Andelsägare i SKF Aktiesp~- ( fond och SKF Allemansfond

InnehåR

2 Förvaltningsberättelse 6 Förslag till vinstdisposition 6 Revisionsberättelse 7 Koncernens resultaträkning 8 Koncernens balansräkning 9 Koncernens finansieringsanalys 10 Noter till koncernens bokslut 10 Valutakurser

19 Moderbolagets resultaträkning 19 Moderbolagets balansräkning 20 Moderbolagets finansieringsanalys 21 Noter till moderbolagets bokslut 24 Koncernchefen har ordet 25 Rullningslager

26 SKF Bearing Industries 28 SKF Bearing Services 30 SKF Speciaity Bearings 32 SKFTools

34 SKF Component Systems 36 Moderbolagets styrelse, revisorer

ochledning

38 Koncernens organisation 39 Koncerndata

42 Aktier och aktieägare

44 Femårsöversikt SKF-koncernen

Ekonooöskinfonnaöon och rapportering

AB SKF publicerar regelbundet följ ande ekonomiska rapporter:

Bokslutskommunike, februari Verksamhetsberättelse, april Rapport över första kvartalet, april Rapport över första halvåret, augusti Rapport över de tre första kvartalen,

oktober

Dessa rapporter görs i en svensk och en engelskspråkig version.

Dessutom sammanställs en årlig rap- port, Form 20-F, som insänds till Securities and Exchange Commission, USA.

Verksamhetsberättelsen och Rapport över första halvåret sänds direkt till de aktieägare som anmält till VPC AB att de vill ha dem. Samtliga rapporter kan dess- utom beställas från SKF Group Public Affairs under nedanstående adress.

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls på SKF Kristinedal, Byfogdegatan 4, Göteborg, torsdagen den 26 april1990, k115.30.

Aktieägare som önskar deltaga i stäm- man skall dels vara registrerade i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken torsdagen den 12 april, dels anmäla sig till styrelsen under adress AB SKF, 415 50 Göteborg, senast kl12.00 måndagen den 23 april. De aktieägare som har aktierna förvaltarregistrerade måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna deltaga. Ororegistre- ringen skall vara verkställd senast tors- dagen den 12 april. Vid anmälan till styrel- sen, som bör vara skriftlig men även kan ske per telefon 031/37 26 52, uppges namn, adress, telefon- och personnummer samt aktieinnehav.

SKFs investeringsprogram omfattaralla verksamhets- omrtfden i koncernen, frtln utbildning till förvärv.

Årets bildmaterial ger n4gra exempel pd 1989 års investeringsaktiviteter.

Utbetalning av utdelning

Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås den.2 maj. Om bolagsstämman beslutar enligt detta förslag beräknas ut- delning komma att utsändas av VPC den 9 maj till dem som på avstämningsdagen ··

införda i aktieboken eller i den förtecknirig-- över panthavare m fl som förs i anslutning till denna.

Andelsägare i SKF Aktiesp~- ( fond och SKF Allemansfond

Liksom tidigare år inbjuds andelsägare i SKF Aktiesparfond och SKF Allemans- fond att närvara vid bolagsstämman, dock utan rösträtt. Anmälan görs antingen genom insändande av den blankett som bifogas inbjudningsbrevet eller per telefon 031/37 26 52 senast kl12.00 mån- dagen den 23 april.

Aktiebolaget SKF, 415 50 Göteborg, Telefon 03113710 00, Telefax 031/37 28 32, Telex 2350, Telegram KULLAGER

SKF i korthet

D

I november 1989 invigdes SKFs nya fabrik i Bangalare i södra Indien.

Samtidigt fattades beslut om ytter- ligare en fabrik i anslutning till den nya. Satsningen i Indien innebär totalt en investering om 800 Mkr.

D

Nästa stora steg i SKFs satsning på Sydostasien blir en ny fabrik i . Malaysia. Beslutet togs i februari 1990 och fabriken skall stå klar om två år. Projektet är kostnadsberäknat till1 000 Mkr.

D

SKF

&

Dormer Too/s (Sheffield)

nya fabrik

i

Holbrook i England innebar en investering om 60 Mkr och höjer såväl kapaciteten som produktiviteten för spiralborrar.

D

I januari 1990 blev förvärvet av italienska Cojler

& C.

S.p.A. klart.

Bolaget, som ingår i affärsområdet SKF Too/s, är marknadsledare

i

Italien på borrar

i

snabbstål och tillför affärsområdet en årsförsäljning om ca100Mkr.

D

Den av SKF utvecklade nya livs- längdsteorin för rullningslager blev praktiskt tillämpbar för konstruk- tören

i

och med SKFs nya huvud- katalog, som lanserades på Hannovermässan 1989.

D

Den större bärförmågan hos det nya sfäriska rullagret, som SKF introdu- , cerade

i

slutet av 1989, ger en väsentlig ökning av 4en nominella livs- längden och möjliggör bl a kompaktare konstruktioner.

Förändring 1988 1989 i procent

Försäljning, Mkr 21248 25 066

+

18.0

Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader, Mkr 1519 2470

+

62.6

Resultat i kronor per aktie 9.05 14.15 Utdelning i kronor per aktie 3.50 4.25*

Medelantal anställda i arbete 43 331 46 667

Förvaltningsberättelse

SKF-.koncemens resultat efter finansiella intäkter och kostnader förbättrades med 62.6 procent till2 470 miljoner kronor 1989 från l 519 Mkr för verksamhetsåret 1988. Försäljningen ökade under samma penod med 18.0 procent, till 25 066 Mkr från 21 248 Mkr.

Koncernens försäljning påverkades positivt av den fortsatta tillväxten i världs- ekonomin. I likhet med tidigare år var det väsentliga skillnader mellan de tre stora handelsblocken. Japan låg i topp och hade en tillväxt på närmare 5 procent. Därefter följde Europa med 3.5 procent och USA med 3 procent. BNP-tillväxten inom hela OECD-området stannade vid drygt 3 procent.

Industriproduktionen, som är en god mätare av världsmarknaden för rullnings- lager, fortsatte att öka för sjunde året i rad.

Ökningstakten 1989 var dock lägre än 1988. Bilden var också här splittrad bland de stora industriländerna. Västtyskland, Frankrike och Spanien ökade med drygt 4 procent. Japan fortsatte på en nivå för sig på över 6 procent medan USA stan- nade på dryga 3 procent.

Stark utveckling i Europa ·

Den europeiska industrin hävdade sig väl under året vilket var gynnsamt för SKF som har två tredjedelar av sin försåljning inom Europa. Dessutom ökade marknads- andelarna inom de tre produktområdena, rullningslager, verktyg och komponenter, vilket också bidrog till den positiva utveck- tingen.

2

SKFs rullmngslagerrörelse, som svarar för 85 procent av koncernens totala försålj- ning, hade en god utveckhng i ett gynn- samt ekonomiskt khmat.

Goda bidrag till forhattringen lämnade också en effektivare produktionsutrust- ning, framgångar i de större ratlonalise- ringsprojekten och en allt båttre fun- gerande organisation.

Motorn i ekonomin var efterfrågan på investeringsvaror. För SKF innebar det en ökad försaljning av mellanstora och större

·rullningslager, vilka har en bättre lönsam- het än små rullningslager till konsumtions- varor.

Fortsatt god balans i mllningslagennarknaden

Den balans mellan utbud och efterfrågan på rullningslager som nåddes 1988, efter många års överkapacitet, rådde i stort sett även under 1989. Undantag förekom själv- fallet och för vissa lagervarianter uppstod en bristsituation. På USA-marknaden uppstod bitvis överkapacitet till följd av den amerikanska bil- och lastbilsindustrins starka produktionsminskning.

Nytt projekt i tillverkningen

Verksamhetsåret 1989 startades ett projekt med arbetsnamnet Manufacturing Struc- ture for the Nineties. Projektet syftar till att ytterligare renodla fabrikerna för en viss produkttyp. Varje fabrik får dårmed färre lagerslag att tillverka och följaktligen bättre fokusering på sitt eget sortiment.

Detta ger högre utnyttjandegrad av ma- skinparken, ökad flexibilitet och bidrar till att minska varulagren. Allt detta för att stärka koncernens konkurrenskraft.

Under 1989 genomfördes en tredjedel av denna omstrukturering. Tro~ dessa omfattande förändringar i verksamheten, lyckades SKF Bearing Industries öka sin produktion väsentligt under året. Denna volymökning och den höga förändrings- takten ledde emellertid till kostnads- ökningar över det normala. Projektet beräknas vara klart i sina huvuddrag 1991.

Försäljning per

användningsområde 1989

Förbrukare 7% Industridistributörer Fordons- 34_%

l

Personbilar 14%

Elektrisk industri 6%F1 .

Allmän

maskin- Järnvägar 2%

ygm- industri

dustri 4% 12% Tung industri 6%

Steyr utvecklas positivt

Rörelsen i österrikiska Steyr Wälzlager, ,~\

som SKF förvarvade på senhösten 1988, ~j bar nu haft sitt forsta hela verksamhetsår inom SKF-koncernen.

Resultatet överträffade förvantniogama och bolaget redovisade en väsentlig resul- tatförbättring. Serlan SKF tog över rörel- sen har bolaget utvecklats väl, bl a tack vare de rationaliseringsprogram som in- letts.

Försäljning

Försäljning per produktområde 1989

Rullningslager 85%

Verktyg 5%

Komponenter 10%

Dumpingärendet i USA

- \ntidumpingprocessen i USA, i vilken

'-JKF

blev indragen under 1988, avgjordes i maj 1989. Alla lagertillverkare i nio länder med export till USA- England, Frank- rike, Italien, Japan, Rumänien, Singa- pore, Sverige, Thailand och Västtyskland - befanns enligt det amerikanska beslutet ha dumpat tre av sex undersakta lagerslag på USA-marknaden. SKF överklagade beslutet.

Ert konsekvens av dumpingbeslutet blev att SKFs amenkanska enheter nu vid varje importtillfalle måste deponera ett belopp hos de amerikanska tullmyndighe- terna. Depositionens storlek är beroende av lagerslag och ursprungsland.

I maj 1990 kommer SKF att begära att -•ä tillbaka de depositioner som gjorts un- -Jer perioden november 1988-april1990.

Återbetalning sker i den mån de ameri- kanska myndigheterna accepterar SKFs påståenden och bevisning om att SKF ej

~1umpat under den aktuella perioden.

- v

avsett utfallet av denna begår an kommer SKF och övriga importörer att tills vidare få fortsåtta med deposittoner med åt- följande begäran om återbetalnmg.

Försäljning per

geografiskt område 1989

Övriga Europa S 8%

l

Sverige5% Nordamerika 19%

Övriga världen 18%

Verktyg och Komponenter

Utvecklingen i Europa för affiirsområdet SKF Tools var tillfredsställande. Den svaga brasilianska ekonomin drog ned resultatet för bolaget i Säo Paulo. Detta kom att få genomslag på SKF Tools totala resultat.

Affårsom1ådet SKF Component Sys- tems fortsatte sin positiva utveckling med ökad fönälJning och förbättrat r~ultat.

Samtliga verksamheter inom affärsområ- det utnyttjade de möjligheter som den goda konjunkturen erbJod och stärkte sina ställningar på de olika marknaderna.

SKF CoBege of Engineering

SKF College of Engineering noterade ett mycket framgångsrikt första helt verksam- hetsår. Drygt 250 applikations- och försälj- ningsingenjörerfrån SKF-bolag i 22lander deltog i kurserna.

Utbildningenskaparen kunskap~ brygga mellan SKFs forskning och utveckling och koncernens kunder. Genom betydligt hattre tekniska kunskaper ho'> SKFs för- säljare och försäljmngsingenjårer blir de bättre partners tJ.ll kunderna i arbetet att lösa deras rullningslagerproblem. Oår- igenom kan de också tillgodo8e växanåe kundkrav och behov.

Under året beslöts också att, som kom- plement till utbildningen, från 1990 inleda en utbildning via s k distansläsning. SKF har här inlett ett samarbete med BBC Open University Productian Centre och Chalmers Industriteknik. Försökskurser baserade på tryckt material, video och persondatorer genomfördes under året - en modem fonn av brevskola.

Nya livslängdsteorin

I samband med Hannovennässan i Våst- tyskland lanserade SKF sin nya huvud- katalog får rullningslager. Introduktionen av katalogen hade föregåtts av en inter- nationell annons- och marknadsförings- kampanj.

Bakgrunden till den stora satsningen på katalogen var att den nu innehåller data som gör det möjligt att tillämpa den nya livslängdsteori som utvecklats av SK.F.

Därmed har SKF än en gång genom !iitt forskningsarbete fört rullningslagertekni- ken ytterligare ett steg framåt.

Forskning och utveckling

I slutet av 1989 introducerade SKF en ny generation sfäriska rullager på världs- marknaden. Lagret har beteckningen E och är en vidareutveckling av det mycket framgångsrika CC-lagret, som därmed successivt skall utgå ur sortimentet.

Arbe-tet med att utveckla E-lagret på- böljades i böljan av 80-talet. Sedan starten har cirka 250 Mkr satsats i projektet. Det är alltså en tidsmässigt, personellt och ekonOffilskt omfattande process att ut- veckla och modernisera rullningslager.

Sfåriska rullager används framför allt i inbyggnader med mycket stora betast- rungar och ofta svåra miljöer. Lagrets tillförlitlighet år därför avgörande vid lagervalet

Fördelama med det av SKF utvecklade E-lagret är större bärfönnåga, som ökar den nominella livslängden med mellan 40 och 80 procent. Denna förbättring kan användas till att göra nya konstruktioner kompaktare eller till att förlänga lagerlivs- längden och öka tillförlitligheten i kundens befintliga konstruktion.

:&lagret klarar driftstemperaturer upp till +200 ¹⁰C. Genom att lagret helt består av stål är det kemiskt resistent mot de flesta smörjmedel.

Plasma

I januari 1990 fattade ågarna till Swede- Chrome AB i Mahno beslut om att av·

veckla verksamheten. Huvudskälet till beslutet var prisfallet på ferrokrom. SKF var minoritetsägare i bolaget.

Avvecklingen medfor en extraordinär kostnad för SKF om 230 Mkr.

Ovako Steel AB

Koncernen Ovako Steel bildades 1986 genom en sammanslagning av finska Ovako Oy Ab och svenska SKF Steel AB.

I januari 1990 övertog Wårtsilä hela den finska ägarandelen i Ovako Steel.

Oy Wärtsilä Ab och AB SKF äger idag 50 procent var av företaget.

Ovako Steels omsättning för är 1989 var 6 595 Mkr, vilket innebar en ökning med 33.2 procent. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 236 Mkr (217). Antalet anställda var 8119 (6 008).

Resultat

~ Rörelseresultat

~ Resultat efter fmansiella intäkter och kostnader Mkr

2700

2400 ~

2100

l

1800

I

1500

If

1200 ~

~

-

900 600 300

o

1985 1986 1987 1988 1989

4

Koncernens resultat

SKF~koncernens rörelseresultat, efter planenliga avskrivningar med 826 Mkr (779). ökade under 1989 jämfört med 1988 med 66.6 procent och uppgick till 2 599 Mkr (1560).

Nettot av de finansiella posterna for~

sämrades under året till-129 Mkr ( -41), huvudsakligen till följd av utvecklingen i höginflationsländerna.

Koncernens resultat efter finansiella intåkter och kostnader uppgick till2 470 Mkr (l 519), en ökning med 62.6 procent.

Till resultatet bidrog rullningslager med 2 032 Mkr (1208), verktyg med 127 Mkr (142) och komponenter med 328 Mkr (209).

Årets skattebelastning. före extraordi- nära poster och därtill hänförlig skatt, omfattande såväl betald som latent skatt, uppgick till989 Mkr {543) och motsvafade 40.0 procent (35.7) av resultatet efter finansiella intäkter och kostnader.

Under året träffades ett sale/lease back- avtal avseende en av bolagets fastigheter i Göteborg. Intäkten hårifrån redovisas som extraordinär intäkt med 235 Mkr.

I årets bokslut har avsättningar gjorts för förväntade kostnader i samband med av- vecklingen av plasmaengagemanget

Kapitalavkastning

(Definitioner se not l)

ri!!i!i!!l Sysselsatt kapital

r-. Totalt kapital l!i!i3 Justerat eget kapital

20%

18

J

16

L

14

v

12

/ /

10

V /

8

-

^{~ ~}

6 ~

4 2

o

1985 1986 1987 1988 1989

Beloppet redovisas som extraordinär kostnad med 230 Mkr. De extraordinära posterna medförde en skattebelastning om 19 Mkr netto.

Årets resultat efter extraordinära poster och skatter var 1 513 Mkr (979).

Resultatet per aktie före extraordinära poster och konvertering. men efter full skatt, uppgick till14.15 kronor (9.05).

Avkastningen på sysselsatt kapital var 20.0 procent (14.3) och avkastningen på JUsterat eget kapital14.0 procent (10.1).

Resultat och utdelning per aktie (Defllli.tioo se not l)

!i!!!!l Resultat Utdelning

Kassaflöde och investeringar

SKF-koncernens verksamheter genere- rade under året ett positivt kassaflöde av 2 101 Mkr (2 950) efter ökning av rörelse- kapitalet med l 329 Mkr (1988 minskning med 611). Rörelsekapitalet ökade något långsammare än försäljningen. Vid slutet av året uppgick varulagret i procent av försäljningen till33.4 procent (33.6).

Årets investeringar uppgick till1 290 Mkr (1119). De största projekten utgjorde liksom föregående år de pågående utbygg- naderna av rullningslagerkapaciteten i Brasilien och Indien samt omstrukture- ringarna inom lagerrörelsen i Europa.

Koncernens likvida medel uppgick vid årsskiftet till3 417 Mkr (3 611). Koncer- nens kort- och långfristiga lån minskade sammantaget under året med 521 Mkr till 4121 Mkr ( 4 642).

Personal

Medelantalet anställda i arbete var 46 667 {43 331)) varavi Sverige 5 305 (5 125), (se not 27 »Medelantal anställda i arbete samt löner och ersättningar»). Registrerat antal anställda den 31 december 1989 var 49 413, vilket är en ökning med 4.7 pro- cent.

Investeringar

Moderbolaget

l moderbolaget ingår fr o m 1989 endast funktioner för koncernens och affärs~

områdenas ledning. Den industriella verk- samheteni Göteborgharper den l januari 1989 överförts till separata bolag. Moder- bolagets resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till328 Mkr (191).

Rörelseresultatet, som utgör nettot av centrala och gemensamma kostnader i koncernen, var negativt, -99 Mkr ( -167).

Utdelningsinkomsterna från dotter- bolag uppgick till357 Mkr (250) och från andra bolag till32 Mkr (29). Nettot av räntor och finansiella kursdifferenser för- sämrades och uppgick till38 Mkr (79).

Förutom de under koncernen redo- visade extraordinära posterna har moder- bolaget mottagit respektive lämnat kon- cernbidrag om netto 53 Mkr (76). Till dotterbolag lämnade aktieägartillskott belastade resultatet med 16 Mkr (l).

Redovisat årsresultat efter boksluts- dispositioner uppgick till357 Mkr (351).

Medelantalet anställda i arbete var 197 (3 241), (se not 19 »Medelantal anställda i arbete samt löner och ersåttningar»).

Utsikter för 1990

Vi bedömer att tillväxten av industripr~

duktionen 1990 blir något svagare än 1989, men tillräcklig för att SKF skall kunna bibehålla nuvarande lönsamhetsnivå.

Medelantal anställda i arbete

(Definition se not l)

~ Sverige

!'äiil ÖVriga länder

Förslag tiD vinstdisposition

Balanserad vinst från föregående år Redovisat årsresultat

Fritt eget kapital

Styrelsen* och verkställande direktören föreslår:

att till aktieägare utdelas kr 4.25 per aktie att som kvarstående vinstmedel balanseras

Kr l 406 073 699.55 Kr 356 682 341.45 Kr l 762 756 041.00

Kr 459 135 226.50 Kr l 303 620 814.50 Kr l 762 756 041.00 Resultatet av bolagets och koncernens verksamhet under 1989 och ståilningen vid samma års utgång framgår av resultaträkningarna samt balansräkningarna med kommentarer.

Göteborg den 27 februari 1990 Lennart Johansson

Alf Åkerman Holger Bohlin GöstaBystedt Mauritz Sahlin Per-Olof Eriksson

Peter Wallenberg Göran Johansson BengtHaak Valfrid Ljung

Giovanni Mario Rossignola

• Goran Ioham~ och Valfnd Ljung deltog eJ ¹ 16tslaget till vm~tutdelnmg.

Revisionsberättelse

6

Vi har granskat årsredovisnmgen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för år 1989. Granskningen har utförts enligt god revisionssed.

Moderbolaget

Årsredovisningen har uppråttats enligt aktiebolagslagen.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastståller resultaträkningen och balansräkningen, c:hsponerar vinsten i enlighet med styrelsens och verkställande direktörens förslag i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet for år 1989.

Koncernen

Koncernredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer koncernresultaträkningen och koncern- balansräkningen.

Göteborg den 8 mars 1990 OlofHerolf

Auktoriserad revisor Price Waterhouse

Åke Gustavsson Nils Bre hm er Auktoriserad reVISOr Öhrlings Reveko AB

Koncernens resultaträkning

Belopp z miljoner kronor Försäljning

ÖVriga rörelseintäkter Tillverkning8kostnader

Försäljnings-, administrations-och utvecklingskostnader

Avskrivningar enligt plan Rörelseresultat

Finansiella intäkter och kostnader - netto Resultat efter finansieDa intäkter och kostnader HartiU hånförlig skatt

Andel i intressebolags resultat Minoritetsintressens andel i resultatet Resultat efter skatt,

Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Härtill hänförlig skatt Årets resultat

Bokslutsdispositioner Återforing av latenta skatter Minoritet8intressens andel Redovisat årsresultat

not2 not3

not4

not5

not6 not6 not5

• not7 not5 not7

1988 21248 177 -14 757 - 4329 -

-

779 1560 ..

41

l 519 543 37 34 979

979

82 67

o

964

1989

25066 305 -16 859 - 5087 826 2599 129

2470 989 78 32 1527 235 230 19 1513

515 181 9 1170

Koncernens balansräkning

Belopp i miljoner kronor 1988 1989

THLGÅNGAR Omsättningstillgångar

Finansiella omsättningstillgångar not 8 3611 3417

Kundfordringar not 9 4348 4941

Y,arulager ^not lO 7130 8382

Ovriga omsättningstillgångar notll 669 660

15 758 17400

Spärrkonto i Sveriges l&sbank 3 2

Anläggningstillgångar

Långfristiga finansiella tillgångar . not12 821 1003

Aktier och andra värdepapper 801 853

Anläggningar not13 7 032 7504

ÖVriga anläggningstillgångar not14 174 163

8 828 9513

Summa tillgångar 24589 26925

SKUIDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder

Kortfristiga lån not15 2890 2417

Leverantörsskulder not16 1930 2117

~ortfristiga skatteskulder not 5 390

m

Ovriga kortfristiga skulder not17 2 732 3 051

7942 8182 Långfristiga skulder

Långfristiga lån not18 1752 1704

Avsättningar till pensioner och avgångsvederlag not19 3 088 3479

~gfristiga skatteskulder not 5 1171 1439

Ovriga långfristiga skulder not20 202 295

Konvertibelt förlagslån not22 237 236

6450 7153 Minoritetm1ressen

I särskilda avsättningar (eget kapitalandel) not 7

-

^{18 28}

I eget kapital 143 174

125 146

Särskilda avsättningar not 7 3248 3935

Avgår: Latent skatt not 5 -1229 -1470

2019 2465

Eget kapital not23

Aktiekapital 1350 1350

Bundnareserver 3790 3862

Fria vinstmedel 2 913 3767

8053 8979

Justerat eget kapital 10072 11444

swiuua

^skulder och eget kapital 24589 26925

Ställda panter not24 l 716 1689

AnsvanCorbin~ 11Pt25 859 .· 668

8

Koncernens finansieringsanalys

Belopp i miljoner kronor 1988 1989

Rörelseresultat före avskrivningar 2 339 3425

Extraordinära intäkter och kostnader, netto

s

Förändring avrörelsekapital:

Varulager 420

-1252

Kundfordringar

-

^{459 593}

Leverantörsskulder 402 187

ÖVriga omsättningstillgångar och

kortfristiga skulder, netto 248 611 329 -1329

2950 2101

Investeringar i anläggningar -1119 -1290

Investeringar i anläggningar genom

företagsförvärv

-

216

Försäljning av anläggningar 88 191

Förändring av aktier och andelar 61 26

Förändring av övriga anläggningstillgångar 30 -1216 11 -1062

Kassaflöde före finansieUa poster l 734 1039

Finansnetto 41

-

129

Skatter 543 -1008

Utdelning till AB SKFs aktieägare

-

324 378

Utdelning till minoritetsaktieägare 7 8

Kassaflöde före finansiering 819 484

Forändring av skatteskulder 80 475

Förändring av låneskulder

-

^{285 522}

Förändring av övnga finansiella fordringar

och skulder, netto

- ¹⁸⁶

³⁰²

Konvertering avförlagslån l

Kassaflöde 428 228

Valutakursdifferenser 91 34

FöriDelring av finansieRa omsättning!~-

tillgångar enligt balansräkning 337

-

194

Noter till koncernens bokslut

Belopp i miljoner kronor där ej .annat anges. Belopp inom parentes anger föregående års värde.

Not 1. Redovisningsprinåper Resultat· och balansräkning

Som en anpassning till internationella förhållanden presenteras koncernens resultat- och balansräkning på ett sätt som något avviker från svensk redovisningspraxis enligt följande.

Begreppet »årets resultat» avser resultatet före bokslutsdisposi- tioner. Detta resultat har belastats med full skatt dvs betald och latent skatt.

Termen »redovisat årsresultab> ansluter till det i svensk praxis traditionella nettoresultatbegreppet. Termen innefattar resultat efter bokslutsdispositioner, återföring av latent skatt samt juste- ring för minoritetens andel i dessa transaktioner.

Begreppet »särskilda avsättningar» i balansräkningen omfattar dels obeskattade reserver, dels skillnader mellan dotterbolagens rapportering i lokala bokslut och dessa bolags rapportering för koncemredovisningsåndamål.

Av »särskilda avsättningar» utgör en dellatent skatteskuld, vilken redovisas som kort- eller långfristig skatteskuld i balans- räkningen. Resterande del av »särskilda avsättningar» utgör eget kapitalandel för koncernen.

Begreppet »eget kapital» avser bundet och fritt eget kapital som alla koncernbolag redovisar i sina lokala bokslut. Dessa bokslut upprättas i enlighet med lokala lagar och lokal redovi~

ningspraxis.

Med »justerat eget kapital» avses summan av posterna »sär- skilda avsättningar», efter avdrag för latent skatteskuld, och »eget kapitalr,.

Latent skatt beräknas individuellt av varje bolag efter gällande lokal skattesats.

Koncernredovisning - dottertöretag

Koncernens bokslut omfattar moderbolaget AB SKF och de företag i vilka AB SKFvid årsskiftet direkt eller indirekt kontrol- lerade mer än 50 procent av röstetalet.

Koncernens balansräkning är uppråtlad enligt förvarvsmeto- den. Detta innebar att eget kapital i konce.men endast omfattar eget kapital i moderbolaget och den del av eget kapital i dotter- företagen som tillkommit efter förvärvet. Skillnaden mellan anskaffningsk0$tnaden för aktierna i ett dotterföretag och justerat eget kapital vid förvärvstillfållet i samma dotterföretag redovisas - som goodwill i balansräkningen om anskaffningskostnaden ar

det högre beloppet (övervärde),

- som minskning av de förvärvade anläggningstillgångarnas varden om anskaffningskostnaden år det lägre beloppet.

I dotterforetagens justerade egna kapital ingår, forutom redovisat eget kapital, den del av särskilda avsättningar som utgör eget

· kapital samt eventuell omvärdering av tingångar och skulder för koncernändamåL

Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade intern- vinster har eliminerats.

Kom:ernredoviming- intressebolag

Aktieinnehav i intressebolag där koncernens röstinnehav uppgår till minst 20 procent och högst 50 procent, och där köncer- nen utövar ett väsentligt inflytande, redovisas enligt kapital- . andelsmetoden. Investeringar i dessa bolag upptas till koncernens

andel av bolagens justerade egna kapital. Som resultatandel intas koncernens andel av resultatet före bokslutsdispositioner med av<J:ag för betald och latent skatt.

Omräkning av belopp i utländsk valuta

Samtliga poster i de utiandska dotterföretagens balansräk- ningar, med undantag för företag i länder med hög inflation, har omräknats till svenska kronor med de valutakurser som gällde vid årsskiftet (balansdagens kurs). Resultaträkningarna har omräknats med de genomsnittliga valutakurserna unde.r räken- skapsåret (medelkurs). De omräkningsdifferenser som därvid uppstått har direkt påverkat koncernens eget kapital.

Boksluten för dotterföretag som tu verksamma i lånder med hög inflation har omräknats till svenska kronor enligt den s k monetära/icke-monetara metoden (MIM-metoden). Denna metod innebär att balansräkningens monetära poster har omräk- nats med balansdagens kurs och att icke-monetära balansposter, och motsvarande poster ¹ resultaträkningen, har omräknats till historisk kurs (investeringskurs). Övriga resultaträkningsposter har omräknats med årets medelkurs. Omräkningsdifferenser, r~

vilka har fördelats mellan operativa och finansiella, ingår i året~' resultat.

Bolagens fordringar och skulder i utländsk valuta har omräk- nats enligt balansdagens kurs. Sådana valutakursdifferenser som uppstår på upptagna och lämnade lån redovisas under tinansie

"J)

kursdifferenser (se not 4), medan valutakurs<hffereruser som år"""

hänförbara tiU varottansaktioner, inklusive ingångna termins- kontrakt, redovisas under rörelsens kostnader.

Valutakursvinster och -förluster på moderbolagets lån, vilka tjänar som kurssäkring för nettoinvesteringar i utlåndska dotter- företag, har kvittats mot de ororakningsdifferenser som uppstått på dessa investeringar. Kursvinster och-fOrluster pä lån av långsiktig investeringskaraktär till koncernbolag har behandlats på samma sätt.

Valutakursvinster och -förluster på övriga terminskontrakt, vilka ej tjänar som kurssäkring för nettoinvesteringar, ingår i finansiella kursdifferenser (se not 4).

Valutakurser

Resultat- och balansräkningar för utlåndska dotterbolag i nedanstående länder har områknats till svenska kronor med följande kurser:

Belgien Frankrike Indien Italien Japan Kanada Nederländerna SchweiZ Spanien Storbritannien USA

Västtyskland

100 BEC 100 FRF HJO INR 100 ITL 100 JPY 1CAD 100NLG 100 CHF 100 ESB

l GBP 1 USD 100 DEM

Medelkurs

1988 1989 16.67

102.70 43.38 0.47 4.79 4.96 310.65 418.74 5.25 10.86 6.11 349.25

16.36 101.57 39.11 0.47 4.68 5.43 303.87 394.12 5.43 10.54 6.44 343.16

Kun 31 december

1988 1989 16.42 17.43 100.80 107.1! -)·1 ~

40.10 3S.Sil~· ' 0.47 OA9 4.89 4.32 5.15 5.37 305.05 324.25 406.90 402-lb 5.38 5.65 11.04 9.95 6.13 6.21 344.55 366.35

Varulager

Varulagret har värderats till det lågsta av anskaffningskostnad och verldtgt värde. Verkligt värde avser återanskaffningsvärdet på balansdagen, eller nettoförsäl]ningsvardet om detta är lägre.

Anskaffningskostnaden har beräknats enligt den s k FIFO- metoden och inkluderar omkostnader för matenal, arbetskraft och tillverkning. Betryggande reserver har avsatts för inkurans- risker. Värdet av pågående arbeten för utomstående bar kvittats mot erhållna forskott

Anläggningstillglingar

Avskrivningar enligt plan beräknas på tillgångarnas ursprung- liga anskaffningsvärden. Dock görs i vissa länder en lagenlig uppskrivning av anlåggmngstillgångarnas bokförda värden, VIlket leder till att avsknvningar görs på det uppskrivna värdet.

Avskrivningssatserna baseras på tillgångarnas beräknade ekonomiska hvslängd, i allmänhet 33 år för byggnader, 10-17 år för maskiner och 4-5 år för verktyg, kontorsinventarier och fordon.

r(~"Uyrda tillgångar

' ,_.. · Hyrda tillgångar aktiveras och redovi~as wm anskaffning av

anläggningstillgång om avtalet innebär att i !itort sett alla rättig- heter och skyldigheter som normalt karakteriserar ett ägande överförs till SKF. Ett motsvarande belopp skuldförs. Resultatet belastas dels med planenliga avskrivningar, dels med ränta på skuldbeloppet. Ovng förhyrning kostnadsförs under leasing- perioden,

ImmatedeDa tillgåogar

Goodwill, som upp!>tår vid företagsförvarv, avskrivs planenligt över en tiomperiod. Patent och liknande rått1gbeter ar upptagna till anskaffningskostnad och avskrivs planenligt över sma giltig- hetstider.

Forsknings- och utvecklingskostnader

Kostnader for forskning och utveckling belastar resultatet nar

1-;--Ie uppkommer.

, ; '

·~~...:..-'

Inkomstskatter

Moderbolaget och des'l dotterföretag beräknar inkomstskatter i enlighet med de skatteregler och förordningar som gäJJer i de

·:f" ·¹f}ndex dar vinsten beskattas. Dessa skatter baseras på den lokalt

\ . -:redovisade vinsten fore skatt, beräknad enligt redovisnings- princtper som kan aV\'ika från koncernens.

Alla differenser mellan den lokala vårderingen av tillgångar och ~kulder och värderingen i koncernens balansråkning har debitex ats eller krediterats !:iilrililda avsattDingar. På dessa avf:iått- ningar beräknas latenta skatteskulder eller skattefordringar.

Beräkningen har skett enligt s k »deferred method». Denna mnebår att latent skatteskuld, eller -fordran, vid årets utgång ar lika med de ackumulerade latenta skatter som påverkat årets resultat. Vid beräkningen tas hansyn till förlustavdrag ~>om kan reducera framttda beskattningsbar inkomst.

For de svenska bolagen har årets latenta skattesats beråknats t11140%.

l vissa fall avviker den beskattningsbara vinsten från den redoVISade vinst~n före skatt. I den utsträckning som avvikelsen beror på att intakts- och kostnadsposter skall rapporteras i en period i skattehänseende och i en annan period av redovisnings- skål, har avsättning gjorts för latenta skatteskulder eller -ford·

nngar.

Avsättning har gjorts i koncernen för beräknade skatter på förväntade utdelningar från dotterföretagen till moderbolaget nästkommande år. däremot inte for skattekostnader som kan uppstå vid utdelning av resterande disponibla vinstmedel efter·

som de forväntas reinvesteras.

Definitioner av nyckeltal

Majoriteten av bolagen mom sKF-koncernen rapporterar resultat- och balansräkningar 10 gånger per år. Vid beräkningen av nyckeltal har de faktiska genomsnittsvärden som därvid uppstår anvants. Då endast balansråk.ningar per 31 december 1989 och 1988 pr&enteras i denna årsredovisning kan de använda genomsnittsvärdena avvika något från de som beräknas utifrån presenterade balansräkningar.

1. Justerat eget kapttal

Eget kapital plus andel eget kapital i särskilda avsättningar.

2. Andel eget riskbarande kapital

Eget kapital ökat med minoritetsintressen och sårskilda avsättningar (före avdrag for latent skatt), i procent av balansomslutningen vid årets slut.

3. Sollditet

Justerat eget kapital ökat med minoritetsintressen, i procent av balansomslutningen VId årets slut.

4. Avkastning på totalt kapttal

Rörelseresultat plus finansiella intäkter minus finansiella områkningsdifferenser, i procent av genomsnittlig balans- omslutning.

5. Avkastning pd sysselsatt kapital

Rörelseresultat plus finansiella mtåkter minus finansiella områkningsdifferenser, 1 procent av genomsnittlig balans- omslutning exklusive icke räntebårande skulder.

6. Avkastnmg pd JUSierat eget kapital

Resultat efter skatt, i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

7, Rörelsemarginal

Rorelseresultat plus finansiella intäkter minus finansiella områ.kningsdifferenser, i procent av f6n.äljningen.

8. Kapttalomsåttning

Fon.äljning dividerat med genomsnittlig balansomslutning.

9. Resultat z kronor per aktre

Resultat efter skatt diVIderat med genomsnittligt antal aktier.

10. Dr.rektavkastning ·

Utdelnfug i procent av börskUJ'!3 vid årets slut.

11. P/E-tal

Borskurs VId årets slut dividerat med resultat per aktie.

12. Medelantal anståUda i arbete

Totalt antal utförda arbetstimmar av alla anstållda dividerat med normal full arbetstid under året.

·.l

.,

"

.

.

,

,,

~ ·~

., .,

:

'

'··.

~j

Not 2. Forskning och utveclding

Forskrungs- och utvecklingskostnaderna uppgick till498 (414).

Not 3. Avskrivningar enligt plan

Markanläggningar Byggnader

Maskiner och inventarier Hyrda tillgångar

Hyresrätter Uppskrivningar

1988 6 76 651 21 3 22 779

1989.

6 92 674 34 l 19 826

Av koncernens planenliga avskrivningar hanför sig 660 (636) till produktionsanläggningar, medan återstoden hänför sig till tillgångar som används inom försäljning, administration samt forskning och utveckling.

Not 4. FinansieRa intäkter och kostnader

Utdelningar Ränteintäkter Räntekostnader

Finansiella kursdifferenser Finansiella omräkningsdifferenser Finansnetto

1988 1989

11 683 614 8

- 129

- 41

10 520 652 182 189 129 Råntedelen i årets pensionskostnad ingår i rörelseresultatet med 209 (185). Se även not 19- Peru;ioner och avgångsvederlag.

Not S. Årets skatter Årets skattekostnad var:

Till resultat efter finansiella intäkter och kostnader hänfarlig skatt -varav latent skatt

Till extraordinära intäkter och kostnader hänförlig latent skatt Avgår:

Återföring av latenta skatter

Skatt som belastar redovisat årsresultat

1988 1989

543 99

67 476

989 144 19

181 827 Utnyttjande av förlustavdrag från tidigare år reducerade årets skattekostnad med 76 (55).

skatteskulder inkluderade i balansrdkningen:

skatteskulder att betalas under nästa är Latenta skatter-kortfristiga

Kortfristiga skatteskulder Latenta skatter -långfristiga

1988 1989

256 134 390 1171 1561

512 8S 597 1439 2036

~ ~ . Latenta skatter på särskilda avsättmngar ingår med 206 (223) · ·

;··· · somkortfristiga och 1264 (l 006) som långfristiga.

~ .· Latenta skatter uppstår huvudsakligen genom avskrivningar

~ · utöver plan, gjorda i konsolideringssyfte i vissa utländska dotter-

f .

^företag.

'

_t· ^{' ·.}_..^. _{. ,} ^. _{. •}^{. ,}_{. · ... :}^_·. _··.

~ ... ,\'•. ·. ,> .: '

t

12 .

· ... : ....

J ·:. >·.: '·· ·

Vinstdelningsskatt

Vinstdelningsskatt är en svensk bolagsskatt som introducerades 1984. Vinstdelningsskatt beräknas på reala snarare ån nominella vinster. Vid beräkning av beskattningsunderlaget för vinstdel- ningsskatten tas hänsyn till inflationen och vissa andra avdrag görs som också påverkar beskattningsbar vinst.

Vinstdelnings&katten är 20 procent av den på detta sätt beräk- nade vinsten och är avdragsgill påföljande år vid beräkning av både bolags- och vinstdelmngsskatt. Inget svenskt bolag inom SKF-koncemen har att betala vinstdelningsskatt för 1989 medan skatten var obetydlig 1988.

I samband med den i Sverige föreslagna skattereformen före- slås att vinstdelningsskatten slop~ från 1991.

Särskild vinstskatt

1989 introducerades en ny tillfällig svensk skatt. Underlaget ft~~

skatten utgörs i stort sett av samma underlag som för vinstdel-

·U !

ningsskatten. Inget svenskt bolag inom sKF-koncernen har att betala särskild vinstskatt för 1989.

Förlustavdrag ₁

:"1.\

Moderbolaget och vissa dotterföretag, främst i Storbritannien:;..,.

Frankrike, USAoch Mexiko, hade den 31 december 1989 förlust- avdrag som uppgick till 811 (967) och som kan användas till att reducera framtida skattekostnader. Dessa förlustavdrag förfaller enligt följande:

tm

⁵

1991 5

1992 56

1993 106

1994 45

1995 och senare 594

811 Utöver dessa förlustavdrag har koncernen outnyttjade avdrag på 77 (150) smn har reducerat latenta skatteskulder. Dessa kan användas till att reducera framtida skattepliktig inkomst. Då dessa avdrag redan reducerat den latenta skatteskulden inneb~-t,.,

dock utnyttjandet av de,ssa avdrag inte någon minskad skatte- !.;.J!

belastning totalt sett för koncernen.

Dessutom hade moderbolaget den 31 december 1989 outnytt- jade skatteavdrag som uppgick till173 (228) avseende lånmad aktieutdelning. s k Annell-avdrag. Dessa förfaller löpande t o

n'

år 2001 och minskar enligt svensk skattelagstiftning beskattnings~~

underlaget.

Enligt den föreslagna skattereformen kornmer den ~ k Anneli- lagen att avskaffas vid utgången av 1990. De föreslagna över- gångsreglerna medför dock att moderbolaget beräknas kunna utnyttja totalt 150 av kvarvarande 173 t o m inkomståret 1995.

Resterande belopp kan under åren 1996-1999 utnyttjas till60 procent.

Se även Not l för en beskrivning av koncernens redovisning av inkomstskatter.

Not 6. Extraordinära intäkter och kostnader

1988 1989

Extraordinära intäkter:

Vinst vid försäljning av fastighets-

bestånd i Göteborg 235

235 Extraordinära kostnader:

Avveckling av engagemang inom

plasmateknologi -230

Not 7. Bokslutsdispo8itiolle odl särstilcia awättnillgar Allmänt

-230

skattelagstiftningen i Sverige och vissa andra länder ger företag möjlighet till konsolidering genom avsättningar till obeskattade

:eserver. Företagen kan sålunda i viss utsträckning disponera . redovisade vinster så att de stannar kvar i rörelsen utan att

omedelbart beskattas.

Under rubriken bokslutsdispositioner redovisas i resultat- --räkningen sådana avsättningar av årets resultat som gjorts i {l_;onsolideringssyfte. I balansräkningen redovisas det ackumule-

rade värdet av dessa avsättningar under rubriken särskilda avsätt-

nm$ar. .

Aven skillnader mellan rapportering i lokalt bokslut och rapportering för koncernredovisningsändamål behandlas i kon- cernresultaträkningen som bokslutsdispositioner och i koncern- balansräkningen som särskilda avsättningar.

Av särskilda avsättningar utgör en dellatent skatteskuld och en del eget kapital. Till den del dessa reserver återförs till resultatet, blir det återförda beloppet föremål för inkomstbeskattning, utom i de fall det används för att minska skattemässiga förluster.

Varulagerreserv

I överensstämmelse med skattelagstiftningen får svenska företag göra avsättningar till en varulagerreserv på upp till 40 procent (1988: 50 procent) av varulagrets anskaffningsvärde .. ~bestämt enligt FIFO-metoden (först in- först ut). Sådana avsätt-

! i iingar är skattemässigt avdragsgilla. Under vissa omständigheter '·-"·~gäller mer fördelaktiga regler. Liknande regler förekommer i

vissa andra länder.

· .Investeringsfond

J ' ·

Enligt svensk skattelagstiftning har de svenska företagen fått -avsätta en del av sin på visst sätt justerade vinst före skatt till

investeringsfond. I samband med den i Sverige föreslagna skatte- reformen har denna rätt avskaffats. Inget svenskt koncernbolag hade vid utgången av 1989 medel avsatta till investeringsfond.

Vissa länder harskattelagar som tillåter att vinster vid försäljning av anläggningstillgångar reserveras för att användas för nedskriv- ning av nyanskaffade anläggningstillgångar. Sådana avsättningar ingår också under rubriken investeringsfond. När de används till avsett ändamål, att skriva ned anläggningstillgångar, överförs utnyttjade belopp till reserver för avskrivningar utöver plan.

Beloppen återförs därefter och gottskrivs resultatet under till- gångens återstående ekonomiska livslängd.

Förnyelsefond

Enhgt svensk ~kattelagstiftning ålades företag under 1986 att sätta in lO procent av 1985 års på visst sätt justerade vinst före skatt på ett räntelöst konto hos Riksbanken. Ett motsvarande belopp avsattes till en förnyelsefond och var skattemässigt av- dragsgillt. Med regeringens tillstånd kan fonden användas för t ex utbildning av anställda eller för finansiering av forskning och utveckling.

Ackumulerade avskrivningar utöver plan

I vissa länder tillåter reglerna för beskattning ofta en snabbare avskrivning än den planenliga. Ackumulerade avskrivningar utöver plan är skillnaden mellan skattemässigt gjorda avskriv._

ningar och avskrivningar enligt plan.

Bokslutsdispositioner

1988 1989

Förändring av varulagerreserv - 30 22

Förändring av investeringsfond . 29 100

Förändring av förnyelsefond

- 7 -

²

Skillnad mellan bokförda avskrivningar

och avskrivningar enligt plan 140 179 Förändring av övriga reserver - 50 216

82 515

Minoritetsintressens andel

.

⁹

82 524

Särskilda avsättningar

1988 1.989

Varulagerreserv 657 690

Investeringsfond

74

182

Förnyelsefond 11 9

Ackumulerade avskrivningar utöver plan 1885 2163

ÖVriga reserver 603 863

3230 3907

Minoritetsintressens andel 18 28

3248 3935

Omräkningsdifferenser har ökat särskilda avsättningar med 163 ( - 131).

Ackumulerade avskrivningar utöver plan fordelar sig enligt följande:

1988 1989

Markanläggningar 70 71

Byggnader 458 496

Maskiner, inventarier 1357 1596

~ 1885 2163

Not 8. FinansieRa omsättningstillgångar

1988 1989

Kassa och bank 1628 1192

Obligationer och andra vardepapper 321 353

Aktier och andelar 2 l

Reverslån 635 652

statsskuldväxlar' statsobligationer

~gakonfristigafin~ella

608 480

fordringar 417 739

3611 3417

Kassa och bank mkluderar placeringar hos banker med 773 (1284).

Not9.~o~

1988 1989

Växelfordringar 624 630

Kundfordringar 3 844 4465

4468 5 095 Reserv för osäkra fordringar

-

¹²⁰

-

¹⁵⁴

4 348 4941

Avsättning till reserv för osäkra fordringar som belastatresulta- tet uppgick till40 (27).

Not 10. Varulager

Efter avdrag för avsättning för inkurans uppgick varulagret den 31 december till:

1988 1989

Färdiga varor 4 236 4876

Varor under tillverkning 1930 2209

Råmaterial 582 862

Förbrukningsmaterial 382 435

7130 8382

Not U. ÖVriga~

1988 1989

Förskott tillleverantörer 21 41

Förutbetalda kostnader 107 135

Upj>lupna intäkter 151 136

Diverse kortfristiga fordringar 390 348

669 660

Not 12. Låugfristiga finansiella digångar

1988 1989

Långfristiga fordringar

806

999

Obligationer och andra vardepapper 15 4

821 1003

14

Not 13. Anläggningar

1988 1989

Ackumu- Ackumu-

lerade ^letade

Anskalf- aV\k:nv- AtN.aff- a~skn~-

nmgs- Dingar rungs.- n m gaJ kOW!ad en! plan kostnad en! plan

Mark 221 2 254 2

Markanläggningar 195 113 205 :125

Byggnader 3 018 1398 3192 1472

Maskiner och inventarier 10 621 6071 11890 6892

Hyrda tillgångar 254 95 255 100

Hyresrätter 11 8 12 10

Uppskrivning 615 247 466 205

14 935 7934 16274 8806

Netto 7 001 7 468

Forskott tillleverantörer 31 36

if}:' .

7 032 7 504 ^'-4~r

Hyrda tillgångar består av följande:

1988 1989

E

Mark 7 7

Byggnader 74 'T7

Mastoner och inventarier 173 171

254 255

Not 14. Övriga anläggningstillgångar

1988 1989

Adumo- Aclcumu-

letade leude

Ambff- awkm- Amkllft- 11\'-~\o-

nmgs- runga~ mn~ rungar ko.<Mad enlplan ko~tnad enlpLm

Goodwill 84 21 96 27

Patent och liknande

rättigheter 48 26 38 '30

132 47 134 57

85 'T7

Investeringar, övrigt ₁₇₄ 89 ₁₆₃ 86

,( )

Not 15. Kortfristiga lån

1988 1989

Banklån 1645

t

:J \'

Commercial Paper 209

~gak ortfristiga lån 268 139

Delsumma kortfristiga lån 2122 1952

Kortfristig del av långfristiga lån 768 465

2890 2417

Det högsta skuldbeloppet, exklusive amorteringsdelen av de långfristiga lånen, vid något månadsskifte var 2 480 (2 736).

Genomsnittligt utestående belopp per månadsskifte under året var 2 254 (2 362). Vagd genomsnittlig ranta under året var 11.3 procent (9.0) och 11.6 procent per den 31 december 1989.

Utestående genomsmttliga belopp och vägda genomsrottliga räntor har beraknats på utestående belopp vid slutet av varJe månad.

Den 31 december 1989 fanns beviljade men eJ utnyttjade krediter hos finansieringsinstitut i vissa länder där SKF-koncernen bedriver verksamhet. Dessa uppgick till2 956 exklusive dem som nämns nedan. Av beloppet var ca 98 procent tillgängliga i andra valutor ån svemka kronor. På de löpande kreditfaciliteterna utgår i vissa fall en kreditavgift på mellan 0.03 procent och 1.5 procent av det totala beviljade beloppet. I andra fall utgår en löftesprovi- sion ( rommitment fee) på mellan 0.05 procent och 1.5 procent av den oanvända delen av krediten.

Vid årets slut hade AB SKF långfnstlga ej utnyttjade kredit- löften på 932 (920) som förfaller 1995. Dessa kreditlöften använ- des som back-up Iine för AB SKFs Commercial Paper-program.

Utestående lån genom Commercial Paper uppgick vid årets slut till236 (268) (se även not 18).

(. -Not 16. Leverantörsskulder

' .

.... -···

Växelskulder Leverantörsskulder

1988 186 l 744 1930

249 1868 2117 {.i·.· .

'r Not 17. Övriga kortfristiga skulder

I övriga kortfrisuga skulder ingår upplupen semesterersättning med 392 (326) samt upplupna arbetsgivaravgifter med 429 (350).

Not18.LångfriStigalån

Långfristiga lån per 31 december, minskade med belopp som förfaller till betalning inom ett år, uppgår till:

Obligationslån ( förfalloår 1991-2005) räntesatser7.3-15.0*

Banklån ( förfalloår 1991-2005) räntesatser 2.1-18.0*

Övriga lån ( förfalloår 1991-2004) rimtesatser 1.9-15.0*'

;r,·~

'"l :

·· > • 31 december 1989

1988 1989

165 1264 323 1752

194 1222

288 1704

Långfristiga lån per 31 december 1989 skall amorteras enligt följande:

1"''1991 ' '1992 1993 1994 1995

1996 och senare

324 554 301 131 147 247 1704 Vissa lånevillkor innehåller begränsningar som främst avser ytterligare pantförskrivning av anläggningstillgångar, storleken av ytterligare upplåning samt betalning av utdelningar inom koncernen.

För långfristiga lån hade säkerhet ställts vid slutet av 1989 på 745 (632).

Commercial Paper-lån i USA på 59 inkluderades föregående år i övriga långfnstiga lån (se även not 15).

Minskningen med 48 {692) av långfristiga lån avser beloppen efter överföring av den kortfristiga delen om 465 (768) till kort- fristiga lån.

Not 19. Pensioner och avgångsvederlag

Årets kostnad för pensioner och avgångsvederlag uppgick till 514 (336).Räntedelen i årets pensionskostnad ingår med 209 (185). Räntan har beräknats på genomsnittet av ingående och utgående pensionsavsattningar. De räntesatser som använts är 9.5 procent (10.0) för indexreglerade svenska pensioner och 3.5 procent (3.5) för pensionsförpliktelser uttryckta i fasta be- lopp. För de tyska bolagen, som står för 66 procent (65) av koncernens pensionsskuld, har en räntesats om 7.1 procent (6.0) använts vid motsvarande beråkning.

SKF-koncemen belastas löpande för kostnader avseende flera pensionsplaner som i stort sett täcker samtliga anställda i

sKF-

koncernens svenska verksamhet och är avgiftsfriaför de anställda.

Pensionsplanerna för tjänstemän administreras av Pensionsregi- streringsinstitutet (PRI) och för kollektivanställda av Arbets- marknadsförsäkringar (AMF), till vilka de flesta bolag i Sverige är anslutna. Formånemas storlek och de försäkringsm.ässiga förutsättningarna fastställs av PRI och SKF-koncemen kan således inte ändra dessa. Pensioner och liknande avsättningar i moderbolaget och de svenska dottertöretagen uppgick den 31 december till761 (708). Utöver dessa pensioner betalar moder- bolaget och de svenska dotterföretagen avgifter tilllagstadgade pensioner. Många utländska dotterföretag harpensionsplaner där förmånerna regleras i enlighet med lokala regler och avtal.

Ej skuldförda belopp för gjorda pensionsåtaganden med fribrevsrätt uppgick den 31 december tiU 15 (13). Dessa avsåg avgångsvederlag som beviljats i samband med förtidspensione- ring. Förmånerna kostnadsförs frän det år då förtidspensione- ringen äger rum till utgången av det normala pensionsåret Det totala nuvärdet av ackumulerade förmåner vid utgången av 1989- med och utan fribrev-oversteg vad som upptagits bland skulderna eller har täckning i pensionsstiftelsers förmögenhet med 15 (42).

Not 20. Övriga långfristiga skulder

Skulder för aktiverade leasingkontrakt Övrigt

1988 103 99 202

1989 101 194 295

Not 21. Hyrda tilgångar

Framtida minimiåtagcinden avseende finansiella leasingavtal och övriga ej uppsägningsbara (inom ett år) leasingavtal uppgick den 31 december 1989 till:

Finansiella ÖVriga leasmgavtal leas~ngavtal

1990 44 246

1991 40 194

1992 25 146

1993 16 108

1994 7 97

1995 och senare 38 812

170 1603

Avgår: ränta, skatt, underhå1l

och försäkring - 32

Nuvärde av minimibetalningar

enligt finansiella leasingavtal 138

Avgår: kortfristig del - 37

Långfristig del 101

Övriga leasingavtal innefattar bland annat de fastighetsförsälj- ningar som genomfördes 1987 och 1989 rörande delar av moder- bolagets fastighetsbestånd i Göteborg.

Nettokostnaden för leasingavtal var 547 (222). Villkorade hyror och intäkter från uthyrning i andra hand var obetydliga under 1989 och 1988.

Not 22. Konvertibelt förlagslån

I oktober 1984 upptog AB SKF ett konvertibelt förlagslån på 237 miljoner kronor. Lånet var riktat till anställda vid AB SKF och dess dotterföretag i Sverige, samt SKF Aktiesparfond och SKF Allemansfond.

Förlagsbevisen, på nominellt 190 kronor, löpte med 13 procent årlig ränta. Lånet konverterades till B-aktier, alternativt löstes, under januari 1990. Konverteringskursen var47.50 kronor, efter genomförd uppdelning, s k split, av bolagets aktier under 1989.

Under 1989 ökade antalet aktier genom konvertering med 31 318. Vid full konvertering av utelöpande konverteringslån ökar antalet aktier med 4 968 680, motsvarande 4.6 procent. I början av 1990 har genom konvertering utgivits ytterligare 500 aktier vilka medför rätt till utdelning för 1989. Effekten av konver- tering av förlagsbevis kan ses under »Data per aktie».

16

Not 23. Eget .kapital

Aktiekapital .

Aktiekapitalet per 31 december 1989 hade följande samman- sättning (nominellt värde 12.50 kronor per aktie):

A-aktier, fria A-aktier, bundna B-aktier, fria B-aktier, bundna

Antal ute·

\tående aktler

80 640 49175 692 40 907 080 17 867 906 108 031 318

Totalt noou·

neUtbelopp

1 615 511 223 l 350 Genom senebeteckningarna A och B särskiljes aktiernas röstvärde. En A-aktie äger en röst och en B-aktie en tusendels röst. Utländska medborgare och därmed jämställda kontroll- subjekt får genom teckning eller överlåtelse endast förvärva fri~~·

aktier. Den 23 maj 1989 genomfördes en aktieuppdelning, varvid'g:.

aktieägarna för varje aktie erhöll fyra nya av samma slag.

Bundna reserver

I Sverige och vissa andra länder där SKF-koncernen är verk-ft",i sam, har moderbolaget och dess dotterföretag bundna reserver som enligt lag inte får disponeras för utdelning.

Enligt den svenska aktiebolagslagen måste lO procent av årets vinst avsättas till reservfonden (ingår i bundna reserver) tills denna uppgår till20 procent av aktiekapitalet.

Fria vinstmedel

Beloppet omfattar de vinster som är disponibla för utdelning från moderbolaget och de som fritt kan överföras från dotterföre- tag till moderbolaget inom ett år. Beloppet har minskats med eventuella ackumulerade förluster i andra dotterföretag. Vid bestämmande av de belopp som fritt kan överföras har hänsyn tagits till valutarestriktioner och andra legala hinder men inte till respektive dotterföretags finansiella situation.

Analys av förändringar i eget kapital

1988 ~··.

~--~~--:-:----~:-:----:"":'::~"-<-~

Aktiekapital vid årets början och slut l 350 1 350 Bundna reserver vid årets början 3 361 3 790 Omräkningsdifferenser och

indexeringar 223

Avsatt till reservfond vid konvertering

Överföring mellan bundna reserver och fria vinstmedel

Bundna reserver vid årets slut Fria vinstmedel vid årets början Utdelning till aktieägarna Redovisat årsresultat Omräkningsdifferenser

ÖVerföring mellan bundna reserver och fria vinstmedel

Fria vinstmedel vid årets slut Summa eget kapital vid årets slut

652 3790 2837

324 964

· 88 - 652 2913 8053

116 3862 2913 -378

1170 S4

116 3767 89'79

..

Not 24. Ställda panter

Följande panter har stållts som säkerhet för lån etc:

Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar ÖVriga inteckningar Sununa inteckningar statsskuldväxlar Övriga ställda panter

1988 1989 943

153

588 1684 30 2 1716

940

100 621 1661 25 3 1689 Inteckningar upptas till nominella värden och övriga panter till bokförda värden. De stållda pantema utgjorde säkerhet för åtaganden vid slutet av 1989 om 745 (632).

,;~'.:~ot

25.

Ansvarsförbinde~r

Diskonterade växelfordringar Kapitalvärde av pensionsåtaganden r(~ ₁ utövervad som upptagits bland

skulderna eller har täckning i pensionsstiftelsers förmögenhet Övriga borgens· och

ansvarsförbindelser

1988 1989

230 137

42 16

587* 515 859

*

Av beloppet avsåg 180 moderbolagets borgensåtaganden gentemot FPG och AMFK till förmån för vissa bolag inom

Ovako~koncernen. Moderbolaget hade från övriga delägare i Ovako Steel AB erhållit borgen, s k underborgen, för hälften av dessa åtaganden, motsvarande 90.

.

^{( '}

Not 26. Amerikanska redovisningsprinciper U.S. GAAP En årlig rapport,

Fonn

20-F, sammanställs och sänds till Securities and Exchange Commission, USA.

Vid tillåmpning av amerikanska redovisningsprinciper (U.S.

GAAP) tas hänsyn till följande~

l. Latenta skatter

Enligt svensk redovisningspraxis görs inte avsättningar för latenta inkomstskatter. Enligt

O

^{.S. GAAP} görs sådana avsätt- ningar bl a för latent skatt hänförlig till särskilda avsättningar.

Vid beräkningen av årets resultat och justerat eget kapital har dock hänsyn tagits tilllatenta skatter i särskilda avsättningar och följaktligen behöver ingen justering göras för sådana skatter vid beräkningen av vinst och eget kapital enligt U .S.

GAAP.

Justeringsposten för latenta skatteri denna not är i huvudsak föranledd av vissa av nedanstående poster.

2. Uppskrivning av tillgdngar

I vissa länder medges uppskrivning av anläggningstillgångar utöver anskaffningskostnaden. Detta påverkar även de av- ·.

skrivningar som görs på anläggningstillgångarna. Sådana uppskrivningar accepteras inte enligt U.S. GAAP.

3. Aktivering av r{mtekostnoder

SKF har inte aktiverat räntekostnader som uppstått i sam·

band med finansiering av nyuppförda anläggningstillgångar.

Sådana räntekostnader belastar resultatet direkt. Enligt U. S.

GAAP skall sådana räntekostnader aktiveras som anlägg- ningstillgång och skrivas av enligt plan.

4. Förtidspensionering

Som nämnts i not 19 fördelar vissa SKF-bolag kostnaderna för förtidspensionering över flera år. Enligt U .S. GAAP måste sådana kostnader bokföras under det år avtalet upprättas.

5. Vinst vid försäljning av fastigheter

Under 1987 och 1989 såldes en del av koncernens fastighe~

bestånd i Göteborg med realisationsvinster på 244 respektive 235 mkr. Fastigheterna hyrs i sin helhet av SKF som också har möjlighet att i framtiden åter förvärva dessa.

Enligt U.S. GAAP skall en försäljning enligt dessa villkor redovisas som ett finansieringsarrangemang varvid fastig·

hetens bokförda värde bibehålls och avskrivs enligt ursprunglig plan. Erhållen försäljningslikvid skuldförs. Erlagda leasing- avgifter betraktas som ränta och amortering.

6. Pensioner

Årets pensionskostnad och den sammanhängande pensions- skulden beräknas av bolagen inom SKF enligt lokala regler och föreskrifter.

Enligt U.S. GAAP skall årets pensionskostnad och pen- sionsskulden beräknas på visst sätt enligt F ASB 87.