Innehåll
2 Förvaltningsberättelse 6 Förslag till vinstdisposition 6 Revisionsberättelse 7 Koncernens resultaträkning 8 Koncernens balansräkning 9 Koncernens finansieringsanalys 10 Noter till koncernens bokslut 10 Valutakurser
19 U.S.GAAP
23 Moderbolaget i sammandrag 24 Koncernchefen har ordet 25 Rullningslager
26 SKF Bearing Industries 28 SKF Bearing Services 30 SKF Speciaity Bearings 32 CITTools
34 SKF Component Systems 36 Moderbolagets styrelse 38 Koncernens organisation 39 Koncerndata
42 Aktier och aktieägare
44 sjuårsöversikt SKF-koncernen
Ekonomisk information och rapportering
AB SKF publicerar följande ekono- miska rapporter under 1991:
Bokslutskommunike 27 februari Verksamhetsberättelse 4 april Rapport över första kvartalet 23 april Rapport över första halvåret 8 augusti Rapport över de tre första
kvartalen 24 oktober
Dessa rapporter görs i en svensk och en engelskspråkig version.
Dessutom sammanställs en årlig rap- port, Form 20-F, som insänds till seeurities and Exchange Commission, USA.
Verksamhetsberättelsen och Rapport över första halvåret sänds direkt till de aktieägare som anmält till VPC AB att de vill ha dem. Samtliga rapporter kan dess- utom beställas från AB SKF, Group Public Affairs, under nedanstående adress.
Bolagsstämma
Ordinarie bolagsstämma hålls på SKF Kristinedal, Byfogdegatan 4, Göteborg, tisdagen den 23 april1991, k115.30.
Aktieägare som önskar deltaga i stäm- man skall dels vara registrerade i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken fredagen den 12 april, dels anmäla sig till styrelsen under adress AB SKF, Group Legal, 415 50 Göteborg, senast k112.00 torsdagen den 18 april.
De aktieägare som har aktierna förvaltar- registrerade måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna deltaga.
Omregistreringen skall vara verkställd senast fredagen den 12 april. Vid anmälan till styrelsen, som bör vara skriftlig men även kan ske per telefon 031-37 26 52, uppges namn, adress, telefon- och person- nummer samt aktieinnehav.
Forskningen är ett högprioriterat omrdde inom SKF och en förutsättning för vårt ledarskap. mustratio- nerna i drets verksamhetsberättelse speglar några av de produkter och processer som forskningen har resulterat i.
Utbetalning av utdelning
Som avstämningsdag för rätt till utdel- ning föreslås den 30 april. Om bolagsstäm- man beslutar enligt detta förslag beräknas utdelning komma att utsändas av VPC den 8 maj till dem som på avstämnings-! dagen är införda i aktieboken eller i den förteckning över panthavare m fl som förs i anslutning till denna.
Andelsägare i· SKF Aktiespar- fond och SKF Allemansfond
Liksom tidigare år inbjuds andelsägare i SKF Aktiesparfond och SKF Allemans- fond att närvara vid bolagsstämman, dock utan rösträtt. Anmälan görs antingen genom insändande av den blankett som bifogas inbjudningsbrevet eller per telefon 031-37 26 52 senast kll2.00 tors- dagen den 18 april.
Aktiebolaget SKF, 415 50 Göteborg, Telefon 031-3710 00, Telefax 031-37 28 32, Telex 2350, Telegram KULLAGER
SKF 1990 i korthet
SKF förvärvade under våren Chicago Rawhide med cirka l, 7 miljarder kronor i omsättning och 3 000 anställda. Chicago Rawhide är USAs ledande tillverkare av oljetätningar för fordon och maskiner.
I juni köpte SKFs italienska dotterbolag RFT S.p.A. rörelsen i Gallino Gommas oljetätningsverksamhet. Därmed intog SKF en världsledande ställning inom om- rådet oljetätningar.
En helt ny enhet - CIT Cutting Tool Technology- bildades genom samgåendet mellan SKF Tools och tyska Giinther &
Co. I samband därmed bytte också affärs- området namn till CIT Tools. Den nya
c-. --~hetenfår en årsomsättning på2,4 miljar-
~r kronor och mer än 5 000 anställda.
Försäljning, Mkr
Resultat efter finansiella intäkter ocb kostnader, Mkr
Resultat i kronor per aktie Utdelning i kronor per aktie Medelantal anställda i arbete
• Utdelning enligt styrelsens förslag till vinstdisposition
SKF Hearing Services breddade sitt sortiment av övervakningssystem genom köpet av Dymac i San Diego, Kalifornien, USA. Dymac utvecklar och marknadsför speciella analysmetoder för vibrationsmät- ningar.
Förändrin . . g
1990
1989 i procent21766 25066
+
10.8l 750 2470 -29.1
7.70 13.~
4.25* 4.25
49305 46667
CIT Tools förvärvade i december hu- vuddelen av amerikanska Union Butter- field Corporation, USAs ledande till- verkare av verktyg i snabbstål. CIT Tools fick därmed sin första tillverkande enhet på den amerikanska marknaden och en marknadsandel på lO procent. .
C•"-itf!QN Cul!i'>!l TO<>Is M•y !illatte.-
. Sal"l) Gl;o$oea Requlre(i
IJ:IotKii'IK'Il..n •~:.:W1t:U.:
1\'sl~~~l~, P~t; ·;;~t;~:~
Under året slutfördes förhandlingar om förvärv av två fabriker i tidigare D DR.
Produktionen kommer att samordnas · med SKFs tyska dotterbolag Seeger-Orbis Gm bH.
SKF Bearing Services tillfördes ännu en produkt i sitt sortiment av övervaknings- system när man förvärvade Fixtur-Laser i Mölndal utanför Göteborg. Bolaget ut- vecklar och marknadsför laserbaserad mätutrustning.
Förvaltningsberättelse
SKF-koncemens resultat efter finan- siella intäkter och kostnader uppgick 1990 till1 750 miljoner kronor. Jämfört med 1989 är det en minskning med 7'liJ Mkr.
Koncernens försäljning ökade under verksamhetsåret från 25 066 Mkr till 27 766 Mkr. Av· denna ökning represente- rade de under året gjorda förvärven cirka 1 650 Mkr eller 61 procent.
Efter sju års kontinuerlig tillväxt i värl- dens industriproduktion stagnerade denna under 1990. Ändringen blev både snabb och kraftig. ·
Verksamhetsåret inleddes med en god försäljningsutveckling som gav SKF ett bra första kvartal, ett av de bästa i koncer- nens historia.
Under andra kvartalet började en av- mattning. Denna förstärktes genom !raks invasion av Kuwait första veckan i augusti och i kombination med kraftiga höjningar av oljepriset ledde det till en hämmad konsumtions- och investeringsbenägen- het
Den högre inflationstakten och de höjda räntorna som också följde de stigande oljepriserna ökade ytterligare osäkerheten och oron.
Under andra halvåret försvagades suc- cessivt efterfrågan markant på koncernens produkter. Redan underårets tredje kvar·
tal var försäljningen i volym lägre än under motsvarande period för 1989. · ·
Nedgången i efterfrågan under andra halvåret gällde de flesta marknaderna.
Undantag utgjorde Asia Pacific-regionen som hade fortsatt god tillväxt. Av de övriga marknaderna var det endast Tyskland som hävdade sig, även om tillväxttakten också här mattades.
RuHningslager
För koncernens huvudprodukt, rull- ningslager, blev det en snabb svängning från ett läge med god balans i marknaden och stundtals leveransproblem, till en situation med minskad efterfrågan. Ned- gången gällde de flesta kundsegment och därmed också de flesta lagertyper, d v s inte enbart lager till bilar och vitvaror.
Produktionsneddragningar blev nöd- vändiga och en rad åtgärder vidtogs under hösten 1990. Nyanställningar och övertids- arbete upphörde och korttidsveckor in- fördes vid de flesta av koncernens lager- fabriker. Antalet anställda minskades.
Ytterligare minskningar av produktionen skedde i början av 1991.
Allt var dock inte neddragningar. SKF expanderade också under året. I Indien fortsatte utbyggnaden av koncernens nya fabrik i Bangalare och i Malaysia påbörja-
des byggandet av en helt ny fabrik för rullningslager.
SKF Bearing Industries fortsatte under 1990 genomförandet av det treåriga till- verkningsprojektet MS90- Manufactoring Structure for the Nineties-i kombination med det s k kanalprojektet Projekten syftar till snabbare flöden, kortare omställ- ningstider, enklare planering och lägre kostnader. Den förstärkta konkurrens- kraften blir ett gott stöd i en stramare konjunktur. Projekten skapar också förut- sättningar för en minskning av varulagret.
Verktyg
Det affärsområde som expanderade mest under 1990 var SKF Tools. Affärs- området omstrukturerades vid samgåen~
det med tyska Giinther & Co. SKF har 70 procent och de förra ägarna till Giinther och Co. 30 procent i den sammanslagna enheten. Affärsområdet bytte också namn till CIT Tools. CIT står för Cutting Tool Technology. I slutet av året förvärvades Union Butterfiield, som tillverkar snabb- stålsverktyg i USA.
Komponenter ·
SKF Component Systems stärkte under året sin ställning som tätningsleverantör genom förvärvet av Chicago Rawhide {CR Industries). Detta gav SKF en le-
dande position i världen inom området oljetätningar. Produktema säljs och an- vänds i stor utsträckning tillsammans med rullningslager.
De flesta av affärsområdets verksam- heter påverkades negativt av konjunktur- avmattningen och osäkerheten i Mellan- östemkrisens spår. Undantag utgjorde SARMA och Am pep, som år viktiga leve- rantörer till Europas och USAs civila flyg- industri.
Brasilien
När den brasilianska regeringen i slutet av mars 1990 införde den s k Collor-planen för att hejda inflationen, blev detta börja på en lång och besvärlig period för lande~.._...
industri. Inledningsvis inställde stora delar av tillverkningssektorn sin aktivitet. SKF, som har två fabriker för rullningslager, en verktygsfabrik och en fabrik för fäst- element i Säo Paulo-området, tvingades
· Denna Finita-Element-modell, som skapaJs enligt ett tillvägagångssätt som UJ.Vecklats vid ERC, avslöJar varye svaghet eller overdunenswnerad de/1 den forsta konstruktwnsslassen till en axelbox avsedd for ett höglwsnghetslilg. Konstruletoren specificerar helt enkelt huvuddimensionef11(l såsom tjoc.kleken på plattor och flånsar i axelboxen. Med dessa mgångs·
värden kan del (()kala SKF-bolaget slwpa en full- ständig Finlla-Element·modell och i samarbete med kunden finna den ideala lösningen
till såväl temporära stängningar som upp- sägningar.
Efter vissa tecken på återhämtning un- der sommaren vände utvecklingen åter nedåt under senare delen av året. Infla- tionen tog fart på nytt och stegrade ränte- kostnader fick en negativ påverkan på affärerna. Ytterligare neddragningar samt uppsägningar måste tillgripas. I början av 1991 infördes på nytt löne- och prisstopp för att bromsa inflationsök.ningen. Utveck- lingen i Brasilien innebar för SKF en minskning av resultatet om cirka 275 Mkr jämfört med föregående år.
r ?steuropa
~ Året präglad.~s av omfattande politiska förändringar i Osteuropa. Införandet av marknadsekonomi gav SKF nya möjlig-
" heter, främst i de västligare delarna av det }mla Comecon-området
-~ I Ungern och Tjeckoslovakien har SKF en unik position genom att koncernens helägda försäljningsbolag tilläts verka under
efterkri~tiden. Under verksambetsåret inriktades arbetet framgångsrikt på att akti- vera dessa bolag. SKF beslutade starta egen försäljning i Polen och i Bulgarien öppnades ett representationskontor i slutet av 1990.
SKFs försäljning till Östeuropa utvecklades positivt under året och koncernens ställning på denna marknad stärktes.
För att nå en långsiktigt stark ställning är det också nödvändigt med tillverkning i regionen. SKF arbetar därför med ett antal projekt och alternativ i detta syfte.
SKFförvärvade i böljan av 1991 två fabri- ( ~r .i f d D DR. Fabrikerna tillverkar bl a
-fåsringar och skall samordnas med seeger- Orbis i Tyskland.
J!orskning och utveckling
... 1 Investeringarna i forskning och utveck- ling fortsatte att vara ett högprioriterat område inom SKF. Under verksamhets-- året satsades 534 Mkr mot 498 Mkr 1989.
Bland de olika nya produkter som ledde till marknadsaktiviteter kan följande näm- nas:
• Ett nytt spårkullager med hållare i grafit för användning i miljöer med höga tem- peraturer - upp till350"C. Använd- ningsområdena omfattar transport- anordningar och vagnar som används i ugnar.
• Höghastighetslager med kulor av kera- miskt material för spindlar till verktygs- maskiner.
• Tillsammans med biltillverkare och tillverkare av låsningsfria bromsar
(ABS) utvecklade SKF ett antal sen- sorer som byggs in i hjullagerenheter.
• Ett självsmörjande ledlager med nytt ytmaterial och specialbehandlade glid- ytor, som ger väsentligt längre lager livs- längd. De används i kontrollsystem för helikopterrotorer och i höghastighets- tåg.
• Fräsar har försetts med ett nytt ytbe- läggningsmaterial, TiCN- Titanium earbon nitride, som ger ökad hårdhet och lägre friktion. Fräsarna får 2-4 gånger längre livslängd.
• Med ett nytt fluoroelastomeriskt mate- rial (syntetgummi) samt genom en ny- konstruktion med delvis gummibelagd utvändig yta, nåddes betydande för- bättringar av tätningar till vevaxlar för dieselmotorer. De nya tätningarna, som utvecklats av Chicago Rawbide, tål högre temperaturer samtidigt som de blivit ännu effektivare.
Kontroll av ~rami.ska kulor genomQIJvdndnlng av en hogkiJnslig teknik med fluorescerande ffJTg. E~r
tillllf:rkningen IIISpektero.t kuimntJ i ullravwlett ljus Feltlktlgheter i kulans yta framtrader som grdna och gula fluorescerande miirken. ,
Optisk provning av liitningar for wuius6kning av tiitninp/iippenJ /contalctml!lca. I första fasen QIJ- vands ett hell spektrum av synligt IJUS för ott stJuiera torr /cofllakt. UIJraviolett belyming QIJv4nds sedan fOr att studera smord kontakt, siirslalt mätning av film-
tjodclek. Utvärderingen gors genom btldbearbetning.
OvakoAB
Ovako AB ägs tilllika delar av AB SKF och finska Metra Oy Ab (det nya namnet på den fusionerade koncernen Oy Wärtsilä Ab och Oy Lohja Ab).
Specialstålkoncernens försäljning upp- gick under året till6 005 Mkr (6 595). Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader blev en förlust om -312 Mkr (236). Försämringen berodde i huvudsak på en försvagad efterfrågan och därmed lägre volym. Därtill kom avsättningar om 132 Mkr för förväntade· omstrukturerings- kostnader.
Antalet anställda var 7 359 (8 028).
Hantering av finansieHa risker
Under verksamhetsåret förstärktes resurserna för att aktivera och utveckla den finansiella ri~khanteringen, framför allt inom området valutarisker.
I en koncern som SKF med affärer i de flesta av världens länder och ett omfattan- de internflöde av varor och pengar, på- verkas såväl resultat som eget kapital av . valutornas kursförändringar. Koncernens riskexponering styrs därför från huvud- kontoret, vilket innebär betydande stor- driftsfördelar och möjlighet att utnyttja SKFs finansiella styrka.
· Syftet med den centraliserade linansiefia riskhanteringen är dels att sprida och ba- lansera riskerna, dels att bidra till koncer- nens resultat. Detta åstadkoms bl a genom kurssäkring av flöden och kapital.
Försäljning per
användningsområde 1990
Förbrukare 7%
industri 5%
Flygin- dustri3%
Försäljning
Allmän maskin- industri 15%
Järnvägar 2%
Tung industri 7%
Resultat och utdelning per aktie
(Definition se not l}
~Resultat
!:III Utdelning
Försäljning av
koncernens produkter 1990
Rullningslager 76%
Komponenter 18% Verktyg6%
Resultat
lll!!!t Rörelseresultat - Resultat efter finansiella
intäkter och kostnader Mkr
2 700
2400 J~
2100
l ~
1 800
l
~1500
If
1200 900
- ?
600 300
o
1986 1987 1988 1989 1990
Investeringar
Försäljnin~ per
geografiskt område 1990
Övriga Europa 59%
Sverige 4% Nordamerika 20%
Övriga världen 17%
Kapitalavkastning L
Cv
(Definition se not l) [::J Sysselsatt kapital .. - Totalt kapital
~ Eget kapital 20%
18
±
16 14
/ \
r--12
10
/ / '-\
8 ~l/"
'
6 4 2
o
1986 1987 1988 1989
Medelantal anställda i arbete
(Definition se not l) ll!!!l Sverige
M! ÖVriga länder
1990 l
Jj•
1:
Transaktionsexponeringen uppstår ur koncernens kommersiella betalnings- flöden. Den hanteras genom s k netting samt balansering eller kurssäkring av åter- stående flöden.
Kapitalexponering uppkommer genom att de utländska dotterbolagens tillgångar i lokal valuta är större än skulderna i mot- svarande valuta. Dessa utländska netto- tillgångar balanseras enligt en fastställd modell mot centrala låne- eller andra finansiella transaktioner i berörda valutor.
Detta har i det rådande höga svenska ränteläget en positiv effekt på koncernens finansnetto.
' ..;;...._(oncemens resultat
SKF-koncernens rörelseresultat, efter planenliga avskrivningar med 951 Mkr . (826). sjönk under 1990 jämfört med 1989
1. ·~ed 26.3 procent och uppgick till l 915 . '1\fu (2 599).
Nettot av de finansiella posterna försäm- rades under året till-165 Mkr ( -129), till följd av ökad upplåning för genomförda företagsförvärv. De ökade räntekostna- derna balanserades delvis av positiva ef- fekter av finansförvaltningen som beskri- vits ovan.
Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till l 750 Mkr (2 470), en minskning med 29.1 pro- cent. Till resultatet bidrog rullningslager med l 385 Mkr (2 032), verktyg med 40 Mkr (127) och komponenter med 282 Mkr {328).
Årets skattebelastning, före extraordi- , 'ira poster och därtill hänförlig skatt,
"-'oinfattande såväl betald som latent skatt, uppgick till719 Mkr (989) och motsvarade 41.1 procent (40.0) av resultatet efter
finansiella intäkter och kostnader.
( ·-
1 Minoritetens andel av koncernens resul-
""'tat uppgick ti1126 Mkr (32). Koncernens
andel av resultat i intressebolag blev -133 Mkr(78).
Under året avyttrades andelar i ett före-- tag som tidigare övertagit vissa av bolagets fastigheter i Göteborg. Intäkten härifrån redovisas som en extraordinåT intäkt med 145 Mkr. Avsättningar har gjorts för kost- nader i samband med avvecklingen av plasmaengagemanget med 37 Mkr. Extra- ordinära poster medförde netto en skatte- intäkt om 34 Mkr.
Årets resultat efter extraordinära poster och skatter var l 014 Mkr (l 513).
Resultatet per aktie före extraordinära poster uppgick till7.70 kronor {13.65).
Avkastningen på sygselsatt kapital var 12.7 procent (20.0) och avkastningen på eget kapital7.3 procent (14.0).
Kassaftöde och investeringar
SKF-koncernens verksamheter genere- rade under året ett positivt kassaflöde av l 662 Mkr (2 108) efter ökning av rörelse- kapitalet med 1347 Mkr (1329). Vid slutet av året uppgick varulagret i procent av försäljningen ti1135.0 (33.4). Nyförvärv under året svarade för ytterligare 0.8 pro- centenheter.
Årets investeringar i maskiner och an- läggningar uppgick till1 589 Mkr (l 290).
De största projekten utgjorde liksom före- gående år de pågående omstruktureringar- na inom lagerrörelsen i Europa samt ut- byggnad av rullningslagerkapaciteten i Indien.
Koncernens likvida medel uppgick vid årsskiftet till3 812 Mkr (3 417). Koncer- nens kort- och långfristiga lån ökade sarn- mantaget under året med 3117 Mkr till 7 238 Mkr ( 4 121) huvudsakligen till följd av genomförda företagsförvärv. '
Medelantalet anställda i arbete var 49 305 ( 46 667), varav 4 996 ( 5 305) i Sve- rige (se not 25 »Medelantal anställda i arbete samt löner och ersättningar»). Re- gistrerat antal anställda den 31 december 1990 var 53995, vilket är en ökning med 9 procent. Genom företagsförvärv under året tillfördes koncernen 4 714 anställda.
Moderbolaget
I moderbolagetingår fr o m 1989 endast.
funktioner för koncernens och aff'ars- områdenasledning. Under året genomför-
Den magnetiska vatsketätningen ar en umk typ av llllning, baseradpden magnetisk valska lllllehdlklnde magnetiska partiidar som är kJiidda med ett disperge-
ring~l och darigenom JuJUs i suspension 1 en bärarviiJska. Vätskan attraherllS av ett magnetfäll mellan den stillastående delen och den roterande axeln, sd att den bygger upp en »O-ring av vätska».
Sdlange trycks/aUnoden ar mindre an den magneuska attraknonskraften i vatskan, ar tiitntngen hermetiSkt sluten
des en förändring av den legala strukturen för koncernens verksamhet i Frankrike.
Detta tillsammans med ett flertal interna transaktioner som föregick bildandet av CIT -gruppen medförde betydande en- gångsintäkter för moderbolaget huvudsak- ligen i foriii av utdelningar. Moderbolagets resultat efter finansiella intäkter och kost- naderuppgicksålunda ti111145Mkr(328).
Rörelseresultatet före finansiella poster var 32 Mkr ( -99).
Utdelningsinkomsterna från dotter- bolag var l 040 Mkr (357) och från andra bolag 34 Mkr (32). Nettot av räntor och finansiella kursdifferenser uppgick till 39 Mkr (38). Moderbolagets reserv för avveckling av plasmaengagemanget upp- löstes med 72 Mkr då kostnaderna i mot- svarande mån bars direkt av dotterföretag.
Koncernbidrag lämnades med 161 Mkr och övriga kostnader var 4 Mkr. Netto var extraordiriära poster -93 Mkr (42).
Redovisat årsresultat efter boksluts- dispositioner uppgick till l 068 Mkr (357).
Medelantalet anställda i arbete var 212 (197).
Förslag tiD vinstdisposition
Balanserad vinst fråii föregående år Redovisat årsresultat
Fritt eget kapital
Styrelsen och verkställande direktören föreslår:
att till aktieägare utdelas kr 4.25 per aktie att som kvarstående vinstmedel balanseras
Kr l 303 620 814.50 Kr l 067 874 710.83 Kr 2 371 495 525.33
Kr 480 248 113.00 Kr l 891 247 412.33 Kr 2 371 495 525.33 Resultatet av bolagets och koncernens verksamhet under 1990 och ställningen vid samma års utgång framgår av resultaträkningarna samt balansräkningarna med kommentarer.
Göteborg den 27 februari 1991 Lennart Johansson
AlfÅkerman Holger Boblin Gösta Bystedt
Giovanni Mario Rossignol o Inger stenström
Peter Wallenberg Göran Johansson BengtHaak Mauritz Sablin Per-Olof Eriksson
Revisionsberättelse
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för år 1990. Granskningen har utförts enligt god revisionssed.
Modemolaget
Årsredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.
Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrel- sens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för år 1990.
Koncernen
Koncernredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.
Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer koncernresultaträkningen och koncern- balansräkningen.
Göteborg den 7 mars 1991 OlofHero If
Auktoriserad revisor Price Waterhouse
Åke Gustavsson Nils Brehmer Auktoriserad revisor Öhrlings Reveko AB
Denna revJSIOIISbcr.lttelse hänför SJg till den fullstandJga årsredovisningen som också mnefattar 'årsredoVJSningen fOJ:
moderbolaget
Koncernens resultaträkning
Belopp i miljoner kronor Försäljning
Övriga rörelseintäkter Tillverkningskostnader
Försäljnings-, administrations- och utvecklingskostnader
Avskrivningar enligt plan Rörelseresnitat
Finansiella intäkter och kostnader - netto Resultat efter finansiella intäkter och kostnader
Härtill hänförlig skatt Andel i intressebolags resultat Minoritetsintressens andel i resultatet Resultat efter skatt
Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Härtill hänförlig skatt
Årets resultat
Bokslutsdispositioner Återföring av latenta skatter Minoritetsintressens andel Redovisat årsresultat
1990
27766 164 -19011
not2 - 6053 not3
-
951191.5
not4 165 1750
not5 719 133 26 872 not6 145
not6 37
not5 34
1014
not22 - l 843 not22 327 not22 11 509
1989 25066 305 -16 859 - 5 087
- -
-
-
-
826 2599 129 2470 989 78 32 1527 235 230 19 1513515 181
9
1170 '
1988 21248 177 -14 757 - 4329
- -
-
-779 1560 41 1519 543 37 34 979
979
82 67
o
964
Koncernens balansräkning
Belopp i miljoner kronor · · 1990 1989 1988
TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar
Finansiella omsättningstillgångar not 7 3 812 3 417 3611
Kundfordringar not 8 4 '176 4 941 4 348
Varulager . not 9 9954 8 382 7130
ÖVriga omsättningstillgångar not lO 931 660 669
19673 17 400 15 758
Spirrkontoi Sveriges Riksbank
o
2 3Anlägningstillggar
Långfristiga finansiella tillgångar notll l 077 l 003 821
Aktier och andra värdepapper 760 853 801
Anläggningar not12 9057 7 504 7 032
ÖVriga anläggningstillgångar not13 737 163 174
11631 9 523 8 828
Sunima
tillgångar 31304 26925 24589SKULDEROCHEGETKAPITAL Kortfristiga skulder
Kortfristiga lån notl4 3469 2 417 2890
Leverantörsskulder not15 2324 2117 1930
Kortfristiga skatteskulder not 5 408 597 390
ÖVriga kortfristiga skulder notl6 3375 305f 2 732
9576 8,.182 7 942 Långfmtiga sknlder
Långfristiga lån not17 3769 1704 l 752
Avsättningar till pensioner och
avgångsvederlag not18 3955 3 479 3 088
Långfristiga skatteskulder not 5 1395 1439 1171
ÖVrigalångfristigaskldder notl9 214 295 202
Konvertibelt förlagslån not21 236 237
9333 7153 6 450 Minoritetsintre
I särskilda avsättningar (eget kapitalandel) not22 54 28 - 18
I eget kapital 186 174 143
240 146 125
Eget kapital not22
Aktiekapital 1412 1350 1350
Bundna reserver 3501 3 862 3 790
Fria vinstmedel 4299 3 767 2 913
Särskilda avsättning;rr 2943 2465 2 019
12155 11444 10 (172
Snmma skulder och eget kapital 31304 26925 24 589
Ställda panter not23 1765 1689 l 716
Ansvarsförbindelser not24 1391 1103 1294
Koncernens finansieringsanalys
Belopp l miljoner kronor 1990 1989 1988
Rörelseresultat före avskrivningar på anläggningstillgån
ochgoodwill 2901 3 432 2 350
Extraordinära intäkter och kostnader- netto 108 5
Förändring av rörelsekapital:
Varulager -1572 -1252 420
Kundfordringar 35
-
593 459Leverantörsskulder 2(f7 187 402
Övriga omsättningstillgångar och kortfristiga skulder- netto 53 -1347 329 -1329 248 611
Kassaftöde från verksamheten, före finansiering 1662 2108 2 961
Investeringar i anläggningar -1589 -1290 -1119
Investeringar i anläggningar genom företagsförvärv -1068 - 216
t; örsäljning av anläggningar 67 191 88
1"'--'Försäljning av aktier och andelar- netto 40 26 61
Förändring av övriga anläggningstillgångar 609 -3239 4 -1069 41 -1227
Kassaftöde före finansieUa poster -1577 1039 1734
(--: rioansnetto 165 - 129 41
"""Skatter, inklusive extraordinära 685 - 1008 543
Utdelning till AB SKFs aktieägare 459
-
378 324Utdelning till minoritetsaktieägare 6 8 7
Kassaftöde före finansiering -2892 - 484 819
Minoritetsintressen i CIT 99
Förändring av skatteskulder
-
233 475 80Förändring av låDeskulder 3117
-
521-
285Förändring av övriga finansiella fordringar och skulder - netto 317 302 186
KtiuOöde 408
-
228 428Valutakursdifferenser 13 34 91
Förändring av finansiela omsättningstilgånga 395 - 194 337
Noter till koncernens bokslut
Belopp i miljoner kronor diir annat ej anges.
Not 1- Redovisningsprindper Allmänt
Koncernens bokslut omfattar moderbolaget AB SKF och de företag i vilka AB SKF vid årsskiftet, direkt eller indirekt, kon- trollerade mer än 50 procent av röstetalet. AB SKF och dess dotterbolag tillsammans betecknas som »SKF-koncernen» eller
»koncernen» nedan.
Aktieinnehav i bolag där koncernens röstinnehav uppgår till minst 20 och högst 50 procent, och där koncernen utövar ett väsentligt inflytande betecknas som »Intressebolag».
Alla bolag inom koncernen tillämpar de redovisningsregler som angivits i »The SKF Accounting and Financial Reporting Manuals». Dessa regler baseras i huvudsak på svensk redovis- ningspraxis. De följer även i allt väsentligt de amerikanska reg- lerna för redovisning (U.S. GAAP). Större materiella skillnader mellan svensk praxis och »U .S. GAAP» beskrivs utförligare i not 26 nedan.
Som en anpassning till internationell redovisningspraxis, inkluderas i »årets resultat» inte några bokslutsdispositioner eller differenser som uppkommit till följd av skillnader mellan lokala och koncernens redovisningsprinciper. Av detta följer att även eget kapital är opåverkat av dessa dispositioner. Summan av de utförda dispositionerna, med avdrag för lokalt beräknade latenta skatteskulder, rapporteras som »särskilda avsättningar» inom eget kapital.
Koncemredovisuing- dotterbolag
Koncernbokslutet är upprättat enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att eget kapital i koncernen endast omfattar eget kapital i moderbolaget och den del av eget kapital i dotterbolagen som tillkommit efter förvärvet. skillnaden mellan anskaffningskostna- den för aktierna i ett dotterbolag och detta bolags eget kapital vid förvärvstillfäUet, justerat i enlighet med koncernens redovis- ningsprinciper, redovisas
- som goodwill i balansräkningen om anskaffningskostnaden är det högre beloppet
- som minskning av de förvärvade anläggningstillgångarnas värden om anskaffningskostnaden är det lägre beloppet.
Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade intem- vinster har eliminerats.
Valutakurser
Redoviming av andelar i intres8ebolag
Innehav i dessa bolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
Investeringar i dessa bolag upptas till koncernens andel av bo- lagens eget kapital, beräknad enligt koncernens regler, och koncernens andel av resultatet före bokslutsdispositioner med avdrag för betald och latent skatt.
Omräkning av belopp i utländsk valuta
Boksluten för utländska dotterbolag har omräknats till svenska kronor enligt dagskursmetoden. Samtliga poster i de utländska dotterbolagens balansräkningar har omräknats till svenska kronor med de valutakurser som gällde vid årsskiftet (balansdagens kurs). Resultaträkningarna har omräknats med de genomsnittliga valutakurserna under räkenskapsåret (medelkurs). De omräk- ningsdifferenser som därvid uppstått har direkt påverkat koncer- nens eget kapital.
Boksluten för dotterbolag verksamma i höginflationsländer h;,_
omräknats med den s k monetära/icke-monetära metoden (MIM- metoden). Balansräkningens monetära poster har därvid om- räknats med balansdagens kurs och icke-monetära balansposter, och motsvarande poster i resultaträkningen, har omräknats till historisk kurs (investeringskurs). Övriga resultaträkningsposte• , har omräknats med årets medelkurs.
Omräkningsdifferenserna, vilka har fördelats mellan operativa och finansiella, ingår i årets resultat.
Transaktioner i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats enligt balansdagens kurs. Vinster och förluster som uppstått har delats upp i operativa och finansiella och ingår i årets resultat.
Terminskontrakt
Vinster och förll;lster på tenninskontrakt, vilka ej tjänar som kurssäkring för investeringar i utländska dotterbolag, och ej heller som kurssäkring av åtaganden, har värderats till marknads- värde och ingår i finansnettot.
Resultat- och balansräkningar för utländska dotterbolag i nedanstående länder har omräknats till svenska kronor med följande kurser:
Medellnm; Kurs 31 december
1990 1989 1988 1990 1989 1988
Belgien 100 BEC 17.70 16.36 16.67 18.14 17.43 16.42
Frankrike 100 FRF 108.39 101.57 102.70 110.25 107.10 100.80
Indien 100 INR 33.01 39.11 43.38 30.80 35.90 40.10
Italien 10011L OA9 0.47 0.47 0.50 0.49 0.47
Japan 100 JPY 4.08 4.68 4.79 4.20 4.32 4.89
Kanada lCAD 5.08 5.43 4.96 4.90 5.37 5.15
Nederländerna lNLG 3.24 3.04 3.11 3.32 3.24 3.05
Schweiz l CHF 4.27 3.94 4.19 4.39 4.02 4.07
Spanien 100 ESB 5.77 5.43 5.25 5.86 5.65 5.38
Storbritannien l GBP 10.50 10.54 10.86 10.81 9.95 11.04
USA l USD 5.93 6.44 6.11 5.69 6.21 6.13
Västtyskland l DEM 3.65 3.43 3.49 3.75 3.66 3.45
Kurssäkring
Vinster och förluster på terminskontrakt, vilka tjänar som kurssäkring för nettoinvesteringar i utländska dotterbolag, ingår ej i årets resultat. Dessa vinster och förluster, med avdrag för betald och latent skatt, förs direkt till eget kapital. Därigenom kvittas de mot de omräkningsvinster respektive -förluster som uppstått vid omräkningen av de utländska dotterbolagens resul- tat- och balansräkningar.
Vinster och förluster hänförliga till terminskontrakt, vilka tjänar som kurssäkring av åtaganden, ingår ej i årets resultat utan har balanserats.
Varulager
Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningskostnad och verkligt värde. Verkligt värde avser återanskaffningsvärdet - eller nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre. Kostnaden beräk-
""'--'has i enlighet med den s k FIFO-metoden (först in först ut).
I kostnaden ingår material, arbetskraft och tillverkningsom- kostnader.
Betryggande reserver har avsatts för inkurans. Värdet av {;''-,f?gående arbeten för utomstående har kvittats mot erhållna
'"-....,.torskott.
Anläggnings-och immaterleDa tillgångar
Avskrivningar enligt plan beräknas på tillgångarnas ursprung- liga anskaffningsvärden. Dock görs i vissa länder en lagenlig uppskrivning av anskaffningsvärdet. I detta fall baseras avskriv- ningen på detta värde.
Avskrivningssatserna baseras på tillgångarnas beräknade ekonomiska livslängd, i allmänhet 33 år för byggnader, 10-17 år för maskiner och 4-5 år för verktyg, kontorsinventarier och fordon.
Goodwill skrivs i allmänhet av planenligt över lO år. Goodwill hänförlig till betydande strategiska förvärv skrivs dock av över 20 år. Avskrivningarna ingår i rörelseresultatet.
Patent och liknande rättigheter är upptagna till anskaffnings- kostnad och avskrivs planenligt över sina giltighetstider.
:i\---Leasing
Hyrda tillgångar aktiveras och redovisas som anskaffning av anläggningstillgång om avtalet innebär att i stort sett alla rättig- heter och skyldigheter som normalt karakteriserar ett ägande
:~?verförs till SKF-koncernen. ÖVrig förhyrning kostnadsförs
·' ,.,im.der leasing-perioden.
Forslmings- och utvecklingskostnader
Kostnader för forskning och utveckling belastar resultatet när de uppkommer.
Inkomstskatter
Alla bolag inom SKF-koncernen beräknar inkomstskatter i enlighet med de skatteregler och förordningar som gäller i de länder där vinsten beskattas.
Latenta skatter beräknas enligt s k »deferred method». Detta innebär att latent skatteskuld eller -fordran vid årets utgång är lika med de ackumulerade latenta skatter som påverkat årets resultat. Vid beräkningen har hänsyn tagits till förlustavdrag som kan reducera framtida beskattningsbar inkomst.
Koncernen har valt att ej anta anvisning 96 (FAS %) utfärdad av Financial Accounting Standards Board i USA- (s k »liability method»). Om FAS% antas, kommer inga materiella skillnader att uppstå.
Avsättning har gjorts i koncernen för beräknade skatter på förväntade utdelningar från dotterbolagen till moderbolaget nästkommande år, däremot inte för skattekostnader som kan uppstå vid utdelning av resterande disponibla vinstmedel efter- som dessa förväntas återinvesteras.
OmklassHkeringar
Tidigare presenterade uppgifter avseende 1989 och 1988 har i vissa fall omklassificerats för att överensstämma med 1990 års bokslut.
Definitioner av nyckeltal
Majoriteten av bolagen inom SKF-koncernen rapporterar resultat- och balansräkningar 10 gånger per år. Vid beräkningen av nyckeltal har de faktiska genomsnittsvärden som därvid uppstår använts. Beräkningen av nyckeltal utifrån de värden som presenteras i balansräkningen, kan därför ge värden som avviker från de presenterade.
1. Andel eget riskbärande kapital
Eget kapital ökat med minoritetsintressen och latent skatt på särskilda avsättningar, i procent av balansomslutningen vid årets slut.
2. soliditet
Eget kapital ökat med minoritetsintressen, i procent av balansomslutningen vid årets slut.
3. Avkastning på totalt kapital
Rörelseresultat plus finansiella intäkter minus finansiella omräkningsdifferenser, i procent av genomsnittlig balans- omslutning.
4. Avkastning på sysselsatt kapital
Rörelseresultat plus finansiella intäkter minus finansiella omräkningsdifferenser, i procent av genomsnittlig balans- omslutning exklusive icke räntebärande skulder.
5. Avkastning på eget kapital
Resultat efter skatt, i procent av genomsnittligt eget kapital.
6. Rörelsemarginal
Rörelseresultat plus finansiella intäkter minus finansiella omräkningsdifferenser, i procent av försäljningen. · 7. Kapitalomsättning '
Försäljbing dividerad med genomsnittlig balansomslutning.
8. Resultat i kronor per aktie
Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier.
9. Direktavkastning
Utdelning i procent av börskurs vid årets slut.
10. P/E-tal
Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie.
11. Medelantal anställda i arbete
Totalt antal utförda arbetstimmar av alla anställda dividerade med normal full arbetstid under året.
Not 2 - Forsbi~~K och
lltveckJinK
Forsknings-och utvecklingskostnaderna uppgick 1990 till534, respektive 498 och 414 för 1989 och 1988.
Not 3- Avskrivningar enligt plan
1990 1989 1988
Markanläggningar 6 6 6
Byggnader 102 92 76
Mruilcinerochinventarier 805 674 651
Hyrda tillgångar 29 34 21
Hyresrätter 1 l 3
Uppskrivningar. 8 19 22
951 826 779
Av koncernens planenliga avskrivningar hänför sig 798, 660 och 636 för 1990 respektive 1989 och 1988 till produktionsanlägg- ningar, medan återstoden hänför sig till tillgångar som används inom försäljning, administration samt forskning och utveckling.
Not 4 - F1nansiel1a intäkter och kostilader
1990 1989 1988
Utdelningar 11 lO 11
Ränteintäkter 600 520 683
Räntekostnader 820
-
652 614Finansiella kursdilierenser 4 84 8
Fmansiella omräknings-
differenser (MIM-metoden) 48 77 129
F mansnetto 165 129
-
41Pensionskostnadens räntedet ingår i rörelseresultatet med 298 för 1990 och 209 respektive 185 för 1989 och 1988. Se även not 18 -Pensioner och avgångsvederlag.
I finansiella omräkningsdifferenser ingår finansiella kursdiffe- renser hänförliga till bolag verksainma i höginflationsländer.
Not S -Årets skatter Årets skattekostnad var:
Till resultat efter finansiella intäkter oeh kostnader hänförlig
- betald skatt - latent skatt
Till extraordinära intäkter och kostnaderhänförlig latent skatt Skatt som belastat
årets resultat
1990
580 139 719
34 685
1989
845 144 989
19 l 008
1988
444 99 543
543
Skatteskulder inkluderade i balansräkningen:
1990 1989 1988
skatteskulder att betalas
under nästa år 2.30 512 256
Latenta skatter- kortfristiga 178 85 134 Kortfristiga skatteskulder . 408
sen
390 Latenta skatter -långfristiga 1395 1439 11711803 2036 1561
Latenta skatter på särskilda avsättningar ingår med 353 för 1990, 206 för 1989 och 223 för 1988 som kortfristiga och l 444 för 1990, 1264 för 1989 och l 006 för 1988 som långfristiga.
Latenta skatter uppstår huvudsakligen genom avskrivningar utöver plan, gjorda i vissa dotterbolag.
Utnyttjande av förlustavdrag har reducerat skattekostnaden med 230 under 1990, 76 under 1989 och 55 under 1988.
Förlust som skattemässigt avräknats mot tidigare års vinster reducerade skattekostnaden med 10 under 1990, 17 under 1989 och med O under 1988.
Bolagsbeskattning
. i
Den svenska bolagsskatten uppgick till40 procent både 1990 och 1989 och 52 procent 1988.
Den effektiva skattesatsen för resultat efter finansiella intäkter och kostnader samt extraordinära poster, men innan andel av resultat i intressebolag och minoritetsintressen, uppgick till 37 procent 1990, 40 procent 1989 och 36 procent 1988. Den huvudsakliga skillnaden mellan den lagstadgade skattesatsen och den effektiva beskrivs nedan (i procent):
Skattesats i Sverige
Skillnad mellan skattesatsen i Sverige och den normala skattesatsen för utländska dotterbolag
Icke skattepliktiga intäkter -netto
Utnyttjade förlustavdrag Öloting av outnyttjade
förlustavdrag ÖVrigt
Effektiv skattesats Effektiv skattesats exkl
extraordinära poster Vinstdelningsskatt
1990 40
4 7 - 14 13 l 37 41
1989 40
5 5 3 5 2 40 40
1988 52
9
3
o
Vinstdelningsskatt är en svensk bolagsskatt som introducerades 1984. Vinstdelningsskatt beräknas på reala snarare än nominella vinster. Vid beräkning av beskattningsunderlaget för vinstdel- ningsskatten tas hänsyn till inflationen och vissa andra avdrag görs som också påverkar beskattningsbar Vinst. Vinstdelningsskatten ät 20 procent av den på. detta sätt beräknade vinsten och är avdragsgill påföljande år vid beräkning av både bolags-och vinstdelningsskatt.
Inget svenskt bolag inom sKF-koncernen har att betala vinst- delningsskatt för 1990. Ej heller betalades någon för 1989, medan skatten var obetydlig 1988. Vinstdelningsskatten slopas från 1991.
Förlustavdrag .
Moderbolaget och vissa dotterföretag, främst i Storbritannien, Frankrike, USA och Mexiko hade den 31 december 1990förlust- avdrag som uppgick till742, 811 för 1989 och 967 för 1988 och som
' '
kan användas till att reducera framtida beskattningsbar inkomst.
Dessa förlustavdrag förfaller enligt följande:
1991 36
1992 77
1993 74
1994
62
1995 37
1996 och senare 456
Utöver dessa förlustavdrag har koncernen outnyttjade avdrag på 555 för 1990, 77 för 1989 och 150 för 1988 som har reducerat latenta skatteskulder. Dessa kan användas till att reducera fram- tida beskattningsbar inkomst. Då dessa avdrag redan reducerat den latenta skatteskulden innebär dock utnyttjandet av dessa avdrag inte någon minskad skattebelastning totalt sett för kon- 't\_,cemen.
Dessutom hade moderbolaget den 31 december 1990 outnytt- jade skatteavdrag som uppgick till347 för 1990, 173 för 1989 och 228 för 1988 avseende lämnad aktieutdelning, s k Annell-avdrag.
;-.Jlessa förfaller löpande t o m år 2011 och minskar enligt svensk
~,_)kattelagstiftning beskattningsunderlaget Not 6 - Extraordinära intäkter och kostnader
1990 1989 1988 Extraordinära intäkter:
Vinst vid försäljning av fas tig-
hetsbestånd i Göteborg 145 235
145 235
Extraordinära kostnader:
Avveckling av engagemang
inom plastrnateknologi -37 -230
- 37 -230
Not 7- FinansieDa omsättningstilig
r~ 1990 1989 1988
·• 1
.,...Kassaochbank 742 1192 1628
Obligationer och andra
värdepapper 459 353 321
Reverslån 7 652 635
~~~)tatsskuldväxlai-, stats-
,. -"" obligationer 645 480 608 ÖVrigakortfristigafinansiella
fordringar 1959 740 419
3812 3 417 3611 Kassa och bank inkluderar placeringar hos banker med 286 för 1990 och 773 respektive 1 284 för 1989 och 1988.
Not 8 -Kundfordringar
1990 1989 1988
Växelfordringar 572 630 624
Kundfordringar 4573 4465 3 844
5145 5 095 4468 Reserv för osäkra fordringar - 169
-
154-
1204976 4941 4348 Avsättning till reserv för osäkra fordringar som belastat resulta- tet uppgick till45 för 1990. 1989 och 1988 var beloppet 40 respek- tive 27.
Not 9- Varulager
Efter avdrag för avsättning för inkurans uppgick varulagret den 31 december till:
1990 1989 1988
Färdiga varor 6401 4 876 4236
PTodukteriarbete 2217 2209 1930
Råmaterial 835 862 582
Förbrukningsmaterial 501 435 382
9954 8 382 7130 Not 10-ÖVriga omsättningstillgångar
1990 1989 1988
Förskott tillleverantörer 114 41 21
Förutbetalda kostnader 1.85 135 107
Upplupna intäkter 218 136 151
ÖVriga kortfristiga fordringar 414 348 390
931 660 669
Notll Långfrimga finansieDa tillgångar
1990 1989 1988 Långfristiga finansiella
fordringar 1069 999 806
Obligationer och andra
värdepapper 8 4 15
1077 1003 821
Not 12- Anläggningar
1990
Anskaff- nings- kostnad
Mark 386
Markanläggningar 210
Byggnader 3675
Maskiner och inventarier 13815
Hyrda tillgångar 256
Hyresrätter 31
Uppskrivning 459
18832
Netto 8985
Förskott tillleverantörer 72
9057 Hyrda tillgångar består av följande:
1990
Mark 7
Byggnader 73
Maskiner och inventarier 176
256
Not 13 - Övriga anläggningstillgl\ngar
1990
Anskaff- mngs- kostnad
Goodwill 711
Patent och liknande rättigheter 47
758 638
Investeringar, övrigt 99
737
Not 14- Kortfristiga lån
1990 1989 1988
Banklån 2680 1577 1645
Kortfristig marknadsupplåning 408 236 209
~gakortfristigalån 62 139 268
3150 1952 2122 Kortfristig del av långfristiga
lån 319 465 768
3469 2 417 2890 Det högsta skuldbeloppet, exklusive amorteringsdelen av de långfristiga lånen, vid något månadsskifte var 4 013 för 1990, 2 480 för 1989 och 2 736 för 1988_ Genomsnittligt utestående belopp per månadsskifte var 3 001 för 1990 och 2 254 respektive 2 362 för 1989 och 1988. Vägd genomsnittlig ränta var 11.6 procent 1990,11.3 procent 1989och 9.0 procent 1988. Räntan per den 31 december 1990 var 10.5 procent. Utestående genomsnitt- liga belopp och vägda genomsnittliga räntor har beräknats på utestående belopp vid slutet av varje månad.
1989 1988
Aclrumu- Ackumu- Ackumu-
lerade lerade lera de
avskriv- Anskaff- avsknv- Anskaft- avskriv-
Dingar nings- rungar Dings- Dingar
enlplan kostnad enlplan kostnad enlplan
2 254 2 221 2
133 205 125 195 113
1622 3192 1472 3 018 1398
7734 11890 6 892 10 621 6 071
129 255 100 254 95
lO 12 10 11 8
217 466 205 615 247
9847 16274 8 806 14 935 7 934
7 468 7 001
36 . 31
c
7504 7 032
1989 1988
7 7
77 74
171 173
255 254
1989 1988
Aclrumu- Aclrumu- Ackumu-
ler ad e lera de le rad e
avsknv- Anskaff- avsknv- Anskaff- avsknv-
nmgar rungs- rungar mngs- rungar
enlplan kostnad enlplan kostnad enlplan
83 96 27 84 21
37 38 30 48 26
120 134 57 132 47
77 85
-
86 89
163 174
Den 31 december 1990 fanns beviljade men ej utnytt)ade krediter hos finansieringsinstitut i vissa länder där SKF-koncernen bedriver verksamhet. Dessa uppgick till2 814 exklusive dem som nämns nedan. Av beloppet var ca 97 procent tillgängliga i andra valutor än svenska kronor. På de löpande kreditfaciliteterna utgår i vissa fall en kreditavgift på mellan 0.03 procent och 1.5 procent av det totala beviljade beloppet. I andra fall utgår en löftesprovi- sion ( rommitment fee) på mellan O .02 procent och 2. O procent av den oanvända delen av krediten.
Vid årets slut hade koncernen härutöver långfristiga ej utnytt- jade kreditlöften på 1_846 som förfaller 1994-1995_
Not 15 - LeverantörsskuJder
1990 1989 1988
Växelskulder 239 249 186
~v erantörsskulder 2085 1868 1744
2324 2117 1930 Not 16 - Övriga kortfristiga skulder
I övriga kortfristiga skulder ingår upplupen semesterersåttning med 433 för 1~90. 1989 respektive 1988 var motsvarande belopp 392 och 326. Aven upplupna arbetsgivaravgifter ingår med 468, 429 samt 350 för 1990 respektive 1989 och 1988.
Not 17- Långfristiga lån
Långfristiga lån per 31 december, exklusive belopp som för- faller till betalning inom ett är, uppgår till:
f;--! 1990
""'obligationslån ( förfalloår 1992-2005)
räntesatser 7.3-15 .O procent*
'"'Banklån ( förfalloår
289
\Ii t 1992-2004)
'""' räntesatser 2.5-18.4 procent* 3 168
Övriga lån ( förfalloår 1992-2004)
1989 1988
194 165
1222 1264
räntesatser 1.9-18.3 procent* 312 288 323 --3~7~~=---~1=7~~--~1~~~2
> 31 december 1990
De belopp som förfaller till betalning inom ett år inkluderas i kortfristiga lån (se not 14).
De långfristiga lånen, fördelade per valuta, var:
Valuta: 1990 1989 1988
Franska francs 476 252 276
Tyskamark 271 115 48
Indiska rupies 281 133 98
eTtalienska lire 494 336 291
t\ ...
apanska y en 106 56 39Engelska pund 125 12 50
Svenska kronor 153 206 260
Schweizerfrancs 32 43 259
, ~erikanska dollar 1629 361 303
~!Wvriga valutor 202 258 217
37~ 17~ l 752 Långfristiga lån per 31 december 1990 skall amorteras enligt följande:
1992 1993 1994 1995 1996
1997 och senare
l 093 683 331 l 015 178 469 3 769 Vissa lånevillkor innehåller begränsningar som främst avser ytterligare pantförskrivning av anläggningstillgångar, storleken av ytterligare upplåning samt betalning av utdelningar inom koncernen.
För långfristiga lån hade säkerhet per den 31 december ställts med l 020, 745 och 632 för 1990 respektive 1989 och 1988.
Not 18 - Pensioner och avgångsvederlag
Årets kostnad för pensioner och avgångsvederlag uppgick till 547 för 1990, 514 för 1989 och 336 för 1988. Råntedelen i årets pensionskostnad ingår med 298, 209 och 185 för 1990, 1989 och 1988. Räntan har beräknats på genomsnittet av ingående och utgående pensionsavsättningar. De räntesatser som använts är 12.1 procent för 1990, 9.5 procent för 1989 och 10.0 procent för 1988 avseende indexreglerade svenska pensioner och 3.5 procent för 1990, 1989 och 1988 avseende pensionsförpliktelser uttryckta i fasta belopp. För de tyska bolagen, som står för 62, 66 och 65 procent av koncernens pensionsskuld för respektive år, har räntesatser om 8. 9, 7 .l och 6.0 procent använts för 1990, 1989 och 1988.
Not 19 - ÖVriga långfristiga skuJder 1990 Skulder för aktiverade
leasingkontrakt Övrigt
Not 20 -Hyrda tillgångar
78 1.36 214
1989
101 194 295
1988
103 99 202
Framtida minimiåtaganden avseende finansiella leasingavtal och övriga ej uppsägningsbara (inom ett år) leasingavtal uppgick den 31 december 1990 till:
FinilllliLella övnga
Ieasmgavtal leasingavtal
1991 42 347
1992 29 281
1993 21 205
1994 11 152
1995 10 133
1996 och senare 36 1033
149 2151 Avgår: ränta, skatt, underhåll
och försäkring -34
Nuvärde av minimibetalningar
enligt finansiella leasingavtal 115
Avgår: kortfristig del - 37
Långfristig del 78
Övriga leasingavtal innefattar bland annat de fastighetsförsälj- ningar som genomfördes 1990, 1989 och 1987 rörande delar av moderbolagets fastighetsbestånd i Göteborg.
Nettokostnaden för leasingavtal var 226 för 1990 respektive 24 7 och 222 för 1989 och 1988. Villkorade hyror och intäkter frän uthyrning i andra hand var obetydliga ~n der 1990, 1989 och 1988.
Not 21- Kobverb"belt förlagslån
I oktober 1984 upptog AB SKF ett konvertibelt förlagslån på 237. Lånet var riktat till anställda vid AB SKF och dess dotter- företag i Sverige, samt SKF Aktiesparfond och SKF Allemans- fond.
Under 1989 och 1990 har förlagsbevisen, med ett nominellt · värde på 190 kronor, antingen konverterats till B-aktier enligt nedanstående beskrivning eller inlösts. Konverteringskursen var 47.50 kronor efter den aktieuppdelning på 4:1 som genomfördes under 1989.
Under 1990 utgavs 4 867 044 bundna och 101194 fria B-aktier till följd av konvertering.
Under 1989 ökade antalet bundna respektive fria B-aktier med 29 018 och 2 300 genom konvertering.
Not 22 -Eget kapital Aktiekapital
Aktiekapitalet per 31 december 1990 hade följande samman- sättning (nominellt värde 12.50 kronor per aktie):
Antal ute- Totalt nomi- stående aktier nelltbelopp
A-aktier, fria 80 640 l
A-aktier, bundna 49 175 692 615
B-aktier, fria 41 008 274 512
B-aktier, bundna 22 734 950 284
112 999 556 1412 Genom seriebeteckningarna A och B särskiljes aktiemas röstvärde. En A-aktie äger en röst och en B-aktie en tusendels röst Utländska medborgare och därmed jämställda kontroll- subjekt får genom teckning eller överlåtelse endast förvärva fria aktier. Den 23 maj 1989 genomfördes en aktieuppdelning, varvid aktieägarna för varje aktie erhöll fyra nya av samma slag.
Bundna reserver
I Sverige och vissa andra länder, där sKF-koncernen är verk- sam, har moderbolaget och dess dotterbolag bundna reserver som enligt lag inte får disponeras för utdelning.
Enligt den svenska aktiebolagslagen måste lO procent av årets vinst avsättas till reservfonden (ingår i bundna reserver) tills denna uppgår till20 procent av aktiekapitalet
Även överkurs som erlagts vid emission av nya aktier skall överföras till reservfonden.
I många länder där uppskrivning av tillgångar tillåts måste ett belopp motsvarande uppskrivningen överföras till bundna reserver.
Fria vinstmedel
Beloppet omfattar de vinster som är disponibla för utdelning från moderbolaget och de som fritt kan överföras från dotterbolag till moderbolaget inom ett år. Beloppet har minskats med even- tuella ackumulerade förluster i andra dotterbolag. Vid bestäm- mande av de belopp som fritt kan överföras har hänsyn tagits till valutarestriktioner och andra legala hinder men inte till respektive dotterbolags finansiella situation.
Bokslutsdispositioner och särskilda avsättningar Allmänt
skattelagstiftningen i Sverige och vissa andra länder ger företag möjlighet till konsolidering genom avsättningar till obeskattade reserver. Företagen kan sålunda i viss utsträckning disponera redovisade vinster så att de stannar kvar i rörelsen utan att omedelbart beskattas.
Under rubriken bokslutsdispositioner redovisas i resultat- räkningen sådana avsättningar av årets resultat som gjorts i konsolideringssyfte. I balansräkningen redovisas det ackumule- rade värdet av dessa avsättningar under rubriken särskilda avsätt- ningar.
Även skillnader mellan rapportering i lokalt bokslut och rapportering för koncernredovisningsändamål behandlas i kon- cernresultaträkningen som bokslutsdispositioner och i koncern- balansräkningen som särskilda avsättningar.
Varulagerreserv
Skattemässigt avdragsgilla avsättningar gällande varulager vilka skett utöver faktiskt nedskrivningsbehov.
Investeringsfond
Vissa länder har skattelagar som tillåter
att
vinster vid försälj- ning av anläggningstillgångar reserveras för att användas för nedskrivning av nyanskaffade anläggningstillgångar. I vissa länder tillåts vidare att viss del av årets resultat före skatt avsätts till investeringsfond.Ackumulerade avskrivningar utöver plan
I vissa länder ~åter reglerna för beskattning ofta en snabbare avskrivning än den planenliga.
ÖVriga reserver
Beloppet avser huvudsakligen de ackumulerade skillnaderna mellan lokala bokslut och rapportering för koncernredovisnings- ändamål.
Teckningsoptioner
Koncernen har under 1990 ställt ut 11 000 000 teckningsoptio- ner. Varje teckningsoption medför rätt att teckna en ny bunden B-aktie till en kurs av 190 kronor. Anmälan om teckning kan ske under tiden 1 juli 1993 till och med 30 juni 1995.
Analys av förändringar i eget kapital
e
1990 1989 1988
Aktiekapital vid årets början 1350 1350 1350
Konvertering av förlagslån 62
o
Aktiekapital vid årets slut 1412 1350 1350 Bundna reserver vid årets
början 3862 3790 3 361
Konvertering av förlagslån 174 1
Omräkningsdifferenser 84 187 223
ÖVerföring mellan bundna
reserver och fria vinstmedel 451. 116 652 Bundna reserver vid årets slut 3501 3 862 3 790 Fria vinstmedel vid årets
början 3767 2913 2837
Redovisat årsresultat 509 1170 9 . ,
Utdelning till aktieägarna 459 378
-
324Omräkningsdifferenser 31 54 88
Överföring mellan fria vinst-
medel och bundna reserver 451 116 - 651 Fria vinstmedel vid årets slut 4299 3 767 29(""~ Särskilda avsättningarvid
årets början 2465 2 019 2084
Bokslutsdispositioner 505 343 15
Omräkningsdifferenser 27 103 80
Särskilda avsättningar vid
åretsslut 2943 2465 2 019
Summa eget kapital vid
åretsslut 12155 11444 10072
