• No results found

2020-05-29

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "2020-05-29 "

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

REMISSYTTRANDE 1 (2)

DATUM

2020-05-29

DIARIENR

FST 2020/171-5

115 76 Stockholm • Besöksadress: Tegeluddsvägen 1 • Telefon: 08-561 680 00 • Fax: 08-561 680 01 • forvaltningsrattenistockholm@dom.se • www.forvaltningsrat- tenistockholm.domstol.se

Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-16.00

R2B

Regeringskansliet Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm

Ert diarienr: UD2020/04338/HI

Remissvar på promemorian om dröjsmålstalan vid erkännande av yrkes- kvalifikationer

Förvaltningsrätten i Stockholm vill med utgångspunkt i de intressen som dom- stolen har att bevaka framföra följande påpekanden och synpunkter.

Det i promemorian framförda ställningstagandet att prövningen av dröjsmålsta- lan ska ske i domstol har delvis motiverats med hänvisning till att detta före- skrivs i artikel 51.3 i yrkeskvalifikationsdirektivet (s. 37 i promemorian). Förvalt- ningsrätten noterar emellertid att den hänvisade formuleringen endast tycks åter- finnas i direktivets svenska språkversion. Den överväldigande majoriteten av de övriga språkversionerna anger endast, i likhet med motsvarande bestämmelser i artiklarna 4 c.2 och 4 d.7, att avsaknaden av beslut ska kunna överklagas i enlig- het med nationell rätt. Det framstår således som att något strikt krav på prövning i domstol inte gäller enligt direktivet. Det kan därtill starkt ifrågasättas om ären- den av den tillsynskaraktär som prövningen av de aktuella ansökningarna be- döms vara, samt deras förväntat exceptionellt enkla beskaffenhet, mest lämpligen bör belasta domstolarnas dömande verksamhet. Om prövningen förläggs i annan myndighet än domstol skulle dessutom bestämmelsen i 11 kap. 2 § regeringsfor- men inte utgöra ett hinder mot att istället införliva dröjsmålsinstitutet i förord- ningen om yrkeskvalifikationer, förslagsvis i anslutning till och med referens till bestämmelserna om tillämpliga tidsfrister, vilket skulle göra regelverket väsentli- gen mer lättöverskådligt. Sammantaget ifrågasätter förvaltningsrätten således att den aktuella prövningen ska förläggas till domstol.

Förutsatt att det bestäms att prövningen av dröjsmålstalan ska ske i domstol har

förvaltningsrätten följande att framföra. I den föreslagna lydelsen av 19 a § lagen

om erkännande av yrkeskvalifikationer anges att en begäran om dröjsmålsförkla-

ring ska göras hos den allmänna förvaltningsdomstol som är behörig att pröva

ett överklagande av avgörandet i ärendet. Ett sådant avgörande överklagas enligt

14 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar till den förvaltningsrätt inom vars

domkrets ärendet först prövats. Prövningen anses i sin tur ha skett på den ort

där den enhet som fattat det överklagade beslutet har sin geografiska placering

(jfr prop. 2013/14:110 s. 433). Förvaltningsrätten konstaterar härvid att en ansö-

kan enligt den föreslagna bestämmelsen i normalfallet kommer att ges in i ett så-

(2)

REMISSYTTRANDE 2 (2)

DATUM

2020-05-29

DIARIENR

FST 2020/171-5

dant tidsskede när någon första prövning av ärendet ännu inte ägt rum. 14 § la- gen om allmänna förvaltningsdomstolar kan i sådana fall inte tillämpas enligt sin ordalydelse. I författningskommentaren till den föreslagna bestämmelsen anges att ansökan ska ske till den förvaltningsrätt som skulle vara behörig att pröva ett överklagande i det aktuella ärendet i sak om myndigheten hade fattat ett beslut i ärendet. Detta tycks mer korrekt återspegla avsikten än den föreslagna lydelsen, och kunde mer lämpligen användas i bestämmelsen. En potentiell, om än ovan- lig, tillämpningssvårighet skulle likväl kvarstå om en myndighet har flera region- ala kontor som alla är behöriga att fatta beslut i den aktuella ärendetypen. Frågan är då inom vilken domkrets en ansökan om dröjsmålstalan ska anses falla, sär- skilt om den väcks innan några konkreta handläggningsåtgärder vidtagits. En domstol som får en ansökan skickad till sig kommer också, i avsaknad av när- mare kännedom om den handläggande myndighetens organisation och rutiner för ärendehantering, ha svårt att i det enskilda fallet ta ställning till sin egen be- hörighet. Motsvarande kan befaras gälla för den enskilde, när denne ska välja vil- ken domstol att ge in ansökan till. Ett alternativ som kunde övervägas vore om det istället föreskrevs, likt i den föreslagna 8 kap. 8 a § rättegångsbalken, en enda domstol att handlägga samtliga ansökningar enligt bestämmelsen.

I båda de föreslagna bestämmelserna 8 kap. 8 a § rättegångsbalken och 19 a § la- gen om erkännande av yrkeskvalifikationer används skrivningen ”förklaring av domstolen om att ärendet uppehålls”. Förvaltningsrätten noterar att skrivningen i huvuddrag motsvarar den som använts i regleringen av andra varianter av dröjsmålstalan i svensk lagstiftning. I avsaknad av den annars typiskt sett före- kommande modifikationen ”onödigt” anser dock förvaltningsrätten att använd- ningen av begreppet ”uppehålls” blir svårbegriplig, då det senare ordet i allmän- språkliga sammanhang används med ett flertal andra betydelser varav samtliga är mycket mer vanligt förekommande än den nu avsedda. Mer lättförståeliga alter- nativ är enligt förvaltningsrättens mening ”fördröjs” eller ”drar ut på tiden”.

______________________

Detta yttrande har beslutats av chefsrådmannen Peter Lif. Föredragande har va- rit specialistföredraganden Veronica Montell.

Peter Lif

Veronica Montell

References

Related documents

Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs stad Göteborgs universitet Huddinge kommun Högskolan Dalarna Högskolan i Borås Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan

i högskolelagen för att främja den akademiska friheten och tydliggöra lärosätenas roll för det livslånga lärandet.. Arbetsgivarverket besvarar remissen

Borås Stad delar den analys och avvägning som utredningen gör och tillstyrker förslaget KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Kommunstyrelsens ordförande Svante Stomberg

Chalmers ser remissens förslag som ett viktigt steg i rätt riktning och ser gärna att utbildningens frihet förtydligas ytterligare med en explicit skrivelse på samma sätt

ESV vill dock uppmärksamma på att när styrning av myndigheter görs via lag, innebär det en begränsning av regeringens möjlighet att styra berörda myndigheter inom de av

Några väsentliga åtgärder för att öka skyddet av den akademiska friheten i Sverige skulle vara att återreglera högskoleförordningen till förmån för kollegial och

Konstfack ställer sig bakom vikten av att utbildningens frihet skrivs fram vid sidan om forskningens frihet, i syfte att främja en akademisk kultur som värderar utbildning och

Yttrande över promemorian Ändringar i högskolelagen för att främja den akademiska friheten och tydliggöra lärosätenas roll för det livslånga lärandet.. Vitterhets Historie