Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.
Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.
All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.
Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
Ilir och gevär!
pä. Korsgatan ?:9i
NY TID
tin n II tl I RESOLUTIONEN-!
TOMRUM FYLLS' 's säiivijr.
i ^ßr ni •Hfl fiir'JS/Y TI ö
Valulgången i Mölndal
också få c
site .
VÄST - SVETV SKA
KUMÜ.EM
Socialdemokratiska Vänsterns urjt.-m
Till Publiken! Stormen. Reaktionens svarta
rhetare -Jûirirën
1 mai
Göteborg . Mölndal.
r kl|i&âtttingen och socialismen.
STARK KOMMUNISTISK FRAMM«$$$'
ARBETARTIDNINGEN •' -, tï, >rgs socialistiska A n m ä I a n.
NSK F
Mum I
i‘£v bpfarkomnme bildad.
I.YTKSOkXitNWAaTÄitUUI TILL TIBRO FÖR LÖTTKÖP
ARBETARPRESSEN IGOTEBORG
Lars-Åke Engblom
MEDDELANDEN FRÂN EKONOMISK-HISTORISKA INSTITUTIONEN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
46
ARBETARPRESSEN I GÖTEBORG
En studie av arbetarpressens förutsättningar, arbetarrörelsens presspolitik och tidningskonkurrensen
i Göteborg 1890—1965
av
LARS-ÅKE ENGBLOM
GÖTEBORG 1980
" J
' Ä-
fr *’’• X P
■ >Ä<V;
••»ï
'. k"*-'* V
:i- ;? ••-
æs
2&. Asi-A:. '4s'-
■m&ämäm
•-■• * p#:
r-’X'VP--
•'; v ■> \-
mm
sw**s*san
&;-v"^
p--~-,;
4^'r-::
.Ï-KjV'-:J- ;v* " X"■mm-A
- * ;
'MSÊÊt?'
X>öSrj
. ;
-?CSs
üt n I
‘;'. X - '
.-'.--■.■v.-p-A'
tepftS
’-A:'s.r;r,î T^Ç^X,;lÇ,"
ARBETARPRESSEN I GÖTEBORG
Abstract
THE LABOUR PRESS IN GÖTEBORG. A study of the conditions of the labour press, the press policy of the labour movement and the press competetion in Göteborg 1890—1965.
by
Lars-Ake Engblom
In spite of political and population conditions of a strong labour press, the labour move
ment has failed as newspaper editors in Göteborg. The circulation of the labour press has never reached more than 15 % of the total newspaper circulation in Göteborg. The size of the labour parties votes in the general elections has been much greater, at the maximum 65 %.
Since the middle of the 1960s there is no daily labour newspaper in Göteborg. Those two remaining daily newspapers in Göteborg in 1980 are both liberal and have the same owner.
Why has the labour press failed in Göteborg? That is one of the main questions of the study. This leads however to a further problem which characterizes the whole study:
Which are the competition conditions of the organisation-owned newspapers?
The starting point of the study is the acting of the political organisations and the trade unions. In what ways did the organisations support and control their newspapers? The period of the study is 1890—1965. The main sources are the meeting-protocols of the poli
tical parties and the trade unions. About 30.000 protocols on national and local level have been examined.
Six labour newspapers with a weekly edition or more have been edited during this period in Göteborg. Two of them have been daily, the social democratic Ny Tid (during 1899—1966) and the communistic Arbetar-Tidningen (1939—1964). The Ny Tid got up to 1917 a very strong support from the labour organisations. The natural support of the Ny Tid did not exist after the split of the Social Democratic Party and after that the new parties of the labour movement had established their own newspapers in Göteborg.
The Ny Tid had the best opportunities to compete with the Liberal and Conservative press in Göteborg. The newspaper however missed an excellent break-through during the 1920s by sticking to afternoon-edition, in spite of old plans of a morning edition. The Göteborgs-Posten (one of the liberal newspapers) conquered within a decade from the middle of the 1920s a significant part of the potential subscribers among the workers, by a system of weekly subscriptions, a popular content and a general labour-friendly tone. The Ny Tid was during these years handicapped by a split of the local social democratic party.
When, at last, the Ny Tid started the morning edition in 1936, it was too late. For the last 30 years, the Ny Tid was a loss.
In the last chapter a try will be done to make a scheme of negative and positive factors of competition of the organisation-owned daily press. Positive factors are: economic support (direct and indirect) from organisations, no demand upon economic profit, democratic structured newspaper companies, unique, ideological content and exclusive news sources.
Negative factors are: regard to superior goals of organisations, risk of missed economic efficiency, long process of decision and last, but not least, missed adaption to the market.
Keywords: — labour press — press competition
— labour movement — press concentration
— political press
Abstract
THE LABOUR PRESS IN GÖTEBORG. A study of the conditions of the labour press, the press policy of the labour movement and the press competetion in Göteborg 1890—1965.
by
Lars-Âke Engblom
In spite of political and population conditions of a strong labour press, the labour move
ment has failed as newspaper editors in Göteborg. The circulation of the labour press has never reached more than 15 % of the total newspaper circulation in Göteborg. The size of the labour parties votes in the general elections has been much greater, at the maximum 65 %.
Since the middle of the 1960s there is no daily labour newspaper in Göteborg. Those two remaining daily newspapers in Göteborg in 1980 are both liberal and have the same owner.
Why has the labour press failed in Göteborg? That is one of the main questions of the study. This leads however to a further problem which characterizes the whole study:
Which are the competition conditions of the organisation-owned newspapers?
The starting point of the study is the acting of the political organisations and the trade unions. In what ways did the organisations support and control their newspapers? The period of the study is 1890—1965. The main sources are the meeting-protocols of the poli
tical parties and the trade unions. About 30.000 protocols on national and local level have been examined.
Six labour newspapers with a weekly edition or more have been edited during this period in Göteborg. Two of them have been daily, the social democratic Ny Tid (during 1899—1966) and the communistic Arbetar-Tidningen (1939—1964). The Ny Tid got up to 1917 a very strong support from the labour organisations. The natural support of the Ny Tid did not exist after the split of the Social Democratic Party and after that the new parties of the labour movement had established their own newspapers in Göteborg.
The Ny Tid had the best opportunities to compete with the Liberal and Conservative press in Göteborg. The newspaper however missed an excellent break-through during the 1920s by sticking to afternoon-edition, in spite of old plans of a morning edition. The Göteborgs-Posten (one of the liberal newspapers) conquered within a decade from the middle of the 1920s a significant part of the potential subscribers among the workers, by a system of weekly subscriptions, a popular content and a general labour-friendly tone, The Ny Tid was during these years handicapped by a split of the local social democratic party.
When, at last, the Ny Tid started the morning edition in 1936, it was too late. For the last 30 years, the Ny Tid was a loss.
In the last chapter a try will be done to make a scheme of negative and positive factors of competition of the organisation-owned daily press. Positive factors are: economic support (direct and indirect) from organisations, no demand upon economic profit, democratic structured newspaper companies, unique, ideological content and exclusive news sources.
Negative factors are: regard to superior goals of organisations, risk of missed economic efficiency, long process of decision and last, but not least, missed adaption to the market.
Keywords: — labour press — press competition
— labour movement — press concentration
— political press
ARBETARPRESSEN I GÖTEBORG
En studie av arbetarpressens förutsättningar, arbetarrörel
sens presspolitik och tidningskonkurrensen i Göteborg 1890—1965
av
Lars-Åke Engblom
AKADEMISK AVHANDLING
som med vederbörligt tillstånd av samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet för avläggande av filo
sofie doktorsexamen framlägges till offentlig granskning fredagen den 18 april 1980 kl. 10.00 på Ekonomisk-historis
ka institutionen, Stora Nygätan 23—25, Göteborg.
L-Å Engblom, The labour press in Göteborg. A study of the conditions of the labour press, the press policy of the labour movement and the press competition in Göteborg 1890—1965. (Publications of the Institute of Economic His
tory of Gothenburg University 46). Göteborg 1980, 413 p.
ISBN 91-85196-19-3. Distribution: The Institute of Econo
mic History, Gothenburg University, Stora Nygatan 23—25, 411 08 Göteborg.
MEDDELANDEN FR AN EKONOMISK-HISTORISKA INSTITUTIONEN VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
46
ARBETARPRESSEN I GÖTEBORG
En studie av arbetarpressens förutsättningar, arbetarrörelsens presspolitik och tidningskonkurrensen
i Göteborg 1890—1965
av
LARS-ÂKE ENGBLOM
GÖTEBORG 1980
Tidningsekonomi och tidningskoncentration i Sverige 1920—1970
ISBN 91-85196-19-3 Tryckeri AB Framåt, Göteborg 1980
Förord
Det är naturligt att en journalist funderar över varför massmedie- branschen ser ut som den gör. Den som är verksam i Göteborg funderar kanske lite extra.
Jag kom till Göteborg hösten 1963. Den hösten lades Ny Tid ner. Det var en händelse som startade en intensiv debatt om tidningars villkor.
Utan att personligen vara engagerad i Ny Tids öden — frånsett att min fru som barn bott två månader i tidningens lunchrum — började jag i slutet av 1960-talet, parallellt med mitt arbete som nyhetsreporter på olika redaktioner, intressera mig för varför arbetarrörelsens tidningar hade så svårt att hävda sig i Göteborg och annorstädes.
Det var ett intresse som i hög grad uppmuntrades av professor Artur Attman och docent Martin Fritz vid den ekonomisk-historiska institu
tionen vid Göteborgs Universitet. De gav de avgörande impulserna till det arbete som nu föreligger. Martin Fritz har dessutom — utomor
dentligt kunnig, engagerad och tålmodig — varit min handledare under hela den tid arbetet med varierande intensitet fortskridit. Under den sista, mest intensiva, perioden har jag också haft förmånen att få konfrontera mina preliminära manuskript och tankegångar med profes
sor Lars Herlitz’ klarsyn och särskilda sakkunskap inom de områden undersökningen behandlar.
Avhandlingen är en del av forskningsprojektet ”Tidningsekonomi och tidningskoncentration i Sverige 1920—1970”. Projektledare har varit Martin Fritz. Av de övriga medlemmarna i projektet har jag under hela arbetets gång haft ett kontinuerligt och mycket givande samarbete med fil dr Sverker Jonsson, under ett tidigare skede även med fil kand Ewa Hamberg, fil kand Lars Anders Lundquist och fil kand Britt-Marie Mattsson. Värdefulla synpunkter på olika delar av undersökningen har jag också fått från kommunalrådet Torsten Henrikson, som läst av
handlingen i manuskript samt från massmedieforskare vid andra insti
tutioner i Göteborg, i första hand docent Karl Erik Gustafsson, docent Stig Hadenius och universitetslektor Lennart Weibull. Den engelska översättningen av sammanfattningen har utförts av fil mag Ulla Sjö
blom.
Gudrun Hagenfeldt har satt sin professionella prägel på diagrammen och dessutom, liksom Ingrid Millgren, Bertil Durell och institutionens övriga medarbetare, genom vänlighet och hjälpsamhet bidragit till att föra arbetet vidare. Ett mycket positivt bemötande har jag också fått på
Folkrörelsernas arkiv i Göteborg, där främst amanuens Lars Torstens- son varit behjälplig med materialinsamlingen. I arbetets slutfas har det varit en trygghet att direktör Malte Larsson, med en femtioårig erfaren
het från arbetarrörelsens tryckeriföretag i Göteborg, haft ansvaret för den tekniska framställningen.
Statens Råd för Samhällsforskning har understött det forskningspro
jekt, som denna avhandling är en del av. En viktig förutsättning för un
dersökningens tillblivelse har därtill varit två stipendier från Journalist
fonden för vidareutbildning och ett stipendium från Västra Journalist
föreningen. Stipendierna har jag kunnat utnyttja tack vare att min ar
betsgivare, Sveriges Radio, beviljat tjänstledighet i ett par perioder.
En helt avgörande förutsättning har slutligen varit allt stöd och all för
ståelse från min fru Christina, som därtill noggrant granskat både kon
cept och korrektur.
Göteborg i mars 1980 Lars-Åke Engblom
Innehållsförteckning
DELL INLEDNING... 15
Kapitel I: Inledning... 17
1:1. Problem... 17
1:2. Utgångspunkt... 18
1:3. Frågeställningar... 20
1:4. Tidsperiod... 22
1:5. Material... 22
1.5:1. Allmänt... 22
1:5:2. Urvalsproblem... 22
1:6. Metod... 24
1:7. Forskningsläge, litteratur... 25
DEL 2. ARBETARPRESSENS FÖRUTSÄTTNINGAR I GÖTE BORG ... 31
Kapitel II: Arbetarrörelsen i Göteborg... 33
11:1. Inledning... 33
11:2. Tiden före år 1890... 33
11:3. De politiska partierna... 35
11:3:1. Socialdemokraterna (SAP)... 35
11:3:2. Kommunisterna (SKP)... 42
11:3:3. Socialistiska Partiet (SP)... 46
11:3:4. De politiska partierna — sammanfattning . 48 11:4. De fackliga organisationerna... 52
11:4:1. Arbetarnas Organisationsgrad... 52
11:4:2. Fackliga samorganisationer... 53
11:4:3. De största föreningarna... 54
11:4:4. Fraktionsstrider inom fackförenings rörelsen ... 54
11:4:5. Syndikalismen... 59
11:4:6. De arbetslösas organisationer... 61
11:4:7. Arbetskonflikter... 62
11:4:8. De fackliga organisationerna — samman fattning ... 64
11:5. Den göteborgska arbetarrörelsens förutsättningar som tidningsutgivare — en sammanfattande be dömning ... 65
Kapitel III: Konkurrensen från den borgerliga pressen... 67
III: 1. Inledning... 67
111:2. Tiden före år 1900 ... 67
111:3. De borgerliga dagstidningarna under 1900-talet .. 68
111:3:1. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning 69 111:3:2. Göteborgs-Posten... 70
111:3:3. Göteborgs Aftonblad... 70
111:3:4. Göteborgs Morgonpost... 71
111:3:5. Göteborgs-Tidningen... 71
111:3:6. Middags-Posten... 72
111:3:7. Göteborgs Dagblad... 72
111:3:8. Vest-Svenska Dagbladet... 72
111:3:9. Morgontidningen... 73
111:3:10. Aftonposten... 73
111:4. Den borgerliga pressens positioner på de olika dagstidningsmarknaderna... 73
111:5. Sammanfattning... 75
DEL 3. ARBETARRÖRELSENS PRESSPOLITIK I GÖTEBORG 77 Kapitel IV : Arbetartidningarna i Göteborg... 79
IV: 1. Inledning... 79
I V:2. De första försöken... 79
IV:3. Ny Tid... 81
IV:4. Väst-Svenska Kuriren... 82
IV:5. Minareten... 84
IV : 6. Arbetare-Kuriren... 87
IV:7. Arbetar-Tidningen... 88
IV : 8. Arbetar-Posten... 91
IV:9. övriga arbetartidningar... 93
IV: 10. Sammanfattning... 94
Kapitel V: Arbetarrörelsen och arbetarpressen i Göteborg 1890—1916... 97
V: 1. Inledning... 97
V:2. Stöd... 98
V:2:1. Direkt ekonomiskt stöd... 98
V:2:1:1. Köp av andelar och aktier... 98
V:2:1:2. Kontanta bidrag... 102
V:2:l:3. Lån... 104
V:2:1:4. Direkt ekonomiskt stöd — sam manfattning ...111
V:2:2. Indirekt ekonomiskt stöd... 113
V:2:2:l. Prenumerantanskaffning... 113
V:2:2:2. Annonsering och annonsan skaffning...120
V:2:2:3. Civiltrycksbeställningar...121
V:2:2:4. Indirekt ekonomiskt stöd — sam manfattning ... 122
V:3. Kontroll... 123
V:3:l. Inledning... 123
V:3:2. Ekonomisk/administrativ kontroll...125
V:3:2:l. Lönefrågor... 125
V:3:2:2. Utgivningsförhållanden...129
V:3:2:3. Övrig ekonomisk/administrativ kontroll...130
V:3:2:4. Ekonomisk/administrativ kontroll — sammanfattning...133
V:3:3. Innehållsmässig kontroll... 134
V : 3:3:1. Kontroll av det redaktionella inne hållet ...134
V:3:3:2. Kontroll av annonsinnehållet...141
V:3:3:3. Innehållsmässig kontroll — samman fattning ...143
V :4. Arbetarrörelsen och arbetarpressen i Göteborg 1890—1916 — sammanfattning... 143
Kapitel VI. Arbetarrörelsen och arbetarpressen i Göteborg 1917—1939...145
VI: 1. Inledning...145
VI:2. Stöd... 146
VI:2:1. Direkt ekonomiskt stöd... 146
VI:2:1:1. Köp av andelar och aktier... 146
VI:2:1:2. Kontanta bidrag... 157
VI:2:1:3. Lån... 163
VI:2:1:4. Direkt ekonomiskt stöd — sam manfattning... 167
VI:2:2. Indirekt ekonomiskt stöd... 169
VI:2:2:1. Prenumerantanskaffning... 169
VI:2:2:2. Annonsering och annonsan skaffning ...174
VI:2:2:3. Civiltrycksbeställningar...178
VI:2:2:4. Övrigt indirekt ekonomiskt stöd.. 184
VI:2:2:5. Indirekt ekonomiskt stöd — sam manfattning... 185
VI:3. Kontroll... i86
VI:3:1. Inledning... 186
VI:3:2. Ekonomisk/administrativ kontroll... 187
VI:3:2:1. Lönefrågor... 187
VI:3:2:2. Utgivningsförhållanden...189
VI:3:2:3. Övrig ekonomisk/administrativ kontroll...194
VI:3:2:4. Ekonomisk/administrativ kontroll — sammanfattning... 205
VI:3:3. Innehållsmässig kontroll...207
VI:3:3:1. Kontroll av det redaktionella innehållet... 207
VI:3:3:2. Kontroll av annonsinnehållet .... 223
VI:3:3:3. Innehållsmässig kontroll — sam manfattning...225
VI:4. Arbetarrörelsen och arbetarpressen i Göteborg 1917—1939 — sammanfattning...226
Kapitel VII. Arbetarrörelsen och arbetarpressen i Göteborg 1940—1965 ...229
VII: 1. Inledning... 229
VII:2. Stöd... 230
VII:2:1. Direkt ekonomiskt stöd... 230
VII:2:1:1. Köp av aktier...230
VII:2:1:2. Lån... 232
VII:2:1:3. Kontanta bidrag... 233
VII:2:1:4. Direkt ekonomiskt stöd — sam manfattning ...247
VII:2:2. Indirekt ekonomiskt stöd... 249
VII:2:2:1. Prenumerantanskaffning...249
VII:2:2:2. Annonsering och annonsan skaffning ... 256
VII:2:2:3. Civiltrycksbeställningar...262
VII:2:2:4. Övrigt indirekt ekonomiskt stöd . 263 VII:2:2:5. Indirekt ekonomiskt stöd — sam manfattning ...266
VII:3. Kontroll... 267
VII:3:1. Inledning... 267
VII:3:2. Ekonomisk/administrativ kontroll...267
VII:3:2:1. Lönefrågor...267 VII:3:2:2. Utgivningsförhållanden...269 VII:3:2:3. Övrig ekonomisk/administrativ
kontroll... 274 VII:3:2:4. Ekonomisk/administrativ
kontroll — sammanfattning... 278 VII:3:3. Innehållsmässig kontroll... 279
VII:3:3:1. Kontroll av det redaktionella
innehållet...279 VII:3:3:2. Kontroll av annonsinnehållet--- 284 VII:3:3:3. Innehållsmässig kontroll — sam
manfattning ...285 VII:4. Arbetarrörelsen och arbetarpressen i Göteborg
1940—1965 — sammanfattning... 286 VII:5. Organisationernas stöd till och kontroll av arbe
tarpressen 1890—1965 — sammanfattning...288 Kapitel VIII: Arbetarrörelsens förhållande till den borgerliga
pressen... 291 VIII :1. Inledning... 291 VIIL2. Perioden 1890—1916... 292
VIII:2:1. De politiska organisationernas förhål
lande till den borgerliga pressen...292 VIII:2:2. De fackliga organisationernas förhål
lande till den borgerliga pressen...292 VIII:2:2:1. Typografernas fackförening ... 292 VIII:2:2:2. Övriga fackföreningar...294 VIIL3. Perioden 1917—1939... 295
VIII:3:1. De politiska organisationernas förhål
lande till den borgerliga pressen...295 VIII:3:2. De fackliga organisationernas förhål
lande till den borgerliga pressen...295 VIII:3:2:1. Typografernas fackförening ... 295 VIII:3:2:2. Tidningsbudens fackförening .. 301 VIII:3:2:3. Övriga fackföreningar...303 VIIL4. Perioden 1940—1965... 304
VIII:4:1. De politiska organisationernas förhål
lande till den borgerliga pressen...304 VIII:4:2. De fackliga organisationernas förhål
lande till den borgerliga pressen...305 VIII :4:2:1. Typografernas fackförening ... 305 VIII:4:2:2. Tidningsbudens fackförening .. 305
VIII:4:2:3. övriga fackföreningar...307
VIII:5. Arbetarrörelsens förhållande till den borgerliga pressen — sammanfattning...310
DEL 4. SLUTSATSER, DISKUSSION... 313
Kapitel IX: Varför har arbetarpressen misslyckats i Göte borg ... 315
IX: 1. Inledning... 315
IX:2. Den syndikalistiska och socialistiska pressen...315
IX:3. Den kommunistiska pressen...316
IX:4. Den socialdemokratiska pressen... 318
IX:4:1. Varför dröjde det så länge innan Ny Tid blev morgontidning?...319
IX:4:2. Hur kunde Göteborgs-Posten erövra Ny Tids prenumerantreserv bland arbetarhus hållen? ...321
IX:4:3. Varför förmådde Ny Tid aldrig bryta den negativa ekonomiska utvecklingen?...330
IX:5. Det uteblivna samarbetet mellan tidningsföre tagen ... 338
IX:6. Konsekvenser av arbetarpressens misslyckande i Göteborg... 341
IX:7. Sammanfattning... 343
Kapitel X: Den organisationsägda pressens konkurrens villkor ... 345
X:l. Inledning... 345
X:2. Positiva och negativa konkurrensfaktorer...345
X:3. Målkonflikter...347
X:4. Slutkommentar...349
APPENDIX I: De dagliga göteborgstidningarnas upplagor och täckningstal... 351
A. Upplagor...351
B. Täckningstal... 355
APPENDIX II: De dagliga göteborgstidningarnas annonsvolym ... 375
EXKURS. Om protokoll som källmaterial... 381
A. Protokoll som kvarlevor...381
B. Protokoll som berättelser...382
B.l. Närhet... 382
B.2. Beroende... 382
B.3. Tendens... 383
C. Konklusioner rörande användningen...385
SUMMARY...387
Käll- och litteraturförteckning... 395
Förkortningsregister...403
Tabellförteckning... 404
Diagramförteckning...405
Personregister...407
DEL 1.
INLEDNING
I. Inledning
1:1. Problem '
Göteborg är en stad, där det åtminstone funnits befolkningsmässiga och politiska förutsättningar för en stark arbetarpress. 1) Mellan år 1920 och år 1950 ökade de av kollektivavtal berörda arbetarna från cirka 40.000 till cirka 100.000. 2) Under samma period samlade arbetar
partierna i samtliga politiska val en majoritet av de röstande, vid flera tillfällen över 60 % (diagram 1:1).
Likväl har ingen arbetartidning blivit en kommersiell framgång i Göteborg. Idag finns ingen dagstidning med huvudredaktion i Göte
borg, som företräder någon av arbetarrörelsens grenar. 3) Socialdemo
kratiska Ny Tid lades ned i mitten av 1960-talet efter att ha utkommit
Diagram 1:1. Arbetarpartiernas oçh de Diagram 1:2. Arbetarpressens och den bor- borgerliga partiernas väljarandelar i Göte- gerliga pressens andel av den totala uppla- borgs stad i de politiska valen fr.o.m. gemarknaden i Göteborg 1900—1965. Var- stadsfullmäktigevalet år 1922 t.o.m. an- dagar,
drakammarvalet år 1964.
Andel borgerliga partier Andel borgerlig press
Andel arbetarpartier
Andel arbetarpress
Källa: Statistisk årsbok för Göteborg. Källa: se appendix I.
0 Med arbetartidning menas i denna undersökning en tidning som öppet framträder som språkrör för någon av arbetarrörelsens politiska eller fackliga grenar och som har en ut- givningsfrekvens av minst en gång per vecka.
2) Statistisk årsbok för Göteborg.
3> Däremot ger stockholmstidningen Aftonbladet (s) och malmötidningen Arbetet (s) ut speciella västsvenska editioner sedan år 1964 resp. år 1966. Aftonbladet har också ett filialtryckeri i Göteborg. Arbetar-Tidningen är numera identisk och sammanslagen med vpk:s huvudorgan, Ny Dag, som trycks i Stockholm.
dagligen sedan sekelskiftet. Kommunistiska Arbetar-Tidningen (AT) orkade bara ett decennium som självständig göteborgstidning. Några andra arbetartidningar har strävat efter att bli dagliga, men aldrig lyc
kats. Den borgerliga pressens dominans i Göteborg har varit mycket markant, vilket framgår av diagram 1:2.
Mot denna bakgrund kan följande fråga ställas:
Varför har arbetarpressen misslyckats i Göteborg?
Det är också huvudproblemet i denna undersökning. Detta leder dock över till an vidare frågeställning, som präglar hela undersökningens uppläggning:
Vilka är den organisationsägda dagspressens konkurrensvillkor?
Göteborg är inte den enda plats, där en stark arbetarrörelse och en svag arbetarpress samtidigt existerat. Vad som gör en studie av detta fenomen just i Göteborg särskilt intressant är att tidningskoncentra- tionen här har haft ett mer djupgående förlopp än i någon annan svensk eller nordisk storstad. Den numerärt starka arbetarrörelsen har också varit föremål för fler genomgripande fraktionsbildningar än på de flesta andra håll i landet. Den socialdemokratiska tidningen Ny Tids ned
läggning i mitten av 1960-talet blev också signalen till en ny statlig press
politik i Sverige med selektiva subventioner till de ekonomiskt mest utsatta tidningarna.
År 1955 utgavs och trycktes i Göteborg sex olika dagstidningar, repre
senterande fyra olika politiska partier. År 1965 fanns tre dagliga tidnin
gar kvar, vilka företrädde samma politiska riktning. År 1975 återstod endast en morgontidning och en kvällstidning med samma politiska linje och samma ägare, ett förhållande som råder ännu vid 1980-talets ingång.
1:2. Utgångspunkt
Problemen angrips med utgångspunkt från de organisationer, som stod bakom arbetartidningarna. Det låg i första hand i organisationer
nas intresse att tidningsföretagen hade framgång, eftersom det var organisationerna, som — på ett undantag när — tog initiativ till tidningarna, ekonomiskt garanterade deras utgivning och också ägde dem (diagram 1:3 och tabell 1:1).
Det formulerade eller underförstådda huvudsyftet för alla arbetartid
ningar i Göteborg var också att ge spridning åt arbetarrörelsens ideer.
Ingen av de organisationsägda tidningarna startades med tanke på att förbättra organisationernas ekonomi. Tvärtom var organisationerna beredda på stora uppoffringar för att hålla tidningarna vid liv. Det fanns dock en förhoppning om att tidningarna på sikt skulle bli ekono-
Diagram 1:3. Arbetartidningarna i Göteborg 1890—1966.
Ny Tid Väst-Svenska Kuriren Minareten Arbetare- Kuriren Arbetar - Tidningen Arbetar - Posten
Utgivningsfrekvens:o
l__4 6 eller 7 gånger/vecka i ■ i 2 gånger/vecka i---1 1 gång/vecka
k—... i gl esare än I gång/vecka
Källa: se kapitel IV.
Tabell 1:1. Arbetartidningarna i Göteborg 1890—1966. Initiativtagare, ägare, inriktning.
Tidning Initiativtagare Ägare (huvudsaki.) Inriktning Ny Tid
(1892—1966)
SAP-org. SAP-org.
Fackliga org.
Socialdemokratisk Väst-Svenska
Kuriren (1918—1933)
SKP-org. SKP-org. SF-org.
Lokala fackfö
reningar
Kommunistisk (1918—1929) Socialistisk (1929—1933) Minareten
(1923—1938)
Privatperson (SKP-politiker)
Privatpersoner ”Kommunistisk grundsyn”
Arbetar-Tidningen (1929—)
SKP-org. SKP-org. Lokala fackföreningar
Kommunistisk Arbetare-Kuriren
(1926—1942)
Syndikalistisk oppo- sitionsriktning
Lokala syndikalis- tiska organisationer
Syndikalistisk Arbetar-Posten
(1934—1960)
SP-org. SP-org. Enstaka
fackföreningar
Socialistisk Källa: se kapitel IV.
miskt bärkraftiga och hävda sig i den allmänna tidningskonkurrensen.
Men så länge tidningarna inte bar sig ekonomiskt berodde deras exis
tens på de organisationer som ägde dem. Det var i organisationerna de beslut fattades, som reglerade inom vilka ramar tidningsföretagen kun
de agera. Detta är bakgrunden till att arbetarpressens förutsättningar och arbetarrörelsens presspolitik i Göteborg huvudsakligen studeras ur organisationernas perspektiv.
1:3. Frågeställningar
Huvudfrågan är alltså varför ingen arbetartidning kunnat överleva i arbetarstaden Göteborg. Svaret skall ges genom att beskriva
1) de allmänna förutsättningarna för arbetarpressen i Göteborg, 2) de lokala och centrala organisationernas presspolitik.
Därefter görs en sammanfattande analys.
Vilka de allmänna förutsättningarna för arbetarpressen varit hänger närmast samman med arbetarrörelsens ställning i Göteborg och tid
ningskonkurrensen i staden över huvud taget:
• Vad betydde den politiska och fackliga organisationsutvecklingen för arbetarpressen ?
• Vilket utrymme fanns det för arbetartidningarna på den totala tid- ningsmarknaden i Göteborg?
Av avsnitt 1:2 framgår att det var arbetarnas politiska och fackliga organisationer, som ekonomiskt garanterade tidningarna. Men den som, ekonomiskt eller på annat sätt, stöder en verksamhet antas inte göra detta förbehållslöst utan förutsätts genom någon form av kontroll förvissa sig om att insatserna ger utdelning.
Organisationernas engagemang i arbetartidningarna förutsätts därför sönderfalla i två delar: stöd och kontroll. Frågeställningarna kring ar
betarrörelsens presspolitik utgår från denna uppdelning:
• På vilket sätt gav organisatio
nerna arbetartidningarna stöd?
• Vilken omfattning hade detta stöd?
• Vad bestämde stödets omfatt
ning?
• På vilket sätt kontrollerade or
ganisationerna arbetartidningar
na?
• Vilken omfattning hade denna kontroll?
• Vad bestämde kontrollens om
fattning?
De mest vidsträckta frågeställningarna är de sistnämnda: vad berodde det på om organisationerna gav mycket eller litet stöd, om de kontrolle
rade tidningsföretagen i detalj eller bara undantagsvis? Följde stödet/
kontrollen några bestämda mönster? De tidigare frågeställningarna är av mer deskriptiv natur. Tillsammans skall de täcka de i detta samman
hang väsentliga momenten av organisationernas agerande gentemot ar
betartidningarna .
För en mer komplett bild av arbetarrörelsens presspolitik är emellertid ytterligare en övergripande frågeställning av intresse:
• Hur förhöll sig arbetarrörelsens organisationer till den borgerliga pressen?
***
På grundval av redogörelsen för arbetarpressens förutsättningar och arbetarrörelsens presspolitik diskuteras därefter undersökningens huvudproblem.
En schematisk framställning av undersökningens uppläggning följer nedan. I del 2 (kapitel II—III) behandlas arbetarpressens förutsätt
ningar, i del 3 (kapitel IV—VIII) arbetarrörelsens presspolitik i Göte
borg och i del 4 (kapitel IX—X) diskuteras undersökningens huvudpro
blem.
DEN ORGANISATIONSÄGD A PRESSENS KONKURRENS
VILLKOR
VARFÖR HAR ARBETAR
PRESSEN MISSLYCKATS I GÖTEBORG?
ARBETARRÖRELSENS PRESSPOLITIK
o Stöd till arbetarpressen o Kontroll av arbetar
pressen
o Förhållande till borgerlig press ARBETARPRESSENS
FÖRUTSÄTTNINGAR
o Arbetarrörelsens poli
tiska och fackliga utveckling
o Konkurrensen från den borgerliga pressen
1:4. Tidsperiod
Undersökningen omfattar tidsperioden 1890—1965. Kring år 1890 började tidningsfrågan på allvar diskuteras inom Göteborgs arbetarrö
relse, bl. a. i samband med att Göteborgs Arbetarekommun bildades.
År 1892 började Ny Tid, den första arbetartidningen av mer permanent karaktär, utkomma. I mitten av 1960-talet upphörde både Ny Tid och Arbetar-Tidningen som dagliga tidningar. Ny Tid nedlades som daglig tidning vid årsskiftet 1963—1964. Ett lokalt initierat återupplivnings- försök med en daglig Ny Tid inleddes år 1965, men upphörde under första halvåret 1966. Sedan dess har ingen daglig arbetartidning med huvudredaktion i Göteborg existerat. 1960-talets mitt är därför en naturlig slutpunkt för denna undersökning.
1:5. Material 1:5:1. Allmänt
Det väsentligaste källmaterialet är de interna handlingarna från ar
betarrörelsens politiska och fackliga organisationer och tidningsföretag.
Den del av undersökningen, som behandlar arbetarrörelsens presspoli
tik, bygger i stor utsträckning på detta material, men de interna hand
lingarna ger också betydande information om arbetarpressens förutsätt
ningar.
Den övervägande delen av de genomgångna interna handlingarna består av protokollsmaterial. Uppskattningsvis 30.000 protokoll på lo
kal och central nivå har undersökts. I en särskild exkurs diskuteras användningen av protokoll som källmaterial (sid. 381 ff.).
1:5:2. Urvalsproblem
Ifråga om de politiska organisationerna har samtliga centrala protokollsserier för både rikspartierna och de lokala arbetarkommuner
na undersökts. I den mån luckor finns i detta material beror det, enligt uppgifter från organisationerna, på att dessa protokoll är förkomna.
Däremot har ett urval gjorts av de lokala fackliga organisationernas handlingar. Enbart på avdelningsnivå har över 100 fackföreningar exis
terat i Göteborg under undersökningsperioden, på klubbnivå väsentligt fler. En detaljerad inventering av tidningsfrågornas behandling i samtli
ga fackliga organisationer skulle bli synnerligen tidskrävande. Det är också tveksamt om en sådan totalgenomgång skulle ge någon betydande ytterligare information.
De urvalsalternativ, som övervägts är:
1) Att behandla samtliga fackliga organisationer i Göteborg under perioden 1890—1965 på ett mer summariskt sätt, d.v.s. göra en begränsning till material av mer sammanfattande natur, typ verksam
hets- och revisionsberättelser.
2) Att göra ett urval av organisationer och mer ingående granska deras material, i första hand mötesprotokollen.
Det senare alternativet har valts. Skälet är främst att den lokala fackföreningsrörelsens presspolitik knappast kan beskrivas enbart med hjälp av mer sammanfattande material. En detaljerad och systematisk genomgång av protokollsmaterialet ger en klart bättre möjlighet att bedöma hur organisationerna kontrollerat tidningarna och hur de prin
cipiellt agerat och argumenterat i tidningsfrågorna.
Huvudlinjen, efter vilken urvalet skett, har varit att ge plats åt organi
sationer på olika nivåer för att belysa hur tidningsärendena behandlats i den fackliga hierarkins olika skikt.
De lokala fackliga organisationer, vars handlingar undersökts mer ingående, är:
• Samorganisation: Göteborgs Fackliga Centralorganisation (FCO).
FCO, bildad 1914, har varit den stora samorganisationen för Göteborgs fackföreningar. Genom FCO har bl.a. en stor del av det ekonomiska stödet från fackföreningarna till olika ändamål kanaliserats.
•Avdelningar: Metallindustriarbetareförbundets avdelning 41, och dess föregångare 4) typografförbundets avdelning 19, transportarbeta
reförbundets avdelning 123 (tidningsbuden). Metalls avdelning 41 blev i kraft av sin numerär tidigt den mest betydande fackliga avdelningen i Göteborg. Avdelningen har genomgående varit FCO:s särklassigt största. 5)
Speciellt intressanta med tanke på undersökningens frågeställningar är de fackföreningar, som organiserat den LO-anslutna personalen på de olika tidningarna i Göteborg. Typografernas och tidningsbudens orga-
4) Avdelning 41 bildades år 1896. Den omfattade till en början endast filare. Ar 1902 gick åtta metallfackföreningar samman i en storavdelning, som övertog avdelning 41 :s namn.
Dessa föreningar hade sedan år 1898 samarbetat i Jämarbetarnas platsstyrelse.
5) Ar 1945 hade Metalls avdelning 41: 20.289 medlemmar. Den näst största FCO-avdel- ningen, Grov- och Fabriks avd. 49, hade 3.380 medlemmar. Metalls avd. 41 har från 1920- talet och framåt haft cirka 25 % av FCO:s samtliga medlemmar. (Verksamhetsberättelser för FCO och Metalls avd. 41).
nisationer får representera dessa. De är de talrikaste och de för produk
tionen mest strategiska LO-grupperna på tidningsföretagen. 6)
• Klubbar: Eriks bergs verkstadsklubb, Götaverkens verkstadsklubb, Lindholmens verkstadsklubb, SKF.s verkstadsklubb, Volvos verkstads
klubb.
På klubbnivå har en koncentration skett till arbetsplatsklubbarna vid fem av Göteborgs största industrier. De kan i medlemsantal mäta sig med de största fackliga avdelningarna i staden (frånsett den egna avdelningen, Metalls avd. 41). 7) Att samtliga dessa klubbar ingår i Metalls avdelning 41 möjliggör ett studium av det eventuella växelspelet mellan avdelning och klubbar i tidningsärenden.
Det lokala fackföreningsmaterial som granskats har dock inte enbart omfattat ovanstående organisationers handlingar. För kortare eller längre perioder har också material från andra fackliga sammanslutnin
gar använts för att ge en vidare belysning åt ett antal problem (se käll
förteckningen, sid. 395 ff.).
1:6. Metod
För att belysa arbetarpressens förutsättningar har en sammanställning gjorts av relevanta data om arbetarrörelsen och tidningsmarknaden i Göteborg. Som en väsentlig variabel i beskrivningen av Göteborgs tid- ningsmarknad har tidningarnas hushållstäckning förts in — vid sidan av totalupplaga och annonsvolym. De metodiska problemen vid faststäl
lande av tidningarnas hushållstäckning och upplagor diskuteras i appendix I (sid. 351 ff.).
6) År 1945 hade t.ex. typografförbundets göteborgsavdelning 1.778 medlemmar, tid- ningsbudens 849, litografförbundets lokalavdelning 440. En hel del av typografernas och litografernas medlemmar arbetade emellertid inte på tidningsföretagen.
7) Medlemsantalet i verkstadsklubbarna på storvarven, på SKF och Volvo; inom parentes rangordning i medlemsantal bland Metall 41 :ans klubbar.
Ar
Verkstadsklubb 1915 1925 1935 1945 1955 1965
Eriksberg 78 (5) 652 (3) 1302 (3). 2331 (3) 2853 (3) 3122 (4) Götaverken 232 (2) 1386 (2) 2965 (2) 4047 (1) 4586 (1) 4464 (3) Lindholmen 204 (4) 518 (4) 241 (5) 892 (5) 1268 (5) 1195 (5) SKF 1062 (1) 2511 (1) 3062 (1) 3711 (2) 4384 (2) 5084 (1)
Volvo 226 (7) 542 (6) 1609 (4) 4840 (2)
Källa: Verksamhetsberättelser för Metalls avd. 41 och resp. klubbar.
En strävan vid studiet av arbetarrörelsens presspolitik har varit att komma den okanaliserade medlemsopinionen så nära som möjligt. I första hand har därför protokollen från medlemsmöten (avdelnings- möten, klubbmöten, arbetarkommunmöten) begagnats. På medlems
mötena har samtliga medlemmar i en organisation närvaro-, förslags-, yttrande- och rösträtt. Ombudsförsamlingar var inte införda i någon större utsträckning i Göteborgs fackföreningsrörelse vid undersök
ningsperiodens slut år 1965. Två av de organisationer, som ingår i ovan redovisade huvudurval, hade dock representantskapsförsamlingar, FCO och Metalls avdelning 41.
För kontroller och för att få kompletterande upplysningar i vissa frågor har även styrelseprotokollen använts. Dessutom har verksam
hets- och revisionsberättelser samt promemorior med anknytning till tidningsfrågorna granskats.
I det kontrollbegrepp som använts i avsnitten om arbetarrörelsens presspolitik ryms även den kritik som organisationerna riktade mot tid
ningarna. Om en reaktion på ett möte registrerats som kritik av någon tidning måste dock någon form av konkret åtgärd ha beslutats, t.ex. ett protestuttalande mot tidningen. Enstaka uttalanden från medlemmar eller funktionärer, som inte föranlett möten att agera på något sätt, har därför som regel förbigåtts.
Framställningen av arbetarrörelsens presspolitik bygger alltså på i protokoll (eller motsvarande material) dokumenterade reaktioner.
Någon systematisk analys av tidningarnas innehåll har inte gjorts.
Punktvisa genomgångar av samtliga göteborgstidningar har däremot skett under särskilt intressanta perioder.
1:7. Forskningsläge, litteratur
De mest omfattande undersökningar som gjorts av arbetarpressen i Sverige är Stig Hadenius’, Jan-Olof Seveborgs och Lennart Weibulls
”Socialdemokratisk press och presspolitik 1899—1909” (1968) och
”Partipress. Socialdemokratisk press och presspolitik 1910—1920”
(1970). I dessa behandlas särskilt inflytanderelationerna mellan det socialdemokratiska partiet och dess tidningar i 1900-talets början. Un
dersökningarna mynnar ut i en modell för partiers presspolitik: 8)
8) Hadenius m fl, Partipress, s. 228 ff.
PARTI PRESS
Press
politik
Mottagare Innehåll Sändare
Målvariabler Röstmaxi-
mering
Målgrupp Organisa-
tionsopti- mering
Resurser Program
förverk
ligande
Maximering av parla
mentariskt inflytande
Tidnings
företag
Tidnings- struktur- Tidnings
innehåll
Partiet påverkar genom sin presspolitik tidningsföretaget, tidningsin
nehållet och tidningsstrukturen. I sin undersökning av perioden 1910—1920 menar Hadenius m fl att den socialdemokratiska partiled
ningen utövade en stark ekonomisk och företagsmässig kontroll över de flesta partiorgan. Den hade t.ex. ett avgörande inflytande på redaktörs- tillsättningarna. Innehållsmässigt var det en självklarhet att de socialde
mokratiska tidningarna i ledare och övriga kommentarer skulle följa partilinjen. När det gäller tidningarnas struktur — deras upplagor, periodicitet och spridning — visar Hadenius m fl att den socialdemo
kratiska provinspressen, som en följd av centrala beslut, växte fram med en spridning som huvudsakligen överensstämde med partidistrik
tens utbredning. I en granskning av relationerna mellan den lokala och centrala nivån menar Hadenius m fl att de centrala partiinstanserna vid denna tid hade det avgörande inflytandet över den socialdemokratiska pressen, även om ingen partitidning kunde existera utan en lokal bas.
Den vänstersocialistiska pressen, som uppstod i direkt konkurrens med den socialdemokratiska, var ännu mer bunden till organisationen än den socialdemokratiska, anser Hadenius m fl. Den uppkom som ett kampmedel och var därmed menad att vara en del av det nya vänster
socialistiska (sedermera kommunistiska) partiet. 9)
9) Ibid., s. 223 ff.
Lars Furhoff har i ett flertal arbeten behandlat arbetarrörelsens press
politik och arbetarpressens konkurrensvillkor, på senare tid bl.a. i en strategireflexion i Pressens årbog 1979. Furhoff diskuterar där de so
cialdemokratiska tidningarnas svårigheter mot bakgrund av deras ägan- destruktur:
”...en långsiktig och målmedveten planering för denna pressgrupp stöter på avsevärda hinder redan av den anledningen att detta är en folkrörelsestyrd verksamhet. Styrd av en folkrörelse med aktivitet i alla delar av landet, med energiska förkämpar för en oför
ändrad utgivning av varje existerande a-presstidning.
Folkrörelsestyrd också i den meningen att de ytterst ansvariga är engagerade i olika delar av arbetarrörelsens verksamhet. Tidningsutgivningen är endast en liten del av deras totala engagemang. Med alla svårigheter inför beslut om förändringar är detta en beslutsordning som gynnar status quo, på bekostnad av långsiktig planering och planmässig strukturför
ändring.” 10)
Furhoffs kritiska kommentar till den socialdemokratiska presspoliti
ken baseras på en genomgång av a-pressekonomen Folke Anderbergs arkiv. I ett tidigare arbete, ”Makten över medierna” (1974), diskuterar Furhoff bl.a. framväxten av en socialdemokratisk pressideologi. Det är inte självklart att socialdemokraterna — som utgick från marxismen — skulle anamma den liberala pressfriheten, menar Furhoff och fortsätter:
”Man kan verkligen fråga sej, av vilken anledning man just på opinionsbildningens område slog vakt om den ’fria företagsamhet’ som man på andra områden försökt kontrollera eller överföra under samhälleligt ansvar /.../ Även om denna punkt tycks ha varit föga diskuterad får man utgå från att detta ställningstagande motiverades av den taktik man valt, den reformiska taktik som förutsatte en gradvis förändring av det borgerliga samhället.” *1)
Lars Engwall tar i en pågående historisk studie av Värmlands Folkblad upp ”den intrikata balansen mellan ideologi och ekonomi för organisa
tioner, som startats på ideologisk grund, men som behöver arbeta på en kommersiell marknad.” 12)
I de inledande delar som föreligger diskuterar Engwall bl.a. orsakerna till och konsekvenserna av den socialdemokratiska pressens ökade marknadsorientering. Enligt Engwall är det på lokala dagstidnings- marknader svårt för en tidning att kraftigt profilera sig gentemot en konkurrent. Tidningarna på en lokal marknad försöker istället likna varandra. På så sätt kan man förvänta att dagstidningar som startats på ideologiska grunder (t.ex. arbetarrörelsens tidningar) med tiden kommer att minska de ideologiska inslagen. 13)
10) Furhoff, Arbetarrörelsens presspolitik, i: Pressens årbog 1979, s. 118 ff.
1 1) Furhoff, Makten över medierna, s. 36. Bland de arbeten, där Furhoff också diskuterar arbetarpressens förhållanden kan nämnas: ”Dagstidningskonkurrensen i Norrköping”
(1966), ”Stockholms-Tidningens fall”, i: Pressehistorisk årbog 1966.
12) Engwall, Ekonomi och ideologi, s. 1.
12) Engwall, Ekonomi och innehåll i en rörelseägd landsortstidning.
Arbetarpressens svårigheter har varit likartade i de olika nordiska län
derna. Flera presshistoriska undersökningar i grannländerna tar därför upp problem, som är giltiga även för svenska förhållanden, t.ex. Niels Thomsens avhandling om den danska dagspressen under 100 år, ”Dag- bladskonkurrencen 1870—1970” (1972), Svennik Höyers ”Norsk presse mellom 1865 og 1965. Strukturutvikling og politiske mönstre”
(1975/77) och Asie Rollands studie av de norska arbetartidningarna:
”Arbeiderpressen 1884—1940. Differensiering og sentralisering”
(1979).
Bland de grundläggande arbeten som rör tidningskonkurrensen i Sverige och dagspressens förutsättningar i stort bör särskilt framhållas Lars Furhoffs avhandling ”Upplagespiralen” (1967) 14) och de statliga pressutredningarna: ”Dagspressens ekonomiska villkor” (SOU 1965:22), ”Dagspressens situation” (SOU 1968:48), ”Statlig presspoli
tik” (SOU 1975:79) samt dagspresskommittens rapport ”Dagspressens struktur och ekonomi” (DsU 1979:9).
Göteborgs tidningsmarknad har behandlats i flera arbeten inom pro
jektet ”Tidningsekonomi och tidningskoncentration i Sverige 1920—1970” vid Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs Uni
versitet, främst av Sverker Jonsson i avhandlingen ”Annonser och tidningskonkurrens” (1977). Göteborgs-Postens genombrott har varit föremål för en avhandling i historia av Bertil Forsström: ”Harry Hjör- ne och Göteborgs-Posten 1926—1940” (1977). Föreliggande undersök
ning är emellertid den första, frånsett en tidigare arbetsrapport av för
fattaren: ”Ny Tid och dagstidningskonkurrensen i Göteborg” (1972), som behandlar göteborgspressen under en längre tidsperiod.
Det mest utmärkande med denna undersökning, jämfört med de ovan refererade, är att den tar arbetarrörelsens organisationer som utgångs
punkt för en studie av arbetarpressens förhållanden. Organisationerna betraktas huvudsakligen som subjekt, tidningsföretagen som objekt.
Koncentrationen på organisationernas agerande har möjliggjort en tämligen detaljerad studie av arbetarrörelsens presspolitik inom en re
gion och av växelspelet mellan lokala och centrala instanser. De mer all
mängiltiga resonemang som förs om arbetarrörelsens och andra ideella
14) ”Spiralteorin” beskrivs av Furhoff i ”Makten över medierna”, s. 158 f.: ”Modellen tar sin utgångspunkt just i det förhållandet att två tidningar konkurrerar med varandra och att den ena av dessa tidningar lyckats nå ett ekonomiskt överläge. I denna situation tenderar den ekonomiskt starka tidningen att vinna terräng (”den goda cirkeln mellan upplaga och annonser”), medan den underlägsna tidningen sutcessivt möter allt större svårigheter att hävda sej på marknaden (”den onda cirkeln mellan upplaga och annon
ser”). Den ekonomiskt svaga tidningen kan egentligen endast bryta sitt underläge med åtgärder som står utanför dess egen kontroll (exempelvis kapitaltillskott utifrån). Och om den lyckas med ett sådant utbrytningsförsök har svårigheterna endast överflyttats till den tidning som tidigare hade ett överläge. Teorin innebär alltså i sin enkelhet att det på en och samma marknad endast finns utrymme för en tidning”.
organisationers förutsättningar som tidningsutgivare har samtidigt kunnat baseras på ett i vissa stycken särpräglat grundmaterial.
Någon samlad historik om arbetarrörelsen i Göteborg finns inte. Det kapitel om stadens arbetarrörelse som närmast följer är alltså en första mer systematisk sammanställning av uppgifter om den politiska och fackliga utvecklingen inom arbetarrörelsen i Göteborg till och med år 1965.
DEL 2.
ARBETARPRESSENS
FÖRUTSÄTTNINGAR
I GÖTEBORG
Kapitel II: Arbetarrörelsen i Göteborg
11:1. Inledning
I detta kapitel skall redogöras för vilka förutsättningar arbetarrörelsen hade som tidningsutgivare i Göteborg, avseende:
1) organisationernas kvantitativa utveckling,
2) organisationernas kvalitativa utveckling (t.ex. politiskt inflytande, facklig styrka),
3) organisationernas interna förhållanden, 4) övriga faktorer.
Eftersom undersökningsperioden är så lång som 75 år är det naturligt att fråga hur förutsättningarna förändrades under denna tid. Fanns det t.ex. perioder, som var extremt goda eller extremt dåliga med hänsyn till arbetarrörelsens ställning och förhållanden?
En avsikt med kapitlet är också att ge en beskrivning av arbetarrörel
sens historia i Göteborg, vilken tjänar som bakgrund till kommande kapitel.
Först redogörs för arbetarrörelsen i Göteborg före år 1890. Kapitlets omfångsrikaste avsnitt behandlar arbetarnas politiska respektive fackli
ga organisationer. I slutet görs en sammanfattande bedömning av den göteborgska arbetarrörelsens organisatoriska förutsättningar som tid
ningsutgivare.
11:2. Tiden före är 1890
De första spåren av arbetarnas organisationssträvanden i Göteborg daterar sig till 1860-talet. Bl.a. bildade typograferna en reshjälpskassa år 1861. Sju år senare utbröt på Göteborgs Mekaniska Verkstad en spontan varvsar betar strejk, som synes ha varit den första arbetsned- läggelsen i Göteborg efter näringsfrihetens tillkomst. 1) Liksom på en del andra håll i landet bildades även i Göteborg en arbetarförening på filantropisk grund. Det skedde år 1866. Göteborgs Arbetareförening bedrev bl.a. bildnings- och förströelseverksamhet och även en viss han
delsrörelse. 2) Under 1880-talet kom denna liberalt ledda arbetarvänli
ga rörelse i konflikt med de socialistiska strävanden, som från denna tid' började göra sig gällande i Göteborg.
1) Rosén, s. 733 ff.
2) Jamås-Nilsson, s. 8 ff.