• No results found

VERKSAMHETEN 1977

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "VERKSAMHETEN 1977"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VERKSAMHETEN 1977

(2)

Vad är Skandia

Skandia - Nordens största försäkringskoncern mätt efter premieinkomst - har vuxit fram genom en läng serie fusioner mellan drygt femtio svenska försäkrings- bolag.

Moderbolag är Försäkringsaktiebolaget Skandia som grundades 1855. Koncernens verksamhet har sin tyngdpunkt i Sverige. skadeförsäkringsrörelsen är dock numera starkt internationellt betonad . Av pre- mieinkomsten kommer sålunda mer än hälften från andra länder.

Livrörelsen drivs av dotterbolaget Skandia Liv.

Skandias styrelse och revisorer

Styrelseledamöter

Utsedda av bolagsstämman

Direktör Carl-Sigvard Roos (ordf'örande) Optikermästare Stig Stefanson (vice ordförande) Tekn dr Tore Browaldh

Direktör Gustaf Douglas Direktör Gunnar Ericsson

Förbundsordforande E rik Jonsson Pirektör Bengt Karlson

Direktör Alvar Lindenerona Personalchef Sture Lindquist Direktör Arne Lundeborg Advokat Claes Palme

Generalkonsul Sven Söderberg Bankdirektör Lars-Erik Thunholm Direktör Anders Wall

Direktör Peter Wallenberg Direktör Nils-Erik Wirsäll

Innehåll

Fem år i korthet 2

1977 - ett återhämtningens år 3 skadeförsäkring 6

Liv- och sjukförsäkring 20 Anställd i ·Skandia 25 Försäkrings AB Skandia 29

Organisationen är inom såväl den svenska som den internationella rörelsen starkt decentraliserad.

Verksamhetens omfattning:

Premieinkomst: 5,5 miljarder kronor Balansomslutning: 19,5 miljarder kronor Antal anställda: 5.100, varav 900 i utlandet.

Skandias aktier noteras på Stockholms Fondbörs.

Aktiekapitalet är 150 Mkr och antalet aktieägare ca 8.000.

Förordnade av regeringen Generalkonsul Yngve Holmberg Generaldirektör Bo Martinsson Riksdagsman Sven Mellqvist

Utsedda av personalen Herr Ingvar Lundqvist

Distriktskontorschef Anders Olanders

Verkställande direktör Arne Lundeborg

Revisorer

Utsedda av bolagsstämman Aukt revisorn Einar Larsson Aukt revisorn Bo Linden F d polismästare Kurt Lindroth

Utsedd av Försäkringsinspektionen Aukt revisorn Gösta Björfors

Ett avsnitt i årets verksamhetsberättelse har rubriken

»Anställd i Skandia» . Även fotografierna i årets rap-

port bygger på temat personal oc h arbetsmilj ö i Skan-

dia.

(3)

Bolagsstämma och utdelning

Tid och plats för bolagsstämman

Försäkringsaktiebolaget Skandias ordinarie bolags- stämma hålles torsdagen den 8 .juni 1978 kl 15.00 i Griinewaldsalen i Stockholms Konserthus.

För att äga rösträtt vid bolagsstämman måste aktie- ägare vara registrerad i den av VPC förda aktieboken och anmäld till bolagsstämman.

Registrering

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att få rösta på bolagsstämman, senast mån- dagen den 29 maj 1978 vara tillfålligt inregistrerad för aktierna i eget namn i den av VPC förda aktieboken.

Anmälan

Aktieägare som önskar deltaga i förhandlingama på bolagsstämman måste s~nast måndagen den 5 juni kl 15.45 anmäla detta till Skandias koncernsekretariat un- der adress: Fack, 103 60 Stockholm, telefon 08/

22 44 20.

Avstämningsdag för utdelningen

Som avstämningsdag för utdelningen föreslås månda-

gen den 12 juni 1978. Utdelningen beräknas kunna ut- sändas från VPC måndagen den 19 juni till dem som på avstämningsdagen finns införda i aktieboken.

RäDpunkter

Senaste registreringsdag • .. ... ... , Senaste anmälningsdag .... ... ... . . Bolagsstämmorlag . . . . . . . •... . . . . . . . . A v stämningsdag ... ... .... . ... ... . . Utbetalningsdag . . . . . •... ... . . . . . Informatjon om 1978

29 maj 5 juni 8 juni 12 juni 19 juni

Alla aktieägare som till VPC anmält sin önskan att få årsberättelsen sig tillsänd kommer att informeras om

1978 års resultat enligt följande:

En första helårsprognos . . ... september 1978 En andra helårsprognos ... .. .. .... . januari 1979 Årsberättelse ... . . . . ... . .. maj 1979 Adressforändring

Aktieägare ombedes anmäla eventuella namn- eller ad-

(4)

Fem år i korthet (Mkr)

Koncernen

Premieinkomst . . . . ... . Nettoavkastning av fOrvaltat kapital . . . . . . . .. . Balansomslutning . . . • . . . .. . Antal anställda

Kontorsanställda i Sverige (årsmedeltal) . . . . . .. . Yrkesfåttmän i Sverige (årsmedeltal) . . . . . . . . .. . . Kontorsanställda i utlandet ... .. .. . . . . .. . ... .. . .

Skadeförsäkring Svensk försäkring

Premieinkomst Resultat ... . Internationell försäkring

Premieinkomst . . . . ••...•••.... . . ... . . . • . .. .. . . . . Resultat ... • .... . ... ... . • , .... .. • . .... . Kapitalförvaltning

Nettoavkastning av förvaltat kapital ... . . .. .. ... .... . Kalkylränta gottgjord forsäkringsverksamheten .•. ... ...

A v kastning utöver kalkylränta . . . . . . . . •.• . . •• . • Rörelseresultat . . . . .. ..••.. .. •..••. . . .•• • . . , .•.

Utdelning i moderbolaget . . . , . _ .. .... .. . ... ..

Uppgifter per aktie

1)

Utdelning, kronor . . . . . . . . . . . . . . . • . • , ... . . Börsvärde vid årets slut, kronor . . . . . . .

Rörelseresultat per aktie (efter tänkt skatt på 50%), kronor Price/earnings ratio ... .. . ... . .. . ... ... . .

TrygghetsfOrsäkring (TF A)

Premieinkomst ... .

Nettoavkastning av förvaltat kapital .. .. . ... . . ... ... . Rörelseresultat . . . . . . . . . . •

Liv- och sjukförsäkring

Premieinkomst ... ...•••... . ...

Nettoavkastning av förvaltat kapital . . . . . . . .•..• . Rörelseresultat (för återbäring till försäkringstagarna) . ...•..

Försäkringstagamas överskottsmedel .... .

1)

Vid beräkningen har tagits hänsyn till fondemission och split 1976.

2)

Minskningen 1 974 var en fåljd av ändrad redovisningsmetod .

2

1973

2.997 748 12.296

3.686 707 492

1.078 138

869 13

209 99 110 261 12

4:00 130 43 3

1.050 539 352 1.724

1974

3.280 858 13.711

3.614 735 511

1.152 72

1.058 55

247 118 129 256 14

4:67 119 43 3

89

o

981

2)

611 398 1.955

1975

4.011 1.011 15.355

3.603 748 648

1.282 - 79

1.317 27

279 128 151 99 14

4:67 173 16 11

138 12 12

1.274 720 481 2.249

1976

4.682 1.151 17.167

3.563 747 804

1.539 -180

1.820 65

310 154 156 41 15

5:00 171

7 24

164 21 35

1.159 820 564 2.610

1977

5.519 1.335 19.456

3.487 747 899

1.953 -47

2.293 42

375 198 177 172 15

5:00 169 29 6

154 35 7

1.119

925

667

3.000

(5)

i l

l

1977 - ett återhämtningens år

Resultatet 1977 för skadeförsäkringsrörelsen, 172 Mkr, innebär en klar förbättring jämfört med föregående år.

Resultatnivån är med hänsyn till konsolideringsbehovet ännu inte tillfredsställande, men det finns ljuspunkter som lovar gott för framtiden.

Den vinstgivande internationella rörelsen fortsatte sin snabba expansion. Särskilt glädjande var utveck- lingen i USA. Den svenska rörelsens premietillväxt var god och resultatförbättringen tillfredsställande. Mark- nadspositionerna har hävdats. Skadefrekvenserna sta- biliserades. Under andra halvåret 1977 kunde vi t o m notera en nedgång i antalet skadeanmälningar. Besluta- de driftskostnadsbegränsningar genomfördes snabbare än väntat.

Fortsatt snabb internationalisering

Internationell försäkring utgör en växande del av vår affarsvolym. Det är också främst inom detta område vi kan finna nya, lönsamma marknader.

Den planmässiga satsningen på ökad verksamhet ut- omlands inleddes 1967. Då var den internationella rö- relsens premievolym 322 Mkr. Den har därefter sjufal- digats och uppgick 1977 till 2.293 Mkr. Den genom- snittliga, årliga tillväxten överstiger 20%.

Den internationella verksamheten har under perio- den 1968-77 varje år redovisat överskott. Detta upp- går sammanlagt till drygt 300 Mkr, vilket motsvarar 3%

av betalda premier. Den svenska rörelsen redovisar f'Or samma period ett underskott.

Det bör noteras att det positiva resultatet för vår utiandsverksamhet uppstått trots att vi under perioden haft kostnader för omfattande naturkatastrofer (t ex jordbävningar i Nicaragua, 45 Mkr, och Guatemala, 30 Mkr). Den internationella rörelsens breda bas, geogra- fiskt och branschmässigt, ger en riskspridning som sta- biliserar rörelseresultatet.

Våra internationella aktiviteter har utvecklats sär- skilt snabbt inom återförsäkring - med speciell inrikt- ning på industri-, flyg- och sjöförsäkring. Inom dessa grenar utnyttjar vi de erfarenheter vi fått under alla de år Skandia samverkat med huvuddelen av svenskt nä- ringsliv, hemma och på exportmarknaderna. Det kun- nande vi har inom riskanalys och försäkringsplanering liksom inom det skadeförebyggande området är till hjälp både för Skandias utländska rörelseställen och för de utländska bolag som återförsäkrar sina risker hos oss.

För att i återförsäkringsverksamheten bättre skapa

och upprätthålla nära kontakter med utländska försäk- ringsbolag har våra internationella zoner under de se- naste åren byggt upp en regional organisation. Nya kontor har öppnats i bl a Chicago, Los Angeles, At- lanta, Madrid, Tokyo, Hongkong, Paris, Toronto, Ca- racas och Panama. Vi räknar med fortsatt etablering av nya kontor. Ett väsentligt syfte med den geografiskt spridda organisationen är att skapa baser för god kund- service, t ex genom kvalificerad teknisk rådgivning.

Inom direktförsäkringsområdet har Skandia under de senaste åren koncentrerat ansträngningarna till indu- stri- och transportförsäkring. Så har t ex betydande förstärkningar av organisationen genomförts i Dan- mark, Västtyskland och Australien. Avtalet 1977 om köp av 25% av sakförsäkringsbolaget Boavista i Brasi- lien är också ett led i vår strävan att ge bättre lokal service åt svenska och utländska kunder.

Den växande internationella verksamheten kräver att vi ökar antalet tekniskt kunniga medarbetare. Skandias stora och tekniskt högt kvalificerade svenska verksam- het erbjuder en god bas ror denna rekrytering. Den kontaktyta som vår vittförgrenade internationella orga- nisation nu har, erbjuder avsevärda möjligheter till ex- pansion. Skärpta lönsamhetskrav kommer att ställas så att tillväxten kan ske utan att soliditeten äventyras.

Med hänsyn till marknadens snabba tillväxtbedömer vi detta krav förenligt med bibehållna förväntningar på expansion.

Svensk försäkring på uppgång

Svenskt näringsliv har de senaste åren drabbats av be- tydande lönsamhetsproblem. Lagren av halvfabrikat och fardiga produkter har ökat, vilket medfört en högre premieinkomst i brandförsäkring för forsäkringsbola- gen. Samtidigt innebär den svaga konjunkturen lägre premieinkomst i avbrottsförsäkring. Lagren börjar nu

minsk<~t och om inte konjunkturen vänder uppåt finns risk för en stagnerande premieutveckling for industri- och företagsförsäkring.

För att söka bemästra strukturella problem i indu-

strin koncentreras denna till större enheter. De stora

kunderna efterfrågar i ökande omfattning andra försäk-

ringslösningar än de traditionella. Detta sker i koncern-

omfattande > >Risk Management»-program och ofta till-

lämpas höga självrisker. Skandia har i nära samverkan

med kunderna och i hård konkurrens från den interna-

tionella försäkringsmarknaden skapat lösningar anpas-

sade till de nya behoven.

(6)

Vid raskatastro f en i Tuve var skadepersonal från Skandia snabbt på plats för att hjälpa de drabbade och 4

f å en f örsta överblick av skadornas karaktär och om-

fattning.

(7)

Försäkringsverksamheten avseende mindre och me- delstora företag har under 1977 varit föremål för en noggrann genomlysning. Denna affar är och har under lång tid varit kraftigt förlustbringande. Ett av proble- men är att anpassa försäkringsbeloppen i takt med in- flationen. Företag med komplicerade försäkringsbehov behöver få en service likartad den vi ger de stora indu- striföretagen. Kunder med enklare försäkringsproblem vill vi ge en standardiserad, prisbillig service med be- gränsad insats av personella resurser. För att våra för- säljare skall kunna möta kundernas behov blir det nöd- vändigt med en ökad specialisering.

Inom den marknad som gäller privatpersonernas sakförsäkringsskydd har den höga inflationstakten och de höga skadefrekvenserna varit dominerande pro- blem. Kravet på överskott för att bibehålla nödvändig konsolidering skärps. Premienivåerna bedöms dock just nu som acceptabla inom de flesta grenar.

De snabbt stigande försäkringspremierna har ökat försäkringskostnadernas andel av hushållens utgifter.

Detta inträffar samtidigt som tillväxten av disponibla inkomster mattats av. Behovet av prisbilligare alterna- tiv har därför ökat. Skandia erbjuder sedan länge en förenklad och billigare version av hemförsäkring. Vi erbjuder också möjligheter att mot rabatt teckna för- säkring med förhöjda självrisker. Skandia lanserade hösten 1977 som första bolag ett antallågprisalternativ inom bilområdet. Dessa försäkringsformer ger skydd endast vid mera kännbara ekonomiska förluster, vilket medger väsentligt lägre premiesatser.

Livförsäkringsrörelsen utvecklades relativt väl 1977 trots en svår omställning till nya och ogynnsammare skatteregler. Premievolymen sjönk dock för andra året i följd.

Konsolideringskapitalet i skadeförsäkringsrörelsen Under den senaste femårsperioden har premievolymen netto ökat med 117%, medan det egna kapitalet endast ökat med 44%. Den svaga kapitalökningen beror hu- vudsakligen på förlustema inom svensk försäkring jämte sänkta kursvärden på obligationer och aktier.

Med det vanligen använda konsolideringsmåttet, dvs det egna kapitalet i procent av premievolymen för egen räkning har konsolideringen under femårsperioden gått ned från 64% till42%. Om vi skall behålla expansions- kraften i företaget, får konsolideringsförsämringen inte fortsätta mycket längre.

Utsikterna att nu vända utvecklingen synes dock goda. Av allt att döma bör vi de närmaste åren få resultatförbättringar i såväl svensk som internationell försäkring och därjämte en liksom hittills tämligen sta- bil ökning av avkastningen på det egna kapitalet. Som en förutsättning för denna optimistiska bedömning av vår konsolideringsutveckling ligger dock att inflationen går in i en något lugnare fas än under de senaste åren.

Årets svenska avtalsrörelse ger vissa förhoppningar.

Inflation och sparande

Spararna har under 70-talet varit en uppenbart miss-

gynnad grupp i vårt samhälle. Samtidigt diskuteras spa- rande och kapitalbildning intensivt. Alla parter i de- batten söker vägar att öka sparandet.

Försäkring har ett mycket kraftigt inslag av sparan- de. Det är uppenbart när det gäller livförsäkring. Det fårflyter lång tid från det att premierna betalas in till bolaget till dess motsvarande ersättningar betalas ut.

Samma förhållande gäller också för skadeförsäkring, även om tiden mellan premiebetalning och utbetalning av skadeersättning där är kortare.

Skandia förvaltar mer än 18.000 Mkr för försäk- ringstagamas räkning. För allt sparande uppkommer problem vid inflation. De medel vi förvaltar måste för- räntas minst i nivå med inflationstakten, om inte kapi- talet skall urholkas.

Alla försöker skydda sina sparmedel mot inflation genom att placera dem i värdesäkra tillgångar. För för- säkringsbolag gäller dock tvingande föreskrifter, enligt vilka huvuddelen av medlen måste placeras i obligatio- ner. När de av Riksbanken fastställda räntesatserna inte kan kompensera inflationsförlusterna, förlorar för- säkringstagarnas medel i realvärde. Inom skadeförsäk- ring måste då bolaget skjuta till medel från det egna kapitalet, för att fullgöra ersättningsskyldigheten vid skada. På sikt tvingar detta fram premiehöjningar, som både skall kompensera inflationen och återställa den erforderliga kapitalstyrkan. I livförsäkringsrörelsen, där allt kapital kommer från och tillhör försäkringsta- garna, drabbas dessa direkt när ersättningarna skall betalas ut.

Det är angeläget med ett ökat sparande. En negativ realränta motverkar i grunden en sådan utveckling.

Försäkringsbranschen har gjort upprepade framställ- ningar till myndigheterna om åtgärder som uppmuntrar det viktiga försäkringssparaodet men hittills har dessa inte mötts av någon större förståel se. I stället har andra former av sparande subventionerats vilket försvårar livförsäkringsförsäljarnas viktiga arbete. En mycket angelägen åtgärd är att kraftigt höja 500-kronorsavdra- get, som under det senaste decenniet inte ens infla- tionsanpas sats.

Prognos 1978

I förhandsrapporten i januari förutsågs, för skadef ör- säkringsrörelsen, ett rörelseresultat överstigande 300 Mkr. Utvecklingen under det första kvartalet 1978 har inte gett oss anledning att ändra denna prognos.

Arne Lundeborg

(8)

skadeförsäkring

Resultatsammandrag (Mkr) 1975 1976 1977

Svensk försäkring ... . .. .. ... . . . ...•... .. .... , .. .... .. . -79 -180 -47 Internationell försäkring . .. . ... . • .... ..•...•. ... • . .. ... •.. .. .. .. •... .

Kapita1forvaltning

1) • • • • • •• • • • • • ••• • • • • ••• • • • • ••• • • • • • • • ••••••• • • • • •••

27 151

65 42

156 177

Rörelseresultat . . . . .. . ... . . .. ... .. . . ... .. •. . .. .. .. ... ~ --4-1 -n2

Trygghetsförsäkring (TF A) . . . . ... . 12 35 7 Extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatter

2) •••••••••••••••••••

-73 -45 -136 Redovisad årsvinst . . . . . . . ... . ~ --3-1 ~

1)

Kapitalförvaltning

Nettoavkastning av förvaltat kapital . ... ... .... ... . .. . .... . .... .. . 279 310 375 Kalkylränta gottgjord försäkringsverksamheten . . . . . . . . . . . . .... . .. . . . 128 154 198 A v kastning utöver kalkylränta . . . . . . ... • .... .. .. . _ . .•.•. .. ---rrr ~ 177

2)

Extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatter Extraordinära poster

Vinster och förluster genom försäljning av fastigheter och värdehandlingar . + 12 + 22 + 164 J_.

Vinster och förluster på valutor ... .... . . . ... .... . . . ... . + 34 + 2 (]!;

Förluster på reserverade skadeersättningar . . . . .. .. ... . 19 38 - 61 Bokslutsdispositioner

Upp- och nedskrivningar av fastigheter och värdehandlingar . . ... . . 56 52 -180 Ökning av säkerhetstillägg i torsäkringsfonden . . . . . . ... •. .. ...

Dispositioner för TF A .... ... ... . ... . .. . ... ... ...•

33 12

+147 -34

35 - 7

Differenser mellan drifts- och affärsredovisning . ... . ... . . .. . . + 26 - 68 + 100 Skatter. . . . . . . . . . . . . . ....•.• . . .•.• , ... . 25 - 23 - 51

Redogörelsen omfattar för år 1977 verksamheten i Skandia, dotterbolagen Skandia Re (återforsäkrings- bolag), 7 forsäkringsbolag i utlandet samt 12 fastighets-, förvaltnings- och agenturbolag.

I posten »Vinster och förluster genom försäljning av fastigheter och värdehandlingar» ingår en realisations- vinst på 140, Mkr vid överlåtelse av aktierna i dotterbo- laget Skandi~ America Reinsurance Corporation till ett nybildat, helägt holdingbolag, Skandia Corporation.

Detta belopp , 140 Mkr, har använts för nedskrivning av värdet på aktierna i Skandia Corporation, vilket redovi- sas i bokslutsdispositioner avseende »Upp- och ned- skrivningar av fastigheter och värdehandlingar». Se även sidan 15.

Det i sammandra$et redovisade rörelseresultatet bygger på driftsredovisningen och avser att visa resul- tatet för varje verksamhetsår, opåverkat av extraordi- nära poster, bokslutsdispositioner och skatter.

6 skadeförsäkring

- 73 - 45 -136

Skandia har härutöver ett betydande ägarintresse i f6ljande försäkringsaktiebolag:

• Livförsäkringsbolaget Hamburg-Mannheimer, Ham- burg, med 18 miljoner DM i aktiekapital (varav Skandia 26%) och ca 2.856 Mkr i premieinkomst.

• Skadeförsäkringsbolaget Hanse-Merkur Allgemeine, Hamburg, med 5 miljoner DM i aktiekapital (varav Skandia 50%) och ca 17 Mkr i premieinkomst.

• Kreditförsäkringsbolaget Svenska Kredit, Stock- holm, med 5 Mkr i aktiekapital (varav Skandia 50%

och Trygg-Hansa 50%) och ca 54 Mkr i premiein- komst.

Skandia erhöll1976 i utdelning från ovannämnda bolag sammanlagt 2,2 (l ,6) Mkr. Beloppet finns redovisat i posten »N ettaavkastning av förvaltat kapital».

'lj\roMAIU ~~j l ~ f"' LvJ_,..

eY- ~-~~L,w," , , r· , - u. r : .. u..~.-

D ., ..

..~~ i ~

r

w,.-~~~ ~r~rr--, l ·fJ/V t.:~Ll.r'-1a.-'\

(9)

l

r l

! 1 i

l !

i

l

skadeförsäkringsrörelsen exkl TFA.

Premieinkomst

Mkr

-B<I.I~O For agan raknmg 4CJO

3000

200)

100;)

"

1973 74 75 76 77

Rörelseresultat, fördelat

M!< r Svensk for~rti'\Q

- tmernatlOnell for&aknng Kaptta•torv~

~ 200

-..100

±Ö

- 100

-200 1973 74 75 76 77

Rörelseresultat, totalt

Mkr

r'M!amnat

- l..ltjNru'lf.t

:mo

~5

150

n

o

1973 74 75 76 77

Rörelseresultatets kastningar

Outjaninat r

;,el

:.et uuiM 1 .._

a·1 ~rntelnkor)fol tor

•J ...,

raNlto(;

...

15

o

1968 69 70 71 72 73 74 75 76 77

Räntabilitet

e:o

Outjar.lnat rorel ... ~tat (~ avdr~ av beral<nad &katt) t ~• av eg<tt kapitel !efter ILV:lrag av fatant •kattesl.uldl 20

15

1ll

5

o

1973 1974 1975 76 77

Konsolideringskapital

Ml<r

30:)0

2250

H;c~

_,..

750 Pr.m~&tnl<onu:t k.. r

eoen

raknmg

- Kcneol!dertngaka,Jttal

o

1973 74 75 76 77

Konsolideringsgrad

..

Kon.otl<'lltl~gskapctal 1 ' •v pre!Tit .. tnl<ooo3t for ~;1811 ra:knong 1(;;.;

75

50

25

o

1973 74 75 76 77

Avvecklingsresultat

U kr

:!.0

_ ,_

-90

Avw~~e..ultat ~.;. d:r•~t ~vensk

c

ch ut• .. r..'Jk ~ör$~kll:\3. b<~.~ttc

1968 69 70 71 72 73 74 75 76 77

(10)

Skadeforsäkring, totalt

Skandia bedriver skadeförsäkringsrörelse i Sverige och internationellt.

I den svenska verksamheten ingår trygghetsförsäkring vid

arbetsskada~.

Denna rörelse har i årsberättelse för 1977 brutits ut ur den övriga skadeförsäkringsrörelsen och redovi- sas separat på sidan 9. Samtliga uppgifter avser således i fortsättningen skadeförsäkringsrörelsen exkl TF A om inte

motsatsen sägs. '"~e-,<k:f"' ~-'h.c...~~c... ..-

~ .fl-"" Jt..._ ~t,..;,...­

Premieinkomst

skadeförsäkringsrörelsen visade 1977 fortsatt stark till-

\

växt. Bruttopremieinkomsten ökade med 26 (f å 29) % till4.246 Mkr, varav den internationella rörelsen svara- de för 54 (54)%. Premieinkomsten för egen räkning steg

med 25 (25)% till 3.430 Mkr.

Lönsamhet

Det totala rörelseöverskottet 1977 uppgick till 172 (41) Mkr, vilket motsvarar 4 (l)% av bruttopremieinkoms- ten. Den svenska rörelsen gav fortfarande underskott, men avsevärt mindre än året innan. Den internationella rörelsens resultat påverkades av de stora kostnaderna för jordbävningen i Guatemala och gav därför ett lägre överskott än 1976. Överskottet från kapitalförvaltning- en ökade med 21 (5) Mkr till177 Mkr.

Rörelseresultatet, vilket efter avdrag av schematiskt beräknad skatt (50%) uppgår till 86 Mkr, motsvarar en förräntning av 10 (2) % på det genomsnittliga egna kapitalet under året efter avdrag av latent skatteskuld.

Liksom i tidigare årsberättelser vill vi understryka att årsresultaten i skadeförsäkring kännetecknas av bety- dande och svårberäkneliga kastningar. Dessa orsakas inte endast av katastrofskador såsom jordbävningar, stormar och översvämningar, utan även av oväntade förändringat; i skadefrekvenserna. Förutom dessa slumpmässiga variationer får vi också räkna med re- sultatsvängningar som betingas av priskonkurrens och oförutsedda ändringar i inflationstakt på olika markna- der. Rörelseresultatets kastningar under den senaste tioårsperioden framgår av diagram på sidan 7.

För att bedöma skadeförsäkringsrörelsens lönsamhet är det alltså nödvändigt att se resultatutfallet på längre sikt än ett år. I en sammanställning överst på denna sida samt i ett diagram på sidan 7 visas utjämnade resultat under en längre period, i form av rullande fem- årsgenomsnitt för vart och ett av åren 1973-77. I sam- 8 skadeförsäkring

Utjämnade rörelseresultat (Mkr) Försäkringsverksamheten Kapitalförvaltning (avkast- ning utöver kalkylränta) ..

Total kapitalavkastning ...

1973 1974 1975 1976 1977 77 116 108 84 69 110 129 151 156 177

- - - -

187 245 259 240 246 209 247 279 310 375

manställningen har resultatet av den egentliga försäk- ringsverksamheten - inklusive uppkomna vinster och förluster vid avvecklingen av ersättningsreserver - utjämnats genom löpande femårsgenomsnitt. Den del av kapitalavkastningen som i form av kalkylräntor i vanlig ordning överförts till försäkringsverksamheten, har däremot - liksom kapitaliorvaltningens återståen- de överskott - upptagits med sitt faktiska belopp för vart och ett av de angivna åren.

I sammanställningen »Utjämnade rörelseresultat»

redovisas även den totala kapitalavkastningen per år.

Rörelsen behåller erfarenhetsmässigt konsolideringsni- vån när det utjämnade rörelseresultatet är av samma storleksordning som den totala kapitalavkastningen.

Om marknadsvärdena för tillgångarna sjunker eller om inflationen medför negativ realränta kan konsolide- ringsstyrkan trots detta utvecklas ofördelaktigt.

Konsolideringskapital

Konsolideringskapitalets storlek och sammansättning vid slutet av 1977 framgår av en sammanställning överst på nästa sida.

Övervärdena i tillgångar utgörs av skillnaden mellan marknadsvärden och bokförda värden för fastigheter, aktier, obligationer och förlagsbevis. Som marknads- värde för fa.;tigheter har upptagits taxeringsvärden. För inteckningslån, kommunlån och andra reverslån, där marknadsvärden inte noteras, har varken över- eller undervärden upptagits.

Som framgår av sammanställningen »Konsolide- ringskapitalets förändringar» var ökningen 48 (( å minus 123) Mkr eller 3% . Konsolideringskapitalet uppgick vid årets slut till1.456 (1.408) Mkr, vilket motsvarar 42 (51)

% av premieinkomsten för egen räkning. Konsolide- ringsgraden har sjunkit starkt två år i följd, vilket fram- går av diagrammet »Konsolideringsgrad» på sidan 7.

Konsolideringskapitalets förändringar beror inte bara

på rörelseresultatet utan påverkas även av andra fakto-

rer vilket framgår av särskild sammanställning.

(11)

j

l I

1

l

Konsolideringskapital (Mkr) 1977 Synligt eget kapital

(enligt koncernbalansräkningen) Aktiekapital ... ... . Reservfonder ... ..•.

Obeskattade fonder . . . . Dispositionsfonder och balanserade vinstmedel ... .... ..•

Årsvinster ... .... .•.

Övrigt konsolideringskapital

150 106 88

37 43

~ 1976

150 73 96

33 31 383

Övervärden i tillgångar . . . . . . . .

690~

l Förstärkning i försäkringsfonden . .. . 342

1.032 Totalt konsolideringskapital . . . l .456

656 369 1.025 1.408

~wtJ.

tJl,.U..J1- Konsolideringskapitalets förändring (Mkr)

1977 1976

( ~ . Rörelseresultat . . . 172 ... -~ Förluster på reserverade skade-

41

frLrrr ersättningar

svensk försäkring ... ..• 70

...

1 •

internationell direkt försäkring . ...

(" 11\oV' /

j

t.: _

Värdeförändringar i placeringsobjekt

9

55 17

~ / ) och andra tillgångar ... . .. .

'r' \).).-f( Skatter och allmänna avgifter . . . . •.

-110 -51 Utdelning till aktieägare ... .. . . - 15 Övriga poster . . . 113

2 23 14 87

48 -123

>>Förluster på reserverade skadeersättningar>> är egentligen korrektionsposter till tidigare års rörelsere- sultat. För skador som inte är slutreglerade vid räken- skapsårets utgång måste medel reserveras i bokslutet.

Detta beaktas vid beräkning av årets rörelseresultat.

Den beräkning av kommande utbetalningar på redan inträffade skador, som kommit till uttryck i ersättnings- reserven, kan av olika skäl visa sig felaktig. Inflations- takten kan bli en annan än den som förutsatts när ska-

~

dan värderades. Lagstiftning och/eller praxis beträf- fande ersättning för personskador kan förändras, vilket oftast innebär höjda ersättningsbelopp. Vidare är det rent allmänt svårt att i förväg bedöma utbetalningarna för en komplicerad skada, vars slutreglering kan ligga flera år framåt i tiden.

Om skadebeloppen övervärderas uppkommer vinster vid reservavveckling. Om de undervärderas blir det

avvecklingsförluster. Saldot av dessa vinster och för- luster redovisas i sammanställningen >> Konsoliderings- kapitalets förändringar>> samt i ett diagram på sidan 7.

>> Värdeförändringar i placeringsobjekt och andra till- gångar» hänför sig i huvudsak till aktier och obligatio- ner. I denna post ingår också årets valutaförluster, 67 Mkr. Den svenska kronans nedskrivning i förhållande till främmande valutor har ökat beloppet för skulder till försäkringstagare i utlandet. Marknadsvärdena för så- väl svenska som utländska aktier sjönk under 1977.

Värdena för vissa obligationsinnehav i utlandet gick ned till följd av en höjd räntenivå.

»Övriga poster» är ett saldo av flera poster med olika karaktär. Häri ingår bl a extra avsättningar till pre- miereserven för sådana försäkring sgrenar där pre- mienivån varit låg under året och där den ordinarie premiereserven bedöms som otillräcklig för att täcka förväntade kostnader från årsskiftet fram till nästa för- fallodag. I bokslutet för 1975 och 1976 förstärktes pre- miereserven väsentligt genom extra avsättningar av detta slag. I årets bokslut har dessa kunnat minskas med betydande belopp eftersom premienivån vid se- naste årsskifte bedömdes som tillräcklig inom flertalet grenar. Under rubriken »Övriga poster>> ingår också kostnader för stora skador, som är kända vid boksluts- tillfället men som skall belasta nästkommande räken- skapsår. Några skador av detta slag förekommer inte i årets bokslut. I bokslutet för 1976 däremot avsattes 34 Mkr för ersättningar avseende jordbävningskatastrofen i Guatemala samt nordsjöstormarna i början av 1976.

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

Verksamheten >>Trygghetsförsäkring vid arbetsskada»

drivs i ett konsortium tillsammans med Folksam (50%) och Trygg-Hansa (12%). Skandias andel är 38% . Enligt det avtal som slutits mellan arbetsmarknadens parter kan Skandia - liksom övriga konsortiebolag - inte tillgodogöra sig någon del av överskottet. Denna affär skall på sikt gå jämnt ihop, genom att premierna löpan- de anpassas till kostnadsutvecklingen. Premieinkoms- ten minskade med 6% . Skandias andel uppgick til1154 (164) Mkr. Premieminskningen förklaras av att premien för TF A beräknas enligt en fastställd procentsats av lönesumman och att denna procentsats sänktes för

1977.

Skandias andel av det redovisade överskottet blev

7(35) Mkr. Detta belopp har vid bokslutsdispositioner-

na i sin helhet tagits i an språk för TFA.

(12)

l l

l l

.

'

»Premieinkomst» och »Skadeprocent» i diagrammen avser bruttoaffär. »Resultat» avser affär för egen räk- ning. Marknadsandelarna utgör Skandias andel av riksbolagens bruttopremieinkomst i direkt svensk ska- deförsäkring 1976. Officiell statistik för 1977 föreligger inte ännu.

Premieinkomst

Mkr Foret.t;J ooh faslighel SJO

800

600

«~

2CO

o

1973 74 75 76 77 1973 74 75 76

Marknadsandelar

"'

fooretag och fastoghet

Motor Ovr1g pnvetaak

•··

77 1973 74 75 76 77 1973 74 75 76 77

MQtcH OVrlQ p~vat$ak

(13)

·• i

Svensk forsäkring

Rörelseresultatet för Skandias svenska skadeförsäkring 1977 blev ett underskott på 47 Mkr. Förlusten är i sig otillfredsställande, men resultatförbättringen från 1976 utgjorde dock 133 Mkr. Till denna bidrog dels pre-

miehöjningarna dels en positiv vändning i skadeut- vecklingen mot slutet av 1977.

~fAÄ. t" .. ~ emieinkom~ n ökade med 27 (20)% tilll.953 Mkr.

~~ Okningen var hu vudsakligen en följd av generella pre- miehöjningar och individuell anpassning av försäk- ringsbeloppen till inflationen. Den relativa ökningen

var särskilt stor inom motorfordonsförsäkring och övrig privatsakförsäkring. Med Skandiakonto ger vi försäk- ringstagarna möjligheter att mot en tilläggskostnad (f n 5% plus 5 kr/försäkring) betala premierna månadsvis i stället för årsvis. De starkt stigande premierna liksom det allmänna kreditläget har kraftigt ökat intresset för denna betalningsform. Antalet skandiakonton var så- lunda vid 1977 års slut 82.000 (47 .000). Den premievo- lym, som betalades på detta sätt, översteg 300 Mkr.

Med Skandiakonto kan kunderna också låna till själv- riskkostnader (max 10.000 kronor) när så erfordras.

skadeersättningarna uppgick till 1.358 (1.402) Mkr, vilket motsvarar 76 (98) % av premieintäkten. Ned- gången jämfört med 1976 gällde som synes såväl abso- luta som relativa tal. Den berodde huvudsakligen på frånvaron av verkligt stora skador men också på att den under flera år fortgående ökningen av antalet skador upphörde. Den genomsnittliga kostnaden per skada - avseende skadefall med ett ersättningsbelopp understi- gande 50.000 kr - ökade betydligt, dock inte lika snabbt som under närmast föregående år.

Driftskostnaderna, dvs kostnader för försäljning, ska- debehandling och administration, ökade med 14 (15) %.

Under 1977 ändrade vi principen för redovisning av försäljningskostnaderna. Kostnaderna för försäljningen under ett år belastar nu i sin helhet detta års driftsre- sultat. Enligt tidigare redovisningsprincip periodisera- des försäljningskostnaderna med hänsyn till den tid för- säkringarna erfarenhetsmässigt var i kraft. Om det nya redovisningssättet hade tillämpats även under 1976 skulle den procentuella ökningen av de totala drifts- kostnaderna ha stannat vid 8%. Att den verkliga ök- ningen således kunde begränsas till denna nivå var en följd av att vidtagna rationaliseringsåtgärder med åtföljande personalminskning dämpade effekterna av de generella lönehöjningarna och den allmänna kost- nadsstegringen.

Trots den totala kostnadsökningen 1977 förbättrades det relativa kostnadsläget, vilket främst berodde på premiehöjningarna. Kostnaderna utgjorde 26 (28) % av premieintäkten.

Den svenska affären gav ett bruttoöverskott på 89 Mkr jämfört med ett underskott på 272 Mkr 1976. Avgi- ven återförsäkring, vars syfte är att utjämna effekten av storskador, medförde - till följd av det gynnsamma storskadeutfallet - ett stort överskott för åtelförsäk- ringsgivarna. För Skandia blev nettoresultatet därige- nom ett underskott på 47 (f å underskott 180) Mkr efter avdrag av kostnaderna för avgiven återförsäkring.

Motorfordonsförsäkring svarade för större delen av re- sultatförbättringen.

Resultatutvecklingen under den senaste femårspe- rioden belyses i tabellen nedan. Betydelsen av återför- säkringen som resultatutjämnande faktor illustreras väl. Sammanlagt är bruttoresultatet minus 99 Mkr och resultatet för egen räkning minus 96 Mkr.

Resultatutveckling 1973 1974 1975 1976 1977 Premieintäkt ... 1.063 1.126 1.243 1.431 1.786 Kalkylränta ... 69 81 91 102 121 skadeersättningar .. 716 839 1.147 1.402 l_.358 Driftskostnader .... 251 285 351 403 460

- - - - - - - -

Resultat brutto .. ... 165 83 -164 -272 89 Avgiven åter-

försäkring ... . -27 -11 +85 +92 -136

- - - - - -

Resultat för egen

räkning ... 138 72 -79 -180 -47 I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för 1977 års verksamhet inom de större grenarna. Till skill- nad mot föregående år anknyter indelningen till Skan- dias organisation och till föreliggande förslag till änd- ringar i försäkringsbolagens offentliga redovisning.

Företags- och fastighetsförsäkring

Premieinkomsten ökade med 21% till 824 Mkr. Ök- ningen berodde främst på den fortgående inflationen, som föranledde höjningar av försäkringsbeloppen, och de generella premiehöjningarna under 1976 och 1977.

Lågkonjunkturen medförde emellertid en fortsatt minskning av premierna i avbrottsförsäkring.

De större kunderna visade ett fortsatt intresse rör Risk Management, globala försäkringslösningar och ett ökat självrisktagande. Skandia hävdade sina positioner väl i en marknad, som präglades av ökande konkurrens.

11

(14)

Il

~~ l

l

:J

• 'l

l ;

skadeersättningarna sjönk betydligt. Detta berodde främst på att Skandia under fjolåret nästan helt försko- nades från verkligt stora industribränder. Skadeut- vecklingen kännetecknades även i övrigt av sjunkande storskadekostnader trots att antalet miljonskador steg från 57 till 61. De mindre skadorna ökade däremot kraftigt både i antal och belopp.

Bruttoresultatet förbättrades med närmare 250 Mkr jämfört med 1976. Det blev således ett överskott på 111

Mkr mot en förlust på 132 Mkr året innan. Resultatför- bättringen berodde främst på den tidigare nämnda från- varon av storbränder.

Återförsäkringsgivarna kompenserades till betydan- de del för de två senaste årens lidna förluster. Efter avdrag för avgiven återforsäkring blev resultatet ett underskott på 10 (f å underskott 39) Mkr.

Sjöförsäkring

Premieinkomsten för sjöaffären - som till större delen utgörs av transportförsäkring - steg med 8% till 188 Mkr. Med hänsyn till det dämpade konjunkturläget var ökningen inom transportförsäkring tillfredsställande.

Ä ven kaskoförsäkringen uppvisade premietill växt.

Detta berodde främst på att en relativt stor andel av Skandias premier avser små och medelstora fartyg, vil- ka ej drabbats lika hårt av den svaga konjunkturen inom sjöfart och varvsindustri som de större fartygen.

Skadeprocenten sjönk från 84 till 77%. Storskadeut- fallet var gynnsamt. Antalet miljonskador inskränkte sig till 11 med ett sammanlagt ersättningsbelopp på 20 Mkr. I övrigt var emellertid skadeförloppet relativt ogynnsamt.

Till följd av en · lägre kostnad för storskador steg överskottet jämfört med 1976 från 3 Mkr till 18 Mkr.

Efter avgiven återförsäkring blev överskottet 5 (3) Mkr.

Motorfordonsförsäkring

Premieinkomsten ökade med 37 ( 40) % till 696 Mkr och har därigenom nästan fördubblats på två år. Detta för- klaras av att ett flertal premiehöjningar genomförts, för så gott som samtliga fordonsslag, för att kompensera den ogynnsamma skadeutvecklingen.

Under senare delen av 1977 observerade vi en ten- dens mot att fordonsägare minskade omfattningen av sina kaskoförsäkringar. Sannolikt berodde detta på de kraftiga premiehöjningarna. För att bromsa denna ut- veckling införde vi den 1 oktober ett flertal nya pro- dukter, s k lågprisförsäkringar, för privata personbilar.

12 skadeförsäkring

Dessa nya försäkringsformer ger endast skydd vid mera kännbara ekonomiska förluster, vilket gör det möjligt att sänka premierna avsevärt.

De totala skadeersättningarna fortsatte att stiga. Ge- nom den nya trafikskadelagen har förarskyddet utökats väsentligt. Detta bidrog till att personskadorna ökade både i antal och belopp. Beträffande egendomsskador- na skedde en markant omsvängning i skadetrenden un- der sommaren. En något minskad trafikvolym och ett lugnare tempo i trafiken minskade kollisionsrisken.

Den lägre försäkringsomfattningen inom kaskoförsäk- ring samt självriskhöjningar, bidrog också till en gynn- sam utveckling.

Premiehöjningarna tillsammans med den förbättrade skadeutvecklingen medförde att underskottet sjönk till 1 (f å underskott 86) Mkr. Den obligatoriska trafikför- säkringen gav ett underskott på 10 (f å underskott 26) Mkr. För skador som anmälts 1976 och tidigare redovi- sar vi dessutom under 1977 en avvecklingsförlust på drygt 50 Mkr. Tidigare reserverade belopp för person- skador har på grund av den starka penningvärdeför- sämringen samt ändrad domstolspraxis visat sig otill- räckliga.

Övrig privatsakförsäkring

Hit hänförs privatpersonernas sakförsäkringar exkl motor, dvs hem, villa, fritidshus, båt m m.

Den ogynnsamma skadeutvecklingen framtvingade under 1977 nya kraftiga höjningar av premienivån.

Detta var främsta orsaken till att premieinkomsten ökade med 45% till 202 Mkr. En viss inverkan hade också ökningen av antalet försäkringar, vilken var till- fredsställande med hänsyn till den hårda konkurrensen.

Skadefrekvensen sjönk inom såväl hem som villa och fritidshus. Till detta bidrog i hög grad att antalet inbrott, som ökade så snabbt under 1975 och 1976, visade en nedåtgående trend. Den genomsnittliga kostnaden per skada fortsatte dock att stiga och dessutom försämra- des storskadeutfallet. Bl a uppgick ersättningarna i samband med raskatastrofen i Tu ve för Skandias del till ca 7 Mkr. Skadeprocenten sjönk från 102 till88%.

Premiehöjningarna och den positiva svängningen i

skadeutvecklingen medförde att underskottet reduce-

rades till 39 (f å underskott 60) Mkr. Hem- och fritids-

husförsäkring gav i stort sett nollresultat medan villa-

och båtförsäkring visade förluster.

(15)

l

t

i l

Skandia är ett serviceföretag och betydande resurser har satsats på en effektiv kundservice. Bilden illustre-

rar samtidigt arbetsmiljön inom Skandia - en stor del

av personalen arbetar i moderna kontorslandskap.

(16)

H

1 . . ; ...

l

i,

!

»Premieinkomst» i diagrammen avser bruttoaffär un- der det att »Resultat» avser affär för egen räkning.

Premieinkomst

Mkr Europ.

e: o

200

o

1973 74 75 76 77 1973 74 75 76

Premievolymens sammansättning

..•

Europa Nordamen ka

Resultat

Nord:~meonka

+!iO

:t:

O

- 25

-50 1973 74 75 76 77 1973 74 75 76

Flygrörsäkripg

Mkr P~8t :.f kr ~\e',~ J Ilat

800 +!iO

eoo

+25

4CO :tO

~ -25

o

1973 74 75 76 77 -50 1973

14 skadeförsäkring

77 1973 74 75 76 77 1973 74 75 76 77

t

77 1973 74 75 76 77 1973 74 75 76 77

Total premieinkomst inkl. flyg

Mkt

2!."XX

1!!00

1C~

soo

74 75 76 77

o

1973 74 75 76 77

(17)

Internationell försäkring

Skandias internationella verksamhet är uppdelad på fyra geografiska zoner samt en enhet för internationell flygförsäkring. Vid koncernkontoret i Stockholm finns dessutom centrala avdelningar för forskning och ut- veckling samt för planering, analys och uppföljning.

Den internationella rörelsen, som omfattar såväl di- rekt som indirekt affär (mottagen återförsäkring), visa- de 1977 fortsatt stark tillväxt. Bruttopremieinkomsten ökade med 26 (38)% til12.293 Mkr, vilket motsvarar 54 (54)% av koncernens premieinkomst i skadeförsäkring.

Ändrade omräkningskurser för affärer i utländsk va- luta förklarar en del av premietillväxten. Devalvering- arna av den svenska kronan i april och augusti 1977 har dock endast i begränsad omfattning påverkat den redo- visade premieinkomsten. Detta beror på att indirekt försäkring med vissa undantag, främst Nordamerika- zonen, redovisas med ett års eftersläpning.

Överskottet för egen räkning uppgick til142 (65) Mkr.

Den dominerande delen av den internationella rörel- sen utgörs av återförsäkring, som 1977 svarade för 85 (88) % av den totala premievolymen. Premieinkomsten ökade med 23 (40) % till 1.960 Mkr. Rörelsen lämnade ett överskott på 39 (62) Mkr.

I direkt försäkring steg premieinkomsten med 49 (24)

% till 333 Mkr. Affären gav ett överskott på 3 (3) Mkr.

En avvecklingsvinst på ersättningsreserver från 1976 och tidigare år på 9 (17) Mkr ingår inte i detta resultat.

Totala antalet anställda inom de internationella zo- nerna och flygförsäkring uppgick till1.004 (902). I detta antal ingår inte anställda vid de ovan nämnda avdel- ningarna inom koncernkontoret eller anställa, som ar- betar för den internationella rörelsen inom andra enhe- ter i vår svenska organisation.

Europa

Zonens verksamhetsområde omfattar Europa, Afrika och Mellanöstern. Inom zonen bedrivs såväl återför- säkrings- som direktförsäkringsrörelse.

Den totala premieinkomsten ökade med 20 (18)% till 784 Mkr. Valutakursförändringarna under det redovi-

sade verksamhetsåret har, vad gäller premievolymen, i stort sett tagit ut varandra. Rörelsen gav ett överskott på 16,6 (19,8) Mkr. En avvecklingsvinst avseende er- sättningsreserven från tidigare år för den direkta för- säkringsrörelsen på 6,9 (18,7) Mkr ingår ej i detta över- skott.

Premieinkomsten för återförsäkringsaffären uppgick till562 (513) Mkr. Tillväxten var tillfredsställande med tanke på det dämpade konjunkturläget i flertalet av de större länderna inom zonens verksamhetsområde. In- om expansiva marknader såsom Afrika och Mellanös- tern ökade marknadsandelarna. Lönsamheten var svag i många verksamhetsgrenar och länder. Ett flertal stora skador drabbade rörelsen, t ex nordsjöstormarna i böljan av 1976. Dessa ledde bl a till omfattande över- svämningsskador i de nordvästeuropeiska hamnarna.

Det sammanlagda resultatet av återförsäkringsaffärerna var ett överskott på 21,6 (23,1) Mkr.

Livåterförsäkring ingår i verksamheten med 37 (32) Mkr i premieinkomst. Överskottet var 2,3 (1,3) Mkr.

Direkt affär bedrivs i Belgien, Danmark, Holland och Västtyskland. Dessutom finns agenturer i Frankrike och Norge. Den sammanlagda premieinkomsten upp- gick til1222 (141) Mkr. Rörelseresultatet påverkades av flera stora industriskador i Holland samt förluster på motorfordonsförsäkring i Danmark. Affären gav under- skott på 5,0 (f å underskott 3,3) Mkr.

Antalet anställda var 320 (275), varav 84 (78) i Sveri- ge.

Nordamerika

Zonen omfattar USA och Canada och bedriver enbart återförsäkring. Zonhuvudkontoret är förlagt till New York. Avdelningskontor finns i New York, Atlanta, Chicago, Los Angeles och Toronto. Rörelsen i USA drivs av Skandia America Reinsurance Corporation, som är ett helägt dotterbolag till Skandia Corporation.

Sistnämnda företag är ett av Skandia helägt holdingbo- lag, som bildades under 1977 för att underlätta finan- sieringen av den fortsatta expansionen i USA. I Canada drivs verksamheten direkt av moderbolaget Skandia genom avdelningskontor.

Åren 1~74-1976 innebar rekordförluster för ameri- kansk skadeförsäkring. Detta tvingade fram väsentliga f)remiehöjningar. I denna situation expanderade Skan- dia kraftigt och uppnådde en tillfredsställande lönsam- het även under dessa svåra förlustår. Förutsättningarna fanns således för en stark tillväxt, med bibehållen eller förbättrad lönsamhet, under den uppgångsperiod som böljade 1977. Utsikterna är goda även för 1978.

Zonens premieinkomst ökade med 54 (48)% till 894 Mkr. Den starka tillväxten under de senaste tre åren har ytterligare befåst Skandias ställning som ett av de ledande återförsäkringsbolagen i USA.

15

(18)

Resultatet fOr zonen var under 1977 mycket gott.

Överskottet uppgick till 60,6 (30,5) Mkr. Av detta be- lopp avsåg 4,8 (0,6) Mkr verksamheten i Canada, vars premieinkomst uppgick till 52 (49) Mkr.

Antalet anställda var 183 (137), varav 15 (13) i Cana- da.

Latinamerika

Inom denna zon drivs såväl direktförsäkring som åter- försäkring. Zonhuvudkontoret ligger i Mexico City.

Regionkontor finns i Caracas, Mexico City och Pana- ma. I Colombia drivs direktförsäkring genom dotter- bolag. För att bredda basen fOr fortsatt expansion har 35% av aktierna i Skandia Seguros de Colombia över- låtits till ett colombianskt industrikonsortium.

I slutet av 1977 har vi träffat avtal om köp av 25% av aktierna i ett av de ledande direktförsäkringsbolagen i Brasilien, Companhia Boavista de Seguros. Detta bolag kommer att ändra namn till Skandia-Boavista.

Återförsäkringsaffårens premieinkomst uppgick till 272 (31 0) Mkr. Den minskade premievolymen är följden av en pågående, medveten begränsning av affåren, i syfte att förbättra lönsamheten och att begränsa kata- strofriskerna. Konkurrensen mellan olika återförsäk- ringsgivare är fortfarande mycket hård. Verksamheten inom indirekt försäkring gav ett underskott på 35,3 (f ä underskott 18,9) Mkr. Underskottet beror framför allt på den storajordbävningskatastrofen i Guatemala.

I direktrörelsen i Colombia ökade premierna med 58 (29) % till 63 Mkr. Vårt dotterbolag har därmed stärkt sin ställning som en av landets ledande försäkringsgiva- re. I maj 1978 invigs ett nytt huvudkontor i Bogota.

Resultatet fOr direktaffåren var fortsatt gynnsamt med ett överskott på 5,0 (4,0) Mkr.

Antalet anställda var 400 (398), varav 257 (248) i Colombia.

Australien och Fjärran Östern

Zonens premieinkomst ökade med 14 (36) % till 116 Mkr. Ökningstakten hämmades av pressad premienivå i Australien och låg tillväxt i den japanska försäkrings- verksamheten. Resultatet blev ett överskott på 2,0 (7 ,5) Mkr. En avvecklingsvinst avseende ersättningsreser- ven från tidigare år för direktrörelsen i Australien på 2,5 Mkr ingår ej i detta överskott.

Återforsäkring tecknas av zonhuvudkontoret i Syd- ney, regionkontoren i Auckland och Singapore samt av ett nyöppnat regionkontor i Hong Kong. De japanska 16 skadeförsäkring

och sydkoreanska marknaderna bearbetas från ett kontaktkontor i Tokyo. Återförsäkringsrörelsen uppvi- sade en premieinkomst på 68 (60) Mkr och gav ett underskott på 2,7 Mkr mot ett överskott på 5,0 Mkr 1976. Det negativa resultatet beror främst på stora ska- dor orsakade av en cyklon i Guam.

Direktrörelsen, som drivs enbart i Australien, ut- vecklades gynnsamt ur såväl kostnads- som skadesyn- punkt. Premieinkomsten uppgick till48 (42) Mkr. AtTå- ren gav ett överskott på 4,7 (2,5) Mkr.

Antalet anställda var 80 (82).

Internationell flygförsäkring

Verksamheten omfattar de större flygbolagens försäk- ring av flygplan (kaskoförsäkring) och flygansvarsför- säkring samt flygplanstillverkarnas produktansvar.

Krigsrisker ingår ofta i affåren.

Bruttopremieinkomsten ökade med 18 (47)% till148 Mkr. Premieinkomsten för egen räkning steg med 11 (8)

% till 39 Mkr. Ökningen var i stort en foljd av ändrade omräkningskurser for valutor.

Premienivåerna inom internationell flygförsäkring har fortsatt att sjunka. De ligger nu inom flera markna- der, t ex den viktiga nordamerikanska marknaden, un- der lönsamhetsgränsen. Marknadsandelen var oföränd- rad under 1977. Skadekostnaderna påverkades kraftigt av några olyckor av katastrofnatur. Bland dessa märks katastrofen på Teneriffas flygplats i mars 1977 då två Boeing 747 kolliderade.

Rörelsen gav 1977 ett underskott på 1,1 Mkr jämfört med ett överskott 1976 på 19,3 Mkr. Resultatet påver- kades negativt av valutakursförändringar eftersom er- sättningsbeloppen oftast betalas ut i främmande valuta.

Antalet anställda var 22 (20).

Ej zonfördelad affår

Vissa återförsäkringsaffårer som berör flera internatio- nella zoner redovisas centralt, dvs utan zonfördelning.

Detsamma gäller allmänna omkostnader vid koncern-

kontoret for den internationella rörelsen. Premiein-

komsten för de centralt bokförda affårerna uppgick till

16 (8) Mkr. Dessa affårer lämnade ett överskott på 2,6

(2,7) Mkr. De ej zonfördelade kostnaderna vid kon-

cernkontoret uppgick till 8,6 Mkr.

(19)

..

Dagens Skandia-säljare är en välkommen rådgivare i både hem- och arbetsmiljö. Han/hon är en välskolad

expert på ekonomiska trygghetsfrågor och har - om

det skulle behövas - ytterligare resurser bakom sig.

(20)

Kapitalforvaltning

Kreditpolitiken i Sverige var under 1977 stram och räntorna på kortfristiga lån höga. På kapitalmarknaden var den s k statslåneräntan ofårändrad, 9,5 %, vilket- med hänsyn till inflationstakten - medförde en negativ real nyplaceringsränta. Under hösten infördes kortare räntebindningsperioder, i regel fem år, på nyemitterade obligationer och förlagsbevis.

Enligt riksbanken skulle skadeförsäkringsbolagen under 1977 placera 50 (50)% av tillgångsökningen inom den svenska rörelsen i s k prioriterade tillgångar, var- med avses stats- och bostadsobligationer samt inteck- ningslån i nya bostadsfastigheter. Motsvarande andel för livförsäkringsbolagen var 65 (60) %. Av fårsäk- ringsbolagens prioriterade placeringar skulle 2.000 (1.900) Mkr tillföras bostadssektorn. Försäkringsbola- gen åtog sig vidare att i samma utsträckning som 1976 placera i industriobligationer.

På de internationella kreditmarknaderna sjönk både obligationsräntorna och diskontosatserna i flertalet länder i Europa under året. I USA kunde dock en begränsad räntehöjning konstateras.

Svenska kapitalplaceringar

I detta avsnitt redovisas förvaltningen av kapitalplace- ringarna i Sverige avseende såväl svensk som interna- tionell försäkring. Kapitalförvaltningen för TF A redo- visas separat på sidan 19.

Nyplaceringarna i kontantbelopp uppgick till brutto 468 (252) Mkr. Frånräknas amorteringar, försäljningar och inlösen blev nettoplaceringen 298 (108) Mkr.

Nettoplaceringarna fördelade sig på obligationer och förlagsbevis 154 (58) Mkr, lån 98 (f å minus 11) Mkr,

~ och konvertibla skuldebrev ..12_ (56) Mkr samt fastigheter 17 (5) Mkr.

Värdet av kapitalplace ringarna vid utgången av 1977 (Mkr) Anskaffnings- Bokfört Marknads-

värde värde värde

Obligationer och

förlagsbevis .... 1.622 1.418 1.406

Lån

l • • • • • • • • • •

1.391 1.391 1.391

1)

Aktier och konver-

tibla skuldbrev . . 425 340 576 Fastigheter .... . 231 187 214

2)

Summa ... . 3.669 3.336 3.587

1)

Nominella värden

2)

Ta11eringsvärden

18 skadeförsäkring

Den genomsnittliga nominella nyplaceringsräntan på räntebärande placeringar uppgick till 10,02 (9,63) %.

Ökningen förklaras huvudsakligen av höjningen av ka- pitalmarknadsräntan med 0,5 procentenheter i oktober 1976.

Värdet av kapitalplaceringarna framgår av en sam- manställning nederst på sidan.

Stats- och bostadsobligationer svarade för 83% av det totala marknadsvärdet på obligationer och förlags- bevis.

Marknadsvärdet på obligationer och förlagsbevis ökade under året med 192 Mkr. Frånsett nettoplace- ringarna, 154 Mkr, steg marknadsvärdet främst genom en överenskommelse mellan riksbanken och vissa bo- stadsfinansierande institut. Denna överenskommelse innebär att obligationsinnehavarna fr o m 1978 skall tillföras ev framtida räntehöjningar, vilket medförde att marknadsvärdet steg med 33 Mkr. Den genomsnittliga nominalräntan på obligationer och förlagsbevis var vid 1977 års slut 7,30 (7 ,01) % .

Lånestocken fördelade sig enligt följande: inteck- ningslån 68%, kommunlån 9 % samt övriga lån 23 %.

Den genomsnittliga nominalräntan var vid 1977 års ut- gång 8,76 (8,18) %.

Marknadsvärdet på aktier och konvertibla skuldbrev, korrigerat för köp och försäljningar, sjönk med 15,7%.

Affärsvärldens generalindex gick ned med 16,2%.

Fastigheternas taxeringsvärden sjönk med l Mkr till följd av försäljningar. Kostnader för ny- och ombygg- nader under 1977 har ej påverkat bokslutsdagens taxe- ringsvärden.

Kapitalavkastningen ökade med 15% till 282 Mkr.

Medelförräntningen för kapitalplaceringarna uppgick till 8,6 (8,4) % av det genomsnittliga bokföringsvärdeL

Utländska kapitalplaceringar

Under denna rubrik redovisas förvaltning av tillgångar i utlandet oberoende av om de hör till moderbolaget eller till dotterbolag.

Kapitalplaceringarna 1977 uppgick brutto t~ 959 Mkr och nyplaceringarna netto till473 (223) Mkr.

Nettoplaceringarna fördelade sig på obligationer och förlagsbevis 416 Mkr, lån 4 Mkr, aktier 48 Mkr och fastigheter 5 Mkr.

Skandias USA-rörelse svarar för 72% av samtliga utländska placeringar. Marknadsvärdet av det ameri- kanska aktieinnehavet vid utgången av 1977 uppgick till 126 Mkr. Portföljvärdet (i dollar) sjönk med 12,6%

(

(

(21)

I diagram nedan redovisas moderbolaget Skandias ka- pitalavkastning.

Kapitalavkastningens fOrdelning

l-All r

400

F~eter

-

300

Aktler 200

Lån 100

Oblrgetlone~

o

1973 74 75 76 77

Värdet av kapitalplaceringarna vid utgången av 1977 (Mkr) Anskaffnings- Bokfört Marknads-

värde värde värde

Obligationer och

förlagsbevis ... . 1.202 1.193 1.240

Lån

• • • • • • • • l . . .

27 27 27

1)

Aktier ... . 188 186 223

Fastigheter .... . 17 16 22

2)

Summa ... • 1.434 1.422 1.512

1)

Nominella värden

2)

Bedömda värden

medan Dow Jones' index gick ned med 17,3%.

Kapitalavkastningen ökade med 30 Mkr till 93 Mkr.

V al u takursförändringarna svarade för 11 Mkr medan återstoden, 19 Mkr, främst var en följd av tillgångarnas nettoökning under 1976 och 1977.

Medelförräntningen på de utländska kapitalplace- ringarna uppgick til16,9 (6,6) %.

Totala kapitalplaceringarna

Nyplaceringarna uppgick till ett sammanlagt nettobe- lopp på 771 (331) Mkr.

Värdet av kapitalplaceringarna vid utgången av 1977 (Mkr) Anskaffnings- Bokfört Marknads-

Obligationer och förlagsbevis ... .

Lån ... • Aktier .... .. .. . Fastigheter . • .. . Summa ... .. .. . ')Nominella värden

värde värde värde

2.824 1.418 613 248

2.611 1.418 526 203

2.646 1.418

1)

799 236

2)

5.103 4.75~da vl . .099

Placeringsaktier

Mkr

800

1100

- lnkopWllrde

<4C.J

Bo1'11vli.rde 2(0

BokfGrt vt.rd'>

o

1973 74 75 76 77

Medelförräntningen fOr de svenska och utländska kapitalplaceringarna uppgick till 8,2 (8, l) %.

Kapitalavkastningen ökade med 21 (11) % till 375 Mkr. Av denna har 198 (154) Mkr överförts till försäk- ringsverksamheten och ingår i de resultat som redovi- sas under svensk respektive internationell skadeförsäk- ring. Beloppet utgör beräknad ränta (»kalkylränta») på det kapital som motsvaras av försäkringsfonden. Åter- stoden, 'i{] __( l 56) Mkr, redovisas som resultat av kapi- talförvaifilälg.

Kapitalplaceringar avseende Trygghetsförsäkring (TF A) Nyplaceringarna uppgick till netto 125 (140) Mkr för- delade på obligationer och förlagsbevis 80 (93) Mkr, lån 38 (41) Mkr samt aktier och konvertibla skuldbrev 7 (6) Mkr.

Värdet av kapitalplaceringarna vid utgången av 1977 (Mkr) Anskaffnings- Bokfört Marknads-

värde värde värde

Obligationer och

förlagsbevis .... 281 267 267

Lån

• • • • • • l l • • • •

148 148 148

1)

Aktier och konver-

tibla skuldebrev . 18 15 16

Summa ... . 447 430 431

')Nominella värden

Kapitalavkastningen uppgick till35 (21) Mkr. '

skadeförsäkring 19 ') Tuori"""'"''" oob bod. \ ] doo

~"H -L._ l Jt~

(22)

Liv- och sjukforsäkring

Resultatsammandrag (Mkr)

Intäkter

Premieinkomst . . . . . . . . . Nettoavkastning av förvaltat kapital

Kostnader

Försäkringsersättningar . ... , , , . . . • . . . . . . . • ... . . . . . Driftskostnader ... .. ....•....• , . . . • • . . . . . . . . . . ••.. . •... .. . Skatter (ränteskatt) ... . ... ... •...• . ... .. •...•....•. . . . . . . . . . . . Ökning av försäkringsfond . . . . . . . ..••.•. ..

Övriga kostnader (netto) . . . • . • . . . . . . . • • . . . • . . . . ... .. . . . , ..

Rörelseresultat .. .... ... .. .... . . . . • .. . . ... ... . . . . • . . . , . .... .

Extraordinära poster och bokslutsdispositioner Extraordinära poster

Vinster och förluster genom försäljning av fastigheter och värdehandlingar . Bokslutsdispositioner

Nedskrivning av fastigheter och värdehandlingar . . . .. ... ... .. . Minskning av överskottsfonder . . . . . .. ..•.. .... . ... ...

Förstärkning av premiereserv ... .. .•..• .. .•..••• .. . . •••..•..••• ..

Återbäring hämtad ur årets överskott ... . . . .. ...•. .... ... ..

Redovisad årsvinst . . . • • • , . . . •.•• ... . ••. .. ...•.

Redogörelsen omfattar Livförsäkringsaktiebolaget Skandia och tre förvaltningsbolag som ägs av Skandia Liv .

20 Liv- och sjukförsäkring

1975

1.274 720 1.994

498 185 39 789 2 1.513 481

+ 12

20

+ 4 - 18 - 14 - 36 445

1976 1977

1.159 1.119

820 925

1.979 2J)44

545 607

200 211

43 46

628 509

l 4

1.415 1.377

564 667

+ 38 + 10

39 52

+ 6 + 12

- 18 - 16

- 18 - 21

- 31 - 67

533 600

References

Related documents

Several teachers, who participated in the questionnaire, connected listening strategies to the comprehension of spoken English, and that listening strategies are skills which able the

Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada.” (s 1) Dessa paragrafer

Den ena högpresterande gruppen och en av de medelpresterande använde sig av väldigt få ord och som nämnts tidigare, menar Webb (1991) att en anledning till detta skulle

Samverkan är en viktig punkt i metodstödet som brister för stadsområde Innerstaden då samverkan endast utgörs av Polisen och Malmö stad, fler aktörer i området har

Trots deras önskan om mer tid till idrott och hälsa så ansåg båda att det inte var några problem för eleverna att uppnå målen i kursplanen för idrott och hälsa.. Ett av målen

Också detta brukar betraktas som ett typiskt uttryck för modernitet, eller en övergång från Gemeinschaft till Gesellschaft, uttryck som sociologen Ferdinand Tönnies myntade för

samma skala, med samma brister, fast med en förskjutning då den första av de två har tio gånger högre värden. För graderna 2,3 och 4 finns det överlappande värden i

Det behöver inte här sägas att Sture Pet- ren var en högt bildad och även i dagens vitala frågor djupt engagerad människa. Vi som främst lärde känna honom som en