Institutionen för individ och samhälle
”Ju tidigare insatser sätts in desto bättre blir det för eleven”
- En kvalitativ studie kring skolkuratorers arbete med elever med hög frånvaro
Mimmi Ekdahl & Gry Holgersson
Examensarbete i socialt arbete och socialpedagogik 15 Hp Socialpedagogiska programmet, 2021
Institutionen för individ och samhälle Vårterminen 2021
Examinator: Mikael Baaz
Titel: ”Ju tidigare insatser sätts in desto bättre blir det för eleven”
- En kvalitativ studie kring skolkuratorers arbete med elever med hög frånvaro Engelsk titel: ”The earlier actions are implemented the better it is for the student”
- A qualitative study with school counselors and their work with absent pupils Sidantal: 39
Författare: Mimmi Ekdahl och Gry Holgersson Datum: maj 2021
Sammanfattning
Studiens syfte var att undersöka och studera hur skolkuratorer runt om i Sverige ar- betar med frånvarande och hemmasittande elever. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med kuratorer som arbetar på F-9 skolor i olika delar av Sverige. Stu- diens resultat visade trots detta att skolkuratorerna arbetar på liknande sätt med dessa elever och förhåller sig på liknande sätt till vikten av relationsskapande, delaktighet och samverkan. Resultatet visar också att kuratorerna upplever att utövandet av det skolsociala arbetet utgör ett gott skydd för samtliga elever och mer specifikt för de frånvarande och hemmasittande eleverna. I analysen synliggjordes fem huvudsak- liga teman som av skolkuratorerna presenterades som avgörande för att stötta och hjälpa elever med hög frånvaro. Tidigare forskning och litteratur har visat att det skolsociala arbetet utgör en mycket viktig faktor för elevers hälsa och välmående i skolsammanhang. Det finns god kunskap kring riskfaktorer som kan bidra till från- varande och hemmasittande elever, men trots detta finns igen generell metod för att förebygga och åtgärda frånvaro. Det har i studien framkommit att skolorna själva bestämmer när och på vilket sätt skolfrånvaro ska uppmärksammas och åtgärdas.
Detta på grund av det inte finns någon samstämmig handlingsplan. De relations- skapande aspekterna upplevdes av de intervjuade skolkuratorerna som viktigt för att skapa tillit, trygghet, förtroende och flexibilitet mellan skolkuratorn och eleven. Del- aktigheten beskrevs som viktig för att lyssna in och möjliggöra för eleverna att ha inflytande i beslutsprocesser. Samverkan lyftes fram som nödvändigt för att samtliga professioner skulle gå samman kring en elev och hjälpa hen att återgå till skolan.
Nyckelord: absenteeism, frånvaro, delaktighet, skolsocialt arbete, skolmiljö, truancy
TACK
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till samtliga skolkuratorer som valde att delta i studien.
Er medverkan har möjliggjort för vår studie att ta form. Era erfarenheter och berättelser har spelat en avgörande roll för studien. Vi vill också säga tack till våra familjer som varit förstå- ende och stöttat oss under uppsatsskrivandet. Avslutningsvis vill vi också rikta ett stort tack till vår handledare, Anna Johansson, som varit ett stort stöd i denna stressiga process. Tack Anna för din stöttning, vägledning och engagemang.
Tack till er alla!
Mimmi och Gry
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Syfte och frågeställningar ... 2
Definition av begrepp ... 2
Skolfrånvaro ... 2
Hemmasittare ... 2
Bakgrund ... 3
Skolsocialt arbete ... 3
Frånvaro och hemmasittande ... 4
Tidigare forskning ... 5
Samverkan och samarbete ... 5
Skolklimat och psykosocialt klimat ... 6
Relationsskapande och delaktighet ... 7
Risk- och skyddsfaktorer ... 7
Teoretisk utgångspunkt ... 8
Relationella perspektivet ... 9
Delaktighet ... 10
Samverkan ... 11
Metod ... 12
Val av ansats och datainsamlingsmetod ... 12
Urval ... 13
Genomförande ... 14
Bearbetning och analys ... 15
Validitet ... 16
Reliabilitet ... 16
Forskningsetiska överväganden ... 17
Litteratursökning ... 18
Resultat och analys ... 19
Att tidigt stoppa den negativa spiralen ... 19
Tillit och trygghet ... 21
Att lyssna in ... 23
När alla går samman ... 25
Tillgänglighet och flexibilitet ... 27
Diskussion ... 29
Resultatdiskussion ... 30
Kritiska reflektioner ... 33
Implikationer för socialt och socialpedagogiskt arbete ... 34
Vidare forskning ... 34
Litteraturförteckning ... 36 Bilagor
Inledning
Grundskolan är i Sverige en demokratisk rättighet men också en skyldighet enligt skolplikten.
Trots detta visar en studie genomförd av Skolinspektionen (2016) att 1700 elever under år 2015 uppvisade ogiltig frånvaro som pågått i mer än en månad. Gren Landell (2016) förklarar dock att det inte går att utläsa om skolfrånvaro ökat eller minskat, men den problematik som relateras till frånvaro upplevs av många vara ett växande fenomen. Elever drabbas i större utsträckning av konsekvenser till följd av skolfrånvaro än tidigare och konsekvenserna medför i många fall inte bara problem för eleven själv utan även för hens familj och kan också komma att orsaka problem för samhället (Gren Landell, 2016). Exempel på konsekvenser kan vara att individen utvecklar social eller psykisk problematik vilket kan leda till svårigheter att i framtiden komma in på arbetsmarknaden (Backlund & Gren Landell, 2017; Skolinspektionen, 2016). För att för- hindra att barnet, familjen eller samhället drabbas av framtida problematik menar Konstenius och Schillaci (2010) att det är ytterst viktigt att personal inom skolan i ett tidigt skede fångar upp dessa elever och erbjuder stöd och hjälp för att eleven ska lyckas färdigställa sin utbildning.
Elevhälsan bör enligt skollagens (2010:800) andra kapitel 25§ finnas på alla grundskolor i Sve- rige. Elevhälsans syfte beskrivs enligt denna lagtext vara att arbeta med förebyggande insatser, främjande av hälsa och stöttning av elever i deras utveckling mot de mål och kunskapskrav som skolan har. I en elevhälsa, eller ett elevhälsoteam (EHT) som det också kan kallas, ska det finnas personal med medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser (Skolverket, 2021). Det är skolkuratorn som beskrivs vara ansvarig för de psykosociala bitarna i denna sammansättning av personal. Elevhälsoteamet ska tillsammans med övrig personal på skolan också arbeta för att skapa en så fungerande och positiv lärandesituation som möjligt för eleverna (Skolverket, 2021).
Gren Landell (2016) menar att det krävs ytterligare forskning kring vilka åtgärder som är nöd- vändiga för att främja närvaro samt för att motverka och åtgärda frånvaro. Området är därför högst relevant att forska vidare kring, då det i nuläget också finns begränsad forskning kring kuratorns roll och upplevelser i arbetet med långtidsfrånvarande elever. Vi vill med denna stu- die därför undersöka hur det skolsociala arbetet ser ut och hur skolkuratorer arbetar både pro- aktivt och situationellt med elever med hög frånvaro och även med hemmasittare. Vi vill också undersöka hur skolans förebyggande sociala arbete tar sig uttryck och genomförs av skolkura- torer. Området är därför högst aktuellt för det sociala och socialpedagogiska arbetet då studien ämnar delvis att undersöka hur det skolsociala arbetet utövas i relation till elever med hög från- varo och hemmasittare. För att synliggöra och identifiera kuratorernas berättelser och perspek- tiv används semistrukturerade intervjuer.
I studien redogörs det också för syfte och frågeställningar, följt av en redogörelse av viktiga begreppsdefinitioner. I bakgrundsavsnittet presenteras sedan en förklaring av det skolsociala arbetet och frånvaro och hemmasittande. Tidigare forskning inom området framförs utifrån återkommande teman och mönster och efter det följer ett avsnitt där studiens teoretiska ramar och begrepp förklaras. Studiens metod och tillvägagångssätt redogörs för att slutligen presen- tera studiens resultat och analys följt av ett diskussionsavsnitt.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur kuratorer inom F-9 skolor arbetar med elever som ten- derar att ha hög skolfrånvaro. Syftet är också att synliggöra hur elevers frånvaro respektive närvaro enligt kuratorers erfarenhet påverkas av det skolsociala arbetet överlag. Frågeställning- arna blir därför följande:
- Hur arbetar kuratorer inom grundskolan med elever med hög skolfrånvaro?
- Vilka svårigheter respektive möjligheter finns inom det sociala arbetet i skolan med fokus på elever med hög skolfrånvaro och hemmasittare.
Definition av begrepp
För att tydliggöra vad begreppen skolfrånvaro respektive hemmasittare betyder och innebär följer här en kort beskrivning. Vi diskuterar och motiverar också kring varför vi valt att använda dessa specifika definitioner och varför det kan vara viktigt att ha kunskap kring dessa. En tydlig redogörelse av begreppsdefinitioner bidrar till ökad förståelse kring studiens insamlade empiri.
Skolfrånvaro
Enligt Gren Landell (2016) innefattar skolfrånvaro inte bara det som ofta benämns som skolk utan även andra typer av frånvaro- och problembeteenden. I begreppet skolfrånvaro inkluderas också de situationer där eleven har giltig frånvaro eller närvaro som kan upplevas som proble- matisk. Linblad och Backlund (2017) anser att frånvaro också kan innefatta svårigheter kring att ta sig till skolan, att stanna kvar under hela skoldagen eller att närvaron i skolan faktiskt bidrar till oro och ångest hos individen. På liknande sätt förklarar också Backlund och Gren Landell (2017) att skolfrånvaron kan innefatta både giltig och ogiltig frånvaro om den är så pass omfattande att den kan medföra att eleven påverkas och utvecklas negativt.
Vi har i vår studie valt att använda oss av denna definition av begreppet skolfrånvaro för att tolka och analysera det insamlade materialet. Valet av just denna definition grundar sig i att den frekvent används inom framförallt svensk forskning kring frånvaro. Vi upplever att det finns ett behov av ett mer generellt begrepp för att i en bredare bemärkelse förstå och tolka de upp- gifter som uppkommer inom det specifika området. Vi vill självklart bidra till att förståelsen och definitionen av begreppet blir mer samstämmigt och kommer därför i studien att fortsätta använda oss av denna angiva definition.
Hemmasittare
För att närma sig begreppet hemmasittare krävs först en god förståelse för definitionen av skol- frånvaro. På samma sätt är också förståelsen för och betydelsen av hemmasittare viktig för att förstå begreppet skolfrånvaro. Begreppen är alltså nära sammankopplade men för att tydliggöra skillnaden förklarar Konstenius och Schillaci (2010) att hemmasittare syftar till de elever som varit frånvarande från skolan i mer än 3 veckors tid utan giltig orsak.
Trots att begreppen skolfrånvaro och hemmasittare på många sätt kan liknas med varandra an- ser vi att det är viktigt att ytterligare förtydliga dess distinktioner. Detta är för att möjliggöra
för ytterligare förståelse av studien och de resultat som senare kommer att framträda. Det är därför viktigt att poängtera vikten av att en elev som uppvisar frånvaro inte nödvändigtvis de- finieras som hemmasittare medan en hemmasittare alltid är en elev med hög frånvaro.
Bakgrund
Vi diskuterar och redogör i detta avsnitt för det skolsociala arbetet för att ge en tydlig bild av hur det förebyggande och främjande arbetet ser ut på svenska skolor. Det skolsociala arbetet belyser skolkuratorns mycket komplexa och varierande roll. Avslutningsvis presenterar vi också ytterligare information kring begreppen skolfrånvaro och hemmasittande för att öka för- ståelsen för vad dessa innebär.
Skolsocialt arbete
Backlund, Högdin och Spånberg Weitz (2017) uttrycker att det skolsociala arbetet är ett mycket komplext fält som verkar på flera olika nivåer i förhållande till teoretiska perspektiv och den vardagliga praktiken. På den första nivån, den strukturella nivån, berörs barn och ungas rätt till delaktighet och utbildning. På organisationsnivå verkar istället det skolsociala arbetet genom att skapa samverkan och samarbete mellan personal inom skolan samt mellan andra verksam- heter och organisationer. Samverkan beskrivs enligt författarna (2017) vara nödvändigt för att skapa förändringar som faktiskt upprätthålls. Konstenius och Schillaci (2010) anser att de olika parterna i en samverkansprocess bör genom förändringsarbetet sträva mot samma mål och flitigt använda varandras olika resurser och kunskaper för att skapa förändring. På denna nivå berörs enligt Gren Landell (2016) också barns rätt till en likvärdig utbildning. Den sista nivån, individ- och gruppnivå, berör det hjälp- och stödarbete som bör finnas för att hjälpa de elever som är i behov av ytterligare stöd. Detta kan exempelvis vara elever som lever i utsatta livssi- tuationer eller upplever svårigheter i skolarbetet eller skolgången (Backlund, Högdin, &
Spånberg Weitz, 2017).
I det skolsociala arbetet återfinns flera olika professioner som tillsammans ansvarar för arbetets utförande. Dock är det skolkuratorn som i huvudsak är utbildad inom det sociala arbetet och på så sätt också har kunskap kring dess komplexitet (Backlund, Högdin, & Spånberg Weitz, 2017).
Gren Landell (2016) förklarar att det skolsociala arbetet i stort utförs av elevhälsan, där ibland också skolkuratorn. Elevhälsans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Detta arbete grundar sig i tidigare kunskap kring faktorer som kan orsaka skolproblematik eller ohälsa av olika slag, psykisk eller fysisk. Det förebyggande arbetet syftar till att reducera uppkomsten av riskfaktorer samtidigt som de identifierade skyddsfaktorerna stärks. Enligt Backlund & Gren Landell (2017) är det också viktigt att elevens familj får den hjälp och stöd som krävs för att hantera barnet eller ungdomens skolfrånvaro, detta kan exempelvis vara stöd av olika slag från socialtjänsten. Återintroduceringsprocessen för de elever som haft långvarig skolfrånvaro bör ske successivt och en tydlig plan bör konstrueras tillsammans med eleven och hens familj eller vårdnadshavare. Då orsaker till frånvaro oftast beror på komplexa sammansättningar av olika faktorer krävs en väl fungerande samverkan mellan professioner inom skolan, mellan skolan och eleven och hens föräldrar samt med andra verksamheter eller organisationer som exempelvis barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänsten (SOC). En god samverkan mellan dessa olika parter kan enligt författarna (2017) också agera stöd för föräldrar eller
vårdnadshavare som kan uppleva en känsla av ensamhet kring situationen och barnets problematik. I denna studie efterfrågas kuratorers erfarenheter och berättelser. Vi anser att det är på grund av detta är viktigt att också beröra samverkan och samarbete mellan samtliga av skolans professioner. Även den forskning som berör ämnet skolfrånvaro visar att god samver- kan är avgörande för skolpersonal, inte minst för skolkuratorer, i arbetet med hemmasittande eller frånvarande elever och för att dessa ska få stöttning i att återgå till skolan.
Backlund, Högdin och Spånberg Weitz (2017) menar att skolkuratorer oftast ansvarar för att applicera och reflektera kring sociala perspektiv i relation till arbetssätt, metoder och arbets- uppgifter som rör elevers problematik och svårigheter inom skolan. Detta görs också i relation till övriga professioner inom skolan för att de i sin tur ska kunna stötta elever i deras vardag.
Tidigare forskning som berör skolkuratorns roll och vikten av skolsocialt arbete klargör att denna typ av arbete är unikt. Den roll som exempelvis kuratorer besitter inom skolan är mycket svår att jämföra med andra professioner och arbetsuppgifter (Callahan Sherman, 2016; Webber, 2019). Trots detta bör skolkuratorns roll enligt Callahan Sherman (2016) värderas på liknande sätt som skolans övriga professioner. En elevs psykiska mående kan påverkas av olika faktorer, exempelvis de psykosociala delarna i skolan eller att eleven upplever problematik i hemmiljön.
Eleven kommer då troligtvis att uppleva utmaningar med att prestera i skolans ämnen. Kuratorn spelar därför också en avgörande roll för elevens akademiska lärande. En annan mycket viktig arbetsuppgift inom det skolsociala arbetet syftar till att möjliggöra för en säker och trygg skol- miljö samt en positiv social arena. Detta arbete är av vikt för att skapa inkludering, tillhörighet och delaktighet (Backlund, Högdin, & Spånberg Weitz, 2017).
Frånvaro och hemmasittande
I skollagens (2010:800) sjunde kapitel presenteras den svenska skolplikten. Under 17§ går de att läsa att skolplikten syftar till elevens deltagande i utbildningen så länge det inte finns giltiga skäl till frånvaron. Trots skolplikt är frånvaro och sena ankomster en del av skolans vardag och arbetet med att främja närvaro i skolorna bör enligt Gren Landell (2016) på grund av detta prioriteras och effektiviseras. Men för att starta en sådan mycket omfattande process krävs att frånvarons omfattning synliggörs. I dagsläget finns dock ingen samstämmig definition kring begreppet skolfrånvaro, vilket medför att skolor hanterar och agerar på frånvaron på olika sätt.
Enligt Backlund & Gren Landell (2017) är skolfrånvarons problematik mycket komplex. De kan därför vara svårt att identifiera en generell metod för hur det förebyggande arbetet kring skolfrånvaro bör se ut och på vilket sätt de ska utföras. Författarna (2017) beskriver också att problematik och tillvägagångssätt skiljer sig från ärende till ärende, men de uppgifter som fram- kommer i kartläggningsprocessen bör utgöra grunden för vilka åtgärder som anses lämpliga i det specifika ärendet.
Långvarig skolfrånvaro kan leda till stora svårigheter och omfattande kostnader, inte bara för den enskilda eleven och hens familj utan även för samhället. Bristen på närvaro försvårar också för eleven att uppnå kunskapsmål, vilket i sig ökar risken för utvecklandet av psykiska och sociala problem. Ökad frånvaro kan också innebära svårigheter att komma in på arbetsmark- naden, detta kan också komma att medföra ytterligare känslor av utanförskap hos individen
Enskilda riskfaktorer medför inte nödvändigtvis problematisk skolfrånvaro, på samma sätt som enskilda skyddsfaktorer inte alltid bidrar till ett tryggt och säkert skydd mot en eventuell ökning av skolfrånvaro. Det är oftast en komplex ansamling av flera olika faktorer som över tid acku- muleras som kan orsaka frånvaro och psykisk eller social problematik (Konstenius & Schillaci, 2010). Trots att det finns en god kännedom kring vanliga riskfaktorer är det viktigt att genom- föra en noggrann och effektiv utredning i varje enskilt ärende, för att säkerställa att rätt insatser och åtgärder appliceras (Gren Landell, 2016). Långvarig frånvaro uppges i många fall vara en faktor till senare hemmasittande. Ströfrånvaro, återkommande sen ankomst och svårigheter med att komma till skolan anges också som avgörande orsaker (Friberg, Karlberg, Sundberg Lax, & Palmér, 2015; Konstenius & Schillaci, 2010). Elever som under en längre period uppvisar hög frånvaro tappar i många fall kontakt med skolans personal och klasskamrater.
Denna brist på regelbunden kontakt försvårar ytterligare elevens återgång till skolan och chansen ökar då till ett långvarigt hemmasittande (Friberg, Karlberg, Sundberg Lax, & Palmér, 2015). Konstenius och Schillaci (2010) visar på att personal inom skolan upplever att skolfrån- varo och hemmasittande är ett växande problem som också syns allt mer även i yngre åldrar.
Trots att författarna (2010) menar att hemmasittare nått en ändhållplats efter en lång tid av olika typer av skolfrånvaro är de också noga med att poängtera att det aldrig är försent att hjälpa och stötta dessa elever.
Enligt Backlund och Gren Landell (2017) behöver frånvaro inte nödvändigtvis innebära pro- blem, men det kan vara av vikt att uppmärksamma samtlig frånvaro för att minska eller helt utesluta att problem eventuellt uppstår. I de allra flesta situationer är det enklare att förändra och åtgärda de skadliga beteendemönster som finns vid frånvaro i ett tidigt skede. Det är därför viktigt att skolpersonal snabbt reagerar och motverkar skolfrånvaro. Gren Landell (2016) för- klarar att tidiga åtgärder anses av samtliga kommuner, skolor och huvudmän vara av betydelse för att möjliggöra för eleven att slutföra sin utbildning. Vad tidiga åtgärder innebär är dock inte samstämmigt.
Tidigare forskning
I detta avsnitt redogörs den tidigare forskning som är relevant för att besvara studiens syfte och frågeställning. För att besvara frågeställningen är det professionellas erfarenheter och berättel- ser som presenteras. Återkommande ämnen och områden som berörs i den tidigare forskningen kan kopplas till delaktighet, skolsocialt arbete och hög skolfrånvaro. Den tidigare forskning som redovisas i detta avsnitt kommer därför att presenteras utifrån ett antal teman; samverkan och samarbete, skolklimat och psykosocialt klimat, relationsskapande och delaktighet samt risk- och skyddsfaktorer.
Samverkan och samarbete
Trancă (2020) lyfter att kuratorer upplever att en god samverkan och ett bra samarbete med elevens familj, lärare, psykologer och andra professioner inom skolan är mycket viktig. Hon belyser också att det är centralt att det finns god samverkan med professioner och andra myn- digheter utanför skolan. I många fall upplever dock skolkuratorerna att detta är en svårighet. I vissa fall kan det också helt enkelt saknas andra professioner att samarbeta och samverka med
(Webber, 2019; Trancă, 2020). Samverkan kring barn som riskerar att inte slutföra skolgången beskrivs enligt Danermark, Englund, Germundsson och Ratinaud (2013) vara en viktig del och ett naturligt inslag i svenska skolor. Samverkan mellan lärare och skolkurator är i många fall en självklarhet, men upplevs ofta problematiskt då de olika professionerna är bundna av olika lagar och regler som kan komma att försvåra samarbetet (Danermark, Englund, Germundsson,
& Ratinaud, 2013). Ett exempel på detta kan vara att lärare i huvudsak måste förhålla sig till skollagen (2010:800) medan skolkuratorns yrkesutövande är bundet av både skollagen och so- cialtjänstlagen (2001:453).
Gren Landell (2016) anser att varje skola noggrant bör undersöka om skolfrånvaron uppmärk- sammas tidigt genom deras metoder och arbetssätt. För att sedan applicera rätt insatser är det också viktigt att elevhälsan finns tillgänglig för lärarna, så att dessa kan få stöttning i arbetet med de frånvarande eleverna. I likhet med detta lyfter Granvik Saminathen, Brolin Låftman och Modin (2020) att skolan aktivt bör arbeta med att förstärka elevernas psykiska välbefin- nande. Detta bör enligt författarna (2020) göras genom att de resurser och professioner som finns på en skola tillsammans arbetar för att stötta elever i att uppfylla sin skolgång. Enligt Gren Landell (2016) bör rektor och elevhälsa konstruera en metod eller ett arbetssätt som är till för att stötta läraren i hens vardagliga arbete med frånvarande elever. Detta kan vara av vikt för att motverka frånvaro och en bidragande faktor till att samarbete mellan skolans professioner ökar.
Webber (2019) och Trancă (2020) beskriver att en slags spänning ofta uppkommer mellan ku- ratorn och övriga professioner inom skolan. Enligt Webber (2019) kan det i samverkansarbetet vara svårt att identifiera och enas kring vilken profession som ansvarar för vad. Friberg, Karlberg, Sundberg Lax och Palmér (2015) förklarar i likhet med detta att det kan vara värdefullt att skolan i många fall anammar rollen som samordnare i samverkansarbetet.
Författarna (2015) anser att detta kan vara nödvändigt för att underlätta för eleven när insatser avslutas och andra parter inte längre behövs. I tidigare forskning synliggörs också att skolkura- torer upplever att svårigheter kan uppstå när det finns en brist på samarbete och samverkan mellan skolan och vårdnadshavarna till eleverna med problematisk frånvaro (Trancă, 2020;
Webber, 2019). Enligt Trancă (2020) upplevs arbetet med de elever som har hög frånvaro spe- ciellt svårt när familj eller vårdnadshavare inte upplever utbildningen som en nödvändighet. I många fall anammar även barnet denna inställning och skolkuratorns arbete med dessa elever försvåras då ytterligare.
Skolklimat och psykosocialt klimat
Bolin och Sorbring (2017) förklarar att professionella som flitigt rör sig på de platser i skolan där eleverna är, bidrar till minskade svårigheter och hinder i elevens process att söka hjälp.
Enligt Friberg, Karlberg, Sundberg Lax och Palmér (2015) är det viktigt att identifiera och uppmärksamma på vilket sätt eleven upplever sin skolmiljö. På samma sätt menar också Gren Landell (2016) att detta är en viktig aspekt att ha i åtanke då elevens uppfattning kring sin undervisning och skolgång spelar stor roll. De svårigheter eleven upplever ska sedan minimeras av personal på skolan för att möjliggöra för eleven att känna sig trygg (Friberg, Karlberg, Sundberg Lax och Palmér, 2015).
Skolkuratorns tillgänglighet och närvaro på skolan beskrivs enligt Bolin och Sorbring (2017) underlätta och möjliggöra för eleverna att komma i kontakt med kuratorerna. För att ytterligare möjliggöra för att kontakt inleds och upprätthålls mellan elev och skolkurator menar författarna (2017) att det också kan vara av vikt att skolans professioner finns tillgängliga via sociala medier eller går att nås via telefon. Virtanen m.fl. (2009) beskriver att ett psykosocialt klimat, där eleven inte får komma till tals eller inte är delaktig i beslutsprocesser, oftare kan kopplas till skolk och frånvarobeteenden, medan ett tillåtande och inlyssnande klimat snarare bidrar till elevers hälsa och välbefinnande. På samma sätt redogör också Callahan Sherman (2016) för att det psykosociala klimatet på en skola kan kopplas till elevers välmående respektive skolk och frånvaro. Författaren (2016) menar därför att skolkuratorernas yrkesutövande kan bidra till att elevernas mående förbättras. Till följd av detta bör också skolprestationerna öka. Det psykosociala måendet beskrivs alltså vara nära kopplat till elevers skolprestationer, detta är inte minst aktuellt för de elever som uppvisar problematiska beteenden (Callahan Sherman, 2016).
Vidare förklarar också Gren Landell (2016) att en god skolmiljö kan bidra till att eleven upple- ver en känsla av tillhörighet och inkludering samt att individen känner sig accepterad av skolans professioner och övriga elever.
Relationsskapande och delaktighet
Tillit och förtroende till de vuxna inom skolan ökar chansen att elever söker kontakt och vågar förlita sig på dem (Biolcati, Palareti, & Mameli, 2017; Virtanen, o.a., 2009). Detta bidrar till att eventuella problematiska eller våldsamma beteenden hos eleven i ett tidigt skede kan identifieras och synliggöras (Virtanen, o.a., 2009). Biolcati, Palareti och Mameli (2017) beskri- ver också att det är av vikt att kuratorn betraktas som en god lyssnare. Skolkuratorernas attityd och inställning framställs som användbara strategier för att styrka de professionellas trovärdig- het och tillförlitlighet. Författarna (2017) menar också att eleverna är medvetna om kuratorn och dennes roll i att främja och underlätta relationer. Virtanen m.fl. (2009) lyfter i linje med detta att det är viktigt att de professionella är närvarande i elevernas vardag och i skolaktiviteter för att skapa personliga relationer mellan elev och personal. Detta beskrivs underlätta den hjälpsökande processen hos eleverna och skapar en inställning hos kuratorerna att vara flexibla och förberedda på att erbjuda de stöd som behövs i olika situationer. Elevers upplevese kring sin delaktighet och inflytande i beslutstagande processer samt i vilken utsträckning deras tankar och åsikter lyssnas på, presenteras som en avgörande faktor för att minska skolfrånvaro (Virtanen, o.a., 2009). Virtanen m.fl. (2009) beskriver att en känsla av delaktighet bidrar till att eleverna inte längre upplever skolan som en fientlig miljö där de ständigt blir kritiserade. Kom- munikation med eleven och hens föräldrar eller vårdnadshavare är förutsättningar för att till- sammans identifiera lösningar på den upplevda problematiken och frånvaron (Trancă, 1/2020).
Igenkänning, tillgänglighet och flexibilitet beskrivs enligt Bolin och Sorbring (2017) också ut- göra goda möjligheter för relationsskapande.
Risk- och skyddsfaktorer
Granvik Saminathen, Brolin Låftman och Modin (2020) lyfter att skolan utgör en viktig arena för barn och ungdomar och kan ses som en skyddsfaktor mot psykiska besvär. Skolgången har stor betydelse för individens psykosociala utveckling. Utvecklingen uppstår genom det dagliga sociala samspelet med klasskamrater och personal inom skolan (Granvik Saminathen, Brolin
Låftman, & Modin, 2020). En annan skyddsfaktor för att förhindra frånvaro som identifierats av Virtanen m.fl. (2009) är elevers upplevelse av delaktighet i beslutstagande processer. En fungerande kommunikation mellan skolpersonal och eleven beskrivs också avgörande för att agera skyddsfaktor (Bolin & Sorbring, 2017). Kommunikationen kan enligt Bolin och Sorbring (2017) ske både digitalt, via sociala medier eller i möte med individen. Den kommunikation som sker via sociala medier eller digitalt har visats viktig för att eleverna ges möjlighet att kommunicera på sätt de är vana vid, men också på sina egna villkor. Författarna (2017) lyfter att socialarbetare menar att denna typ av kommunikation skapar tillit till de professionella.
Denna typ av kommunikation kan också medföra en sammanstrålning av arbete och privatliv för den professionella. Det uttrycks dock att detta inte nödvändigtvis behöver medföra problem (Bolin & Sorbring, 2017). En annan mycket viktig skyddsfaktor mot psykiska besvär och skol- frånvaro är skolmiljö enligt Granvik Saminathen, Brolin Låftman och Modin (2020). Här syn- liggörs vikten av en skola som kan erbjuda tillräckligt med stöd till eleverna för att motverka stress och andra faktorer som kan bidra till att eleven inte klarar av att färdigställa sin skolgång (Granvik Saminathen, Brolin Låftman, & Modin, 2020).
Enligt Gubbles, van der Put och Assink (2019) och Gren Landell (2016) kan tre huvudsakliga områden för risk- och skyddsfaktorer presenteras. Författarna anser att dessa kan kopplas till elevens skolgång, till individen själv eller till sociala faktorer som familj, vänner och omgiv- ning. Samtliga av dessa kan utgöra både risk- och skyddsfaktorer för barn och unga beroende på hur individen själv upplever dessa miljöer eller förhållanden. De riskfaktorer som återfinns inom dessa områden beskrivs i många fall vara orsaker till elevers frånvaro, hemmasittande eller avhopp. En viktig riskfaktor att uppmärksamma inom skolans område är enligt Gren Lan- dell (2016) eventuella brister i kontrolleringen av närvaro respektive frånvaro. När skolan väljer att inte uppmärksamma och agera på elevers frånvaro kan elever uppfatta detta som att deras närvaro inte är nödvändig. Det är därför viktigt att skolan markerar att eleven är saknad.
Gubbles, van der Put och Assink (2019) redogör också för riskfaktorer relaterat till psykisk och fysisk problematik hos barnet som också kan kopplas till minskad närvaro. Även missbruk, problematik relaterat till skolan, avsaknad av socialt umgänge, skolmiljön och problem relaterade till familjen har identifierats som riskfaktorer. Med detta i åtanke poängterar författarna (2019) att det alltså finns flera olika faktorer som kan bidra till skolfrånvaro vilket i sin tur kan gå över till permanent avhopp från studierna. Ju fler riskfaktorer som ackumuleras desto större risk att eleven permanent hoppar av.
Teoretisk utgångspunkt
I detta avsnitt presenteras de teoretiska ramverk som är aktuella för studien. Syftet med studien relaterar till kuratorns roll och tillvägagångssätt i arbetet med elever med hög skolfrånvaro samt svårigheter och möjligheter i det skolsociala arbetet. För att bidra till en ökad förståelse kring ämnet har vi valt att använda relationella perspektivet och delaktighetsteorin som utgångs- punkt. Vi kommer även kortfattat redogöra för samverkan och vikten av detta i det skolsociala arbetet och mellan professioner inom skolväsendet.
Relationella perspektivet
Johansson (2015) förklarar att ett teoretiskt perspektiv kan användas för att tolka och förstå händelser och fenomen ur en specifik synvinkel. I denna studie har vi därför valt att använda oss av ett relationellt perspektiv för att undersöka hur relationella aspekter mellan skolkuratorer och elever med hög frånvaro kan komma att påverka elevens frånvaro respektive närvaro.
Relationer beskrivs enligt Aspelin (2013) som en ständig process som sker i mötet med andra människor. Denna process sker i olika sammanhang med olika personer. Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) förklarar att dessa mellanmänskliga relationer inte endast berör på vilket sätt parterna ter sig till varandra utan också berör i vilket sammanhang relationerna uppstår och utövas i. Enligt författarna (2008) är relationer en central del av det sociala arbetet och precis som det sociala arbetet är också relationerna i sig mycket komplexa. I linje med detta lyfter Aspelin (2013) att begreppet ”relationell” syftar till en tvåsidighet. Han (2013) menar att en relation inte kan förstås endast utifrån en aspekt.
Relationsbegreppets två grundläggande aspekter presenteras av Aspelin (2013). Den ena benämner han som ”sam-verkan” (s.19). Här samordnar och koordinerar individer handlingar målmedvetet. Denna organiseringsprocess sker delvis genom sociala och kulturella normer.
Den andra benämns som ”sam-varo” (s. 19). Detta innebär ett mer personligt möte som sker mellan människor. Till skillnad från sam-verkan är sam-varon spontan och oförutsägbar. Den relationella pedagogiken har på så sätt olika nivåer att förhålla sig till. Aspelin (2013) anser dock att det är först i sam-varo som individer presenteras och synliggörs som unika subjekt.
Aspelin (2013) anser också att det är av vikt att uppmärksamma relationer i en grundläggande form. Han menar att relationer kan tolkas som fenomen som naturligt uppstår och som därför inte kan kontrolleras eller konstrueras för att nå ett mål. Socialt arbete drivs i mångt och mycket av modeller och strategier för att skapa relationer som kan leda till problemlösning. De relat- ioner som sker genom samspel med människor är levande och ständigt föränderliga.
Fenomenen är sköra och kan ta skada av det sociala arbetets interventioner. Det är därför viktigt att inom socialt arbete värna om relationens naturliga och ömtåliga form (Aspelin, 2013).
En relation kan också enligt Hill (2005) uppfattas som en allians mellan de olika parterna. Al- liansen kan förstås som en typ av samarbete där parterna har enats om gemensamma tolkningar och åsikter kring mål med behandlingen eller stödet. Alliansen utgörs av både medvetna och omedvetna föreställningar. Det är i interaktion och samspel med andra människor som alliansen skapas och den beskrivs av Hill (2005) som ett mycket viktigt inslag i en terapeutisk relation. I denna studie undersöker vi inte nödvändigtvis det som benämns som en terapeutisk relation utan istället är vi, som tidigare nämnt, intresserade av relationen mellan skolkuratorn och ele- ven. Vi anser trots detta att denna tolkning av en relation kan appliceras även i detta samman- hang, då ett terapeutiskt samtal har många gemensamma drag med ett kurativt samtal. Hill (2005) lyfter även att alliansen är i behov av relationsskapandet och utförandet av en handling.
Vi anser därför att det är ytterst intressant att även synliggöra alliansens betydelse i de samtal som sker mellan skolkuratorn och en elev med hög frånvaroproblematik.
Delaktighet
För att besvara studiens syfte och frågeställningar vill vi undersöka hur skolkuratorer upplever att delaktighet påverkar barn och ungdomar att återgå till skolan. Vi använder oss därför av delaktighetsteori för att skapa en förståelse kring vad delaktighet kan innebära för de elever som hamnat dels eller helt utanför skolans sammanhang. Vi vill också kritiskt undersöka vilka framgångsfaktorer, men också vilka svårigheter, det finns kring delaktighet i arbetet med elever med hög frånvaro och hemmasittare.
Molin (2018) förklarar att delaktighet är en betydelsefull teori för att förstå socialt och skolso- cialt arbete. Delaktighetsteorin används för att skapa en förståelse kring hur olika faktorer och förutsättningar påverkar den enskilde eleven i relation till hens upplevelse och känsla av delak- tighet. Inom socialpedagogiken används begreppet delaktighet flitigt för att skapa en förståelse kring människors önskan om erkännande och medborgarskap. Detta blir enligt Molin (2018) påtagligt då människor hamnar i ett utanförskap eller inte känner att de tillhör ett sammanhang.
Vi har i denna studie valt att förhålla oss till den begreppsmodell där Molin (2018, s. 28) redogör för olika aspekter av hur delaktighet kan tolkas. Dessa begrepp eller aspekter är; formell tillhö- righet, informell tillhörighet, makt, interaktion, autonomi, engagemang och aktivitet. I vår stu- die har vi dock valt att i huvudsak fokusera på fyra av dessa aspekter, nämligen formell tillhö- righet, informell tillhörighet, makt och engagemang. Anledningen till detta är för att vi anser att dessa fyra spelar en avgörande roll i relation till denna studies syfte och frågeställning samt också kan spela en avgörande roll i analyseringen av den insamlade empirin.
Molin (2018) förklarar att mycket av det som påstås om delaktighet i grund och botten handlar om människors deltaganden i olika aktiviteter. Det kan dels innebära deltagande på egen hand, dels också deltagande i interaktion med andra. Molin (2018) menar också att deltagande kan skiljas åt beroende på hur mycket engagemang och hur mycket autonomi individen själv besit- ter. Individen kan visa engagemang i en aktivitet utan att hen faktiskt deltar i aktiviteten eller har formella tillhörighet i aktiviteten. Den mest basala formen av delaktighet presenteras av Molin (2018) som formell tillhörighet. Den formella tillhörigheten säger egentligen inte så mycket om individens personliga känsla av att tillhöra en gemenskap, utan fokuserar i huvudsak på om individen tillhör ett sammanhang eller inte. Den informella tillhörigheten berör istället individens egen upplevelse av att tillhöra ett sammanhang. Trots att individen besitter en själv- ständighet eller autonomi är det inte självklart att hen har inflytande och makt att få sin vilja igenom i sociala relationer eller i beslutsprocesser (Molin, 2018).
För att på ett mer undersökande sätt närma sig begreppet delaktighet menar Molin (2018) att det är viktigt att granska de förutsättningar som finns för delaktighet. Här skiljer författaren också på interna förutsättningar som berör individens intresse, vilja och förmåga att vara del- aktig, och externa förutsättningar. Även om interna förutsättningar till viss del blir nödvändiga behöver det inte betyda att det är tillräckliga villkor för delaktighet. Förutom individuella för- utsättningar krävs också fysisk och social tillgänglighet som är av betydelse för individen. I dessa sammanhang är det också av vikt att individen upplever delaktighet (Molin, 2018).
Samverkan
Socialstyrelsen (2020) förklarar att samverkan sker inom och mellan olika myndigheter och samhällsaktörer. Denna samverkan kan exempelvis handla om utbyte av information eller vara till för att planera och säkerställa att de olika aktörerna arbetar mot gemensamma mål. På lik- nande sätt definierar även Danermark (2000) samverkan där olika organisationer eller profess- ioner som styrs av varierande regelverk samarbetar för att uppnå gemensamma mål. I arbetet med samverkan är det avgörande att samtliga professioner är medvetna kring de olika lagar och regler som gäller för varje professions specifika område. Samverkan kan medföra att olika syn- sätt lyfts fram, på så sätt kan också kunskapen kring ett fenomen eller en individ öka. Daner- mark (2000) menar också att det inom samverkan kan uppstå en destruktiv kamp kring vems synsätt som är rätt respektive fel.
Huxham (2003) förklarar hur man kan teoriförankra samverkan mellan olika verksamheter ge- nom att utgå ifrån olika aspekter. Fem aspekter anses enligt författaren (2003) vara aktuella för att göra denna koppling. Dessa är gemensamma mål, makt, tillit, strukturella faktorer och le- darskap. De strukturella faktorerna innefattar på vilket sätt samverkan styrs upp och utövas.
Huxham (2003) anser att alla fem är viktiga för att skapa förståelse för hur olika individer men också verksamheter ska kunna arbeta tillsammans. I denna studie avgränsar vi oss dock till tre av dessa aspekter, gemensamma mål, makt och tillit. Detta är för att vi anser att dessa aspekter spelar en avgörande roll i studiens analysprocess och för att dessa kan vara av vikt i relation till studiens syfte och frågeställningar. Gemensamma mål innebär här att, trots att det bör vara en självklarhet, inte alltid i verkligheten finns gemensamma mål att sträva efter. De svårigheter som nämns kring gemensamma mål handlar om att olika målbilder kan uppstå där olika nivåer inte stämmer överens med övriga, exempelvis att uppsatta mål på organisatorisk nivå inte mat- char de som framställs på individnivå. Den andra aspekten benämns som makt. Med detta me- nar Huxham (2003) att de personer som har makt över hur de ekonomiska resurserna ska för- delas på olika verksamheter också har makt över de samverkansprojekt som ska genomföras.
Makt kan också handla om vem som ansvarar för när och var ett möte ska utföras. Författaren (2003) förklarar också att tillit är precis lika viktigt som att ha gemensamma mål när det kom- mer till samverkan. Trots detta kan det upplevas som en utmaning till en början då alla med- verkande professioner inte känner varandra eller kanske inte valt att arbeta med varandra. Den fjärde aspekten berör de strukturella faktorer som uppstår vid samverkan. Enligt Huxham (2003) ska de personer som samverkar med varandra på ett tydligt sätt ska informeras kring vem de samverkar med och vilken roll de själva besitter samt också vilken roll de olika verk- samheterna har. Den femte och sista aspekten som presenteras av Huxham (2003) är ledarskap.
När det kommer till ledarskap kring samverkan kan det bland annat handla om en styrning från politiskt håll i stället för styrning från en verksamhet eller de medverkande professionerna som innefattas i samverkan.
Samverkansteorin innebär kortfattat att kritiskt granska och skapa förståelse för vad samverkan innebär och hur det påverkar olika personer och verksamheter. Utifrån dessa fem aspekter som presenterats anser vi att även samverkansteori är fruktbar för vår studie. Vi upplever att den kan vara av vikt för att skapa en förståelse kring de svårigheter, men också möjligheter, som skolku- ratorns profession och yrkesroll kan möta när det kommer till att samverka. Skolkuratorn
samverkar flitigt med exempelvis BUP eller socialtjänsten som ofta är inblandade i ärenden där elever uppvisar hög frånvaro.
Metod
I detta avsnitt redovisas den metod som använts i studien samt en diskussion och motivering kring varför denna metod är mest lämpad. Vi kommer också redogöra för och motivera urval, genomförande, bearbetning och analys, tillförlitlighet och trovärdighet, forskningsetiska över- väganden och litteratursökning. Detta är för att erbjuda läsaren en tydlig bild av på vilket sätt studien har genomförts.
Val av ansats och datainsamlingsmetod
Studiens syfte är att undersöka hur skolkuratorer arbetar med elever som tenderar att ha hög frånvaro, samt att synliggöra hur kuratorer ser på det skolsociala arbetets påverkan på elevers närvaro respektive frånvaro. För att i studien synliggöra kuratorers erfarenhet och perspektiv blir en kvalitativ ansats därför mycket värdefull. Kvale och Brinkmann (2014) förklarar att an- vändandet av en kvalitativ metod är viktig för att få en tydlig inblick i intervjupersonernas åsik- ter och tankar kring händelser och fenomen som äger rum i vardagen.
En nackdel med användandet av en kvalitativ metod är att forskaren besitter en tudelad roll.
Forskaren är dels ett mätinstrument, men också den som tolkar och analyserar uppgifter och observationer (Larsson, 2005). Detta kan försvåra en redan komplex process och försvåra in- tervjuutförandet eller analyseringen av empirin. En annan nackdel kan vara att den empiri som samlas in eller uppmärksammas i den kvalitativa forskningsmetoden ofta upplevs svår att ap- pliceras på en större population. Detta är på grund av att det ofta är ett mindre antal deltagare på en begränsad geografisk yta som medverkar i denna typ av studie i jämförelse med i den kvantitativa forskningen (Bryman, 2018). Vi anser dock att den kvalitativa metodens fördelar är fler i relation till vår studie och att istället applicera en kvantitativ forskningsmetod hade i denna studie varit problematisk. Danermark, Ekström och Karlsson (2018) menar att den kvan- titativa forskningen, till skillnad från den kvalitativa ansatsen, istället lägger stort fokus på stat- istiskt mätbara resultat av inhämtade observationer och uppgifter. Inom denna forskningsmetod används ofta enkäter för att inhämta uppgifter från populationen. Enkäter innebär dels att fors- karen inte nödvändigtvis måste närvara vid enkättillfället, dels att inhämtningen av uppgifter på så sätt blir mer effektiv. Denna typ av metod kräver inte heller resurser i samma utsträckning som vid intervjuer (Nilsson, 2014). Larsson (2005) förklarar att en kvalitativ ansats istället möj- liggör för tolkning och förståelse av händelser och fenomen, processer och hur dessa över tid har kommit att utvecklas. Appliceringen av en kvantitativ metod hade i denna studie därför medfört en förlust av de värdefulla synsätt som intervjupersonerna besitter. Det hade också bidragit till en minskad förståelse för specifika händelser och fenomen som utgör centrala delar för analysen och förståelsen av den insamlade empirin. Med detta sagt har vi därför valt en kvalitativ ansats i denna studie för att värna om intervjupersonernas egna erfarenheter och be- rättelser. Detta är också mycket viktigt för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
För att inhämta perspektiv och åsikter från deltagarna i studien använde vi oss av semistruktu- rerade intervjuer. Vid intervjutillfället menar Larsson (2005) att forskaren och intervjupersonen
samspelar med varandra för att tillsammans utforma och skapa intervjun. Nilsson (2014) för- klarar att den semistrukturerade intervjun innefattar struktur samtidigt som den är öppen och flexibel. Forskaren bestämmer strukturen och uppbyggnaden av intervjun medan intervjuper- sonen själv ansvarar för svarens format och utformning. Intervjuns struktur möjliggör för samt- liga medverkare att tillfrågas samma frågor. På så sätt förklarar Nilsson (2014) också att ana- lysprocessen av den insamlade empirin blir enklare. Vi anser i linje med detta att den semistrut- kurerade intervjun utgör en mycket central del i vår studie. Då denna typ av intervju beskrivs vara både strukturerad och flexibel kan vi dels säkerställa att samtliga intervjupersoner tillfrå- gats liknande frågor men att de också fått utrymme att själva tolka frågorna och lyfta informat- ion de själva anser är viktig. En nackdel som lyfts fram mot den semistrukturerade intervjun är att strukturen i en ingående och utförlig intervjuguide kan hindra och begränsa interaktionen mellan forskaren och intervjupersonen samt hämma förståelsen för intervjupersonens perspek- tiv och berättelser (Nilsson 2014). Det är därför viktigt att vi är medvetna om svårigheterna och nackdelarna med utförandet av en kvalitativ forskningsintervju för att på så sätt undvika att dessa inträffar.
Urval
Nilsson (2014) lyfter att det är viktigt att man inom den kvalitativa forskningen noggrant väljer ut intervjupersonerna utifrån förutbestämda kriterier. I denna studie konstruerade vi därför tre huvudsakliga kriterier som samtliga medverkande kuratorer var tvungna att uppfylla. Det första kriteriet vi valde att förhålla oss till var kuratorer som var verksamma inom grundskolan, på låg-, mellan- och högstadiet. I den litteratur och forskning som finns inom området framkom- mer det att tidiga insatser upplevs avgörande för att förebygga och åtgärda skolfrånvaro och hemmasittande. Att avgränsa urvalet till kuratorer som arbetar med elever i förskoleklass och upp till nionde klass var därför viktigt för oss. Det andra kriteriet kuratorerna behövde uppfylla för att deltaga i studien relaterar till deras bakgrund. Vi valde att avgränsa oss till skolkuratorer som har en huvudsaklig bakgrund antingen inom socialpedagogiken eller som socionom. Mo- tiveringen till detta val är för att vi i studien tydligt ska kunna fånga in det skolsociala arbetet och kuratorernas erfarenhet av detta yrkesutövande. Det tredje och sista kriteriet syftar till va- riation av kommun och område. Vi valde att tillfråga kuratorer som är verksamma på olika platser i Sverige för att öka chansen för en nyanserad och tydlig bild av skillnader och likheter som finns bland kuratorers erfarenheter och åsikter.
Om urvalet sker genom de som Nilsson (2014) benämner som snöbollsurval tillfrågas personer att delta i studien genom att de identifierats av andra deltagare. En risk som lyfts med detta är att de medverkande då kan dela liknande erfarenheter och åsikter. Vi har därför valt att använda oss av olika metoder och tillvägagångssätt för att kontakta deltagare. Detta för att möjliggöra för olikheter och skillnader i de uppgifter som lyfts fram. Vi tillfrågade dels vänner och familj om de hade kännedom av kuratorer som stämde in på samtliga av de förutbestämda kriterierna.
Vi valde också att kontakta kuratorer via olika skolors hemsidor där kontaktuppgifter uppgavs.
I dessa fall var det svårare att försäkra sig om att samtliga tillfrågade kuratorer uppnådde studi- ens tre förutbestämda kriterier innan de tillfrågades.
I slutändan kontaktades ett tio-tal kuratorer via telefon där vi kortfattat redogjorde för studiens syfte och upplägg och kuratorerna tillfrågades om intresse att delta. Fem av de kuratorer som tillfrågades valde att medverka medan övriga tillfrågade antingen inte återkom eller inte svarade över huvud taget. Samtliga kuratorer som medverkar i studien är kvinnor i olika åldrar som är verksamma inom grundskolan, på låg-, mellan- och högstadiet. Två av de medverkande kura- torerna uppgav att de hade en bakgrund inom det socialpedagogiska området medan övriga deltagare angav att de hade en socionomutbildning. Studiens urval grundar sig i viljan att möj- liggöra för en förståelse av skolkuratorers erfarenheter med elever med hög frånvaro. Inom det skolsociala arbetet, som flitigt återkommer i denna studie, förekommer också andra profess- ioner än kuratorer. Dessa personer har dock inte tillfrågats kring deltagande på grund av att vi valt att avgränsa oss till det sociala och socialpedagogiska arbetet.
Genomförande
För att möjliggöra för djupgående och tydliga svar på studiens frågeställning används i denna studie semistrukturerade intervjuer. Innan dessa intervjuer ägde rum konstruerades ett inform- ationsbrev (bilaga 1) och en intervjuguide (bilaga 2). Larsson (2005) anser att intervjuguiden bör utformas och framställas med specifika teman i åtanke som möjliggör för intervjuperso- nerna att svara på forskningsfrågorna. Vi har därför noggrant utformat frågor utifrån delaktig- het, relationer och skolsocialt arbete. Vi anser att dessa teman är avgörande för att besvara studiens frågeställningar och kan också kopplas till studiens angivna teoriram.
Under intervjutillfällena användes intervjuguiden som en utgångspunkt där följdfrågor kom- pletterade och undersökte de uppgifter som framkom. Guiden kan användas som en checklista för att garantera att frågorna som ställs under intervjuerna är relevanta och på så sätt också kan kopplas till den specifika studiens syfte och frågeställning (Larsson, 2005). Intervjuguiden har varit ett flytande dokument under studiens gång och har efter varje enskild intervju analyserats och utvärderats. Detta har gjorts för att garantera att vi i mötet med intervjupersonerna ställer noggrant utformade aktuella frågor som fungerar som ett verktyg för att samla in värdefull em- piri. Larsson (2005) lyfter också att konstruktionen och utförandet av intervjun är avgörande för utfallet av den kvalitativa forskningsansatsen. Han (2005) menar att det är viktigt att fors- karna är strukturerade och noggrant lyssnar och tolkar intervjupersonerna och deras berättelser vid intervjutillfället.
Ett tiotal kuratorer kontaktades, som tidigare nämnt, via telefon och fick efter anmält intresse sedan ta del av informationsbrev via mail. I samtal med de medverkande bestämdes en passande videolänk inför intervjutillfället. Samtliga intervjuer varade mellan 35–60 minuter och genom- fördes via Zoom eller Google Meet beroende på vilket intervjupersonerna föredrog och hade tidigare kunskap av. Vid intervjutillfället fanns därför möjlighet för intervjupersonerna att be- finna sig på en plats där de kände sig trygga och bekväma. Inför varje intervju informerades de medverkade kring studiens syfte och kring sin egen medverkan. Ett muntligt samtycke kring deltagandet inhämtades också inför varje enskild intervju. Personerna informerades också kring att de uppgifter som framkommer under intervjuerna inte under några omständigheter kommer spridas eller användas för andra ändamål än i denna specifika studie. Varje intervju avslutades sedan med en fråga kring om det fanns något mer deltagaren ville tillägga kring ämnet eller det
som berörts under intervjun. Nilsson (2014) beskriver att denna typ av avslutning på en intervju kan öppna upp för vidare samtal som kan vara avgörande för förståelsen och tolkningen av intervjupersonernas erfarenhet och perspektiv.
Svårigheter som uppkom i intervjuerna kan kopplas till det format intervjuerna utfördes i. På grund av den rådande pandemin valde vi, i samtycke med intervjupersonerna, att utföra inter- vjuerna via passande videolänk. Ett hinder med detta är bland annat att kvaliteten på ljudmateri- alet stundtals blir mycket dåligt. Intervjun blir inte heller lika följsam när man inte kan känna av och tolka varandras kroppsspråk i samma utsträckning. Samtalet kan därför upplevas något hackigt då man vill undvika att avbryta eller prata över varandra.
Bearbetning och analys
Bryman (2018) förklarar att den tematiska analysen flitigt används inom den kvalitativa forsk- ningen. I denna studie användes därför en tematisk analys för att analysera de insamlade materi- alet. Denna analysmetod innefattar ofta olika steg. Ett första steg är att forskaren ska vara väl inläst och ha god kännedom kring forskningens område och det material som framkommit.
Efter detta inleds processen att koda. Forskaren bör sträva efter att sortera bland dessa koder för att identifiera de som ofta återkommer och som är relevanta för forskningen (Bryman, 2018). Lindgren (2014) anser att det först är när koderna framkommer på ett tydligt och förstå- eligt sätt som tematiseringen tar fart. Denna process menar författaren (2014) utgörs av att fors- karen försöker identifiera de tematiska relationer som bör finnas i de kodade materialet.
Varje enskild intervju spelades in och transkriberades sedan ord för ord för att enklare synlig- göra relevanta och återkommande teman. Materialet studerades noggrant för att möjliggöra för uppkomsten av intressanta koder och teman. Detta gjordes med hjälp av att varje transkribering skrevs ut. Vi studerade till en början detta material enskilt men jämförde sedan våra upptäckter för att se eventuella gemensamma uppfattningar i materialet. Fem huvudsakliga teman åter- fanns snabbt i samtliga intervjuer; tidiga insatser, relationer, samverkan, att kuratorn och övrig personal är synlig och finns tillgänglig för eleverna och till sist delaktighet. Dessa teman iden- tifierades med hjälp av färgkoordinering där en färg representerade tidiga insatser, en annan färg relationer och så vidare. Viktiga ord och upprepningar markerades i rätt färg och efter att noggrant ha studerat allt material var det därefter enkelt att identifiera dessa fem återkommande teman.
I processen att söka och identifiera teman är det viktigt att uppmärksamma repetitioner som gång på gång upprepas (Bryman, 2018; Lindgren, 2014). Repetition är dock inte allt som krävs för att ett tema ska vara relevant för en studies syfte och frågeställning (Lindgren, 2014). Det kan också vara viktigt att uppmärksamma hur intervjupersonerna framställer olika teman och om dessa stämmer överens med övriga deltagare eller om de skiljer sig åt (Bryman, 2018). Vi har därför analyserat och undersökt varje transskript enskilt men också i relation till varandra.
Detta var viktigt för att jämföra uppgifterna med varandra för att se om kuratorernas erfaren- heter liknar varandras eller om uppfattningarna skiljer sig markant.
En sista punkt att förhålla sig till i tematiseringen av materialet kan enligt Bryman (2018) vara att använda teori eller begrepp som utgångspunkter för konstruktionen av teman. I denna studie applicerades delaktighetsteorin och det relationella perspektivet tidigt men efter en noggrann genomgång av forskning och litteratur framträdde även samverkan som centralt. I konstrukt- ionen av intervjuguiden valde vi att ställa relevanta frågor kring dessa områden vilket också resulterade i att teman och mönster blev tydliga i intervjupersonernas svar. Vi har därför valt att använda dessa tre teoretiska ramverk för att tematisera de insamlade empiriska materialet.
Validitet
Validitet avser hur väl studiens syfte och frågeställning undersökts och studerats. Det är dock inte alltid helt enkelt att urskilja hög respektive låg validitet (Hjerm, 2014). I denna specifika studie har vi därför noggrant diskuterat teoretiska utgångspunkter och begrepp som relaterar till studiens syfte. En intervjuguide skapades också där teman och frågor omsorgsfullt analyserats och formulerats för att säkerställa att intervjuerna utfördes inom studiens valda område. Vali- ditet avser också att de uppgifter som inhämtas speglar de händelser eller fenomen som studien menade att undersöka. För att säkerställa detta har vi vid flera tillfällen återgått till studiens syfte och frågeställning för att kontrollera att dessa stämmer överens med de uppgifter som framkommer i intervjuerna. Intervjutransskripten har också systematiskt framställts för att syn- liggöra deltagarnas ord, perspektiv och erfarenheter. Vi har också säkerställt att materialet från intervjuerna inte kan användas för andra ändamål än denna specifika studie. Detta har gjorts genom att inspelningar raderats direkt efter att transkriberingen färdigställts.
I vardagen relaterar validitet snarare till sanning och styrka i ett uttalande eller yttrande (Kvale
& Brinkmann, 2014). Det har tidigare gjorts försök att applicera den kvantitativa forskningens krav på validitet även inom den kvalitativa. Försöken har dock varit utan framgångsrikt resultat.
Den kvalitativa forskningen saknar standardiserade mätprocesser och hindrar därför användan- det och appliceringen av validitetskravet (Lindgren, 2014). Trots detta menar Elofsson (2005) att även den kvalitativa metoden har liknande behov och krav på validitet med att användningen och betydelsen skiljer sig något åt gentemot inom den kvantitativa forskningen. Den validitet som kan uppnås inom den kvalitativa forskningen kan istället kopplas till forskarens förmåga att noggrant och utförligt analysera materialet och hur väl informationen samlas in (Larsson, 2005). I denna studie har därför bådas deltagande i intervjun, vid transkriberingen och analysen av materialet varit viktigt för att tolka och förstå de material som samlats in och på så sätt öka studiens validitet. För att uppnå detta krävs också att öppna frågor används i intervjun. Detta för att de ska vara utformade på ett sätt där de samlar in och mäter de som studien avser (Larsson, 2005). I den konstruerade intervjuguiden har handledaren därför granskat och godkänt de frågor som senare kom att användas vid intervjutillfällena.
Reliabilitet
Reliabiliteten syftar till stabilitet, både i det insamlade materialet men också i studiens process.
Det kan därför upplevas svårt att applicera reliabilitet inom den kvalitativa forskningen då mät- ningarna inom denna typ av forskning inte huvudsakligen grundar sig i upprepade mätningar av liknande natur (Lindgren, 2014). Hjerm (2014) definierar reliabiliteten som den standard
istället beskaffenheten av datainsamlingen. Intervjupersoner tillfrågas ofta flera liknande frågor för att fastställa teman och beskaffenheten i deltagarnas svar (Larsson, 2005). På liknande sätt har vi i intervjuguiden konstruerat frågor som på flera sätt påminner om varandra för att möj- liggöra för intervjupersonerna att närma sig frågan på olika sätt. Detta är dels för att vi vill öka reliabiliteten i de insamlade materialet, dels för att vi vill få en nyanserad förståelse för inter- vjupersonernas perspektiv och erfarenheter. Kvale och Brinkmann (2014) lyfter att en förhöjd vilja att uppnå reliabilitet kan hindra den kvalitativa intervjuns kreativitet och dennes varierande natur. För att uppnå reliabilitet inom kvalitativ forskning krävs väl utformade och tydligt struk- turerade frågor. Skulle frågorna vara otydliga riskerar man att intervjupersonerna tolkar frå- gorna på olika sätt. Detta hade då sänkt reliabiliteten som strävar efter upprepning (Lilja, 2005).
I denna studie har vi därför noggrant studerat intervjufrågorna och i samråd med vår handledare säkerställt att frågorna är tydligt formulerade. Frågorna ställs också i en ordningsföljd som känns naturlig, där frågor kring ett specifikt område ställs i följd. Reliabiliteten av en studie bestäms i huvudsak utifrån hur väl ett resultat kan återskapas. Rekonstruktionen av studiens resultat genomförs då av oberoende forskare och vid ett senare tillfälle. Denna process är viktig för att synliggöra om och på vilket sätt intervjupersonernas svar kan komma att förändras (Kvale & Brinkmann, 2014). Vid en eventuell rekonstruktion anser vi att det kan vara av vikt att liknande frågor som använts i denna studie ställs till intervjupersonerna. Vi har därför bifo- gat den intervjuguide som använts, detta för att rekonstruktionen, i den mån det är möjligt, når fram till samma eller liknande resultat som denna specifika studie. Vi har också, så noggrant vi kan, presenterat de förbestämda kriterier vi förhöll oss till i urvalet av intervjupersoner. I studien har vi också försökt att presentera detaljerad information kring intervjupersonerna för att en eventuell rekonstruktion skulle innehålla liknande urval. Detta har dock gjorts med största möj- liga försiktighet för att inte avslöja information som bidrar till att intervjupersonerna identifie- ras. Vi anser att samtliga av dessa bitar är av vikt för att en rekonstruktion ska kunna utföras under så lika omständigheter som möjligt.
Forskningsetiska överväganden
Inom den kvalitativa forskningsintervjun kan det framkomma känslig och privat information.
Det är därför viktigt att forskaren i ett tidigt skede av studien gjort sig medveten om och reflek- terat kring forskningens etiska aspekter (Larsson, 2005). Forskaren ska vara medveten om vilka konsekvenser ett eventuellt deltagande kan ha och hur de kan påverka eller skada intervjuper- sonen (Bryman, 2018). För att underlätta denna process har etiska riktlinjer konstruerats. Dessa benämns av Larsson (2005, s. 119–120) som ”informerade samtycket”, ”konfidentialitet” och
”konsekvenser”. Med informerat samtycke menas att intervjupersonerna tydligt informerats kring studiens syfte och dess upplägg. Det beskrivs också viktigt att intervjupersonerna infor- merats kring deras deltagande (Larsson, 2005). Detta möjliggör för intervjupersoner att när som helst avbryta sitt deltagande utan att behöva ange orsak (Bryman, 2018). Med detta i åtanke har vi i denna studie valt att i ett tidigt skede maila ut ett informationsbrev till intervjupersonerna.
I informationsbrevet har vi redogjort för studiens syfte och för studiens upplägg. Vi har också angett att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Vid intervjutillfällena har vi också valt att än en gång muntligt redogöra för dessa mycket viktiga aspekter för att tydligt informera deltagarna om studien och deras deltagande. Ett samtycke inhämtades också muntligt vid varje enskild intervju.
De som Larsson (2005) benämner som konfidentialitet syftar till hur de uppgifter som uppkom- mer i samspel med intervjupersonerna behandlas. De material som inhämtas ska under inga omständigheter användas på annat sätt än för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
Det är också av vikt att uppgifter kring intervjupersonerna som kan bidra till att dessa kan ur- skiljas och identifieras inte får plats i den slutgiltiga studien (Larsson, 2005). Forskare som är verksamma inom den kvalitativa metoden bör tidigt utvärdera de risker och fördelar som forsk- ningen för med sig. Etiska principer ska minska och i stort sett utesluta att deltagare tar skada av ett deltagande i studien (Kvale & Brinkmann, 2014). De uppgifter som inhämtas i denna studie är inte nödvändigtvis av känslig natur. Trots detta är det av vikt att ta hänsyn till etiska aspekter och hantera de uppgifter som inhämtas konfidentiellt. Vi tydliggör i informationsbre- vet att materialet endast är tillgängligt för forskarna och handledaren. Intervjupersonerna pre- senteras inte heller på något sätt och vi nämner inte heller skolor eller personer med namn.
Detta är för att förhindra att personerna kan identifieras.
Konsekvenserna som Larsson (2005) lyfter syftar till vilka risker eller fördelar ett deltagande i studien kan ha för intervjupersonerna. De konsekvenser som kan drabba deltagare ska medföra minsta möjliga skada (Larsson, 2005). Den kvalitativa forskningsintervjuns öppenhet och inti- mitet kan medföra att intervjupersonerna delar med sig av saker som de kan komma att ångra vid ett senare tillfälle. Därför ställer denna typ av forskning höga krav på forskarens medveten- het, förståelse och kunskap (Kvale & Brinkmann, 2014). Under intervjutillfällena har därför en haft fokus på genomförandet av intervjun medan den andra intagit en mer observerande roll.
Detta är ett medvetet val som gjorts för att uppmärksamma intervjupersonernas kroppsspråk, ansiktsuttryck och övriga reaktioner som kan vara av vikt för att tolka de som sägs i intervju- erna. Forskare besitter ett etiskt ansvar kring de uppgifter som inhämtas i studien och att dessa inte får utgöra någon risk eller medföra att intervjupersonen tar skada. Inom den kvalitativa ansatsen bör forskare på grund av detta noggrant arbeta utifrån etiska principer, informerat samtycke och konfidentialitet samt vara vaksam på frågor eller områden som intervjupersonen upplever extra känsliga eller svåra att prata om (Larsson, 2005).
Kvale och Brinkmann (2014) lyfter också forskarens roll som central för en studies kvalitet och etik. Denna roll är komplex och kan innebära en svår balansgång mellan professionellt och privat relationsskapande. De krav som ställs på forskaren innefattar också att studiens resultat ska vara av hög kvalitet. Resultaten behöver därför vara korrekta och tillförlitliga och kunna representera större forskningsområden än de som studerats. Förekomsten av etisk problematik uppstår oftast inom intervjuforskningen till följd av maktasymmetrin mellan forskare och in- tervjuperson. I denna relation eller samspel är det vanligast att forskaren besitter större delen av makten. Samtyckeskravet, informationskravet, konsekvenser av forskningen och forskarens roll används därför som påminnelser eller ram för att på ett etiskt sätt utföra forskningen (Kvale
& Brinkmann, 2014).
Litteratursökning
Insamlingen av tidigare forskning har i huvudsak genomförts på Sociology Source Ultimate men även Socialmedicinsk tidskrift. Vi har även använt oss av Google Scholar för att lokalisera
