Klippans kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Bofinkenskolan Läsåret 2011/2012

(1)

Klippans kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning

Bofinkenskolan Läsåret 2011/2012

Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Personaltäthet

Skola antal lärare/100 barn: 6,19

Pedagogtätheten har ökat under läsåret från 5,85 till 6,52.

Specialpedagog, SvA-lärare och resurslärare är inte inräknade i pedagogtätheten.

Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete

Skolan upprättar mål för undervisningen samt för den årliga planen vid

läsårets start utifrån aktuella fokusområden och resultatmål. Målen synliggörs i klassrummen och förankras hos eleverna. Målen följs kontinuerligt upp och utvärderas under läsåret i enlighet med det årshjul som upprättats inom Barn- och utbildningsförvaltningen.

Resultat Lässcreening åk 2 och 4

Ordavkodning åk 2

En del elever behöver utveckla ordavkodningen. Allmänna läsinsatser behövs och även enskilda typ BRAVKOD. Insatser har gjorts i form av BRAVKOD.

Jämförelse med kommunresultatet: Bofinken ligger bättre än kommunen.

Läsförståelse åk 2

Samma analys som ovan. Insatser: Läsförståelseprojekt på gång +

användning av resurser så att det kommer elever som har mest behov av det till del.

Ordavkodning åk 4

Läsförståelse åk 4

Insatser har satts in och behövs även framöver. Läsförståelseprojekt, resursinsatser och specialpedagog skall lyfta elevernas resultat.

Ordförståelse åk 4

Jämförelse med kommunresultatet: I snitt ligger Bofinken ungefär på det genomsnittliga kommunresultatet.

(2)

Resultat nationella prov

Årskurs 3 Matematik

Prov Antal godkända

elever

Godkända, i % Ej godkända, i % Andel elever som ej gjort provet, i %

Delprov A 21 100

Delprov B 20 95 5

Delprov C 21 100

Delprov D 21 100

Delprov E 20 95 5

Delprov F 21 100

Delprov G 21 100

totalt 99 1

Delprov A Gemometriska objekt, lägesord, mätning av längd

Delprov B Proportionella samband, matematiska likheter, huvudräkning Delprov C Räknesättens egenskaper

Delprov D Mönster proportionella samband, huvudräkning Delprov E Skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion Delprov F Enkla bråk, huvudräkning

Delprov G Geometriska objekt, taluppfattning

Årskurs 3 Svenska

elever

Godkända, i % Ej godkända, i % Andel elever som ej gjort provet, i %

Delprov A 21 100

Delprov B 21 100

Delprov C 20 95 5

Delprov D 21 100

Delprov E 21 100

Delprov F 21 100

Delprov G 21 100

Delprov H 21 100

Totalt 99 1

Delprov A Muntlig uppgift ”Tal och samtal”

Delprov B Läsuppgift berättande text Delprov C Läsuppgift faktatext

Delprov D Högläsning Delprov E Textsamtal

Delprov F Skrivuppgift berättande text Delprov G Stavning interpunktion Delprov H Skrivuppgift faktatext

Årskurs 6 Matematik

elever

Godkända i % Ej godkända, i % Andel elever som ej gjort provet, i %

Delprov A 22 92 4 4

Delprov B 19 79 13 8

Delprov C 20 82 9 9

Delprov D 21 88 4 8

Totalt 85 8 7

(3)

Delprov A Muntlig uppgift beskriva figurer – jämföra area, diskutera, visa och räkna omkrets.

Delprov B Problemslösningsförmåga, begrepp, metod och kommunikation.

Delprov C Begrepp och metod

Delprov D Problemslösningsförmåga, begrepp, metod och kommunikation, miniräknare tillåten

Årskurs 6 Svenska

elever

Delprov A 20 83 13 4

Delprov B-C 19 79 4 16

Delprov C 20 83 4 13

Delprov E 19 79 8 13

totalt 82 7 11

Delprov A Muntlig uppgift Samtal och redogörelse Delprov B-C Läsförståelse Berättande text, Sakprosa Delprov D Skrivuppgift, berättande

Delprov E Skrivuppgift, argumenterande

Årskurs 6 Engelska

elever

Delprov A 20 84 8 8

Delprov B 20 84 8 8

Delprov C 19 79 17 4

totalt 82 11 7

Delprov A Muntlig uppgift

Delprov B Receptiv förmåga, läsa och förstå, lyssna och förstå Delprov C Skrivuppgift

Fokus område 1: Våra elevers resultat Resultatmål

*Grundskolans meritvärde ligger på plats 100 i Sverige-

*Alla elever skall vara behöriga till nationellt program på gymnasiet.

Resultat:

Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå senast hösten 2012. Nivå 3 Qualisområde.

Skolan följer elevernas kunskapsutveckling i samtliga årskurser och ämnen.

Nationella prov i åk 3 och 6 analyseras. Därutöver har specialpedagogen tester inom vissa specifika områden.

Analys av resultat Nationella prov Årskurs 3

Svenska

Endast ett delprov med icke godkänd kravnivå. För att nå ett så bra resultat är det viktigt att fortsätta prioritera läshjälp i de tidiga skolåren. Viktigt att även satsa på skrivträning så att eleverna både tränar att skriva berättelser och faktatexter.

(4)

Matematik

Endast två delprov med icke godkänd kravnivå. Viktigt att vi arbetar varierat så att eleverna möter matematik på olika sätt. Praktisk matematik, kluringar ,

”open” såväl som ”ended” questions, problemlösning med mera. Vi måste ge eleverna idéer om hur man kan tänka på olika sätt. Även arbetet som är inledningen till ekvationer, där man ofta använder bilder istället för x, bör starta tidigt.

Årskurs 6 Svenska

Delprov A Muntligt prov i grupp (20/23). Berätta om fritidsintresse, eleverna fick förbereda sig. Genomfört i grupper om fyra i fungerande konstellationer på relativt jämn nivå. Innehåll, struktur, språk, kommunikation, samtala – ledde till en helhetsbedömning av lärare. Eleverna behöver träna på fokusering, framförande samt att föra fram egna åsikter.

Delprov B-C Läsförståelse – berättande text, faktatext (19/20). Två texter – traditionell läsförståelse som eleverna känner igen från läroböcker. Tolka budskap, läsa mellan raderna. Låg kravnivå.

Delprov D Skrivuppgift – berättande (20/21), delprov E Skrivuppgift –

argumenterande (19/21). Matris med i bedömningsmaterialet. Resultatet visar att eleverna behöver träna på muntligt framförande samt att föra fram egna åsikter.

Engelska

Delprov A Muntlig del (20/22). Parvis, 6-7 pratkort/par. Kunskapsnivåskillnader i korten. Använde diktafon vid inspelning. Flyt och ledighet genomsyrade elevernas samtal. Eleverna tyckte det var roligt.

Delprov B Läsförståelse i tre delar + Hörförståelse (20/22). Skillnad i

svårighetsgrad mellan de tre delarna. Text 1, prepositioner och enkla småord.

Text 2, para ihop uttryck med bild. Text 3, mycket text att läsa, många fallgropar.

Delprov C Skrivuppgift (19/23). Resultatet visar att eleverna behöver mer träning att skriva egna texter, öka ordförrådet, och förbättra grammatiken, t.ex ordföljd.

Matematik

Delprov A Muntlig del (22/23). Grupper med tre elever/grupp – nivåbaserat, 15-20 min/grupp. Tre uppgifter: beskriva figurer – jämföra area, diskutera, visa och räkna omkrets. Använde bedömningsunderlag. Begrepp, metoder, resonemang och kommunikation. Resultaten visar att vi behöver prata matematik, få igång resonemang.

Delprov B (19/22). Provet bedömer problemslösningsförmåga, begrepp, metod och kommunikation.

Delprov C (20/22). Provet bedömer begrepp och metod. Linjal tillåten.

Delprov D (21/22). Miniräknare tillåten. Provet bedömer

problemslösningsförmåga, begrepp, metod och kommunikation. Resultaten visar att vi behöver använda datorns kalkylator i helklass via Smartboard.

(5)

Sammanfattande åtgärder: Arbeta mer med ekvationer. Inte låta läromedlen styra oss helt. Arbeta med tydliga redovisningar för elevernas skull.

Miniräknarens del måste ta större plats.

Åtgärder för utveckling:

Utveckling av specialpedagogiska kartläggningar.

Analysen av nationella prov ligger till grund för fortsatt arbete/pedagogiska planeringar.

Överlämnande av resultat och analyser mellan skolor ska förbättras.

Fokusområde 2: Folhälsa/ Livskvalitet

Resultatmål Ökad samverkan mellan förskola, familjedaghem och

förskoleklass för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun.

Insatser

Policy för övergångar finns i september 2012.

Resultat

Under läsåret har pedagog i förskoleklass träffat alla blivande elever på respektive förskola, familjedaghem eller hem. Rektor i samarbete med

förskolechef inom upptagningsområdet lade fram ett schema för de blivande elevernas besök på skolan som skedde under vårterminen. Överlämning från specialpedagoger till skola har genomförts. Årets förskoleklass har besökt en av förskolorna vid ett tillfälle.

Analys av resultat

Pedagogens besök hos blivande förskoleelever har känts mycket värdefullt.

Upplägget av de blivande elevernas besök på skolan bör vara ett annat.

Åtgärder för utveckling

Pedagogerna i förskoleklassen ska vara med i upplägget av besök till skolan.

Överlämningen från specialpedagogerna bör innehålla mer än TRAS och MIO.

Mål med årets Likabehandlingsarbete: Trygghet och Trivsel nivå 5 Qualis Förankrade metoder finns för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter.

Insats/Arbetsgång

Driver fadderverksamhet Kamratråd

StegVis Klassråd Elevråd Triaden

Rutiner för att hantera konflikter Fler rastvärdar

Resultat

Det finns metoder på skolan för att skapa trygghet och trivsel.

Analys av resultat:

Vi känner oss bekväma med att arbeta med dessa metoder.

(6)

Åtgärder för utveckling dvs reviderade åtgärder som går in i nya Årliga planen:

Rutiner för nyanställda gällande värdegrundsarbetet på skolan. Det ska även gälla icke undervisande personal på skolan.

Fokusområde 3: Dialog

Qualisområde E Delaktighet nivå 4 Resultatmål:

Varje elev utövar successivt ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.

Insatser

• Ledning och personal tar systematiskt med elever i skolans planeringsprocesser. Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet. Nivå 3 Qualis

• Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna och deras föräldrar delaktiga. Nivå 4 Qualis

Resultat

Målet är uppnått. Varje elev utövar successivt ett allt större inflytande över sin utbildning.

I och med de pedagogiska planeringarna har eleverna fått ett större inflytande över undervisningen.

Dock stämmer inte ännu de givna insatserna att ledning och personal systematiskt tar med elever i skolans planeringsprocesser.

Utveckla elevrådets roll när det gäller delaktighet och inflytande i skolans planeringsprocesser.

Utarbeta en gemensam dagordning till klassråden.

Mål utifrån egna behov i verksamheten Barn i behov av särskilt stöd

Mål

Alla elever som behöver stöd ska få det.

Insatser

Resurserna ska fördelas efter behov och kontinuerligt ses över.

Uppdatering av tekniska hjälpmedel sker vid terminsstarten.

Vikarie bör tillsättas när specialpedagog/resurslärare är frånvarande vid planerad ledighet och längre tids sjukdom.

Delutvärdering dec-11

Resurserna fördelades i början av terminen. Efter klasskonferenser har behoven setts över igen och justeras inför vårterminen.

Specialpedagog har analyserat behoven gällande tekniska hjälpmedel.

Vikarier har satts in så långt det varit möjligt vid resurslärares frånvaro.

Resultat

Det blev en utökning av bravkodinsatser under vårterminen när resurslärare

(7)

frigjordes från SVA-undervisning, då det blev elevutflyttning. Ny

resurspedagog på ca 25 % anställdes under våren som främst arbetat i mellanstadiet.

Pedagogerna tycks se en förbättring av barnens läsning efter bravkod.

Insatser av specialpedagog på individuell nivå har gett positivt resultat.

Bestämda datum för utvärdering av behov av särskilt stöd.

En resurspedagog på vardera stadium.

Ännu mer samarbete inom arbetslaget för diskussion om fördelning av resurser.

Qualisområde: Kunskaper och färdigheter Mål

Svenska

1. Årskurs 1-4 – alla i årskurs 4 ska ha nått målen i God läsutveckling 2. Årskurs 4-6 – utveckla sin läsförståelse

Insatser

1. Individuellt läsutvecklingsschema förs för varje elev. Individuellt arbete med de elever som ligger i riskzonen för att inte klara målen i God Läsutveckling. Diagnoser och analys görs för att följa upp resultaten.

2. Arbete med bokcirklar där eleverna hittar nya vägar, gör spännande upptäckter, får ny inspiration och lära sig reflektera och diskutera.

Barn i riskzonen har fått hjälp.

Arbetet med bokcirklar har påbörjats i skolår 5 och 6. I årskurs 4 har man huvudsakligen arbetat med läsförståelse mera traditionellt utifrån läromedel och ambitionen är att börja med bokcirklar under vårterminens början.

Resultat

1. Två elever i årskurs 4 har ej nått målen för God Läsutveckling.

2. Arbetet med bokcirklar har fortsatt i årskurs 5 och 6. Klass 4 har endast haft bokcirkel vid ett tillfälle.

1. Eleverna har fått hjälp i form av resurs, specialpedagog och arbetat med bravkod två gånger i veckan under vårterminen. Eleverna har även arbetat i smågrupper när tillfälle getts med resurspedagog.

2. Enligt pedagogernas bedömning har eleverna i årskurs 5 och 6

utvecklat sin läsförståelse. Eleverna har utvecklat sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur samt formulera sig och kommunicera i tal och skrift.

Årskurs 6 har utvärderat arbetet med bokcirklarna, både enskilt och på gruppnivå, och resultatet föll ut väl.

1. Fortsätta med Bravkod med de elever som ej nått målen för God Läsutveckling. Upprätta åtgärdsprogram för elever som ej når målen.

2. Fortsätta med bokcirklar men även med traditionell läsförståelse.

(8)

Qualisområde: Kunskaper och färdigheter Mål

Matematik

Eleverna ska utveckla sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang.

Insatser

Arbeta med ”open-ended questions”, praktisk och laborativ matematik som viktiga inslag i matematikundervisningen.

Alla klasser har regelbundet arbetat med de öppna frågorna. En allmän reflektion hos pedagogerna är att det ”pratas” matematik mycket mera nu.

Resultat

Pedagogerna anser att eleverna har utvecklat sin förmåga att beskriva sina matematiska lösningar.

Ju längre tiden går desto svårare tycker pedagogerna det är att komma på nya ”open-ended questions”.

Ny input och idéer från Internet (till exempel: ncm.gu.se) och föreläsningar/kurser.

Qualisområde: Arbetssätt och lärarroll Mål

Skolan har en medveten strävan att i undervisningen ge eleverna en helhetssyn genom ämnesintegrering i högre grad.

Insatser

Samarbete i arbetslagen och över klassgränserna. Ta tillvara på varandras kompetenser.

När det gäller samarbetet i arbetslagen har 4-6 fortsatt sitt samarbete och under denna termin har det gällt teknik. Skolår 1-3 har ej hittat formerna för hur samarbetet ska se ut.

Resultat

F-6 har arbetat ämnesintegrerat i och med NTA-lådorna. 4-6 har byggt broar tillsammans där flera olika ämnen ingått. F-2 har samarbetat kring temat

”Livet förr” där ämnesintegrering ägt rum.

Ämnesintegrering är en naturlig del i skolans undervisning och en förutsättning för att hinna med alla kunskapsmål.

Fortsätta arbeta med pedagogiska planeringar i arbetslagen där ämnesintegreringen tydliggörs.

(9)

Qualisområde: Elevernas ansvar för eget lärande Mål

Eleverna känner till och förstår målen i de aktuella ämnena/arbetsområdena.

Insatser

Måldialoger, göra målen synliga i klassrummen.

De flesta pedagoger känner att man först vill bli klar med implementeringen innan man gör målen synliga i klassrummen. Diskussionen handlade även om ifall vi kanske istället ska synliggöra förmågorna som ska bedömas.

Resultat

Ju längre vi har kommit i arbetet med de pedagogiska planeringarna, desto mer har eleverna varit involverade i arbetet med målen.

Processen med implementeringen av Lgr11 fortsätter, både för personal och elever.

Eleverna ska från och med hösten ta ställning hur det går med det egna lärandet genom att göra skriftliga reflektioner och utveckla egna lärstilar.

Qualisområde: Delaktighet Mål

Att eleverna görs ansvariga för (delar av) sitt utvecklingssamtal utifrån ålder och mognad.

Insatser

Eleverna får tid och möjlighet att förbereda sin del i utvecklingssamtalet med handledning av pedagog.

I skolår 5 har eleverna själva hållit i sina utvecklingssamtal. I skolår 6 har eleverna fått göra egna skriftliga reflektioner kring hur de klarat sina

individuella mål samt redovisat detta under sina utvecklingssamtal. I skolår 1 har eleverna hållit i enstaka delar där de fått berätta vad de vill bli bättre på i svenska respektive matte.

Resultat

Både klass 3 och 4 har även hållit i delar av sina utvecklingssamtal under hösten.

Under våren har eleverna i årskurs 3-6 hållit i hela eller i delar av sina utvecklingssamtal.

De pedagoger vars elever har hållit i sina samtal har varit nöjda med resultatet.

Att starta i liten skala för de yngre eleverna.

(10)

Qualisområde: Trygghet och trivsel Mål

Skolan ska skapa en social miljö som ger trygghet och god gemenskap.

Insatser

Driva fadderverksamhet i klass F-3-6, 1-4 och 2-5.

Fadderverksamheten har kommit igång i samtliga klasser. I vissa klasser är arbetet regelbundet inplanerat medan andra klasser arbetar tillsammans någon gång då och då.

Resultat

Alla klasser har bedrivit fadderverksamhet i större eller mindre skala under hela läsåret. Både pedagoger och elever har tyckt samarbetet varit mycket bra.

Skapat trygghet, gemenskap och en ”vi-känsla” på skolan.

Planering och årsplan ska genomföras i början av läsåret.

Verksamhetens helhetsbild av utvecklingsområde som framkommit i redovisningen och som blir nya arbetsområden/mål inför nästa läsår.

Utgå från analysen av nationella prov i arbetet med eleverna och i pedagogiska planeringar.

Fortsätta utveckla övergången mellan förskola och förskoleklass

Se över rutiner för nyanställda samt icke undervisande personal när det gäller värdegrundsarbetet på skolan.

Utveckla elevrådets roll när det gäller delaktighet och inflytande.

Kontinuerligt utvärdera behovet av särskilt stöd.

Fortsätta med Bravkod med de elever som ej nått målen för God Läsutveckling.

Arbeta med läsförståelse.

Skaffa input och ta del av nya idéer i matematik.

Arbeta med pedagogiska planeringar i arbetslagen där ämnesintegreringen tydliggörs.

Träna eleverna i att förstå sitt eget lärande genom skriftliga reflektioner.

Börja träna de yngre eleverna, i liten skala, att ta ansvar för sitt utvecklingssamtal.

(11)

Klippans kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning

Fritidshemmet Holken Läsåret 2011/2012

Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Antal barn ålder 6- 9 år: 64

Antal barn ålder 10-12 år: 19

Antalet barn varierar över tid, i september 2011 hade vi 89 inskrivna barn och i februari 2012 hade vi 76 inskrivna barn.

Antal personal: 6

Personalens utbildning, kompetens och erfarenhet: På fritidshemmet Holken arbetar 6 personal. En förskollärare 50%, en fritidspedagog 75%, tre

barnskötare ( 3x50%) och en lärare med utbildning från Bosnien ( 50%).

Planeringstid/vecka: Personalen har återkommande planeringstid med utvärdering 1½ timme gemensamt, en gång i veckan.

Personaltäthet

Fritidshem antal barn/pedagog: 50,6

Beskrivning av inne och utemiljö: Fritidshemmet är integrerat i skolans lokaler.

Flera rum möjliggör parallella aktiviteter. Skolans idrottshall erbjuder möjlighet till rörelse. Måltider intas i skolans matsal. Utemiljön behöver förbättras.

Renovering av utelekredskap pågår. Intill skolan finns en större gröning.

Fritidshemmet utnyttjar också närmiljön för olika naturaktiviteter.

Skolledarens beskrivning av kvaliteten i verksamheten: Fritidshemmet har under läsåret medvetet arbetar med att skapa en struktur i verksamheten med fler planerade aktiviteter. Centralt i verksamheten är därutöver arbetet med de sociala målen samt med att utveckla barnens delaktighet och inflytande över planeringen av verksamheten.

Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete

Fritidshemmet upprättar mål för verksamheten samt för den årliga planen vid läsårets start utifrån aktuella fokusområden och resultatmål. Personalen har återkommande planeringstid med utvärdering 1½ timme gemensamt, en gång i veckan. Därutöver har vi även möten gemensamt med Klippans kommuns övriga fritidshem. Två studiedagar/läsår då vi målen för det nya läsåret sätts och utvärderas. En Årlig plan för fritidshemmet upprättas vid varje läsårsstart.

Fokusområde 2: Folhälsa/ Livskvalitet

Resultatmål Ökad samverkan fritidshem och förskoleklass och skola, för att skapa en trygg och säker uppväxt för barnen i Klippans kommun.

(12)

Insatser

Fokusområde 2 med resultatmål sattes centralt efter att verksamheten hade formulerat sina mål för läsåret 2011-2012. Fritidshemmet har därmed inte arbetat med området/målet detta läsår.

Resultat Se ovan

Analys av resultat Se ovan

Åtgärder för utveckling Se ovan

Mål med årets Likabehandlingsarbete: Trygghet och Trivsel nivå 5 Qualis Insats/Arbetsgång

Under läsåret 2011-2012 kommer vi att basera vår verksamhet kring samarbete i olika former. Eftersom barnen kommer från olika klasser och gruppsammansättningen är annorlunda på fritidshemmet anser vi att grunden för att lära känna varandra, och förebygga konflikter, bör ske under olika samarbetsformer.

Vi har noterat att vi behöver arbeta med att stödja barnen att hitta nya kamrater, att samarbeta och kompromissa, att hitta meningsfulla

aktiviteter och att finna ro på fritids. Det finns barn som har en fantastisk förmåga att dra med andra barn i lek och detta vill vi att fler barn ska få möjlighet att utveckla.

Våra mål blir därför:

Att skapa en positiv attityd mellan barngrupperna.

Barnen får social kompetens genom samarbetsövningar, lek, samlingar m.m.

Vi för diskussioner och har värderingsövningar med barnen under våra samlingar. Vi pratar och arbetar med konkreta övningar för att respektera allas unika likheter och olikheter.

I vår dagliga verksamhet arbetar vi med konflikthantering. Vi samtalar med barnen kring konflikter, vad som orsakat dem och hur vårt eget beteende påverkar situationer som uppkommer.

Resultat av kartläggning

Vi har haft fortlöpande diskussioner inom arbetslaget. Under och efter de olika gruppaktiviteterna har barnen utvärderat aktiviteten muntligt. Vi anser att vi lyckats arbeta aktivt mot målen. Detta är ett kontinuerligt arbete som kommer att fortsätta.

Eftersom det var ett nytt arbetssätt för både barn och personal fick vi

under året ändra på en del gruppaktiviteter och arbetssätt utefter barnens åsikter. Konflikter sker, vilket i sig inte är konstigt eftersom vi är många olika individer på en begränsad yta. Det vi märker tydligt är att konflikterna minskat och/eller att vi, i personalgruppen, haft förmågan att kunna ta tag

(13)

i konflikterna på ett annorlunda sätt. Som stöd i detta, har vi under vårterminen, haft förmånen att få stöd av en specialpedagog i att hitta olika strategier vid konflikter mellan barn. Metoden att arbeta med

barnen i mindre grupper har möjliggjort att barnen fått större möjlighet att lära känna varandra och fler barn har varit med i aktiviteter. De olika gruppindelningarna har främjat barnens lek, vilket visar sig i att barnen utvecklat sina kreativa sidor. Fler barn i olika åldrar leker tillsammans och fler flickor är i byggrummet. Vi anser att antalet i personalstyrkan möjliggjort vårt arbetssätt. Många begynnande konflikter har kunnat stävjas på grund av fler ögon och styrda aktiviteter.

Åtgärder för utveckling dvs reviderade åtgärder som går in i nya Likabehandlingsplanen:

se konkretiseringarna av arbetet med Trygghet och Trivsel i de redovisade målen nedan.

Qualisområde: Trygghet och trivsel Mål

Att skapa en positiv attityd i barngruppen.

Insatser

Vi gör gruppindelningar där vi använder oss av samarbetsövningar och värderingsövningar.

Resultat

Vi anser att vi delvis uppfyllt målet mot att skapa en positiv attityd i

barngruppen. Barnen har blivit bättre på att samarbeta. Gruppindelningarna har gjorts klassvis och därmed har vi haft färre barn i den grupp vi arbetat med. Små lekgrupper, byggrupper, rörelsegrupper etc. där aktiviteterna kretsat kring samarbete. Vi har även använt oss av samtal i samlingar.

Överlag har samarbetet i de olika gruppkonstellationerna fungerat väl.

Det tog ett tag innan personalen och barnen fick in de nya rutinerna. De äldre barnen hade särskilt svårt att anpassa sig. Efter många försök arbetade vi om arbetssättet i den gruppen så att det blev barnen som planerade och utvärderade aktiviteten tillsammans med pedagogen. De yngre barnen tog snabbt in det nya sättet med att samarbeta inom olika områden. Samarbetet gick bra under själva aktiviteten, men under den ”fria tiden” kunde problem uppstå. Vi upptäckte att barnens förmåga att samarbeta inte alltid var känd för oss.

Barnen har blivit medvetna om begreppet samarbete och är positiva till aktiviteterna som vi tränar med.

Samarbete. Vi upplever att det finns arbete kvar när det gäller negativa attityder och negativt ledarskap i gruppen. Vi har blivit mer medvetna om barnens sociala kompetens genom vårt arbetssätt.

Vi kommer att fortsätta arbetet mot att skapa positiv attityd i barngruppen.

Förändring kommer dock att ske i själva utförandet eftersom arbetslagets konstellation ser annorlunda ut till hösten.

(14)

Mål

Arbeta med konflikthantering.

Insatser

Arbeta med konflikthantering i vår dagliga verksamhet genom att samtala med barnen om konflikter, vad som orsakar dem samt hur vårt eget

beteende påverkar situationer som uppstår.

Resultat

Under hösten hade vi samtal i grupp där vi diskuterade med barnen om konflikter och hur de kan göra när en situation uppkommer. Under året har vi haft större personaltillgång än tidigare vilket gjort att vi kunnat se och ta tag i situationen direkt.

Vi upplever att barngruppen överlag fungerar ganska bra eftersom

fritidshemmets struktur med obligatoriska, återkommande gruppaktiviteter och antalet personal, har möjliggjort de mindre gruppindelningarna. Under en period fick vi handledning av specialpedagog för att klara vissa situationer i verksamheten. Detta var väldigt givande, vilket gav oss både mod och styrka. Under året har vi även haft punktinsatser utifrån olika behov i

verksamheten, vilket resulterat i att bättre stöd till dem som behövt det. Vi upplever att personalen är mer säkra i konfliktsituationer.

Åtgärder för utveckling Fortsatt arbete som tidigare.

Fokusområde 3: Dialog

Qualisområde E Delaktighet nivå 4

Resultatmål: Varje fritidshem arbetar under demokratiska former där barnen har ett reellt inflytande

Göra barnen delaktiga i verksamheten.

Insatser

• Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna delaktiga.

Nivå 4 Qualis

Barnen får gehör för sina förslag på lekar och andra aktiviteter i våra

återkommande samlingar. I dessa får barnen känna sig delaktiga och kan påverka sin fritidsvistelse.

Resultat

Vi har försökt tillgodose barnens önskemål utifrån de förutsättningar vi har.

Önskemålen har kunnat krets kring idrott, lekar, skapande, utflykter, mellanmål m.m.

Eftersom mellanmålet påverkas av kostenheten har vi inte kunnat påverka de önskemålen som uppkommit. Lekar, idrottshall, vissa inköp av material har barnen fått vara med och påverka.

Det är för barnen vi arbetar och vi försöker ge dem olika förutsättningar och inspiration så att det möjliggör att de kan bli ännu mer delaktiga under sin

(15)

dag i verksamheten.

Mål utifrån egna behov i verksamheten Mål

Delaktighet - God föräldrakontakt.

Insatser

Öppet hus – med bildspel.

Uppmana föräldrar att berätta om sitt yrke.

Föräldrar som är aktiva i någon förening, kan vara inom både kultur eller idrott, kan komma och berätta och visa.

Resultat

Vi hade ”Öppet hus” med dokumentationsvisning av verksamheten. I våras hade vi föräldrafika med påskpyssel. Vi har även frågat en del föräldrar om att komma och prata/visa sitt arbete alternativt föreningsverksamhet. Tyvärr har det varit ett svagt intresse. Under påsklovet hade vi dock en förälder som kom och scrappade med barnen.

Vi har varit för passiva i arbetet med att få kontakt med föreningar via föräldrar. De tillfällen som vi bjöd in alla föräldrar uppskattades, av såväl barnen som föräldrarna.

Vi fortsätter med att hålla ett ”Öppet Hus” varje termin.

Mål

Barn i behov av särskilt stöd - Alla barn ska känna sig accepterade för den de är.

Insatser

Kartläggning och diskussioner av barn. Genom samarbetsövningar tränar vi den sociala kompetensen med t.ex. lekar och spel.

Resultat

Vi menar att målet är svårt att mäta, eftersom vi inte säkert kan veta hur barnen upplever saker och ting.

Vi har haft återkommande diskussioner om barn i behov av särskilt stöd under vår planeringstid. Vi har i vissa fall kartlagt en del barn för att kunna se vad som fungerar/inte fungerar. På det viset har vi kunnat stödja barnet bättre. Vi har haft tät kontakt med föräldrar och lärare. Holken har under året haft återkommande lekgrupper, spelgrupper etc. där vi kunnat påverka

gruppsammansättningen, så att alla kunnat vara med och det har barnen upplevt positivt.

Vi upplever att barnen är accepterade av de andra barnen.

Vi behöver formulera mål så att de blir mätbara.

(16)

Mål

Att tillvarata personalens kompetens Insatser

Arbetsområden efter kompetens och vidareutbilda berörd personal inom kompetensområdet.

Resultat

Personalens kompetens har tillvaratagits i aktiviteterna och varje personal har ansvarat för återkommande aktiviteterna under veckan. Däremot har inte all personal haft möjlighet till vidareutveckling inom sitt område.

Vi har uppfyllt målet med att tillvarata personalens kompetens. Målet om kompetensutveckling har bara delvis uppfyllts p.g.a. att en av kurserna blev inställd.

Personalens gemensamma önskemål är att få gå en kurs för att utveckla den skapande verksamheten.

Verksamhetens helhetsbild av utvecklingsområde som framkommit i redovisningen och som blir nya arbetsområden/mål inför nästa läsår.

• Förbättra samarbetet mellan skola och fritidshem.

• Att fokusera på varje individ och lyfta fram dess förmågor.