• No results found

Kejsarkronor på svenska vikingatidssöljor Nerman, Birger Fornvännen 46-48 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1971_046 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kejsarkronor på svenska vikingatidssöljor Nerman, Birger Fornvännen 46-48 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1971_046 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
4
0
0
Show more ( Page)

Full text

(1)

Kejsarkronor på svenska vikingatidssöljor Nerman, Birger

Fornvännen 46-48

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1971_046

Ingår i: samla.raa.se

(2)

4<) Smärre meddelande

1968(1: T h e Ancylus transgression in the Skede Mose area, Öland. Geol. l i v e n . Förh. Vol. 90, Stockholm.

1968 /): T h e Holocene history of the Great Alvar of Öland. Acta Phytogeographica Suecica. Vol. 55. Uppsala.

Magnusson, E., HJ64: Pollen-analytical investigation at Tåkern, Dagsmosse, anel the Neolithie settlement at Alvastra, Sweden. Sveriges Geologiska Undersökning. Ser.

C. Nr 597. Stockholm.

Nilsson, T., 19G1: Ein ncues Standardpollendiagrainm aus Bjärsjöholmssjön in Schonen.

Kungl. Fysiogr. Sällsk. Handl. N. F. Bd 71. Nr 18. Lund.

1964: Stanilarelpeillendiagramme- 11111I C-Datieriinge-n aus dem Ageröds mosse im mittleren Schonen. Lunds univ. årsskr. X. F. Avd. 2. Bd 59. Nr 7. Lund.

Pettersson, K. G., 1956: Unelcrsökning av hällkistor viel Torslunda på Öland. Forn- vännen. Stockholm.

Schnittger, B. & Rydh, H., 1940: Grottan Slora Förvar jui Karlsö. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Monografier, Stockholm.

Troels-Smith, J., 1941: Geological dating of a reindeer antler hammer from Vedbacck.

Acta Archaeologica. Vol. 12. K0benha\ 11.

Åberg, N., 1923: Kalmar läns förhistoria. Södra Kalmar län. I. Kalmar.

Kejsarkronor på svenska vikingatidssöljor

F r å n yngre svensk vikingatid k ä n n e r inan några bronssöljor m e d ett m a n s h u v u d , vars h u v u d p r y d n a d länge givit mig intryck av att vara en e f t e r b i l d n i n g av e n kejsarkrona; jag skall hiir med några ord presentera ett p a r s ä d a n a söljor.

Fig. 1 å t e r g e r en sölja, som inlevererades till Statens Historiska M u s e u m sam- tidigt m e d fynden från båtgrav X I I i Vendel, m e n o m vilken A r n e i pub- l i k a t i o n e n o m b å t g r a v a r n a därstädes m e d d e l a r , att d e n »synes ha blivit f u n n e n i fyllningen och t o r d e vara av yngre d a t u m (vikingatid)».

1

Att den h ä r r ö r ifrån v i k i n g a t i d e n är oomtvistligt, dä söljeramar av ifrågavarande form äro typiska fiir yngre nordisk vikingatid. Det egendomliga p a l m d l l i k n a n d e u t s p r ä n g d övers) får sin förklaring, o m vi jämföra elet med elet från eld främre m i t t p a r t i e t u p p - skjutande p a l m e t t a r t a d e u t s p r ä n g d pä t. ex. k r o n a n p å den v ä l k ä n d a b i l d e n av den tysk—romerske kejsaren O t t o den I d e n store, fig. 2;'- en l i k n a n d e k r o n a h a r p å bilden h a n s gemål E d i t h . Statyn förefinnes på altaret i ett kapell i k a t e d r a l e n i M a g d e b u r g . Palmet t formen p ä söljan ifrån V e n d e l är nägot miss- förstådd, m e n gruneltormen är otvetydig. O t t o regerade, som b e k a n t , m e l l a n åren 936 och 973.

M a n blir då även böjd att i h u v u d p r y d n a d e n pä m a n s h u v u d e t på söljan fig.

3

:i

ifrån d e n av G a b r i e l Gustafson är 1886 u n d e r s ö k t a grav 197 pä gravfältet

1

Stolpe, Hj. och Arne, T . J., Graffältet vid Vendel ( = K . Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens monografier nr 3. Stockholm 1912), sid. 50 pl. XL fig. 15.

- Schlumberger, G., Un empcrcur byiantin au dixiime siécle Xicéphore Phocas, Paris 1890, p. 579 tig.

3

Fornvännen 1909 sid. 186 fig. 21.

(3)

Smärre meddelande 47

Fig. 2. Otto den store och hans första ge-mal Edith, Frän altaret i eit kapell i katedralen i Magdeburg. — Otto the Great anel his fint consort Edith. From the altar in a chapel in Magdeburg Cathédral.

Fig. 1. Bronssölja. Antagligen från fyllningen till båtgrav XII i Vendel, Uppland. 1/1 Bronze buckle. Probably from the filling of boat grave XII at Vendel.

viel H a v o r i H a b l i n g b o socken på G o t l a n d (Stat. Hist. Mus. inv.-nr 8064: 197) se en e f t e r b i l d n i n g av en kejsarkrona; vi finna även h ä r ett från m i t t e n u p p - skjutande p a r t i , som dock förlorat p a l m e n formen, och pä sidorna u p p t i l l lik- n a n d e små r u n d l a r som pä Venelelsöljan. D e n n a grav kan g e n o m en r a d föremål, bl. a. ett h ä n g k o r s av b r o n s m e d r u n d a d e ä n d a r , som Kruse, F„ Necrolivaonii a, N e u e Auflage, Leipzig 1859, T a b . 19 Fig. 9, ringsöljan F o r n v ä n n e n 1915, Sta- tens Historiska M u s e u m och K. M y n t k a b i n e t t e t , T i l l v ä x t e n u n d e r år 1914, sid.

42 fig. 10 och en ringsölja, vars ä n d k n o p p a r ä r o facetterade och u p p t i l l p l a n a och fyrkantiga m e d insvängda sidor, dateras till förra hälften eller m i t t e n av iooo-talet (en del typer leva längre). Havorsöljan lorde vara något yngre än Venelelsöljan, dä den iiger en m i n d r e u r s p r u n g l i g form av » k r o n » p a r t i d iin d e n n a .

A ' i g - 3- 1

<u

v r * # 197.1/i

Fig. 3. Bronssölja. Havor, Hablingbo sn, Gotland: grav Hronzc buckle.

Fig. 4. Bronssölja. Bottarvc, Fröjels sn.

Gotland. 1/1 — Bronze buckle,

(4)

48 Smärre meddelande

Kanske kan även huvudprydnaden pä en sölja som den gotländska fig. 4,*

funnen osakkunnigt »1 ij„ aln under jordytan, omedelbart under stenarna i ett . . . nu bortbrutet röse» vid Bottarve i FYöjels socken pä Gotland tillsammans med en läng rad framför allt senvikingatida föremål, återgå pä en kejsarkrona, fastän här mycket förflackad (Stat. Hist. Mus. inv.-nr 14885).

Birger S e n n a n

Summary

T h e author presents a type of bronze buckle from the Swedish Viking era, decorated with a man's head with decoration with palmette-like projection. He interprets these headdresses as imitations ot an imperial crown and by way of comparison deduces the crown in the well-known picture of the German- Roman emperor Otto I, the Great.

En spegel från Paviken

Statens Sjöhistoriska Museum har sedan maj 1968 ägnat tre månader åt under- sökning av en vikingatida lokal av karaktären handelsplats—varvsområde vid lagunhamnen Paviken i Väslergarn sn pä Gotland.

1

Platsen kännetecknas av ett ställvis inemot halvmetertjockt kulturlager, som begränsas mot Paviken av den vikingatida strandlinjen ca 2 m. ö. h. F"yndfrekven- seu är mycket hög. Bl. a. liar hittills hundratalet mer eller mindre parterade sassanidiska och arabiska silvermynt framkommit, dessutom en mindre kvantitet hacksilver — huvudsakligen bestående av tenar eller sönderhackade smycken.

Silvret och 25 äclelmdallvikler av brons och biy vittnar 0111 alt här en gång ett utbyte av varor och tjänster ägt rum. Aktiviteten synes av daterbara föremål atl döma ha nätt sin kulmen under 900-talet. Hängsmycken av fasdandstyper och fragment av ovala spännbucklor m. m. vittnar om kontakter med Sveaväldet.

Kn inte obetydlig del av fyndmaterialet antyder också internationella affärer.

Härför talar fynd av verkstycken av bärnsten, obearbetade granatstycken, frag- uie-iii av baltiska smycken, arabiskt glas, rhenländsk och slavisk keramik m. m.

Förutom ovannämnda fornsakstyper innehåller fyndmaterialct etl antal mera spektakulära komponenter. En av dessa iir en silverspegel. En annan skall endast omnämnas i korthet. Det gäller ett halvdussin smä, till formen kubiska till parallellepipecliska glasbitar.- En av dessa är gulgrön, genomskinlig och ku- bisk med 6 mm sida. En av sidorna är belagd med guldfolium. De andra är ' Fornvännen 1913 siel. go6 Bg. 73.

1

Lokalen har mera ingående presenterats av P. Lundström i tvä uppsatser: Väster- garn vid den gotländska kusten — en topografisk studie, Sjöhistorisk Årsbok 1967-

1968 — samt Paviken I. e-it vikingatida varv, Gotländskt Irkiv ii)(>8.

' Publicerade av A. Lundström, Guppa vitrea auro omata, Earl) Medieval Studies 5.

Antikvarisk) Arkiv 40, Stockholm 1971.

References

Related documents

Platsen kännetecknas av ett ställvis inemot halvmetertjockt kulturlager, som begränsas mot Paviken av den vikingatida strandlinjen ca 2 m. F&#34;yndfrekven- seu är mycket hög.

213, 217 f., att Sparlösastenens män till- höra Ynglingaätten, och ifrågasätter, alt de skulle härstamma ifrån Olov träläljas äldre son Ingjald, vars namn han vill åter-

De nyaste fynden frän Korsbetningen. Efter att ha givit en orientering av fyndplatsens topografiska förhållan- den och de tidigare grävningar, som där utförts åren 1905 och 1912 under

Medan folkvandringstidens guldbrakteater förekomma inom praktiskt taget hela Norden, finnas brakteater frän Vendcltiden av liknande form, till att börja med huvudsakligen i

S om det framgår av Erik Floderus' föregående redogörelse för de senare årens utgrävningar inom vallen vid Väster- garn, vilka hittills visserligen mera haft karaktär av

Även i vissa fall, då fynd från åkrar i Lilla Bjerges eller blott Bjerges liksom ifrån åkrar i det närbelägna Allekvia (och kanske Bjers) föreligga, gäller det uppenbarligen

att vapen under folkvandringstiden mycket sällan nedlagts i mansgravarna, varför mycket fa vapengravar Ifrån denna lid äro bekanta. Uran ön (jfr Nerman, B., Die

Att vid utgivandet av detta verk, då ju Trundholmsfyndet ännu icke anträf- fats (det kom i dagen 1902), man icke kunde tidsbestämma vårt (Ijurhuvud och rekonstruera den pjäs,

av andra forskare fä del säkrare bestämt till härkomst

pjäser ifrån Ryssland och Ungern, vilka närmast uppfattas som beslag på remmen till ett pilkoger (de hittas stundom tillsammans med pil- spetsar). Den pjäs, som jag närmast

— kreatursstek — och väl även dryck från något, blöt offrats i en myr (västarna visa, att det icke kan ha varit fråga om en sjö), var- vid föremålen antagligen nedsatts

1, som här behandlas, äro såväl hornstången som mittdtaggen genomgående ihåliga, och på hornstängens utsida mitt emot mittdtaggen finns ett runt, med ett skarpt instrument

Söljan lillhör en samling föremål från olika tider och okända fyndorter, vilka 1899 inköptes av Statens Historiska Museum frän den nämnde anlikvitetshandlare Frans Lysholm i

Men om Inglingehögens klot tillhör bronsåldern, kan man ju lik- väl tänka sig möjligheten, att själva högen är betydligt yngre, ifrån folkvandringstiden, och att klotet vid

Från Mellby-gravfältet kända gravar innehöllo inga före- mål karaktäristiska för den äldre gruppen vid Horn, däremot vissa gravar föremål från äldre romersk järnålder,

(Forts, från Fornvännen 1944 sid. Bronskniu frän Gotland. Det är emellertid cn tydlig kniv ifrån Montelius per.. Hejdung», Hejdebg soc- ken. de med fortjockat skaft som

År 1865 inköptes för Statens Historiska Museum några föremål ifrån Gammelgarns socken på Gotland, anträffade av sjömanshustrun Anna Lind »förmodligen pä olika

5, men med mera avrundat fyrkantig genomskärning, föreligger i en av Fredrik Nordin 1913 undersökt grav på det väldiga gravfältel vid Lill-Bjers i Stenkyrka socken (SHM

I Tallgrens år 1922 utkomna arbete »Zur Arcbäologie Eestis» I angavs antalet då kända sten- föremål från hela landet till c:a 1000 och ben- och hornföremål till c:a 1900,

Från Norge har typen kommit till Finland på två vägar, dels över Nord-Norge och det svenska Lappland till Österbotten, dels frän Rogaland via Vestfold sjövägen till

Denna typ kan mycket väl dateras, då den förekommer i sakkunnigt upptagna gravfynd, alla från det första av de 4 skeden, på vilka jag 1919 upp- delade det

området (Istrien, Krain samt södra delarna av Steiermark och Kärnthen), inom vilket sådana småfigurer äro vanliga, och har tyd- ligen, om själva kärlet införts från Ungern,

Vanligen har man föreställt sig, att vandalerna utvandrat ifrån Nord-Jylland ungefär vid övergången från brons- åldern till järnåldern; det skulle vara klimatförsämringen,