KOMMUNALFÖRBUNDET GR
1
Nätverket för barn i behov av särskilt stöd och stimulans Göteborg 16 februari 2015
Anteckningar från möte i Nätverket
för barn i behov av
särskilt stöd och stimulans
Tid: Fredag 6 februari 2015, kl. 09.00-12.00. Mötet efterföljs av lunch kl. 12.00 på för de som önskar
Plats: Atwork, Johan på Gårdas gata 5B, Göteborg Deltagare
Elisabeth Westin, Utbildningschefsnätverket, ordförande Iréne Lidén, Alingsås
Gunilla Cederberg, Härryda
Britt-Louise Johansson, Kungsbacka Annika Holm Eriksson, Kungälv Håkan Stenhede, Lerum
Ulla Olofsson, Lilla Edet Karin Norlin, Partille
Helene Petersson, Stenungsund Susanne Pettersson, Tjörn Carolina Persson, Öckerö
Åsa Nilsson, GR Utbildning, sekreterare Samt
Jenny Sjöstrand, GR Sandra Ström, GR Deltog ej
Mathias Lind, Ale Helen Svelid, Göteborg Britt Johansson, Mölndal
Bertil Löfdahl, Specialpedagogiska skolmyndigheten 1. Välkomna
Ordförande hälsade välkomna till dagens nätverksmöte. En kort presentationsrunda genomfördes. Sekreterare Åsa Nilsson är ny i nätverket.
1. Aktuellt inom respektive kommun
Laget runt. Exempel på aktuella frågeställningar inom kommunerna:
• Att anställa medicinsk ledningsansvarig (MLA); vilket ansvar som läggs på rollen.
• Förtydliga ansvar och roll för verksamhetschefer och MLA, utifrån hälso- och sjukvårdslagen.
• Stort antal nyanlända som kräver snabba lösningar.
• Svårt att rekrytera skolläkare och specialpedagog i mindre kommun där det enbart behövs några procent.
• Satsning på Bedömning för lärande genom GR för att höja måluppfyllelse. • Svårigheter i rutiner vid tilläggsbelopp.
• Utveckla det hälsofrämjande, förebyggande och tvärprofessionella arbetet. • Få fler yrkesgrupper att använda PMO.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
2
• Hur elevhälsan är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Hur säkerställs en likvärdig elevhälsa?
• Rutiner och roller inom Västbus.
• Ansvar för barn med autism över sex år – från habilitering till BUP. • Språkfrämjande material och samordning av specialpedagoger genom
språkotek.
• Främjande av lärande och förebyggande av utanförskap genom arbete med terapihund och skötsel av djur.
• Gemensam handlingsplan för ökad närvaro.
• Kartläggningar och nulägesanalyser av elevhälsans behov samt kommuners förebyggande och främjande arbete.
• Psykologer har olika chefer, samordnare och handledare. Vem samlar dem till vad? Till vem ska psykologerna lyfta sina frågor?
• Hemmaplanslösningar.
• Samverkan med socialtjänsten, utveckla mobila team och olika insatser för olika åldrar.
2. Erfarenhetsutbyte kring externa skolplaceringar – kvalitet och kostnader Ett fall lyftes där en kommun var missnöjd med en extern skolplacering då skolan brast i kvaliteten och vårdnadshavaren inte ville att eleven skulle byta skola. Kommunen anmälde skolan till skolinspektionen vilket visade på brister inom verksamheten. Fallet ledde till diskussion om kvalitet och kostnader vid externa skolplaceringar.
Exempel från diskussionen:
• Det är problematiskt med tanke på det fria skolvalet när en skola med extern placering brister i kvaliteten och vårdnadshavaren inte vill att eleven ska byta skola. BMK och habiliteringen kan rekommendera platser till vårdnadshavare som kommunen anser inte uppfyller god kvalitet.
• De externa platserna är färre och priserna har höjts, det är således svårt att hitta lediga platser med god kvalitet.
• Hemmaplanslösningar är viktiga och samarbete med LSS bör göras tidigt för att hitta hållbara lösningar i samverkan mellan skola och hemmet.
• Kommunen med den externa skolplaceringen har insynsplikt. Förslag till punkter att diskutera vid kommande möte:
Hur kvalitetssäkrar kommuner externa skolplaceringar? Vilken rutin finns för att följa upp att eleven får det som är avtalat? Hur kan vi samverka inom GR kring detta? 3. Elevhälsa i regiongemensam elevenkät (Jenny Sjöstrand, GR)
Jenny Sjöstrand, GR Utbildning, projektledare för den Regiongemensamma
elevenkäten, informerade att en översyn av enkätarbetet och dess innehåll görs i och med nytt avtal med leverantör inför 2016 och framåt. Precis som föregående fem år vänder sig enkäten till årskurs 2, 5 och 8 i grundskolan samt år 2 i gymnasiet, däremot kommer enkäten att anpassas så att fler elever i grundsärskolan och
gymnasiesärskolan ska kunna svara på frågorna. De frågor som ställs i grundpaketet är gemensamma för kommunerna, men det finns möjlighet att beställa fler frågor om så önskas. I den nya enkäten ses samtliga frågor i grundpaketet över, samtidigt som en ny frågekategori kommer att tillkomma med årligen utbytbara frågor. En
arbetsgrupp har tillsatts för att arbeta med frågeöversyn och denna kommer även att sammanställa de frågor som kommunerna ställt genom åren. Förfrågan kring nya frågor som skulle kunna ställas i enkäten går ut till nätverket vilka ombeds att maila in förslag till jenny.sjostrand@grkom.se senast den 20 april.
KOMMUNALFÖRBUNDET GR
3
4. Fri kvot, elever med sociala och/eller medicinska skäl (Sandra Ström, GR) Sandra Ström, Gymnasieantagningen GR, informerade om fri kvot med fokus på elever med sociala och/eller medicinska skäl. Presentationen bifogas anteckningarna. Efter presentationen följde en diskussion om hur friskolor gör egna bedömningar vid fri kvot. Kontakt: sandra.strom@grkom.se
5. Innehåll till andra nätverksmöten
• Tvärprofessionella elevhälsoteam i Kungsbacka (Britt-Louise Johansson). • Hur kvalitetssäkrar kommuner skolor vid externa skolplaceringar? Vilken rutin
finns för att följa upp att eleven får det som är avtalat? Hur kan vi samverka inom GR kring detta?
• Roller och ansvar hos verksamhetschef samt ledningsansvar för skolsköterskor och psykologer. Hur organiseras det?
• Hur är elevhälsan en del av det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå och kommunnivå?
• Reflektion efter föreläsning om tilläggsbelopp med David Ryffé den 18 mars. • Om SiSam (Bertil Löfdahl, SPSM).
• Ökat antal nyanlända barn och ungdomar.
• Dialog kring roller och ansvar vid centralisering eller decentralisering utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete.
• Upphandling av skolläkare inom GR. • Vad kan vi samverka kring inom GR? 6. Övriga frågor
a. Hur samarbetar kommunerna med BUP? Vilka krav ställer BUP inför remiss? Utredningar som skall vara gjorda eller ej?
Exempel från diskussion:
• Flera kommuner upplever att skolan ifrågasätts vid utredningar och att skolpsykologer förväntas göra utredningar som BUP bör göra. Begreppet ”basutredning” lever kvar vilket skapar oklarhet kring var skolans ansvar sträcker sig. BUP hänvisar till Västbus.
• Skolan ska göra utredningar vid skolproblematik, inte enbart när det exempelvis gäller misstanke om autism.
• Utredningar kan vara en del av det förebyggande och främjande arbetet. • Konsultationsmöten med skola, BUP och socialtjänst en gång per månad för
att lyfta ärenden upplevs som framgångsrikt.
• Det är viktigt att föra avvikelserapport när rutiner och samarbeten brister. • Ibland är handledning mer lämpligt än utredning.
b. Rapport från nationellt nätverk (Håkan Stenhede)
Syftet med det nationella nätverket är att dela kunskap. Nätverket består av 38 representanter från kommun och landsting. På förra mötet identifierade och prioriterade de följande nationella utvecklingsområden: ADHD och
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, barn och ungas psykiska hälsa och ohälsa samt ångest och depression. Nästa steg är att utse regionala
programområden. 7. Avslutning
Ordförande avslutade med att tacka för ett givande möte. Nästa möte är fredagen den 17 april kl. 09.00-12.00.
