen enligt framtagen mall. Risker som bedömts som gröna eller gula behöver inte följas upp i den interna kontrollen men ligger kvar i Risk- och väsentlighetsanalysen som identifierade risker.

Kontrollansvariga följer sedan kontorsspecifik rutin för kontroll, återkoppling och åtgärd samt dokumentation i årsrapport och delårsrapport.

(14)

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Bilaga 2 - Mall för kontorsspecifik rutin

RUTIN för internkontroll för Xxx-nämnden

Internkontrollen bidrar till att ge nämnden en rimlig försäkran om att nämndens mål nås, att lagar efterlevs och att verksamheten är ändamålsenlig och effektiv. Se Riktlinjer för internkontroll KS/2019:680.

Ansvar

Xxx-nämnden ansvarar för att det finns en årlig internkontrollplan och att internkontrollen inom nämnden är tillräcklig.

Kontorschefen ansvarar för att det finns en rutin som reglerar kontorets arbete med internkontroll, att den följs samt att resultatet redovisas i nämnden och att medborgarna informeras.

Verksamhetsansvarig/chef för den verksamhet som granskas, ansvarar för att resultatet analyseras och används i förbättringsarbete. Denne ansvarar även för att hålla medarbetarna informerade.

Titel (ändra titel) ansvarar för att kontroller genomförs och sammanställs. De benämns i rutinen som kontrollansvariga.

Titel (ändra titel) leder arbetet med internkontrollen och redovisar resultatet för verksamhetschefer och kontorschef.

Tillvägagångssätt i sex steg:

1. Risk- och väsentlighetsanalys

Titel (ändra titel) initierar arbetet med kommande års internkontroll. Kontorets ledningsgrupp bereder underlag om riskområden och tänkbara kontrollpunkter för kommande år. Det sker inför nämndsammanträdet i augusti. Då genomförs även workshop i nämnden där riskområden och kontrollpunkter kompletteras med det politiska perspektivet.

Vid identifiering av risker kan utgångspunkten t ex vara:

 Nyheter i organisationen; arbetssätt, rutiner, IT-system med mera

 Revisionens granskningar

 Tillsynsmyndighetens granskningar

 Tidigare och egna erfarenheter av brister i verksamheter/systemen

 Omvärldsfaktorer

 Reglementen, policydokument, regler etc

 Aktuella rutinbeskrivningar

 Kontrollplaner från tidigare år

(15)

Utifrån underlaget genomför xxx-nämnden en risk- och väsentlighetsanalys som underlag för urval av kontrollpunkter. Vid nämndsammanträdet i september alt i början av oktober. Xxx-nämnden beslutar om verksamhetsplan med

internkontroll vid sitt sammanträde i slutet av oktober. Kontrollansvariga fastställer metoder och tidpunkter för granskningar och informerar verksamhetsansvariga. I november.

2. Kontroller

Kontrollansvariga genomför granskningar, sammanställer materialet, lämnar det till Titel som redovisar det till verksamhetscheferna. I samband med redovisning av nämndens delårsrapport 2 samt helårsrapport får nämnden återkoppling av internkontrollen.

3. Hantering av resultat

Verksamhetscheferna genomför förbättringar i verksamheten utifrån det som har framkommit i analysarbetet. Sker fortlöpande.

Xxx-nämnden kan fatta beslut om åtgärder utifrån framkomna brister.

4. Information om resultat

Medarbetare och invånare informeras om resultatet av granskningar, analys och åtgärder i delårsrapport 2 och årsrapport som finns tillgängliga på webben. Sker i oktober och mars.

5. Utvärdering för lärande och förbättring.

Kontorschefen utvärderar arbetet med internkontrollen föregående år och vid behov uppdaterar rutinen. Februari.

6. Information om internkontrollarbetet

Kontorets medarbetare informeras under mars månad om årets internkontrollarbete.

(16)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Ekonomiavdelningen Dnr KS/2020:372-007

2020-07-13 1/3

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare Per Malmquist 0152-293 48

Kommunstyrelsen

Yttrande över revisionsrapport avseende årsredovisning 2019

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att

1. anta nedanstående yttrande som svar till kommunrevisionen.

Beskrivning av ärendet

Kommunstyrelsen mottog den 11/6 2020 en revisionsrapport från kommunens revisorer avseende årsredovisning för 2019. Revisorerna önskar att

kommunstyrelsen inkommer med yttrande senast den 15 september 2020.

Revisionssvar Iakttagelser;

Kommunrevisorerna i Strängnäs kommun har granskat kommunens årsredovisning för år 2019.

Vår bedömning är att årsbokslutet, årsredovisningen och den sammanställda redovisningen för år 2019 i allt väsentligt har upprättats enligt lagen om kommunal redovisning och i enlighet med de rekommendationer som lämnats från Rådet för kommunal redovisning.

Kommunens resultat för året uppgår till 88,6 mnkr, vilket är 23,4 mnkr högre än samma period förra året och 47,4 mnkr bättre än budget. Avvikelsen mot budget beror främst på lägre verksamhetskostnader än förväntat samt att resurs- och reservmedel inte nyttjats under året. Resultatutfallet från balanskravet för helåret uppgår till 87,3 mnkr. Nämnderna redovisar ett överskott på totalt 18,8 mnkr.

Vår bedömning är att kommunen klarat balanskravet för helåret.

Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen.

Vår sammantagna bedömning är att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål som kommunfullmäktige fastställt. Däremot är vår bedömning att den sammanvägda måluppfyllelsen för de fyra målområdena Invånare, Samhälle, Medarbetare och Ekonomi inte fullt ut är förenliga med de av fullmäktige beslutade målen för god ekonomisk hushållning.

(17)

2/3

Svar;

God ekonomisk hushållning i Strängnäs kommun innebär att kommunen och dess bolag ska ha en stabil ekonomi för att kunna möta nedgångar och kriser i samhällsekonomin. God ekonomisk hushållning innebär att såväl finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås.

Strängnäs kommun definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av verksamhetsresultat och insatta resurser. Det ekonomiska målet väger tungt vid bedömning av god ekonomisk hushållning. En ekonomi i balans är en grundförutsättning för att kunna möta den demografiska utvecklingen.

Kommunens resultat enligt riktlinjer för god ekonomisk hushållning

(KS/2019:355) blev 90,5 miljoner kronor för 2019. De kostnader som täcks av tidigare års överskott har då avräknats. Resultat enligt god ekonomisk

hushållning överstiger därmed målet om 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag samtidigt som låneskulden per invånare minskar och soliditeten förbättras. Soliditeten för kommunkoncernen uppgår till 12,3 procent, vilket kan jämföras med budgeterad soliditet på 10,8 procent.

Tabell 2. Resultat enligt god ekonomisk hushållning

I kommunfullmäktiges mål finns en årlig ambition men också en långsiktig strävan mot det framtida tillstånd som kommunens vision beskriver. Av kommunfullmäktiges fem mål bedöms tre mål, Samhälle, Ekonomi samt Invånarmålet som handlar om vården och omsorgen, vara helt uppfyllda.

Invånarmålet som handlar om bra utbildningsmöjligheter samt Medarbetaremålet bedöms vara delvis uppfyllda.

Utifrån en helhetsbedömning av verksamhetsresultat, finansiella nyckeltal samt en fortsatt målmedveten styrning av verksamhet och ekonomi bedöms Strängnäs kommun sammantaget uppnå god ekonomisk hushållning för helåret 2019.

För ytterligare information vv se ÅR 2019 s. 13 ”Måluppföljning och analys”.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Skrivelse, Revisionsrapport avseende årsredovisning 2019, 2020-06-11

Resultat enligt god ekonomisk hushållning, mkr 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Årets resultat enligt resultaträkningen -7,2 36,4 69,7 68,9 65,1 88,6 Återföring medel från eget kapital, inkl balansenheter 4,3 -1,4 1,2 8,1 10,0 1,9 Resultat enligt god ekonomisk hushållning -2,9 35,0 70,8 77,0 75,1 90,5

(18)

3/3

Beslutet skickas till Kommunrevisionen

Christer Hermansson Per Malmquist

Tf Kommundirektör Ekonomichef

(19)

Kommunrevisionen

Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktige

Revisorernas granskning av kommunens årsredovisning och bokslut 2019 Kommunrevisorerna i Strängnäs kommun har granskat kommunens årsredovisning för år 2019.

Vår bedömning är att årsbokslutet, årsredovisningen och den sammanställda redovisningen för år 2019 i allt väsentligt har upprättats enligt lagen om kommunal redovisning och i enlighet med de rekommendationer som lämnats från Rådet för kommunal redovisning.

Kommunens resultat för året uppgår till 88,6 mnkr, vilket är 23,4 mnkr högre än samma period förra året och 47,4 mnkr bättre än budget. Avvikelsen mot budget beror främst på lägre verksamhetskostnader än förväntat samt att resurs- och reservmedel inte nyttjats under året. Resultatutfallet från balanskravet för helåret uppgår till 87,3 mnkr.

Nämnderna redovisar ett överskott på totalt 18,8 mnkr. Vår bedömning är att kommunen klarat balanskravet för helåret.

Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige

beslutade målen.

Vår sammantagna bedömning är att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål som kommunfullmäktige fastställt. Däremot är vår bedömning att den sammanvägda måluppfyllelsen för de fyra målområdena Invånare, Samhälle,

Medarbetare och Ekonomi inte fullt ut är förenliga med de av fullmäktige beslutade målen för god ekonomisk hushållning

Vi önskar att kommunstyrelsen inkommer med yttrande avseende vår granskning senast 2020-09-15.

Strängnäs 2020-03-25

För revisorerna i Strängnäs kommun

Kjell Oretorp Stefan Behrnetz

Ordförande Vice ordförande

ProSale Signing Referensnummer: 894898

(20)

Signatursida

Detta dokument har elektroniskt undertecknats av följande undertecknare:

Namn Kjell Oretorp

Datum & Tid 2020-06-10 21:14:12 +02:00 Identifikationstyp Svensk e-legitimation

Identifikations-id _07b2ebd1fc9ec060304835090f0a89f916

Namn STEFAN BEHRNETZ

Datum & Tid 2020-06-10 21:48:21 +02:00 Identifikationstyp Svensk e-legitimation

Identifikations-id _07c37b8f31df13e1762adc619bbe3314c8

Signatursida 1 av 1 Validera dokumentet | Användarvillkor

ProSale Signing Referensnummer: 894898

Certifierad av ProSale Signing Accepterad av alla undertecknare 2020-06-10 21:48:31 +02:00 Ref: 894898

www.comfact.com

(21)

Granskning av bokslut och årsredovisning

per 2019-12-31

Strängnäs kommun

2020-03-25

(22)

2

Document Classification: KPMG Confidential

© 2020 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a Swiss entity. All rights reserved.

Innehåll

Sammanfattning Rekommendationer Inledning

Förvaltningsberättelsen Redovisningsprinciper

Mål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål

Verksamhetsmål Balanskrav

Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Driftredovisning

Investeringsredovisning

Sammanställd räkenskaper

(23)

3

Sammanfattning

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Strängnäs kommun har KPMG granskat kommunens årsredovisning för räkenskapsåret 2019. Vårt uppdrag är att granska

årsredovisningen i syfte att ge revisorerna ett tillräckligt underlag för revisionsberättelsen.

Kommunens revisorer ska enligt kommunallagen 12 kap bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorerna ska pröva om räkenskaperna är rättvisande. Revisorernas uttalande avges i revisionsberättelsen.

Årsredovisningen

Vi har granskat årsredovisningen och vi har inte funnit några väsentliga felaktigheter. Årsredovisningen har i allt väsentligt upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) och god redovisningssed.

Resultat och prognos

Kommunens resultat för året uppgår till 88,6 mnkr, vilket är 23,4 mnkr högre än samma period förra året och 47,4 mnkr bättre än budget. Avvikelsen mot budget beror främst på lägre

verksamhetskostnader än förväntat samt att resurs- och reservmedel inte nyttjats under året.

Resultatutfallet från balanskravet för helåret uppgår till 87,3 mnkr.

Nämnderna redovisar ett överskott på totalt 18,8 mnkr.

Vår bedömning är att kommunen klarat balanskravet för helåret.

Underlag för revisorernas bedömning utifrån fullmäktiges mål Enligt bestämmelser i kommunallagen (KL) ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska hushållning.

Finansiella mål

Vår sammanfattande bedömning är att det av fullmäktige fast- ställda finansiella målet har uppnåtts för 2019.

Verksamhetsmål

Vår sammanfattande bedömning är att den sammanvägda måluppfyllelsen för de fyra målområdena Invånare, Samhälle, Medarbetare och Ekonomi inte fullt ut är förenliga med de av fullmäktige beslutade målen för god ekonomisk hushållning.

Västerås 2020-03-25

Susann Eriksson Auktoriserad revisor

Mikael Lind

Certifierad kommunal revisor

(24)

4

Inledning

Bakgrund

Vi har av Strängnäs kommuns revisorer fått i uppdrag att granska årsredovisningen för perioden 2019-01-01—2019-12-31.

Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2019. Vårt uppdrag är att granska årsredovisningen för att ge revisorerna underlag för sin bedömning.

Syftet med granskningen är att bedöma om kommunens

årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallag, lagen om kommunal bokföring och redovisning och god redovisningssed i kommuner och regioner. Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas bedömning.

Lagen om kommunal bokföring och redovisning (2018:597) (LKBR), trädde i kraft den 1 januari 2019.

Syfte och revisionsfråga

Revisorerna ska enligt KL pröva om räkenskaperna är rättvisande samt bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om.

Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om:

 Kommunens årsredovisning har upprättats i enlighet med kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och

redovisning och god redovisningssed i kommuner och regioner

 Resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning

Resultatet av vår granskning utgör underlag för revisorernas utformning av utlåtandet till Kommunfullmäktige. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas årsredovisningen.

Vår granskning har skett i den omfattning som följer av God revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKR (Sveriges kommuner och regioner) och Skyrev Sveriges kommunala yrkesrevisorer). Det innebär att vi genomfört en granskning för att bedöma om årsredovisningen innehåller väsentliga felaktigheter.

Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om:

 Årsredovisningen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut

 Räkenskaperna innehåller några väsentliga felaktigheter

 Resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål Kommunfullmäktige beslutat.

(25)

5

Inledning

Avgränsning

Vår granskning har skett i den omfattning som följer av god revisionssed i kommunal verksamhet, främst såsom denna definieras av SKR och Skyrev. Detta innebär att granskningen inte uppfyller de krav som ställs på en auktoriserad revisor eller ett auktoriserat revisionsbolag enligt revisorslagen eller internationella standarder för revision (ISA). Det innebär att vi inte uttalar oss över årsredovisningen så som vi gjort om dessa krav varit uppfyllda.

Granskningen av årsredovisningen omfattar:

 Förvaltningsberättelse

 Resultaträkningen

 Balansräkningen

 Kassaflödesanalysen

 Noter

 Drift- och investeringsredovisning

 Sammanställd räkenskaper

Granskningen har skett utifrån väsentlighet och risk. Vi har därför granskat ett urval av underlag utifrån en väsentlighets- och riskbedömning.

Vår granskning har varit inriktad på att hitta väsentliga fel (bedömda eller konstaterade) i årsredovisningen och vår granskning ingår inte primärt att granska den interna kontrollen över kommunens kostnader och intäkter.

Granskningen har inte som syfte att identifiera brottsliga handlingar, t ex förskingring.

Granskningen har omfattat bokslutet och årsredovisningen för år 2019. Vi har granskat sådan information som är av finansiell natur och som har direkt koppling till den finansiella redovisningen i årsredovisningen i syfte att inhämta tillräckliga revisionsbevis på motsvarande som för granskning av de finansiella delarna i årsredovisningen. Vår granskning innebär att vi tar stickprov på de finansiella uppgifterna och att informationen i

förvaltningsberättelsen är förenlig med de finansiella delarna, det vill säga vi granskar inte alla siffror i årsredovisningen.

Vad gäller avsättning och ansvarsförbindelse avseende

pensionsåtagandet har vi förlitat oss på de uppgifter kommunen har erhållit från pensionsadministratören. Vi har i vår granskning inte gjort någon aktuariell granskning.

(26)

6

Inledning

Revisionskriterier och metod

Vi har bedömt om årsredovisningen i allt väsentligt följer:

 Kommunallag (KL) och lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR)

 God redovisningssed, definierad av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR)

 Interna regelverk och instruktioner

 Kommunfullmäktigebeslut

Vi har bedömt om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av kommunfullmäktige beslutade målen för ekonomi och

verksamhet som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.

Granskningen har genomförts genom:

 Dokumentstudier av relevanta dokument inklusive årsredovisningen

 Intervjuer med berörda tjänstemän

 Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den

omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen

 Stickprovsvis granskat specifikationerna till årsbokslutet med tillhörande underlag för avstämning och verifiering av

väsentliga balansposter i den omfattning som krävs som underlag för bedömning av fullmäktiges finansiella mål

 Översiktlig analys av resultaträkningen

Granskning har skett av bilagor och specifikationer till årsredovisningen.

Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnad av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenlig med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om.

Vidare har vi också inom ramen för granskningen av

årsredovisningen bedömt att uppdragen från kommunfullmäktige är fullgjorda.

Ansvarig nämnd

Granskningen avser kommunstyrelsens årsredovisning.

Rapporten är faktakontrollerad av ekonomiavdelningen.

(27)

7

Förvaltningsberättelsen

Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning 4 kap 1 § ska årsredovisningen innehålla

 förvaltningsberättelse

 resultaträkning

 balansräkning

 kassaflödesanalys

 noter

 driftredovisning

 investeringsredovisning

 sammanställda räkenskaper ska ingå i årsredovisningen om sådan upprättas enligt 12 kap 2 §.

Förvaltningsberättelsen ska innehålla:

 Utveckling av verksamheten (LKBR 11:1)

 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomiska ställning (LKBR 11:2)

 Händelser av väsentlig betydelse (LKBR 11:3)

 Förväntad utveckling (LKBR 11:4)

 Väsentliga personalförhållanden (LKBR 11:5)

 Andra förhållanden av betydelse för styrning och uppföljning (LKBR 11:7)

 God ekonomisk hushållning (LKBR 11:8)

 Ekonomisk ställning (LKBR 11:9)

 Balanskravsresultat (LKBR 11:10), om negativt balanskravsresultat gäller LKBR 11:11

 Den kommunala koncernen (LKBR 11:12)

 Privata utförare (LKBR 11:13)

Sådana upplysningar som anges ovan ska även omfattas av sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer, dvs kommunalt koncernföretag (LKBR 2:5).

I RKRs rekommendation R15 Förvaltningsberättelsen står det tydligt att det ska framgå vilket sammanhållet avsnitt i

årsredoviningen som utgör förvaltningsberättelsen. Vidare star det att förvaltningsberättelsen ska presenteras i omedelbar anslutning till resultat-, balansräkning och kassaflödesanalys.

Förvaltningsberättelsen ska innehålla följande huvudrubriker:

 Översikt över verksamhetens utveckling

 Den kommunala koncernen

 Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

 Händelser av väsentlig betydelse

 Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten

 God ekonomisk hushållning och ekonomisk ställning

 Balanskravsresultat

 Väsentliga personalförhållanden

 Förväntad utveckling

(28)

8

Förvaltningsberättelsen

Ytterligare huvudrubriker, utöver de ovan nämnda, och underrubriker kan läggas till.

Under varje rubrik lämnas, om annat inte anges i

rekommendationen, upplysningar om den kommunala koncernen och kommunen. Beskrivningarna bör utgå från ett övergripande koncernperspektiv under varje rubrik och därefter kommunen och andra eventuella väsentliga koncernföretag.

Vi har granskat att:

 Det tydligt framgår vad som är förvaltningsberättelse

 Förvaltningsberättelsen presenteras före men i omedelbar anslutning till resultaträkning, balansräkningen och kassaflödesanalys.

 Förvaltningsberättelsen följer LKBR

 Förvaltningsberättelsen följer RKR R15 Förvaltningsberättelse

 Under varje huvudrubrik lämnas upplysningar om både den kommunala koncernen och kommunen, om inget annat angivits i RKR R15.

Kommentar

Nämndernas förvaltningsberättelser regleras inte av LKBR, utan betraktas som underlag till kommunens förvaltningsberättelse. Vi har inte granskat nämndvis redovisning.

Bedömning

Det är alltid svårt att tolka nya lagar och rekommendationer. För denna förändring kring uppställningsformen av kommunernas förvaltningsberättelse används begreppet väsentlighet.

Rekommendationen trycker på att det mest väsentliga skall presenteras i kommunernas förvaltningsberättelse. Övrig information kan kommunen hänvisa till, vad som är väsentligt är inte alltid lätt att bedöma. Vår bedömning är att Strängnäs har gjort ett gediget arbete för att anpassa sin årsredovisning till de nya kraven. Vi har noterat att alla de rekommenderade

huvudrubrikerna inte finns. Vi anser dock att den information som krävs till största delen är inkluderad. Vi anser dock att utifrån denna utgångspunkt håller kommunens förvaltningsberättelse en acceptabel nivå och en bra utgångspunkt att jobba vidare med under de närmsta åren.

Vi bedömer, utifrån ovanstående genomgång, att

förvaltningsberättelsen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av kommunen och är i allt väsentligt upprättade enligt LKBR och rekommendation R15 förvaltningsberättelse men att det finns utvecklingsmöjligheter.

(29)

9

Redovisningsprinciper

Från den 1 januari började den nya lagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) att gälla. Det innebar bland annat nya redovisningsprinciper och viss förflyttning från rekommendationer till lagtext samt värderingsregler.

I årsredovisningen anges under avsnittet ”Redovisningsprinciper”

att redovisningen skett enligt god kommunal redovisningssed med vilket avses i överensstämmelse med LKBR och RKR:s

rekommendationer.

I vår granskning har vi stickprovsvis granskat om detta påstående stämmer via intervjuer med redovisningspersonal samt översiktlig avstämning av kommunens årsredovisnig mot Rådet för

kommunal redovisning gällande rekommendationer.

Kommentar

Vi rekommenderar att principerna kompletteras med information om vilka rekommendationer som tillämpas. Vi uppmanar även kommunen att säkerställa och gå igenom att tillämpliga rekommendationer finns medtagna.

Kommunen har gjort avsteg från RKR R2 gällande

investeringsbidrag från privata aktörer som egentligen borde ha resultatförts alternativ påverkat det egna kapitalet. Årets bidrag borde ha påverkat resultatet med 30 mnkr och tidigare års bidrag det egna kapitalet med 70 mnkr. RKR:s styrelse har dock, vid ett extra styrelsemöte 2019-06-18, beslutat att

gatukostnadsersättninga och investeringsbidrag tillsvidare alternativt kan redovisas i enlighet med RKR 18.1.

Kommunen redovisar sina pensionsåtaganden enligt blandmodellen (RKR R10) men har tidigare gjort en extra avsättning med 76,5 mnkr som strider mot rekommendationen.

Finansiell leasing hanteras felaktigt som operationell leasing och avviker härmed från RKR R5. Kommunen motiverar avsteget med att beloppet är ej väsentligt. Beloppet är dock inte känt för oss och därför kan vi inte bedöma om vi anser det vara väsentligt eller ej.

Pågående anläggningar inom exploateringsverksamheten redovisas som omsättningstillgång till den tas i bruk, vilket är ett avsteg från RKR R4 och medför ett klassificeringsfel.

Vår bedömning utifrån väsentlighetsprincipen, bortsett från ovan, är att Strängnäs kommun i övrigt efterlever RKRs

rekommendationer.

(30)

10

Mål för god ekonomisk hushållning

Kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i KL 10 kap. 2-6 §§ (hel- och delägda kommunala bolag, stiftelser och föreningar).

Enligt kommunallagens bestämmelser ska fullmäktige i budgeten ange finansiella mål och verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen.

Lagstiftaren ställer krav på att mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv ska upprättas. Dessa mål ska följas upp och kommenteras i samband med upprättandet av årsredovisning och delårsrapport.

Vi har granskat om:

 kommunen uppfyllt de av fullmäktige fattade finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning

 kommunen uppfyllt de av fullmäktige fattade verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning

 det vid avvikelser finns en beskrivning av åtgärdsförslag.

 målen för god ekonomisk hushållning även inkluderar de kommunala koncernföretagen.

Kommentarer

Kommuner och Regioner ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som har betydelse för en god ekonomisk hushållning.

Finansiella mål

Sammanfattning av sid 11 Verksamhetsmål

Sammanfattning av sid 12

Utfifrån en helhetsbedömning av både det finansiella målet och verksamhetsmålen gör kommunstyrelsen en sammantagen bedömning att god ekonomisk hushållning uppnås.

Av kommunfullmäktiges fem beslutade mål uppnås tre (60 %) och härmed uppnås, enligt vår bedömning, inte samtliga mål för god ekonomisk hushållning till fullo.

Vår sammantagna bedömning är att resultatet inte fullt ut är förenligt med målen för god ekonomisk hushållning.

(31)

11

Finansiella mål

Kommentar

Resultatets andel i förhållande till skatteintäkter och bidrag uppgår till 4,3 % och överstiger härmed 2 % som brukar betraktas som god ekonomisk hushållning.

Enligt kommunen ska god ekonomisk hushållning och långsiktig ekonomisk hållbarhet råda inom hela kommunkoncernen och verksamheterna ska bedrivas ändamålsenligt och effektivt. Resultatet är positivt och besluta har tagits under året för att fortsätta säkra kommunens ekonomi och utifrån detta är kommunstyrelsens bedömning att målet är uppfyllt.

Mål Bedömning

Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder.

(32)

12

Verksamhetsmål

Kommentar

Av kommunfullmäktiges fyra beslutade verksamhetsmål inom följande målområde Invånare, Samhälle och Medarbetare uppnås två motsvarande 50 %. Övriga två bedöms vara delvis uppfyllda.

Utfifrån en helhetsbedömning av både det finansiella målet och verksamhetsmålen gör kommunen en sammantagen bedömning att god ekonomisk hushållning uppnås.

Mål - INVÅNARE Bedömning

I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära.

Delvis uppfyllt

Mål - INVÅNARE Bedömning

Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande

Uppfyllt

Mål´- SAMHÄLLE Bedömning

Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet.

Uppfyllt

Mål - MEDARBETARE Bedömning

Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten.

Delvis uppfyllt

(33)

13

Balanskrav

En kommun ska enligt kommunallagen göra en avstämning av balanskravet och detta ska redovisas i förvaltningsberättelsen. Ett balanskravsunderskott ska regleras senast tre år efter att det har konstaterats i årsredovisningen. Fullmäktige ska anta en

åtgärdsplan för hur en reglering ska ske. För att inte tid ska gå förlorad bör åtgärder sättas in så fort som möjligt. Enligt prop. 2003/04:105 bör det åtminstone översiktligt i

årsredovisningen framgå vilka åtgärder som krävs för att uppnå balanskravet.

Från och med 2013 har kommuner och kommunalförbund möjlighet att använda sig av de nya reglerna om

resultatutjämningsreserv, RUR. Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa, de kommuner och regioner som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras.

Detta ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om.

 kommunen uppfyller balanskravet

 det vid eventuellt negativt resultat framgår när och på vilket sätt kommunen avser att reglera detta

 det framgår hur eventuellt tidigare års negativa resultat har reglerats

 skälen till att inte reglera ett eventuellt negativt resultat framgår, i de fall fullmäktige beslutat om att sådan reglering inte ska ske Kommentar

Kommunen redovisar en avstämning av balanskravet enligt kommunallagen i förvaltningsberättelsen. I årsredovisningen står det att kommunens balanskravsresultat uppgår till 87,3 mnkr.

Kommunen har inga tidigare underskott att återställa.

I vår granskning av balanskrav har vi inte funnit några avvikelser.

Vår bedömning är att kommunen uppfyller balanskravet.

Balanskravsutredning, mkr 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Årets resultat enligt resultaträkningen -7,2 36,4 69,7 68,9 65,1 88,6

Samtliga realisationsvinster 0,0 0,0 -3,8 -1,5 -7,7 -1,3

Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Realisationsförlust enligt undantagsmöjlighet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -7,2 36,4 65,8 67,4 57,4 87,3 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Användning av medel från resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Balanskravsresultat -7,2 36,4 65,8 67,4 57,4 87,3

(34)

14

Resultaträkning

Kommentar

Årets resultat för kommunen är positivt och uppgår till 88,6 mnkr och för kommunkoncernen till 144,3 mnkr.

Värt att notera är att årets kostnadsutveckling är 3,4 % (2,9 %) jämfört med utvecklingen för skatteintäkter och generella statsbidrag som är 4,1 % (fg år 2,7 %). För att hantera framtida ekonomiska utmaningar behöver nettokostnadsutvecklingen dämpas. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto uppgår till 95,7 %.

Vi har noterat att kommunen reserverat en kostnad för

kollektivtrafiken på 2,2 mnkr avseende osäkerhet för oförutsedda kostnader.

Enligt LKBR 5:1 ska resultaträkningen redovisa samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret.

 resultaträkningen är uppställd enligt LKBR

 resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets externa intäkter och kostnader

 noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet

 resultaträkningen inte påverkas av väsentliga fel i periodisering

De har även reserverat en kostnad för pensioner som uppgår till ca 4,6 mnkr (inkl löneskatt) avseende osäkerhet kring underlag som skickas till Skandia samt osäkerhet kring nya lönesystemet.

Vi har inte stöd för att bedöma om dessa reserveringar på totalt 6,8 mnkr är korrekta.

Vi har granskat resultaträkningen och har inte funnit några väsentliga felaktigheter, förutom vad som nämnts ovan.