Kejsarkronor på svenska vikingatidssöljor Nerman, Birger
Fornvännen 46-48
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1971_046
Ingår i: samla.raa.se
4<) Smärre meddelande
1968(1: T h e Ancylus transgression in the Skede Mose area, Öland. Geol. l i v e n . Förh. Vol. 90, Stockholm.
1968 /): T h e Holocene history of the Great Alvar of Öland. Acta Phytogeographica Suecica. Vol. 55. Uppsala.
Magnusson, E., HJ64: Pollen-analytical investigation at Tåkern, Dagsmosse, anel the Neolithie settlement at Alvastra, Sweden. Sveriges Geologiska Undersökning. Ser.
C. Nr 597. Stockholm.
Nilsson, T., 19G1: Ein ncues Standardpollendiagrainm aus Bjärsjöholmssjön in Schonen.
Kungl. Fysiogr. Sällsk. Handl. N. F. Bd 71. Nr 18. Lund.
1964: Stanilarelpeillendiagramme- 11111I C-Datieriinge-n aus dem Ageröds mosse im mittleren Schonen. Lunds univ. årsskr. X. F. Avd. 2. Bd 59. Nr 7. Lund.
Pettersson, K. G., 1956: Unelcrsökning av hällkistor viel Torslunda på Öland. Forn- vännen. Stockholm.
Schnittger, B. & Rydh, H., 1940: Grottan Slora Förvar jui Karlsö. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Monografier, Stockholm.
Troels-Smith, J., 1941: Geological dating of a reindeer antler hammer from Vedbacck.
Acta Archaeologica. Vol. 12. K0benha\ 11.
Åberg, N., 1923: Kalmar läns förhistoria. Södra Kalmar län. I. Kalmar.
Kejsarkronor på svenska vikingatidssöljor
F r å n yngre svensk vikingatid k ä n n e r inan några bronssöljor m e d ett m a n s h u v u d , vars h u v u d p r y d n a d länge givit mig intryck av att vara en e f t e r b i l d n i n g av e n kejsarkrona; jag skall hiir med några ord presentera ett p a r s ä d a n a söljor.
Fig. 1 å t e r g e r en sölja, som inlevererades till Statens Historiska M u s e u m sam- tidigt m e d fynden från båtgrav X I I i Vendel, m e n o m vilken A r n e i pub- l i k a t i o n e n o m b å t g r a v a r n a därstädes m e d d e l a r , att d e n »synes ha blivit f u n n e n i fyllningen och t o r d e vara av yngre d a t u m (vikingatid)».
1Att den h ä r r ö r ifrån v i k i n g a t i d e n är oomtvistligt, dä söljeramar av ifrågavarande form äro typiska fiir yngre nordisk vikingatid. Det egendomliga p a l m d l l i k n a n d e u t s p r ä n g d övers) får sin förklaring, o m vi jämföra elet med elet från eld främre m i t t p a r t i e t u p p - skjutande p a l m e t t a r t a d e u t s p r ä n g d pä t. ex. k r o n a n p å den v ä l k ä n d a b i l d e n av den tysk—romerske kejsaren O t t o den I d e n store, fig. 2;'- en l i k n a n d e k r o n a h a r p å bilden h a n s gemål E d i t h . Statyn förefinnes på altaret i ett kapell i k a t e d r a l e n i M a g d e b u r g . Palmet t formen p ä söljan ifrån V e n d e l är nägot miss- förstådd, m e n gruneltormen är otvetydig. O t t o regerade, som b e k a n t , m e l l a n åren 936 och 973.
M a n blir då även böjd att i h u v u d p r y d n a d e n pä m a n s h u v u d e t på söljan fig.
3
:iifrån d e n av G a b r i e l Gustafson är 1886 u n d e r s ö k t a grav 197 pä gravfältet
1
Stolpe, Hj. och Arne, T . J., Graffältet vid Vendel ( = K . Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens monografier nr 3. Stockholm 1912), sid. 50 pl. XL fig. 15.
- Schlumberger, G., Un empcrcur byiantin au dixiime siécle Xicéphore Phocas, Paris 1890, p. 579 tig.
3
Fornvännen 1909 sid. 186 fig. 21.
Smärre meddelande 47
Fig. 2. Otto den store och hans första ge-mal Edith, Frän altaret i eit kapell i katedralen i Magdeburg. — Otto the Great anel his fint consort Edith. From the altar in a chapel in Magdeburg Cathédral.
Fig. 1. Bronssölja. Antagligen från fyllningen till båtgrav XII i Vendel, Uppland. 1/1 Bronze buckle. Probably from the filling of boat grave XII at Vendel.
viel H a v o r i H a b l i n g b o socken på G o t l a n d (Stat. Hist. Mus. inv.-nr 8064: 197) se en e f t e r b i l d n i n g av en kejsarkrona; vi finna även h ä r ett från m i t t e n u p p - skjutande p a r t i , som dock förlorat p a l m e n formen, och pä sidorna u p p t i l l lik- n a n d e små r u n d l a r som pä Venelelsöljan. D e n n a grav kan g e n o m en r a d föremål, bl. a. ett h ä n g k o r s av b r o n s m e d r u n d a d e ä n d a r , som Kruse, F„ Necrolivaonii a, N e u e Auflage, Leipzig 1859, T a b . 19 Fig. 9, ringsöljan F o r n v ä n n e n 1915, Sta- tens Historiska M u s e u m och K. M y n t k a b i n e t t e t , T i l l v ä x t e n u n d e r år 1914, sid.
42 fig. 10 och en ringsölja, vars ä n d k n o p p a r ä r o facetterade och u p p t i l l p l a n a och fyrkantiga m e d insvängda sidor, dateras till förra hälften eller m i t t e n av iooo-talet (en del typer leva längre). Havorsöljan lorde vara något yngre än Venelelsöljan, dä den iiger en m i n d r e u r s p r u n g l i g form av » k r o n » p a r t i d iin d e n n a .
A ' i g - 3- 1
<u
v r * # 197.1/i
Fig. 3. Bronssölja. Havor, Hablingbo sn, Gotland: grav Hronzc buckle.
Fig. 4. Bronssölja. Bottarvc, Fröjels sn.
Gotland. 1/1 — Bronze buckle,
48 Smärre meddelande
Kanske kan även huvudprydnaden pä en sölja som den gotländska fig. 4,*
funnen osakkunnigt »1 ij„ aln under jordytan, omedelbart under stenarna i ett . . . nu bortbrutet röse» vid Bottarve i FYöjels socken pä Gotland tillsammans med en läng rad framför allt senvikingatida föremål, återgå pä en kejsarkrona, fastän här mycket förflackad (Stat. Hist. Mus. inv.-nr 14885).
Birger S e n n a n
Summary
T h e author presents a type of bronze buckle from the Swedish Viking era, decorated with a man's head with decoration with palmette-like projection. He interprets these headdresses as imitations ot an imperial crown and by way of comparison deduces the crown in the well-known picture of the German- Roman emperor Otto I, the Great.
En spegel från Paviken
Statens Sjöhistoriska Museum har sedan maj 1968 ägnat tre månader åt under- sökning av en vikingatida lokal av karaktären handelsplats—varvsområde vid lagunhamnen Paviken i Väslergarn sn pä Gotland.
1Platsen kännetecknas av ett ställvis inemot halvmetertjockt kulturlager, som begränsas mot Paviken av den vikingatida strandlinjen ca 2 m. ö. h. F"yndfrekven- seu är mycket hög. Bl. a. liar hittills hundratalet mer eller mindre parterade sassanidiska och arabiska silvermynt framkommit, dessutom en mindre kvantitet hacksilver — huvudsakligen bestående av tenar eller sönderhackade smycken.
Silvret och 25 äclelmdallvikler av brons och biy vittnar 0111 alt här en gång ett utbyte av varor och tjänster ägt rum. Aktiviteten synes av daterbara föremål atl döma ha nätt sin kulmen under 900-talet. Hängsmycken av fasdandstyper och fragment av ovala spännbucklor m. m. vittnar om kontakter med Sveaväldet.
Kn inte obetydlig del av fyndmaterialet antyder också internationella affärer.
Härför talar fynd av verkstycken av bärnsten, obearbetade granatstycken, frag- uie-iii av baltiska smycken, arabiskt glas, rhenländsk och slavisk keramik m. m.
Förutom ovannämnda fornsakstyper innehåller fyndmaterialct etl antal mera spektakulära komponenter. En av dessa iir en silverspegel. En annan skall endast omnämnas i korthet. Det gäller ett halvdussin smä, till formen kubiska till parallellepipecliska glasbitar.- En av dessa är gulgrön, genomskinlig och ku- bisk med 6 mm sida. En av sidorna är belagd med guldfolium. De andra är ' Fornvännen 1913 siel. go6 Bg. 73.
1
