Ekonomienheten 1 (2) Rosenlundsgatan 4, Box 100, 405 30 Göteborg
031 786 00 00 Ekonomienheten Peter Tellberg
PM
Dnr E 2016/300
Universitetsstyrelsen
Intern uppföljning för budgetåret 2016
I den årliga uppföljningsrapporten görs fördjupande analyser av verksamheten. Jämförelser görs med andra lärosäten och mellan de olika fakulteterna inom universitetet. Rapporten avser att ge en sammanfattande bild av universitetets verksamhet, uppdelat i forskning, utbildning, personal och ekonomi. I medföljande bilagor redovisas omfattande fakta per fakultet inom dessa områden. Bilagorna är tänkt att fungera som ett uppslagsverk och underlag för diskussioner och fortlöpande analyser med berörda fakultets- och institutionsledningar.
Den interna uppföljningsrapporten samordnas av ekonomienheten men såväl andra enheter inom gemensamma förvaltningen som varje fakultet har bidragit med underlag.
Förslag till beslut
Universitetsstyrelsen beslutar
att godkänna den interna uppföljningsrapporten för verksamhetsåret 2016.
Pam Fredman Peter Tellberg
Dnr E 2016/300
1 januari – 31 december 2016
Analyser och kommentarer
Inledning ... 2
Sammanfattning ... 3
Forskning ... 4
Externa bidrag och oförbrukade medel ... 4
Utfall av ansökningar till och intäkter från Vetenskapsrådet och FORMAS ... 6
Bibliometri ... 11
Forskningsinfrastruktur ... 13
Samfinansiering av forskning ... 13
Samfinansiering av forskningsinfrastruktur ... 15
Strategiska forskningsområden ... 15
UGOT Challenges ... 16
Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM) ... 18
Utbildning ... 19
Utbildningsvolym och ekonomiskt resultat ... 19
Utfall per fakultet ... 20
Utbildningsprofil ... 21
Universitetets studenter ... 22
Utbildning på forskarnivå ... 24
Kostnader för utbildning på forskarnivå ... 26
Personalekonomisk redovisning... 27
Antal anställda ... 27
Personalkostnader ... 28
Sjukfrånvaro ... 28
Andelen visstidsanställda per personalkategori ... 28
Anställda uppdelat på kön, ålder och anställningsform ... 29
Pensionsavgångar ... 29
Internationell rekrytering och mobilitet ... 30
Likabehandling ... 31
Ekonomisk redovisning ... 33
Ekonomiskt resultat ... 33
Ekonomisk utveckling under året... 34
Ekonomiskt resultat per verksamhetsområde ... 39
Utveckling av balanserat kapital ... 39
Kostnader för stödverksamhet... 43
Upphandling och inköpsstyrning ... 45
Bilagor ... 48
Inledning
Enligt beslut i universitetsstyrelsen 2006-12-07 görs en intern uppföljning av verksamhet och ekonomi tertialvis. Interna uppföljningsrapporter tas fram per 30 april och 31 augusti samt 31 december.
De interna uppföljningsrapporterna samordnas av ekonomienheten, men såväl andra enheter inom gemensamma förvaltningen som varje fakultet bidrar med underlag.
I uppföljningen för helåret görs fördjupade analyser av verksamheten. Jämförelser görs med andra lärosäten och mellan de olika fakulteterna inom universitetet. Rapportens syfte är att ge en samman- fattande bild av universitetets verksamhet, uppdelad på forskning, utbildning, personal och ekonomi. I dokumenten redovisas fakta per fakultet/motsvarande inom dessa områden.
Då det i denna uppföljningsrapport görs en rad jämförelser med andra lärosäten, kan vara bra att få en bild av de jämförda lärosätenas storlek, mätt som ekonomisk omsättning. I nedanstående tabell visas kostnadsomslutningen dels totalt och dels per verksamhetsområde, det vill säga för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt för forskning och utbildning på forskarnivå.
LU=Lunds universitet, UU=Uppsala universitet, KI=Karolinska institutet, GU=Göteborgs universitet, SU=Stockholms universitet, KTH=Kungliga Tekniska Högskolan, UmU=Umeå universitet, LiU=Linköpings universitet, Chalmers=Chalmers tekniska högskola. Uppgifterna är hämtade från lärosätenas årsredovisningar för2016.
Av tabellen framgår att Lunds universitet är störst vad gäller den totala kostnadsomslutningen. Efter Lunds universitet kommer Uppsala universitet tätt följt av Karolinska institutet och därefter Göteborgs universitet. Kostnadsomslutningens totala omfattning och ordning speglar föregående års förhållanden.
Avseende kostnader inom enbart grundutbildningen ligger Göteborgs universitet i topp, tätt följt av Lunds universitet. På tredje plats ligger Stockholms universitet följt av Uppsala universitet. Föregående år var ordningen omvänd mellan Göteborgs universitet och Lunds universitet, bland övriga lärosäten i tabellen gäller samma förhållanden som föregående år.
Högst kostnader inom forskningen har Lunds universitet tätt följt av Karolinska institutet och därefter kommer Uppsala universitet. Göteborgs universitet återfinns på fjärde plats. Ordningen är oförändrad sedan föregående år.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000
MIljoner kronor
Kostnadsomslutning 2016
Totalt Utbildning Forskning
Sammanfattning
• I det avräknade uppdraget mot staten når universitetet inte upp till det tilldelade takbeloppet på 1 981 miljoner kronor och redovisar en underproduktion för femte året i rad.
Underproduktionen motsvarar 19 miljoner kronor, varvid universitetets sparade överproduktion minskar till 32 miljoner kronor.
• Antalet helårsstudenter uppgår till totalt 25 996, vilket är en ökning med 599 helårsstudenter eller 2,3 procent jämfört med föregående år. Ökningen förklaras av utökat antal platser inom lärarutbildningen till följd av ett utökat utbildningsuppdrag från regeringen.
• Universitetet redovisar ett samlat ekonomiskt överskott på 69 miljoner kronor, i jämförelse med en nollbudget, och prognosticerat resultat per augusti på tio miljoner kronor i överskott.
Skillnaden i utfall kontra ekonomisk prognos består främst av ökade bidragsintäkter och av försäljningen av Studenternas hus. Det ekonomiska resultatet fördelar sig med ett underskott på 48 miljoner kronor inom utbildningsverksamheten, respektive ett överskott på 117 miljoner kronor inom forskningsverksamheten.
• Forskningsbidrag ökar med 131 miljoner kronor, motsvarande åtta procent, under året och uppgår till 1 768 miljoner kronor. Det är främst bidrag från övriga svenska givare som ökar.
De oförbrukade bidragen uppgår totalt till 1 904 miljoner kronor, en ökning med 145 miljoner kronor eller tio procent jämfört med föregående år.
• UGOT Challenges, vilket är en av universitetsstyrelsen strategisk satsning på att bygga upp starka forskningscentrum med utgångspunkt i viktiga och aktuella samhällsfrågor har inrättats. Under det inledande året har medelsförbrukningen varit tämligen förväntat låg.
• Antalet anställda vid Göteborgs universitet ökar marginellt under året och uppgår till 6 211 personer. Antalet årsarbetare ökar med 38 stycken jämfört med föregående år.
Sjukfrånvaron minskar jämfört med föregående år. Under den närmsta femårsperioden kommer 611 anställda att fylla 65 år. Av samtliga tillsvidareanställda beräknas 35 procent att gå i pension under kommande tioårsperiod.
• Universitetet har med årets resultat ett myndighetskapital på 1 200 miljoner kronor, det motsvarar drygt 19 procent av verksamhetens totala årliga omsättning. Av universitets myndighetskapital räknas 1 159 miljoner kronor som balanserat kapital.
• För Göteborgs universitet uppgår de totala stödkostnaderna till 1 458 miljoner kronor. Det innebär att 23,7 procent av samtliga kostnader vid Göteborgs universitet utgörs av kostnader för stödverksamhet. Motsvarande siffra för föregående år var 24,5 procent.
• Göteborgs universitets totala inköpsvolym uppgår till 1 242 miljoner kronor år 2016. Köp från avtalsleverantörer uppgår till 53 procent av den totala inköpsvolymen, en ökning med tre procent jämfört med föregående år.
• Göteborgs universitet rangordnas på fjärde plats bland de svenska lärosätens avseende bibliometriskt index. Över tid ser vi en positiv utveckling av det bibliometriska indexet för Göteborgs universitet medan den procentuella andelen av den totala indexsumman minskat något sedan 2014.
Forskning
Externa bidrag och oförbrukade medel
Hur lärosätet lyckas attrahera externa bidrag inom forskningsverksamheten är en indikator på läro- sätets konkurrensförmåga. Det är dessutom en viktig finansieringskälla till de personella och infra- strukturella resurser som lärosätet tillhandahåller. Vid Göteborgs universitet har, liksom för flertalet av de andra större universiteten, både externa bidrag och oförbrukade medel ökat under de senaste åren.
De oförbrukade bidragen ökar med 145 miljoner kronor eller tio procent jämfört med föregående år.
Med fler anställda och en förbättrad infrastruktur finns förutsättningar för att öka takten i forskningsverksamheten och därmed minska de oförbrukade medlen. Diagrammet nedan visar utvecklingen av externa bidrag och oförbrukade bidrag under perioden 2012-2016.
• Under perioden ökar inkomster av forskningsbidrag med 397 miljoner kronor eller 29 procent.
Det speglar en relativt kraftigt ökad tilldelning av forskningsbidrag till lärosätena under perioden.
• De årliga bidragsintäkterna ökar med 412 miljoner kronor, motsvarande 33 procent, och speglar hur mycket kostnader som har genererats i de olika forskningsprojekten.
• Oförbrukade bidrag visar tilldelade medel som ännu inte har förbrukats. Dessa ökar med 324 miljoner kronor, motsvarande 27 procent under perioden.
• Upplupna bidrag ökar med 51 miljoner kronor eller 28 procent under perioden. Upplupna bidrag är kostnader för startade projekt där inkomsten ännu inte har inbetalats från
forskningsfinansiärerna. Medlen ökar med 51 miljoner kronor eller 28 procent under perioden.
Under 2016 tog Göteborgs universitet emot 1 768 miljoner kronor i forskningsbidrag, vilket är en ökning med 131 miljoner kronor eller åtta procent jämfört med föregående år. Bidrag från
forskningsråden uppgår till 722 miljoner kronor, vilket är en ökning med knappt tre procent, medan bidrag från övriga svenska organisationer och företag ökar med cirka 16 procent, vilket motsvarar 101 miljoner kronor. Ökningen av bidrag från övriga svenska organisationer och företag förklaras till största del av förändrad hantering av medel mellan Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska Akademin som infördes i juli år 2014. Bidrag från Europeiska unionen ökar med 21 procent, jämfört med föregående år. Ökar gör även bidragen från utländska givare med 66 procent, vilket motsvarar ett belopp på 26 miljoner kronor. Statliga myndigheter som lämnar bidrag, minskar däremot med 17 procent.
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000
2012 2013 2014 2015 2016
miljoner kronor
Externa bidrag och oförbrukade medel 2012-2016
Forskningsbidrag, årliga inkomster Forskningsbidrag, årliga intäkter Oförbrukade bidrag
Upplupna bidrag
Universitetets forskningsbidrag, årliga inkomster per givargruppp 2012-2016 (miljoner kronor)
2016 2015 2014 2013 2012 Andel 2016
Forskningsråd 722 703 683 645 592 41 %
Övriga svenska 726 625 505 462 419 41 %
Övriga statliga 155 188 130 114 142 9 %
EU 97 80 121 87 86 5 %
Utländska givare 67 41 56 49 43 4 %
Summa bidragsinkomster 1 768 1 637 1 495 1 357 1 282 100 %
I nedanstående tabell redovisas löpande bidragsinkomster per fakultet. För de flesta fakulteterna ökar bidragsinkomsterna under perioden 2012 till och med 2016. För Handelshögskolan är det främst Övriga svenska givarna som ökar. Inom den samhällsvetenskapliga fakulteten märks en minskning mellan 2015 och 2016 från samtliga givare utom från EU, som ökar med cirka 45 procent. Ökningen för Sahlgrenska akademin beror delvis på en ändrad redovisning av medel mellan Västra Götalands- regionen och Sahlgrenska akademin, som innebär att medlen för så kallad resurssamordning numera hanteras som bidragsmedel, och inte som tidigare som uppdragsmedel. Bidragsmedel från EU ökar dessutom med nästan 75 procent mellan 2015 och 2016, och övriga svenska givare ökar med cirka nio procent. Bidragsinkomsterna från övriga statliga givare minskar hos de flesta fakulteteter, medan inkomsterna från övriga svenska givare och från EU ökar.
Bidragsinkomster 2012-2016 per fakultet (miljoner kronor)
Fakultet1 2016 2015 2014 2013 2012 Förändring
HFS 105 93 89 67 66 59 %
SFS 158 174 168 171 164 -4 %
HHFS 120 128 108 119 119 0 %
UFS 56 50 52 47 44 27 %
SA 891 801 725 625 559 59 %
NFS 330 279 274 242 262 26 %
KFS 10 9 11 11 14 -25 %
ITFS 30 29 22 27 14 114 %
För 2016 fortsätter Sahlgrenska akademin att öka oförbrukade bidrag, vilka uppgår till 918 miljoner kronor, en ökning med 79 miljoner kronor eller nio procent jämfört med föregående år. Naturvetens- kapliga fakulteten ökar sina oförbrukade bidrag för andra året i rad efter några år med en nedåtgående trend. Samhällsvetenskapliga fakulteten minskar däremot sina oförbrukade bidrag med 19 respektive fem miljoner kronor. Handelshögskolan ökar åter sina oförbrukade bidrag till samma nivå som de var på år 2014. När det gäller upplupna bidrag ökar dessa för de flesta fakulteteter med undantag för den Naturvetenskapliga fakulteten. Sahlgrenska akademin ökar kraftigt med 28 miljoner kronor,
motsvarande 32 procent jämfört med föregående år.
I följande tabell redovisas universitetets samlade oförbrukade bidrag och upplupna bidrag per fakultet för perioden 2012-2016.
1 HFS = Humanistiska fakulteten, SFS = Samhällsvetenskapliga fakulteten, HHFS = Handelshögskolan, UFS = Utbildningsvetenskapliga fakulteten, SA = Sahlgrenska akademin, NFS = Naturvetenskapliga fakulteten, KFS = Konstnärliga fakulteten, ITFS = IT-fakulteten, UB = Universitetsbiblioteket samt Övriga enheter = nationella enheter.
Oförbrukade bidrag och upplupna bidrag 2012-2016 per fakultet (miljoner kronor)
Fakultet Oförbrukade bidrag Upplupna bidrag
2016 2015 2014 2013 2012 2016 2015 2014 2013 2012
HFS 82 68 57 51 47 -7 -4 -9 -6 -3
SFS 147 166 175 177 173 -19 -6 -6 -12 -14
HHFS 130 118 129 130 129 -11 -5 -12 -10 -20
UFS 63 61 53 47 43 -10 -2 -5 -4 -3
SA 918 839 785 701 646 -113 -85 -89 -73 -57
NFS 302 274 272 279 299 -77 -83 -80 -87 -70
KFS 18 16 12 9 12 -1 -1 -2 -3 -5
ITFS 23 16 15 20 12 -8 -7 -4 -2 0
LUN 11 16 15 7 6 0 0 0 0 0
UB 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
Donationer mm 180 192 202 185 198 -2 -1 -1 -1 -4
Övriga enheter *) 30 15 17 20 23 -16 -2 -5 -1 -2
Summa 1 904 1 781 1 733 1 625 1 586 -263 -195 -212 -199 -179
*) Göteborgs miljövetenskapliga centrum, Nationellt centrum för matematikutbildning, Nationella sekretariatet för genusforskning, Havsmiljöinstitutet, Nordicom. Svensk nationell datatjänst och Segerstedinstitutet.
Not. Siffrorna i tabellerna inkluderar även utbildningsverksamheten, som här utgör en ytterst marginell andel.
Oförbrukade bidrag är en periodiseringspost som kan betraktas som en skuld till bidragsgivaren. Det är medel som universitetet har fått till speciella ändamål/projekt vilka ännu inte har förbrukats.
Upplupna bidragsintäkter är en periodiseringspost som kan betraktas som en fordran på bidragsgivare.
Beloppet består av utgifter/utlägg som universitetet haft i pågående projekt för vilka bidragsgivare ännu inte överfört medel i tillräcklig omfattning. Ofta avser det projekt som är finansierade av EUs institutioner vilka betalar ut beviljade bidrag i efterskott.
Utfall av ansökningar till och intäkter från Vetenskapsrådet och FORMAS
I det följande beskrivs utfallet av universitetets ansökningar till Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS), i jämförelse med andra lärosäten.
Underlaget är hämtat från Vetenskapsrådets och FORMAS årsrapporter samt PRISMA.
Vetenskapsrådet
Under 2016 betalade Vetenskapsrådet (VR) ut 5 071 miljoner kronor i forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor, en minskning med 19 miljoner kronor jämfört med föregående år. Den första minskningen av utbetalda medel till lärosäten som skett vid VR. Förutom särskilda satsningar2 från VR har området natur och teknik (NT), medicin och hälsa (MH) och forskningens verktyg och infrastrukturer (RFI) erhållit de största anslagen följt av samhällsvetenskap och humaniora (HS) samt utbildningsvetenskap (U).
Sedan 2007 har VR:s anslag till universitet och högskolor fördubblats. Ökningen har varit störst inom området medicin och hälsa (MH), forskningens verktyg och infrastrukturer samt så kallade särskilda satsningar. Bidragsökningen har inte inneburit några större förändringar sett till lärosätenas relativa konkurrenskraft även om Karolinska institutet och Lunds universitet ökar sin andel något bland annat på grund av Linnébidragen och en ökad andel av bidrag för forskningens verktyg och infrastrukturer till Lunds universitet.
2 I VR:s kategori särskilda satsningar (tidigare även kallad övrig forskning i VRs årsrapporter) ingår exempelvis Linnéstöd, forskarskolor, Berzelii centra, rådsprofessorer, internationell rekrytering av toppforskare, framstående yngre forskare med mera.
Under den senaste femårsperioden har Göteborgs universitets andel av VR:s utbetalade medel legat kring nio procent, men har under den senaste tvåårsperioden ökat till över elva procent. Göteborgs universitet har tillsammans med Lunds universitet, Karolinska institutet och Uppsala universitet varit de mest framgångsrika lärosätena sett till den relativa andelen av utbetalda medel från VR de senaste fem åren. Under 2016 erhöll dessa lärosäten tillsammans drygt 65 procent av VR:s anslag till
universitet och högskolor.
Totalt skickades 6 100 ansökningar in under 2016 varav 1 051 beviljades, vilket motsvarar en beviljandegrad på17 procent. Under 2016 skickade Göteborgs universitet in 607 ansökningar till VR, en ökning med 19 ansökningar jämfört med föregående år. Antalet beviljade ansökningar var 106 stycken och beviljandegraden 17 procent. Det är relativt bra siffra med hänsyn till att snittet för den totala beviljandegraden är 17 procent för samtliga ansökningar till VR, och att Göteborgs universitet har många ansökningar inom områdena humaniora & samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap, vilka har en mycket lägre andel beviljade ansökningar jämfört med natur och teknik och medicin och hälsa.
Medicin och hälsa (VR-MH)
Göteborgs universitets intäkter på 120 miljoner kronor från VR-MH, motsvarar 14 procent av avsatta medel för forskningsbidrag inom medicin och hälsa under året. Totalt betalades 844 miljoner kronor ut i bidrag från VR-MH till svenska lärosäten vilket var en minskning med tio miljoner kronor jämfört med föregående år. Budgeten för MH har inte ökat nämnvärt de senaste fem åren. Det har inte heller skett några större förändringar i fördelningen mellan lärosätena och området domineras av Karolinska institutet som under 2016 erhöll 46 procent av tilldelade medel. Karolinska institutet, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet erhåller tillsammans 90 procent av svenska lärosätens intäkter.
Under året skickade Göteborgs universitet in 152 ansökningar inom MH, 24 stycken färre ansökningar jämfört med föregående år. Under året beviljades 29 ansökningar vilket motsvarar en beviljandegrad på 19 procent, en något lägre siffra än för Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Lunds
universitet. Utöver ansökningar till ämnesrådet för medicin och hälsa har Göteborgs universitet under året skickat in tretton ansökningar till kommittén för klinisk behandlingsforskning, varav en beviljats.
Totalt fick kommittén 135 ansökningar, varav tio av dem beviljades.
Källa: VR årsrapporter
Humaniora och samhällsvetenskap (VR-HS)
Göteborgs universitet erhöll under året, liksom föregående år, 21 procent av utbetalda medel till svenska lärosäten avseende forskningsbidrag inom humaniora och samhällsvetenskap, vilket
motsvarar ett belopp på 50 miljoner kronor. Totalt sett har inte budgeten för HS ändrats nämnvärt de senaste tio åren.
0 100 200 300 400 500
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
miljoner kronor
VR- Medicin och hälsa, utbetalda medel 2010-2016
GU KI LU UU UmU LiU
Under året skickade Göteborgs universitet in 195 ansökningar varav 34 beviljades. Motsvarande siffror föregående år var 152 ansökningar varav 19 beviljades. Liksom föregående år ligger
universitets beviljandegrad över det nationella snittet. Beviljandegraden för året uppgår till 17 procent jämfört med det nationella snittet på 14 procent.
Källa: VR årsrapporter
Naturvetenskap och teknik (VR-NT)
Göteborgs universitet tog emot sex procent, motsvarande 62 miljoner kronor, av forskningsbidragen inom naturvetenskap och teknik under året. Under de senaste tio åren har den totala budgeten för NT ökat med drygt 200 miljoner kronor uppgår nu till cirka en miljard kronor. Det har inte skett några större förändringar i fördelningen mellan lärosätena där Lunds universitet, Uppsala universitet och Kungliga Tekniska Högskolan tar emot den största andelen forskningsbidrag.
Under året skickade Göteborgs universitet in 149 ansökningar varav 24 beviljades, jämfört med föregående år då ansökningarna var 141 varav 37 beviljades. Det nationella snittet för
beviljandegraden uppgår till 19 procent, jämfört med Göteborgs universitet vars beviljandegrad uppgår till 16 procent.
Källa: VR årsrapporter
Utbildningsvetenskap (VR-U)
Göteborgs universitet tog emot 18 procent, motsvarande 28 miljoner kronor, av forskningsbidragen inom utbildningsvetenskap till lärosäten under året. Den totala budgeten för utbildningsvetenskap har inte ökat nämnvärt de senaste åtta åren och uppgick till 158 miljoner kronor 2016.
20 25 30 35 40 45 50 55
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
miljoner kronor
VR - Humaniora och samhällsvetenskap, utbetalda medel 2010-2016
GU LU UU SU
40 60 80 100 120 140 160 180
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
miljoner kronor
VR - Naturvetenskap och teknik, utbetalda medel 2010-2016
GU LU UU SU UmU LiU KTH CTH
Under året skickade Göteborgs universitet in 46 ansökningar inom utbildningsvetenskap varav tre ansökningar beviljades, vilket motsvarar en beviljandegrad på sju procent, vilket procentuellt är oförändrat jämfört med föregående år då 32 ansökningar skickades in varav två beviljades.
Källa: VR årsrapporter
Konstnärlig forskning
Under året erhöll Göteborgs universitet drygt åtta miljoner kronor från VR till konstnärlig forskning, en ökning med en miljon kronor jämfört med föregående år. Det motsvarar en tredjedel av den totala summan för vad svenska lärosäten erhåller från VR inom ämnesrådet. Göteborgs universitet skickade in elva ansökningar under året varav tre beviljades, motsvarande 27 procents beviljandegrad. Totalt erhöll VR 58 ansökningar och nio projekt beviljades medel, motsvarande 15 procents beviljandegrad Särskilda satsningar och forskningens verktyg och infrastrukturer
Inom VR har det sedan 2010 skett en stor ökning av medel till särskilda satsningar inom forsknings- infrastruktur, från 356 till 807 miljoner kronor. De senaste årens ökningar med cirka 500 miljoner kronor hör framför allt till regeringens satsning på att attrahera internationella toppforskare där Göteborgs universitet har fått fyra av totalt 20 stycken av dessa prestigefulla anslag. Göteborgs universitet erhöll 192 miljoner kronor inom de särskilda satsningarna under året. Bidragen inom forskningsinfrastruktur går främst till Lunds universitet och Uppsala universitet. Göteborgs universitet erhöll 36 miljoner kronor för 2016.
Källa: VR årsrapporter 0
10 20 30 40
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
miljoner kronor
VR - utbildningsvetenskap, utbetalda medel 2010-2016
GU UU SU Um U
0 50 100 150 200 250 300 350
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
VR - Särskilda satsningar, utbetalda medel 2010-2016
UU LU GU SU UmU LiU KI KTH
miljoner kronor
Källa: VR årsrapporter
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) Under året betalade Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande ut 1,3 miljarder kronor i forskningsbidrag. Av dessa gick en miljard kronor till svenska universitet och högskolor.
Göteborgs universitet tog emot nio procent, motsvarande 93 miljoner kronor, från FORMAS under året, vilket andelsmässigt är på samma nivå som föregående år. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) är den största enskilda bidragsmottagaren och erhöll cirka 30 procent av FORMAS totalt utbetalda medel.
Totalt skickade Göteborgs universitet in 123 ansökningar till FORMAS under året varav 24 beviljades, motsvarande 20 procents beviljandegrad. För den årliga utlysningen och projektbidragen beviljades totalt tio av 60 ansökningar från Göteborgs universitet, vilket motsvarar en beviljandegrad på 17 procent. Den genomsnittliga beviljandegraden för alla ansökningar till projektbidrag vid FORMAS uppgår till 20 procent.
FORMAS, totalt utbetalade medel 2010-2016
Källa: Formas årsrapport 0
50 100 150 200 250 300 350 400
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
VR - Forskningens infrastruktur, utbetalda medel 2010-2016
UU LU GU SU UmU KI KTH
0 50 100 150 200 250 300
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
miljoner kronor
UU LU GU SU UmU KTH CTH SLU
miljoner kronor
Bibliometri
3I nedanstående tabell redovisas poängsumman av alla publikationer i publiceringsdatabasen (GUP) i början av januari 2017. Poängsummorna baseras på fraktionerad räkning. Utgångspunkten är att varje publikation tilldelas ett poäng, som sedan delas upp på publikationens författare. I de fåtal fall en författare är associerad med flera institutioner under olika fakulteter har poängen (fraktionen) delats mellan institutionerna och sedan förts över till motsvarande fakulteter.
Över tid ser vi en fluktuerande utveckling med avseende på summa fraktionerade publikationer.
Riktigt vad denna variation avspeglar är svårt att säga eftersom en mångfald publikationstyper samsas i GUP och en del av dessa kan associeras med undervisning, den tredje uppgiften eller mindre formell forskningskommunikation. Tolkningen av data kompliceras också av att publikationerna fraktionerats, varför ökande eller minskande samarbete i termer av samförfattarskap påverkar poängsummorna.
Summan fraktionerade publikationer för 2016 bör betraktas som preliminäreftersom en del publikationer publicerade sent på året inte har hunnit bli registrerade.
Fördelningen av fraktionerade publikationer över fakulteter, perioden 2012-2016
Fakultet 2016 2015 2014 2013 2012
Humanistiska fakulteten 723 833 950 887 771
Samhällsvetenskapliga fakulteten 848 1 036 938 1 016 884
Handelshögskolan 538 510 528 611 542
Utbildningsvetenskapliga fakulteten 465 470 514 507 395
Sahlgrenska akademin 1 228 1 292 1 263 1 267 1 241
Naturvetenskapliga fakulteten 371 467 494 430 480
Konstnärliga fakulteten 188 318 297 183 249
IT-fakulteten 119 130 104 90 104
Övriga enheter 29 40 60 60 31
Totalt 4 510 5 096 5 148 5 052 4 697
Källa: GUP publikationsdatabas 2017-01-12
Med utgångspunkt i stapeldiagrammet nedan framgår att Göteborgs universitet rangordnas på fjärde plats avseende bibliometriskt index och fördelningsåret 2017. Över tid ser vi en positiv utveckling av det bibliometriska indexet för Göteborgs universitet medan den procentuella andelen av den totala indexsumman minskat något sedan 2014, se figur 2. Det bibliometriska indexet baseras på data från Thomson Reuters Web of Science (WoS).4
3 Från och med budgetåret 2009 fördelar regeringen direkta forskningsmedel till lärosätena utifrån prestationsindikatorer varav en sådan är bibliometri. Universitetet har därefter valt att fördela en viss del av forskningsmedlen till fakulteterna med en enkel publikationsavräkning. Universitetsbiblioteket har tagit fram en modell för att komplettera denna indikator med en kvalitetskomponent som utgår från respektive fakultets relativa förändring.
4För ett givet fördelningsår räknas citeringar till publikationer publicerade sex till två publiceringsår före själva fördelningsåret. För fördelningsåret 2016 räknas således citeringar till publikationer publicerade 2011-2014.
Citeringsintervallet är öppet vilket innebär att citeringar räknas från publikationsdatum fram till tidpunkten då observationerna görs. De bibliometriska poäng som ligger till grund för medelsfördelningen ställs samman av områdes- normerad volym multiplicerat med fältnormerad medelcitering och beräknas enskilt för varje lärosäte och ämnesområde (34 makroämnen genererade genom klustring av WoS-tidskriftsklasser). Slutligen summeras dessa för varje lärosäte och utgör då det bibliometriska indexvärdet för respektive lärosäte och fördelningsår.
Jämförelse mellan universitet med avseende på bibliometriskt index inför fördelningsåret 2017
Källa: Vetenskapsrådet
Utveckling över tid av bibliometriskt index för Göteborgs universitet (antal poäng, procentuella andelar)
Källa: Vetenskapsrådet
Forskningsinfrastruktur
Forskningsinfrastruktur har varit en brännande fråga i Sverige de senaste åren, i synnerhet gällande ansvarsfördelningen mellan lärosäten och forskningsfinansiärerna. Lärosätena har bildat en nationell referensgrupp, URFI5. URFI har fungerat väl och gemensamt förmått att prioritera bland en stor mängd behov av infrastruktur. I årets utlysning från Vetenskapsrådet har dock finansiären valt att delvis frångå lärosätenas prioriteringar genom att utlysa medel även för andra infrastrukturer.
Inom universitetet fortsätter arbetet med att utveckla det interna samarbetet för effektivt utnyttjande av infrastrukturer, men också med att stimulera verksamheten att delta i arbetet på nationell och inter- nationell nivå. Göteborgs universitet kommer således att delta i 18 ansökningar till Vetenskapsrådet om deltagande i ny eller fortsatt utveckling av nationell forskningsinfrastruktur varav tre som huvud- sökande.
Under året har en genomlysning av den marina stationsverksamheten vid Göteborgs universitet gjorts.
Bakomliggande orsak är en ekonomi i obalans och ett för dåligt kapacitetsutnyttjande av den marina infrastrukturen. Utredningens slutsats är att det finns goda förutsättningar för Göteborgs universitets två marina forskningsstationer – Kristineberg och Tjärnö – att utvecklas till ett framtida forsknings- och innovationsnav för det marina klustret i Västsverige, tillsammans med ett nytt forskningsfartyg.
Samfinansiering av forskning
Göteborgs universitet samfinansierar forskning enligt flera olika principer. Här behandlas samfinan- siering på universitetsgemensam nivå. Ytterligare samfinansiering kan förekomma såväl på fakultets- som på institutionsnivå.
Samfinansiering av EU-projekt
Systemet med samfinansiering av EU-projekt, där kostnaden fördelas lika mellan fakultet och universitetsgemensam nivå, har funnits sedan 2010. Nedanstående tabell visar utbetalda medel för samfinansiering.
Samfinansiering av EU-projekt per fakultet 2011-2016 (tusen kronor)
Fakultet 2016 2015 2014 2013 2012
HFS 442 2 434 905 3 024 2 598
SFS 0 2 776 4 015 2 396 2 584
HHFS -258 1 230 -187 802 0
UFS 0 628 90 601 168
SA 6 883 3 710 8 097 6 252 3 322
NFS 7 087 8 750 9 747 6 575 8 436
KFS 389 -12 2 072 408 2 616
ITFS 0 -32 -398 1 798 504
Nat enh. 87 946 690 1 136 0
Summa 14 629 22 445 25 031 22 990 20 228
Not. Minusbelopp motsvaras av återbetalning av tidigare erhållen samfinansiering.
Variationerna mellan och inom fakulteterna är stora. Störst andel av såväl externa medel från EU som samfinansiering har Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin. Samfinansieringens omfattning är också kopplad till OH-nivån på berörd institution, vilken projekttyp det rör sig om, vilka aktiviteter som utförts inom ett projekt samt fluktuationer i växelkurser. Trots en ökning av
forskningsbidragen från EU med drygt 20 miljoner kronor jämfört med året innan så minskar samfinansieringen. Det beror i huvudsak dels på att samfinansieringen numera sker i takt med
projektens redovisar kostnader, istället för att som tidigare utbetalas i samband med att medel från EU
5 Universitetens referensgrupp för infrastruktur
kommer in, dels att projekt inom H2020 erhåller högre ersättning för indirekta kostnader jämfört med tidigare ramprogramsprojekt.
Samfinansiering av NIH-projekt
Göteborgs universitet samfinansierar forskningsprojekt finansierade av amerikanska National Institutes of Health (NIH) enligt samma modell som EU-samfinansieringen. För icke-amerikanska organisationer beviljar NIH 8 procent påslag för vissa indirekta kostnader. Under 2016 har 1,8 miljoner kronor beviljats som samfinansiering. I likhet med samfinansiering från EU så har NIH medlen ökat men samfinansieringen minskar då den numera sker i takt med projektens kostnader.
Precis som för EU-samfinansieringen får effekterna främst sökas på ett kvalitativt plan.
Samfinansiering av NIH-projekt per fakultet 2013-2016 (tusen kronor)
Fakultet 2016 2015 2014 2013
SA 1 681 2 116 984 262
NFS 150 398 0 0
Summa 1 831 2 514 984 262
Strategisk samfinansiering
Under 2013 beslutade rektor om så kallad strategisk samfinansiering. Den strategiska
samfinansieringen syftar dels till att kunna erbjuda konkurrenskraftiga villkor för yngre, mycket framgångsrika forskare och dels till att premiera framstående forskning som attraherar stora externa konkurrensutsatta bidrag. För yngre forskare innebär det samfinansiering för Wallenberg Academy Fellows, Riksbankens Jubileumsfond Pro Futura samt Starting grant och Consolidator grant från Europeiska forskningsrådet. De stora externa konkurrensutsatta bidrag som också är berättigade till samfinansiering är Riksbankens Jubileumsfonds programanslag, Forte-centra, Knut och Alice Wallenbergs projektanslag, Wallenberg Scholars och ERC Advanced Grant.
Under året genomfördes en utvärdering av den strategiska samfinansieringen, vilken har slutförs under början av 2017. Samfinansieringen är uppskattad, särskilt för de institutioner och forskare som erhållit medel. Det har i flera fall upplevts som avgörande för att ha kunnat genomföra projektet samt en stor konkurrensfördel när man gjort ansökan. Den kritik som framförts har främst varit en önskan om att samfinansieringen skulle omfatta fler finansiärer och utlysningar. Samfinansieringen har även ansetts favorisera forskare inom naturvetenskap och medicin. Det har därför framförts att samfinansieringen borde omfatta fler nationella finansiärer som inte täcker alla indirekta kostnader.
I utvärderingen konstateras att:
• den strategiska samfinansieringen har bidragit till att förverkliga Vision 2020,
• samfinansieringen har varit efterfrågad och använts på ett framgångsrikt sätt i ansökningar för att skapa än mer konkurrenskraftiga ansökningar,
• rektors beslut om samfinansiering har varit tydligt så att verksamheten vet vad som
samfinansieras på central nivå och vad som inte gör det (vilket leder till att man vet vad som behöver förhandlas om på institutions- och fakultetsnivå),
• samfinansieringen har inte resulterat i några större omfördelningar av medel mellan vetenskapsområden såsom man befarat, men varit relativt träffsäker med att premiera framgångsrika forskare inom alla vetenskapsområden,
• fler män än kvinnor har varit huvudmän för de projekt som erhållit samfinansiering.
Utvärderingens slutsats är att den strategiska samfinansieringen har fungerat väl och bör fortsätta i sin nuvarande form, men med en tydligare signal till institutioner att se över jämställdhetsperspektivet i sin prioritering i hur medlen används. En framtida uppföljning bör därför även titta närmare på satsningen ur ett jämställdhetsperspektiv.
Under året uppgår kostnaderna för denna satsning till nära 38 miljoner kronor vilket är en förväntad ökning. Den stora ökningen beror på att flera nya projekt har beviljats. I kombination med att projekten ofta löper på fem år gör det att kostnaderna förväntas fortsätta öka de närmaste åren.
Strategisk samfinansiering per fakultet 2013-2016 (tusen kronor)
Fakultet 2016 2015 2014 2013
HFS 6 188 5 750 0 0
SFS 5 990 2 958 3 443 0
SA 15 869 5 105 3 882 0
NFS 8 586 5 291 4 896 2 363
ITFS 1 093 0 0 0
Summa 37 725 19 104 12 221 2 363
Samfinansiering av forskningsinfrastruktur
Under hösten 2016 beslutade rektor om samfinansiering av forskningsinfrastruktur som ska gälla från och med år 2017. Beslutet innebär att bidra med 25 procent av det externa bidraget till Göteborgs universitet för beviljade ansökningar om stöd till nationell forskningsinfrastruktur till Rådet för forskningsinfrastruktur vid Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Knut och Alice
Wallenbergs Stiftelse och Science for Life Laboratory. Universitetets samfinansiering gäller under den externa finansiärens bidragsperiod och för bidragsperioder med tidigast startdatum den 1 januari 2017.
Strategiska forskningsområden
De strategiska forskningsområden (SFO:er) som initierades i och med 2008 års forsknings- och innovationsproposition har nu varit verksamma i sju år. Göteborgs universitet har medel för området vårdforskning och deltar tillsammans med Chalmers tekniska högskola och Lunds universitet i sex andra områden, huvudsakligen inriktade på miljö och hälsa.
En nationell utvärdering av samtliga SFO:er genomfördes under år 2014 och 2015 och
avrapporterades till regeringen i maj 20156. I forskningspropositionen hösten 2016 kom ett mer långsiktigt besked om framtida finansiering. De allra flesta SFO:erna föreslås få fortsatt finansiering ytterligare fem år. Ett undantag från det är BioCARE, som leds från Lunds universitet men med medverkan från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet har där 30 procent av budgeten.
Den osäkra finansieringen de senaste åren har avspeglas i medelsförbrukningen. Några av SFO:erna vid Göteborgs universitet har varit återhållsamma och inte förbrukat alla inkommande medel. GPCC, som har haft ett större ackumulerat kapital har förbrukat mer än intäkterna under 2016. Av
medelsredovisningen för 2016 framgår att ungefär hälften av medlen används för lönekostnader.
Göteborgs universitet har konsekvent samfinansierat de SFO:er som universitetet deltar i.
Samfinansieringen har trappats ner under 2015 och 2016. Med anledning av den förlängda statliga finansieringen, som presenterades i forskningspropositionen, föreslås nu samfinansieringen fortsätta ytterligare fem år på samma nivå som under 2017.
Medelsförbrukning 2016 (tusen kronor)
6 https://publikationer.vr.se/produkt/evaluation-of-the-strategic-research-area-initiative-2010-2014/
BECC BioCARE GPCC MERGE MultiPark SIMS STI Totalt Anslag till GU 5 523 5 272 20 499 1 820 879 3 015 7 279 44 287 Samfinansiering GU 1 250 1 500 5 956 521 250 857 2 055 12 389
Övriga intäkter 137 0 977 647 120 0 1 1 881
Summa intäkter 6 910 6 772 27 432 2 988 1 248 3 872 9 335 58 558 Personalkostnader 2 545 1 185 12 752 957 396 962 3 910 22 707
Infrastruktur 75 1 563 62 410 118 360 93 2 680
Driftkostnader 940 3 918 9 490 170 30 51 1 124 15 724
Övriga kostnader 1 944 247 9 190 393 131 695 2 357 14 957
Summa kostnader 5 503 6 913 31 494 1 930 676 2 068 7 484 56 068
Utfall 1 407 -141 -4 061 1 058 572 1 804 1 851 2 489
BECC: Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate. Lunds universitet koordinerar, GU:s andel av budgeten är 22 %.
BioCARE: Biomarkers in Cancer Medicine Improving Health Care, Education and Innovation. Lunds universitet koordinerar, GU:s andel av budgeten är 30 %.
GPCC: Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet. 100 % GU.
MERGE: ModElling the Regional and Global Earth system. Lunds universitet koordinerar, GU andel av budgeten ä r20 % varav 5 % är avsett för SMHI. Även Chalmers tekniska högskola, KTH, SMHI och Linnéuniversitetet är med i samarbetet.
MultiPark: Multidisciplinary research focused on Parkinson´s disease – MultiPark. Lunds universitet koordinerar, GU:s andel av budgeten är 3 %.
SIMS: Strategic Initiative – Materials Science. Chalmers tekniska högskola koordinerar, GU:s andel av budgeten är 12 %.
STI: Chalmers tekniska högskola Sustainable Transport Initiative. Chalmers tekniska högskola koordinerar, GU:s andel av budgeten är 15 %.
Centrum för personcentrerad vård
Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC) är den enda SFO:n som har sitt huvudsäte vid Göteborgs universitet. Nedan sammanfattas årets verksamhet kortfattat i punktform.
• Aktuella forskningsområden
o Utvärderingsprogram av implementering av personcentrerad vård.
o Plattform för eHälsa.
• Implementering och utbildning
o GPCC Implement (svb bolag7) tar fram skräddarsydda implementeringsprogram för olika hälso- och sjukvårdsverksamheter.
o Kurs i personcentrerad vård på grundnivå, avancerad nivå och forskarutbildningsnivå.
• Internationella samarbeten
o Medverkan i EU-projekt där enhandlingsplan för en framtida hälso- och sjukvård med kostnadskontroll och bibehållen eller förbättrad kvalitet tagits fram.
UGOT Challenges
UGOT Challenges är en av universitetsstyrelsen strategisk satsning på att bygga upp starka
forskningscentrum med utgångspunkt i viktiga och aktuella samhällsfrågor.8 Satsningen uppgår till 300 miljoner kronor och utgår från att det krävs stark tvärvetenskaplig forskning för att lösa samtidens globala samhällsutmaningar.
En omfattande ansöknings- och bedömningsprocess genomfördes under 2014-2015. Internationella sakkunniga har granskat ansökningar där forskargrupper själva definierat och utvecklat olika teman inom begreppet globala samhällsutmaningar. Slutligen föreslogs sex grupper få finansiering.
7 Svb är en form är ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.
8 http://www.gu.se/forskning/Vår+forskning/ugot-challenges
Den 1 april 2016 inrättades sex centrum som utgör breda tvärvetenskapliga kraftsamlingar kring antibiotikaresistens, kollektivt handlande, marint vattenbruk, åldrande och hälsa, kulturarv samt kemiska riskanalyser och styrning. Vissa initiativ är nya, andra utgår från tidigare forsknings- strukturer som nu utvidgas med utgångspunkt i samhällsutmaningsperspektivet. Valda delar av respektive centrums verksamhet under året beskrivs nedan.
Under det inledande året har medelsförbrukningen varit tämligen låg. Det är i linje med förväntningarna eftersom det tar tid att bygga upp stora verksamheter, bland annat på grund av rekryteringar. Medelsförbrukningen förväntas öka de kommande åren. Sammantaget har ungefär hälften av de medel som förbrukats använts för personalkostnader.
Medelsförbrukning 2016 (tusen kronor)
AgeCap CARe CCHS CeCAR FRAM SWEMARC Totalt Totala intäkter 6 585 6 585 6 585 6 585 6 585 6 585 39 510 Totala kostnader 2 210 3 754 6 208 2 664 2 104 1 676 18 617
varav personalkostnader 1 274 1 937 2 369 1 298 813 872 8 563
varav driftkostnader 360 836 2 272 351 215 363 4 398
varav indirekta kostnader 504 906 1 567 582 537 412 4 508
Utfall 4 375 2 831 377 3 921 4 481 4 909 20 893
Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet (AgeCap)
UGOT Challenges-satsningen finansierar tolv nya forskningsgrupper utöver de fem som finansieras via Forte. Dessa organiseras i sex stycken joint programs som startat sina möten under året. 20 projekt över fakultetsgränser har initierats. Totalt ingår 129 personer från fem fakulteter i centrumet. AgeCap citerades i massmedia totalt 274 gånger under året. AgeCap publicerade under året 93 vetenskapliga publikationer.
Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet (CARe) Åtta nya forskningsprojekt har i konkurrens tilldelats medel från svenska och internationella finansiärer under året. CARe har synliggjorts nationellt och internationellt genom deltagande i konferenser, kontakter med näringsliv, beslutsfattare och påverkansorganisationer. Media har
uppmärksammat flera forskningsstudier och hemsidan har besökts av internetanvändare från 76 länder.
Nära 100 forskare från sex fakulteter har hittills anslutit sig till CARe.
Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet (CCHS)
Centrat är ett partnerskap mellan Göteborgs universitet och University College London (UCL). Under året har ett stort arbete lagts på forskningsklustrens utveckling av gemensamma aktiviteter. I budgeten anslås 12 procent för att stödja dessa aktiviteter på UCL. Under året har ett stort arbete lagts på att fördela resurser för klusterverksamhet till ansvariga institutioner. Till en viss del har resurser från den tidigare Critical Heritage Studies kunnat överföras till den nya CCHS och därmed fungera som en finansiell buffert.
Centrum för studier av kollektivt handlande vid Göteborgs universitet (CeCAR) Under året har 16 specifika forskningsprojekt startat upp. Forskargruppen har också organiserat ett antal interna workshopar. En webbsida och en seminarieserie har lanserats och CeCAR-forskare har
deltagit i en rad publika aktiviteter, såsom föreläsningar öppna för allmänheten. På utbildningssidan har centret utvecklat en kursplan för en doktorandkurs.
Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet (FRAM)
FRAMs medlemmar har bidragit till fyra debattartiklar i svenska dagstidningar, arrangerat ett seminarium i Almedalen, representerar Sverige i OECDs arbetsgrupp om kemikalieblandningar, samarbetar med FNs miljögrupp för att skriva den andra Global Chemical Outlook. En kommunikatör, en doktorand, en postdoc samt examensstudenter har knutits till centrat.
Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning (SWEMARC)
Första verksamhetsåret har SWEMARC prioriterat organisationsarbete och verksamhetsplanering.
Policys för intern och extern kommunikation samt institutionernas samarbetsformer har varit i fokus tillsammans med rekrytering av tre doktorander och tre internationella gästprofessorer, varav en erhöll Wallenbergs gästprofessur. SWEMARC:s samverkansaktiviteter har bland annat omfattat
myndighetsuppdrag, arrangerande av vattenbrukskurs och workshop i Livscykelanalys för entreprenörer, myndigheter och medlemmar.
Wallenbergcentrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM)
WCMTM är del av en nationell satsning för att återta Sveriges position som världsledande nation inom livsvetenskaperna. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse investerar tillsammans med Göteborgs universitet, AstraZeneca och Västra Götalandsregionen minst 620 miljoner kronor under en tioårs- period. WCMTM startade sommaren 2015 och motsvarande centrum byggs samtidigt upp i Lund, Umeå och Linköping. Karriärpaket för internationellt lovande forskare inom molekylär medicin ska ligga till grund för ett antal nya starka forskargrupper knutna till befintliga framstående akademiska miljöer. Under 2016 har ett flertal forskare anställts inom Wallenbergcentrum och rekrytering av medarbetare till de olika forskargrupperna har påbörjats. Ett stort arbete har lagts ner för att skapa starka translationella miljöer genom att koppla samman forskarna med sjukhusmiljöer och
AstraZeneca. För att säkerställa bredden inom WCMTM stöds också specifika translationella projekt och infrastrukturer som överbryggar forskning och klinik. I det framtida arbetet inom WCMTM är det av stor vikt att centrumbildningen förankras optimalt inom Göteborgs universitet linjestruktur såväl som inom de aktuella institutioner där forskarna placeras. Ett antal överklaganden kring lärarförslags- processerna har påverkat tillsättningarna men i stort följer WCMTM planerat tempo kring rekryter- ingar. Under 2017 beräknas ytterligare tre till fyra forskartjänster tillsättas.
Kostnaderna för 2016 avseende WCMTM är består främst av personalkostnader för enhetens center, arvode till sakkunniga, resekostnader samt andra rekryteringsrelaterade kostnader.
Utbildning
Göteborgs universitet har ett brett utbildningsutbud med 1 400 fristående kurser och 190
utbildningsprogram. Det övergripande söktrycket till universitetets utbildningsprogram är fortsatt högt och antalet förstahandssökande till program på avancerad nivå ökar 2016. Totalt tilldelades universitetet ett takbelopp för utbildning på grundnivå och avancerad nivå från staten om 1 981 miljoner kronor för året. Här ingår en utbyggnad av lärar- och sjuksköterskeutbildningarna, som beräknas vara fullt genomförd 2018, samt tillfälligt höjda ersättningsbelopp för humaniora och samhällsvetenskap.
I det avräknade uppdraget mot staten når universitetet inte upp till det tilldelade takbeloppet för året.
Utbildningsvolymen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppgår till 98,7 procent i förhållande till tilldelat takbelopp, vilket motsvarar nivån för de två senaste åren. Den totalt
avräknade utbildningsvolymen ökar med 509 helårsstudenter jämfört med föregående år till 25 021 helårsstudenter. Ökningen förklaras av utökat antal platser inom lärarutbildningen till följd av det utökade uppdraget från regeringen. Vidare har universitetet inför den nya versionen av Ladok ändrat metod för fördelning av högskolepoäng över budgetår vilket bidrar till ökningen då visst antal helårsstudenter som enligt den tidigare modellen skulle avräknas 2017 istället har avräknats 2016.
Den genomsnittliga prestationsgraden för fakulteterna minskar något, från 83,9 procent föregående år till 83,6 procent 2016. Den något minskade prestationsgraden påverkas av att flera fakulteter, framförallt de med uppdrag inom lärarutbildningen, fått ökade uppdrag med eftersläpande registreringar av helårsprestationer.
Antalet studieavgiftsskyldiga studenter fortsätter att öka och uppgår till 175 helårsstudenter, en ökning med 24 helårsstudenter jämfört med föregående år. Antalet avgiftsskyldiga studenter har ökat årligen sedan införandet 2011. En översyn av studieavgifterna storlek pågår och arbetet beräknas klart under våren 2017.
Utbildningsvolym och ekonomiskt resultat
För året fördelade Göteborgs universitet, utifrån det tilldelade takbeloppet från staten på 1 981 miljoner kronor, ett internt takbelopp till fakulteterna på totalt 1 931 miljoner kronor, motsvarande ett uppdrag på 25 131 helårsstudenter.
I det avräknade uppdraget mot staten når universitetet inte upp till det tilldelade takbeloppet för året och redovisar därmed en underproduktion för femte året i rad. Underproduktionen motsvarar 19 miljoner kronor i relation till tilldelat takbelopp, vilket minskar universitetets sparade överproduktion i motsvarande omfattning.
År 2012 hade Göteborgs universitet ett utgående anslagssparande till följd av överproduktion på 114 miljoner kronor, något som nu minskat till 32 miljoner kronor. Universitetet kan ha ett negativt anslagssparande på cirka 200 miljoner kronor innan återbetalning till staten blir aktuell.
Verksamhetsgrenen utbildning på grundnivå och avancerad nivå (miljoner kronor)
2016 2015 2014 2013 2012
Bokfört ekonomiskt resultat 82 59 57 92 21
Över/-underproduktion mot staten -19 -22 -30 -8 -3 Takbelopp från staten 1 981 1 901 1 872 1 833 1 789 Avräknat antal helårsstudenter 25 021 24 512 24 187 24 841 25 300
