Andelsägare i SKF Aktiespar- fond och SKF Allemansfond

Innehåll

2 Förvaltningsberättelse 6 Förslag tiiJ vinstdisposition 6 Revisionsberättelse 7 Koncernens resultaträkning 8 Koncernens balansräkning 9 Koncernens finansieringsanalys 10 Noter till koncernens bokslut 10 Valutakurser

19 Moderbolagets resultaträkning 19 Moderbolagets finansieringsanalys 20 Moderbolagets balansräkning 21 Noter till moderbolagets bokslut 24 Koncernchefen har ordet 25 Rullningslager

26 SKF Bearing Industries 28 SKF Bearing Services 30 SKF Speciaity Bearings 32 SKFTools

34 SKF Component Systems 36 Moderbolagets styrelse, revisorer

ochledning

38 Koncernens organisation 39 Koncerndata

42 Aktier och aktieägare

44 Femårsöversikt SKF-koncernen

Ekonomisk information och rapportering

AB SKF publicerar regelbundet följ ande ekonomiska rapporter:

Bokslutskommunike, februari Verksamhetsberättelse, april Rapport över första kvartalet, april Rapport över första halvåret, augusti Rapport över de tre första kvartalen, - oktober

Dessa rapporter görs i en svensk och en engelskspråkig version.

Dessutom sammanstälJs en årlig rap- port, Form 20-F, som insänds till Securities and Exchange Commission, USA.

Verksamhetsberättelsen och Rapport över första halvåret sänds direkt till de aktieägare som anmält till VPC AB att de vill ha dem. Samtliga rapporter kan dess- utom beställas från SKF Group Public Affairs under nedanstående adress.

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålls på SKF Kristinedal, Byfogdegatan 4, Göteborg, torsdagen den 27 april1989, kl15.30.

Aktieägare som önskar deltaga i stäm- man skall dels vara registrerade i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken måndagen den 17 april, dels anmäla sig till styrelsen under adress AB SKF, 415 50 Göteborg, senast kl12.00 måndagen den 24 april. De aktieägare som har aktierna förvaltarregistrerade måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna deltaga. Ororegistre- ringen skall vara verkställd senast mån- dagen den 17 april. Vid anmälan till styrel- sen, som bör vara skriftlig men även kan ske per telefon 031/37 26 52, uppges namn, adress, telefon- och personnummer samt aktieinnehav.

Bilderna i årets verksamhetsberiiltelse har valts för au spegla SKFs internationella närvaro och verksamhet.

De visar samtidigt bredden i koncernens produk/sorti- ment och kw1dkrets.

Utbetalning av utdelning

Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås den 3 maj. Om bolagsstämman beslutar enligt detta förslag beräknas ut- delning komma att utsändas av VPC den_ 11 maj till dem som på avstämningsdage:

är införda i aktieboken eller i den förteck=-- ning över panthavare m fl som förs i an- slutning till denna.

Andelsägare i SKF Aktiespar- fond och SKF Allemansfond

Liksom tidigare år inbjuds andelsägare i SKF Aktiesparfond och SKF Allemans- fond att närvara vid bolagsstämman, dock utan rösträtt. Anmälan görs per telefon 031/37 26 52 senast kl12.00 mån- dagen den 24 april.

Aktiebolaget SKF, 415 50 GÖTEBORG, Telefon 031/3710 00, Telex 2350, Telefax 031/37 28 32, Telegram KULLAGER

SKF1988

O

SKF förvärvade rörelsen i det öster- rikiska rullningslagerföretaget Steyr Wälzlager Ges. m. b.H. Bolaget tillför SKF-koncemen en årsförsäljning i storleksordningen 650 Mkr, varav ca 80 procent går på export. Bolagets huvudprodukt är cylindriska rull- lager.

D Varulagret, i procent av försäljningen, minskade under 1988 från 38.5 till33.6 procent.

O

Affärsområdet SKF Too/s breddade under året sitt verksamhetsfält till att omfatta skärande verktyg även i solid hårdmetall. Tillverkning av fräsar och gängtappar i detta material på- börjades i Västtysk/and.

D SKFs volymtillväxt inom lagerrörelsen

över~teg

marknadens tillväxt, vilket innebar att SKF ökade sin andel av världsmarknaden.

O

SKF förvärvade det brittiska före- taget AM PEP P. L. C. i Clevedon utanför Bristol. Genom köpet stärkte SARMA sin position på den euro- peiska marknaden och är nu ledande när det gäller glidlager som används i flygplanskroppar och helikoptrar.

AM PEP har en årsomsättning på 60Mkr.

Försäljning, Mkr

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, Mkr

Resultat i kronor per aktie Utdelning i kronor per aktie Medelantal anställda i arbete

1987 19 604 1154 27.40 12.00 43 693

Förändring 1988 i procent

21248

+

^8.4

l 519

+

31.6 36.25

14.00 43 331

. . . .

Förvaltningsberättelse

T

llvåXttakten i världsekonomin blev hogre under 1988 än vad som prognostiserades i skuggan av börskraschen i oktober 1987.

I stället för tillbakagång fick industrin uppleva.en stark efterfrågeökning som resulterade i ett högt kapacitetsutnyttjan- de. BNP-tillvåxten inom OECD-området uppgick till i det nännaste 4 procent. In- dustriproduktionen ökade med 5.3 pro- cent i USA, 3.5 procent i Europa och 7.8 procent i Japan.

Personbilsindustrin~ tillväxt fortsatte. Volymuppgången var starkast i Europa, men även i USA och Japan ökade produk- tionen.

ÖVriga varaktiga konsumtionsvaror ökade också under året.

Investeringsaktiviteterna ökade mar- kant i industriländerna, vilket ledde till en god efterfrågan på investeringsvaror. Upp- gången märktes särskilt i Europa och USA.

Alla dessa faktorer hade en positiv in- verkan på SKFs utveckling, såväl försälj- nings-som lönsamhetsmässigt. Koncer- nens försäljning ökade med 8.4 procent jämfört med året innan, från 19 604 miljo- ner kronor till21 248 Mkr. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader ökade från 1154 Mkr till l 519 Mkr, eller med 31.6 procent.

Resultatförbattringen är huvudsakligen hänforbar till interna åtgårder och till volymtillväxten.

Lagermarimaden i balans

Efterfrågan på kul- och rullager fortsatte uppåt under 1988 på de allra flesta mark- naderna. Ökningstakten översteg tidigare års och det var sjätte året i följd som efter- frågan växte.

För rullningslagerbranschen blev 1988 ett brytningsår. Efter många år av påtaglig överkapacitet och stark prispress på pro- dukterna, nåddes en balanssituation på marknaden. På vissa områden uppstod t o m leveranssvårigheter.

Fönmdringstakten på priserna varie- rade mycket mellan marknaderna. Hoj- niogama började och var som störst i USA, medan Europa långsammare följde

·efter ..

For SKF liksom för lagerbranschen i sin helhet innebar den förändrade marknads- :· .~ ·. · bilden en valbehövlig uppjustering av

· · prisnivån. · ' . ·

.- SKFs volymtillväxt under året översteg

.. . . marknadens tillvaxt vilket innebar att SKF

;.,~·~ -~·:::·:_: ytterligare ökade sin deJ av världsmark-

:y::.:. :

naden. . ,.;. ·: .:; .. :. · . ·.

:

^·<·~

....

·. 2 ,: _{. : ...}

' ,. .•

l·\: .. · ... ··:·,. ^{.. . ·}

Tillväxt i USA

Arbetet med att starka koncernens stall- ning på den viktiga nordamerikanska marknaden började ge resultat. För att möta den vaxande efterfrågan på denna marknad inledde SKF en omfattande sats- ning på att öka och rationalisera tillverk- ningskapaciteten i USA. Detta sker dels genom teknisk uppgradering av befintlig maskinpark, dels genom tillföraodet av ny kapacitet. För att inte oka koncernens totala kapacitet, flyttar SKF hela tillverk- ningslinjer från Europa till USA. Dessa linjer skall under 1989 monteras upp och tas i drift vid fabriken i Gainesville, GA.

De allra flesta av SKFs bolag inom de tre lageraffärsområdena rapporterade positiv utveckling för året, med ökad för- säljning och förbättrade resultat. Ett un- dantag utgjorde SKF Sverige, dar tillverk- ningskostnaderna är för höga. Bolaget ~tår

nu inför ett omfattande omstrukturerings- program där tillverkningen av vissa pro- dukter flyttas ut och andra in, för att ge fabrikerna i GOteborg en bättre produkt- mix.

SKF Sverige påverkades också av den tre veckor långa tjänstemannakonflikten i Sverige i början av 1988, som direkt slog mot bolagets resultat.

De italienska och ty!ska lagerbolagen, som redan 1987 drogs med lonsamhets- problem, återhämtade sig tack vare om- fattande åtgärdsprogram.

Förvärvet av Steyr

Under hösten fätvärvade SKF rörelsen i rullningslagerföretaget Steyr Wälzlager Ges.m.b.H. av den österrikiska koncer- nen Steyr-Daimler-Puch.

Steyr Wälzlager har en årsomsättning i storleksordningen 650 Mkr, varav cirka 80 procent går på export. Två tredjedelar av försäljningen sker till distributörer.

SKF inledde omedelbart processen att inordna det nya företaget i koncernen.

Steyrs tillverkningsprogram, som var relativt brett, skall koncentreras till i hu- vudsak cylindriska rullager. Denna lager- typ utgjorde stommen i Steyrs sortiment och är dessutom den produkt som gjort bolagets varumärke känt.

Steyr Wälzlagers fabrik i Steyr inordna- des organisatoriskt i SKF Beanng Indust- ries, medan försäljningsorganisationen - som också ingick i förvarvet- tillförde8 . SKF Bearing Services .

.., ....

·.

Försäljning per

användningsområde 1988

Förl:ruk~u-e 6% Industridistributörer

Fordons- 33%

l .

eftermarkn~rl ^n% Personbilar

industri 6%

Allmän Järnvägar 5%

maslcinindustri ,

14% Timg industri 5% ~ . '.r·

Dumpingärende i USA

SKF blev under året indraget i en stor antidumpingprocess i USA. Alla lagertifl. verkare i Västtyskland, England, Frank- rike, Italien, Sverige, Japan, Thailand, Singapore och Rumänien påstods dumpa sina produkter på den amerikanska mark- naden. SKF för sin del tillbakavisade an-

kla~elserna.

Arendet beräknas bli avgjort under maj månad 1989.

U n der året pågick ytterligare aktiviteter i USA med avsikt att skydda den ameri- kanska rullningslagerindustrin. Så lades t ex ett förslag till kongressen att kvotera importen av rullningslager till USA. På senhösten beslöt dock presidenten att avslå detta förslag.

Försäljning

. ,:, .·.·.

··,', •, ' ... . ·,:·

··· .

. ·.

Försäljning per produktområde 1988

RuUningslager 82%

Verktyg 5%

Komponenter 13%

Organisation

··"or affarsområdena SKF Bearing Indust-

-. • es,

SKF Bearing Services och SKF Spe- ciaity Bearings var 1988 det forsta hela verk!iamhetl;året. Den nya organisationen har nu tagit form och de inkörningspro- blem som alltid uppstår vid genomgripan- de forändringar kunde lösal> under året.

Uppdelningen av marknaden och kun- derna mellan de olika affarsområdena och bolagen ar klar och varje enhet inom SKFs lagerverksamhet bar nu sina målsättningar och prioriteringar fastlagda.

Den sveru.ka lagerverksamheten i Göte- borg, wm tidigare vant en del av Aktie- bolaget SKF, overfordes i början av 1989 till ett antal egna bolag. Sålunda bildades SKF Sverige AB, !iOm ingår i affru:sområ- riet SKF Beanng Industries 8amt SKF _ hrvice AB och SKF Vehicle Parts AB,

wm båda ingår i affarsområdet SKF Bear- ing Service8. Darutöver bildades två andra bolag, nåmligen SKF Konsultservice AB

"ch SKF Fasnghetsforvaltning AB.

· Beslut har fattats ¹ borjan av 1989 om att dela upp koncernens finansfunktion i två olika funktioner, en ekonomifunktion med ansvar för ekonomisk rapportering, informationssystem och revision, samt en finansfunktion med ansvar for finansie- nngs-, skatte-, valuta- och forsakrings- frågor.

Försäljning per

geografiskt område 1988

Övriga Europa 58%

Sverige 5% Nordamerika 19%

Övriga världen 18%

Utbildning

SKF College ofEngineering inledde under året sin verksamhet Cirka 100 applika- tions- och fön.aljningsingenJorer från olika SKF-bolag deltog i !!lex kurser. För under- visningen warade ett 30-tallårare, flera av dem från ERC-SKF Engineering & Re- f>earch Centre - men många från andra SKF-bolagiEuropaocb USA. For1989är 12 kurser inplanerade och cnka 275 SKFare -vant~ deltaga.

Forskning och utveckling

sKF-koncernens satsning på forskning och utveckling uppgick under 1988 till 414 Mkr (398). Det är en ökning från fore- gående år med 4.0 procent och represente- rar 1.9 procent av koncernens totala for- salJning.

Bland de många projekt som drivs kan följande namnas:

• Minnesmet1lllteknologi. Minnesmetal- ler ar legenngar som ar så uppbyggda att de antar en viss form vid en utvald och bestämd temperatur. Genom till- lämpning av denna teknologi utveck- lade SKF en &morjspruta avsedd att smötja större lager. Problemet har ulli- gare vant att tillsåtta ratt mangd smörj- medel vid ratt temperatur.

SKFs smöiJSpruta styrs a\' en minnes- metallfjader 80m känner av och reage- rar på lagertempel a turen och darmed

anp~armängden l>morjfett på ett opti- malt satt.

Den nya smölJlekniken b1drar till att forlanga lagrets livslängd samtidigt 8om man <;anker kostnaden för dess under~

håll.

• Magnetiska vätskor. I sökandet efter en lämplig tåtning för rullningslager till · datorer, där det är av största vikt att inte !.muts tillåts komma in i lagret, aktualiserades magnetiska vätskor.

Fördelen med dessavatskor, som hålls på plats av ett magnetfålt, är att de fungerar både som tatning och som smorjmedel.

Detta utvecklingsarbete ledde också till andra intressanta applikatioiisområ- deo. I textilmaskinkomponenter visade. det sig att glidlager som smorjs av en magnetisk vätska hattre klarar av de hoga varvtal som den tekniska utveck- lingen kräver.

Ytterligare ett applikationsområde for magnetiska vätskor

ar

högtalare.

Magnetvatskan appliceras här så att den fyller gapet mellan magnet och talspole. Darnied dämpas talspolens l>vangningsrörelse och vissa resonans- effekter kan elimineral> samtJdigt som talspolen kyls effektivare. Detta gör det möjligt att få ut ökad effekt i mindre hogtalare.

• Gaslager. För att mota de växande kraven på högre hastigheter, låg friktion samt låg vibrationsnivå inom lager- området, satsar SKF på att utveckla nya teknologier. Ett resultat är gas- eller luftlager, som utvecklats och testat!;

inom enheten SKF Gas Bearings.

Ett gaslager saknar rullkroppar i form av kulor eller rullar. Ytterring och innerring skiljs åt med hjälp av en ytterst tunn spalt av gas, t ex komprimerad luft.

Intressanta applikationsområden ar olika cyper av spindlar för verktygs- maskiner eller måtapparatur. Order har redan erhållits från bl a Japan.

• Flygmotorlager. MRC Beanng&lUSA, SKF A vio 1 Italien och ERC i Holland har tillsammans utvecklat ett flygmotor- lager for särskilt liakerhet!>kritiska appli- kationer. Lagret tillverk~ i ett lågkol- haltigt verktygsstål av&ett för speciell 'iåtthårdning som höjer såkerheten

• Keramer. Det finn~ ett växande mtresse för rullttingslager med komponenter tillverkade av keramer för att kunna

· mota krav på högre hastigheter och högre temperaturer. SKF har utvecklat tekniker for såval slipning som polering av kulor för att uppnå en ytfinhet som overträffar stålkulorn~.

Vtd ERC har samtidigt de speciella tekniker utvecklats som kravs for kvali- tetskontroll av keramer.

• Testrigg. SKF i USA utvecklade en r,peciell testrigg för lager tillverkade helt eller delvis av keramiska material.

ruggen arbetar vid mycket höga hastig- heter och temperaturer.

Resultat

~ Rörelseresultat - Resultat efter finansiella

intäkter och kostnader

lidköping Macbine Tools AB :

Utvecklingen av sltp-och polermaskiner for mtemt SKF-bruk pågick löpande un- der året mom flera intressanta prOJekt.

Den externa efterfrågan på Lidköpmgs centerlesshpmaskiner ökade och mar.kiner for slipning av kam-och vevaxlar liåldes till ett flertal &tora europeiska biltillverkare.

Ma&kinerna levererades som kompletta produktionsanlaggningar med robothante- ring, mät& ta tioner och elektramsk process·

styrning

Verktyg och komponenter

De två affärsområdena utanför lagerrorel- sen fortsatte 1988 att bidraga positivt till koncernens tillväxt och lönsamhet.

SKF Component System& fortsatte att vaxa med god takt och om&atte 1988 2 8 miljarder kronor.

SKF Tool~ beslöt att bredda sin verk- samhet till att omfatta verktyg i aven andra maten al ån snabbstål. Under året påböiJa·

des egen tillverkning av frasar och gång- tappar i hårdmetall.

Plasma

SKF Plasma Technologtes AB levererade under äret ferrokromanlaggningen i Malmo till SwedeChrome AB

Vad betråffar upparbetningsanlägg- ningen SeanDust AB i Landskrona har SKF träffat avtal med västtyska Berzelius Umwelt-Service GmbH- ett ledande europei!.kt foretag i hantering av industri- avfall- om att detta företag skall gå in som delagar e i SeanDust AB.

Årets kostnader har täckts av tidigare gjorda reseneringar.

Kapitalavkastning

(Definitioner se not l) c::J Sysselsatt kapital li!iiii!l Totalt kapital Wll!! Justerat eget kapital

% 18 16 14

12

_//'

lO

"--

8

-- ~

6 '~

4 2

o

19S4 1985 1986 1987 1988

. Ovako Steel AB

· Ovako Steel AB s andra hela verksamhetil- år praglades av fomatta strukturerings- åtgarder genom företagsköp. Marknaden karaktariserades av fortsatt hog efter- frågan.

Resultatet efter finansiella intaktet och kostnader för 1988 förbättrades med 18 procent J åmfört med 1987, till217 Mkr.

Företagrsförvårven inkluderade Valvors tidigare smedja och gjuteri ¹ Arvika, Kilsta Smide i Karlskoga samt SSAB Profiler AB i Luleå med bl a tre valsverk. Genom dessa kop ökar årsomsåttrungen till ca 6 500 Mkr och antalet amtällda till 7 800 personer.

SKF<> andel1 Ovako Steel AB ar 50 procent.

-~. . ^.•

{~)

Koncernens resultat

SKF-koncemens rörelseresultat okade under 1988 jamfort med 1987 med 18.9 procentoch uppgick till1560Mkr (l 312) efter planenliga avsknvningar med 779 Mkr (730).

Nettot av de finanstella posterna förhatt- rades under året till -41 Mkr ( -158).

Koncernens resultat efter finansiella m takter och kostnader uppgick till l 519 Mkr (l 154), en ökning med 31 6 procent Till resultatet bidrog rullningslager med

l 208 Mkr (868), verktyg med 142 Mkr (111) och komponenter med 209 Mkr (130).

· . Forbattringen av det finansiella nettot

-.J en foljd av något lägre räntenivå för koncernens upplåning, okade finansiella tillgångar och en lagre skuldsättning.

Årets skattebelastning, omfattande

· '-etald och latent skatt, uppgick till 543 '-.Jkr (430) och motsvarade 35.7 procent

(37.3) av resultatet efter finansiella intäk- ter och ko&tnader.

Årets resultat

Koncernen[> resultat efter skatt var 979 Mkr (739) medan redovisat år&resultat efter bokslutMlispositioner var 964 Mkr (669).

Rer.ultatet per aktie uppgick till36.25 kronor (27 40). Avkastningen på sysselsatt kapital var 14.3 procent (12.2) och avkast- ningen på JUsterat eget kapital10.1 procent (8.1).

Internt tillförda medel - Investeringar i anläggningar

Kassaflöde och investeringar

sKF-koncernens verksamheter genere- rade under året ett po!>it1vt kassaflöde om l 891 Mkr ( 1 491). U r rorelsekapitalet frt&Jordes dessutom 539 M1a (1987 bind·

ning med 600).

Under året rnim,kade varulagret grad- vi!>. Trot& att förvarvet av Steyr medtorde en viss uppgång mot slutet av året minska- de varulagret i procent av forsåljningen från 38 5 ti1133.6 procent

Årets mve<stenngar uppgick tt111119 Mkr (l 126). De stotsta projekten utgjorde de pågående utbyggnaderna av rullmngs- lagerkapactteten 1 Bra<,ilien och Indien . samt omstruktureringar mom lagerrörel- sen i Europa.

Kancernem likvtda medel uppgick vtrl åtssk1ftet till 3 466 Mkr (3 227). Kancer- nem, kort- och långfristiga lån minskade

!>allliDantaget under året med 285 Mkr till 4 642 Mkr (4 927).

Personal

Medelantalet anstanda i arbete var 43 331 (43 693), varav i Sverige 5 125 (5 401), (se not 27 »Medelantal an~allda !>amt löner och ersättningar»). Registrerat antal an-

<stållda31 decembe11988var47 178, vilket är en ökning med 3.3 procent.

Medelantal anställda i arbete

(Defmition se not l)

!iiiii Sverige - Övriga länder

Moderbolaget ·

I moderbolaget ingick under 1988 huvud~

delen av den industriella verksamheten 1 Göteborg samt funktioner for koncernens och affän.områdenas ledning.

Moderbolagets fakturering uppgtck under året till2 438 Mkr (2 345), en ök-· nmg med 4 procent. Marknadslåget var

po~itivt men produktionsutvecklingen begrimsade försaljning8oknmgen,

Moderbolagets res.ultat efter finansiella mtakter och kostnader uppgick till191 Mkr (336). Resultatet påverkades av en ber. varlig utveckling inom produktionen, vtlken också noterade störningar på grund·

av brister i råvarul~weranserna. Rörelse- resultatet var negativt, -167 Mkr (-36).

Utdehringsinkornstema frän dotter- bolag uppgick till250 Mkr (329) och från andra bolag ti1129 Mkr(-). Nettot av rän- tor och finansiellå kursdifferenser förhatt- rades till 79 Mkr (43). Årets nettoresultat redovisades till351 Mkr (299).

Medelantalet anställda var 3 241 (3 510), (se not 19 »Medelantal anstalida i arbete och löner 1988»). Moderbolagets investeringar i anläggningar uppgick till 34Mkr (83).

Utsikter för 1989

SKF raknar med fortsatt re!>ultatförbätt- ring.

Förslag tiD vinstdisposition

Balan8erad vin&t från föregående åt

Årets vinst ·

Fritt eget kapital

styrelsen·: och verkståilande dtrektören foreslår:

att till aktieägare utdelas kr 14.00 per aktie att som kvarstående vimtmedel balanseras

Kr 1433 222 127 Kr 350 851 573 Kr l 784 073 700

Kr 378 000 000 Kr 1 406 073 700 Kr l 784 073 700 Resultatet av bolagets och koncernens verksamhet under 1988 och stallningen vtd samma års utgång frantgår av resul!atniknmgarna samt balansrakningarna med kommentarer.

Göteborg den 28 februari 1989 LennartJohansson

AlfÅkerman Holger Bohlin Gösta Bystedt Mauritz Sahlin Per-Olof Eriksson

Peter Wallenberg GöranJohansson BengtHaak Valfrid Ljung

Giovanni Mario Ro&signolo

• Göt .m J oharu;son och Valfud l JlUig dellog ef ltbl \laget ttll vm~tutdelnmg

Revisionsberättelse

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkståilande direktorens förvaltning for år 1988. Granskningen har utförts enligt god revisionssed.

Moderbolaget

Årsredovisningen har upprattats enl1gt aktiebolagslagen.

Vi tillstyrker att bolagsstämman faststaller resultatrakningen och balansrakningen, disponerar vinsten i enlighet med styrelsens och verkställande direktörens förslag i förvaltningsberättelsen santt beviljar styrelsens ledamöter och verkståilande direktören ansvarsfrihet för år 1988.

Koncernen

Koncernredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen.

Vi tillstyrker att bolagsstamman fastställer koncernresultaträkningen och koncern- balansrakningen.

Göteborg den 9 mars 1989 OlofHeralf

Auktori&erad revisor Price Waterhouse

Åke Gustavsson NdsBrehmer

Auktoriserad reVISor Öhrlings Revisionsbyrå AB

Koncernens resultaträkning

Belopp i mtl}oner kronor 1987 1988

Forsaljning 19604 21248

Ovriga rorelseintakter 212 177

Tillverkningskostnader -13 828 -14 757

Forsaljnings-, administrations- och

utvecklingskostnader not2 - 3 946 -4329

Aw,knvmngar enligt plan not3 ^- 730 779

Rörelseresultat 1312 1560

Finansiella intäkter och kostnader - netto not4

-

158 41 Resultat efter finansieUa intäkter och kostnader 1154 1519

Hartill hänförlig skatt not5 430 543

Andel1 intressebolags resultat 42 37

Mmoritetsintressens andel i resultatet 27 34

Resultat efter skatter 739 979

Extraordinära intakter not6 583

Extraordinara kostnader not6

-

583

Hårtill hanförlig skatt

o

Årets resultat 739 979

Bokslutsdispositioner llot7 148 82

Återföring av latenta skatter not5 75 67

Minontetsintre!S&ens andel 3

o

Redovisat årsresultat 669 964

:~· _..

· Koncernens balansräkning

Belopp i milJoner kronor TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar

Finansiella omsättningstillgångar Kundfordringar

Varulager

övriga omsättmngstillgångar

Spärrkonto i Sverige!! Riksbank Anläggningstillgångar

Långfristiga finansiella tillgångar Aktier och andra vardepapper Anläggningar

ÖVriga anläggningstillgångar

Summa tillgångar

SKULDEROCHEGETKAPITAL

J(o~s~der

Kortfristiga lån Leverantörsskulder Kortfristiga skatteskulder ÖVriga kortfristiga skutder Långfristiga skulder Långfristiga lån

AV&attningar till pensioner och avgångsvederlag Långfristiga skatteskulder

ÖVriga långfristiga skulder Konvertibelt förlagslån

Minoritetsintressen

I särskilda avsättningar (eget kapitalandel) I eget kapital

Särskilda avsättningar Avgår: Latent skatt

Eget kapital Aktiekapital Bundnareserver Fria vinstmedel

Justerat eget kapital

Summa skulderoch eget kapital

StiiJida panter Ansvamorbindelser

''. '

...

not 8 not 9 not lO notll

not12 notl3 not14

not15 notl6 not 5 not17

not18 not19 not 5 not20 not22

1987

3 227 3 889 7 550 608

1988

34(,6 4348 7130 669 15 274 15 613

57

525 825

6737

144

8 231

148

821 801 7032 174 8828 23 562 24 589

2 483 1528 498

2430

2890

1930

390 2732 6 939 7942

2444 3 018 983 162 237 6 844

12

159

1752 3088 1171 202 237 6450

18 143 147 125

not 7 3 291 3 248 not 5 -12<n -1229

not23

not24 not25

2 084 2 019

1350 3 361 2 837 7548

9 632

1350 3 790 2913 8053

tom

23 562 24 589

1890 802

1716 859

Koncernens finansieringsanalys

Belopp t milJoner kronor 1987 1988

Från verksamheten internt öllförda medel

Årets resultat 739 979

Avskrivningar enligt plan 730 779

Latenta skatter 5 99

Minoritetsintressens andel i resultatet 27 34

(a) 1491 1891

Medel tillförda från (+)/bundna i (-) rörelsen

Kundfordringar

-

^{110 459}

Varulager

-

411 420

övriga omsattmng8tlilgångar - 238 152

Leverantörn;kulder 57 402

skatteskulder (andra än latenta) 51 26

Övriga kortfristiga skulder 165 302

(b)

-

^{600 539}

Nettofinansiering från årets verksamhet (a+ b) 891 2430

Investeringar (ökning-)

Investeringar i anläggningar -1126 ^-1119

Forsaljning av anlaggrungar 464 111

Reali~ationsvinst på sålda anläggningar

-

289 .23

Forändring av anlitggning8tillgångar genom företagsförvarv 50 216

Förandring av ovriga anlaggningstillgångar

-

^{327 302}

(c) -1328 -1549 Finansieringsunderskott/överskott (a+b+c) - 437 881

Extern finansiering~ utdelningar m m

Forandring av kortfrisuga lån 235 407

Förandring av långfristiga lån

-

^{194 692}

Forändring av långfn~tiga skatteskulder 19 4S

Förandring av ovriga långinstiga skulder 102 110

Utdelnmg till AB SKFs aktieagru·e

-

297 324

Utdelning till minoritetsaktieägare 7 7

Ororåkningsdifferenser

lO

91

(d)

-

190 ⁶⁴²

Förändring av finansiella omsättningstillgångar (a+b+c+d) ^- 627 239

Noter till koncernens bokslut

Belopp i miljoner kronor dår ej annat anger. Belopp inom parentes anger föregående ån varde.

.:•_',

-~ . .

! t i • .

, ..

..

Not 1. Redovisningsprinciper Resultat· odl balansräkningar

Som en anpassning till internationella förhållanden presenteras koncernens resultat- och balansräknmg på ett sätt som något avviker från svensk redovisningspraxis enligt följande.

Begreppet »årets resultat» avser resultatet före bokslut~dJsposi­

tioner. Detta resultat har belastats med full skatt inbegripande såvål betald som latent skatt.

Termen »redovisat årsresultat>> ansluter till det i svensk praxis traditionella netto-resultatbegreppet Termen innefattar resultat efter bokslutsdispositioner, återföring av latent skatt ~t juste- ring för minoritetens andel i dessa transaktioner.

Begreppet »Siu'skilda avsättningar>> i balansräknmgen omfattar dels obeskattade reserver dels skillnader mellan dotterbolagens rapportering i lokala bokslut och des~a bolags rapportering för koncemredovisningsåndamål.

Av »SåThkilda avsättningar» utgör viss dellatent skatteskuld, vilken redovisas som kort-eller långfristig skatteskuld i balaru;- råkningen. Resterande del av »Särskilda avsättningar>> utgör eget kapitalandel för koncernen.

Begreppet »eget kapital», avser det bundna och fria eget kapital som alla koncernbolag redovisar 1 sina lokala bokslut.

Der:.sa bokslut upprättas i enlighet med lokala lagar och lokal redovisningspraxis.

Med »justerat eget kapital» avses summan av pooterna »sär-

~kilda avsättningar», efter avdrag för latent skatteskuld, och »eget kapital>>.

Latent skatt beräknas mdividuellt av varje bolag efter gallande lokal skattesats.

Koncernredovisning - dotterföretag

Koncerneos bokslut omfattar moderbolaget AB SKF och de företag 1 vilka AB SKF vid åns8kiftet direkt eller indtrekt kontrol- lerade mer ån 50 procent av röstetalet.

Koncernen!> balansräkning ar upprättad enligt forvårvr:.meto- den. Detta innebär, att eget kapital i koncernen omfattar endast eget kapital i moderbolaget och den del av eget kapital i dotter- företagen 8om t:Jllkommit efter forvärvet SkiUnadcn mellan

an~kaffning~kostnaden for aktierna i ett dotterloretag och justerat eget kapital vid forvårvstillfället i samma dattenaretag redovis~

- som goodwill i balansrakningen om an1>kaffnmgsko~tnaden är det högre beloppet (övervärde),

- som minskning av de forvarvade anläggningstillgångarna<;

varden om anskaffningsko1>tnaden år det lågre beloppet.

I justerat eget kapital i dotterforetage t m går, forutom redovisat eget kapital, den del av 8ärskdda av~attrungar som utger eget kapital samt eventueU orovardenog för koncernandamål av tillgångarnas och skuldernas bokforda varde.

Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade intem- vinster har eliminerats.

Koncemredomning - intresseföretag

Aktieinnehav i mtressebolag där koncernens röstmneha"

uppgårtiD minst 20 procent och högst 50 procent, och dar koncer- nen utovar ett väsentligt inflytande, redovisas enligt kapital- andelsmetoden. Investeringar i dessa bolag upptas till koncernens andel av bolagens JUsterade egna kapital. Som rec;ultatandel intaf>

koncernens· andel av resultatet före bokslutsdtspositioner med avdrag för betald och latent skatt

f:/.::··,: ·;:.

/ . ^~:

. '

. ···.,

..

i.

10 ^'·,·:

. .

··.·:,

Omräkning av belopp i utläridsk valuta

Vid uppnitlandet av koncernens bokslut har samtliga po8ter i balansrakDingarna för de utiandska dotterföretagen, med undan- tag för foretag i lånder med hög inflation, omräknats till svenska k.Tonor efter vid årsskiftet gållande valutakurser (balansdags- kurr:.). Resultatrakningarna har omräknats efter de genomsnittliga valutaktiDSerna under råkenskapsåret (rnedelkurs). De omräk- nmgrsdifferenser som därvid uppstår påverkar direkt koncernens eget kapital.

Boksluten fur dotterlöretag som är Verksanuna i lander med hög inflation omräknas till sveru;ka kronor med den f> k mone- tara/icke-monetara metoden (MIM-metoden). Denna metod innebar, att bal~räkrungeos monetara por.ter områkna8 efter balansdagens kurs ~m t att icke monetara balanspostex och motsvarande poster i resultatläkningen omräknas till historisk kurs (inve8tcringskurs). ÖVriga resultaträkningsposter o mr~=~ efter medelkurs. Områkning!.differemer, vilka fordelas mellan·· operativa och finansiella, påverkar årets resultat.

Bolagens fordringar och skulder i utländsk valuta områ.knas enligt bokslutsdagens valutakms. Under finanstella kursdifferen- ser (re not 4) redovisas ~ådana valut.akun.differenrser som upp8~ ·:

på upptagna och lämnade lån, medan valutakursdifferenser -··' hanförbara till varutransaktioner mklu~ive mgåogna termms·

kontrakt redoVIsas under rörelsem kostnader.

Valutakursvinster och -förluster på moderbolaget~ lån, vilka tjanar som kur8sakring för nettoinvesteringar i utiandska dotter- foretag har hittatc; mot omraknin~differenser som av~r dessa investeringar. K~vin!.ter och -förluster på lån av långsiktig inveo;;teringskaraktär till koncernbolag har behandlats på sanuna satt.

Valutakurser

För omrakmng av de utländ8ka bolagens resultatrilirningar respektive balansrakningar från lokal valuta till sven~ka kronor har bl a fo)jande kurr.er använts:

M:edtiL.IU\ Kur..31 decembe1

1987 1988 1987 198&...

Belgien 100 BEC 16.98 16.67 17.48 16.4 ..

J~

Frankrike 100 FRF 105.47 102.70 108.10 100.80 Indien 100 INR 47.93 43.38 44.75 40.10

Italien 100 ITL 0.49 0.47 050 0.47

Japan 100 JPY 4.41 4.79 4.73 4.80 ·~·

Canada l CAD 4.78 4.96 448 5.1SJ~'

Nedertanderna 100 NLG 313.07 310.65 325.20 305.05 Schweiz 100 CHF 426.13 418.74 45180 406.90 Spanien 100 ESB 5.13 5.25 5.36 5.38 Storbritanmen l GBP 10.35 10.86 10.85 11.04

USA l USD 633 6.11 5.84 ^6.13

Våsttyskland 100 DEM 352.SS 349.25 365.90 344.55

Varulager

Varulagret har varderats till det lagsta av anskaffningskostnad och verkligt varde. Verkligt värde avser återanskaffningsvardet på balansdagen eller nettoförsåljningsvardet om detta är lägre.

AnMrnffningskostnadema har beräknats enligt FIFO-metoden.

Anskaffningskostnaden inkluderar omkostnader för material, arbetskraft och tillverkning. För inkuransrisker har avsatts betryg- gande reserver. Värdet av pågående arbeten för utomstående har

kvitta~ mot erhållna förskott.

Anläggningstillgångar

Avskrivning enligt plan beräknas på tillgångaroas ursprungliga anskaffningsvärden. Dock gors i vissaländer en lagenlig uppskriv- ning av anlaggoingstill gångamas bokforda värden, vilket leder till att avskri"ning görs på det uppskrivna värdet.

Avskrivningssatserna baseras på tillgångamas beräknade konomiska livslängd, i allmänhet 33 år for byggnader, 10-17 år för maskiner och 4-5 år för verktyg, kontorsinventarier och fordon.

• .easingkontrakt

~- .. ' Förhyrda tillgångar aktiver~ och redovisas som anskaffning av

anläggningstillgång om avtalet innebär att i stort sett alla rättig- heter och skyldigheter som normalt karaktemerar ett ägande överförs till SKF. Ett motsvarande belopp skuldförs. Re!iultatet belastas dels med planenliga avskrivningar dels med ränta på 8kuldbeloppet. ÖVrig förhyrning kostnadsfors under leasing·

perioden.

Immateriella digångar

Goodwill, som uppstår vid toretagsförvärv avskrivs planenligt över en tioårsperiod. Patent och liknande rättigheter är upptagna till anskaffningskootnad och avskrivs planenligt över sina giltig- hetstider.

Forslaa.iqs-odl utveddingskostnader

Kostnader för forskning och ut\'eckling belastar resultatet

nar

--te uppkommer.

Inkomstskatter

Moderbolaget och dess dotterföretag beräknar inkom~tskatter

i enlighet med de skatteregler och förordningar &om gäller i de

1iinder där vimten har uppkommit. Dessa skatter baseras vanligt- _ is på den lokalt redovisade vinsten före skatt, beräknad enligt

redovisningsprinciper som kan avvika från koncernens.

Alla differen~r mellan den lokala värderingen av tillgångar och skulder och varderingen i koncernens balansräkning har debiterats eller krediterats särskilda avsättnmgar. På dessa avsätt- ningar beräknas latenta skatteskulder eller skattefordringar.

Beräkning har skett enligt s k »deferred method». Denna innebär att latent skatteskuld eller fordran vid årets utgång år

8umman a" resultatförda latenta skatter. Vid dessa berakningar tas hansyn till förlustavdrag som kan reducera framtlda beskatt- ntngsbar inkomst.

I vissa fall avviker den beskattningsbara vinsten från den redovisade vinsten före skatt. I den utsträckning som avvikelsen beror på att mtäkts- och kostnadsposter skall rapporteras i en period i skattehän!ieende och av redovisningsskål i en annan period har avsättning gjorts för latenta skatteskulder eller skatte- fordringar

Avsättning har gjorts i koncernen för beräknade skatter på forvantade utdelningar från dotterföretagen till moderbolaget nästkommande år, däremot inte för skattekostnader som kan uppstå vid utdelning av resterande disponibla vinstmedel efter- som de förväntas reinvesteras.

Defioitioner av nyckeltal l. Justerat eget kapital

Eget kapital plus andel eget kapital i sarskilda avsättningar.

2. Andel eget riskbärande kapital

Eget kapital ökat med m.inoritetsmtressen och särskilda avsättningar (före avdrag för latent skatt), i procent av balansom!ilutningen vid årets slut.

3. soliditet

Justerat eget kapital ökat med mmoritetsintressen, i procent av balansomslutningen vid årets slut.

4. Avkastning på totalt kapital

Rörelseresultat plus finansiella intäkter minus finansiella ororåkningsdifferenser, i procent av genomsnittlig balans- omslutning.

5. Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat plu!i finansiella intakter minus finansiella omräkningsdifferenser, i procent av genomsnittlig balans- omslutning exklusive icke rantebärande skulder.

6. Avkastnmg på justerat eget kapital

Re!iultat efter skatt, i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

7. Rörelsemarginal

Rörelseresultat plus finansiella intäkter mmus finansiella områkningsdifferenser, 1 procent av försäljningen.

8. Kapitalomsättmng

Försäljning dividerad med genomsnittlig balansomslutning.

9. Resultat i kronor per aktie

Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier.

10. Dtrektavkastning

Utdelning i procent av börskurs vid årets slut.

11. P/E-tal

Borskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie.

12. Medelantal anställda z arbete

Totalt utförda arbetstimmar av alla anstålida dividerademed normal full arbetstid under året.

Not 2. Forskning och utveckling

Forsknings· och utvecklingskostnaderna uppgick ti11414 (398).

Not 3. Avskrivningar enligt plan Markanläggningar

Byggnader

Mru;kiner och inventarier Leasingkontrakt Hyresrätter Uppskrivningar

1987 6 95 586 17 3 23 730

1988 6 76 651 21 3 22 779 Av koncernens planenliga avsknvningar hänför s1g 636 (588) till produktionsanläggningar, medan återstoden hänför sig till tillgångar 80m används inom försäljning, administration samt forskning och utveckling.

Not 4. FinansieUa intäkter och kostnader

1987 1988

Utdelningar 14 11

Ranteint::ikter 637 683

Räntekostnader - 617 614

Finan!.iella kursdifferenser 17 8

Finan8iella omräknmgsdifferenser 209 129

Finansnetto 158 41

Not

s.

Årets skaUer Årets skattekostnad var:

1987 1988

Till resultat efter finansiella intäkter

och kostnader hänförlig skatt 430 543 Avgår:

Återföring av latenta skatter 75 67

Skatt som belastar redovi8at årsresultat 355 476 skatteskulder mkluderade i balansråkningen:

1987 1988

skatteskulder att betalas under nästa år 230 256

Latenta skatter- kortfristiga 268 134

Kortfnstiga skatteskulder 498 390

Latenta skatter -långfristiga 983 1171

1481 1561

Latenta skatter på särskilda avsattningar ingår med 223 l292) som kortfristiga och l 006 (915) som långfristiga.

Latenta skatter uppstår huvudsakligen genom avsknvningar utöver plan, gJorda i konsolideringssyfte i vissa utländska dotter- foretag.

Utn}t~ande av forlustavdrag från tidigare år reducerade årets skatter med 55 (84).

t2

Vinstdelningsskatt

Vinstdelningsskatt är en svensk bolag88katt som mtroducerades . 1984. Vinstdelnmgsskatt beräknas på reala snarare an nornineila vinster. Vid berakning av beskattning!.underlaget for vinstdel- ningsskatten tas hansyn till inflationen och görs vissa andra avdrag som ocbå påverkar redovisad vin8t. Vinstdelmngsskatten är 20 procent av den på detta satt beräknade vlru.ten och är avdragsgill följande år vid beräkning av både bolags-och vin&tdelnmgsskatt.

Vinstdelningr.skatten var obetydlig såväl1988 som 1987.

Förlustavdrag

Moderbolaget och vissa dotterföretag, frarost i England, Frankrike, USA och Mexiko hade den 31 december 1988 forlust- avdrag uppgående till967 (851) som kan användas till att reducera framtida skattekostnader. Dessa förlustavdrag forfaller enligt följande:

1989 1990 1991 1992 1993

1994 och senare

].'5

26 24 118

~

^{r 'L ?·. .~ '}

967 Utover dessa förlustavdrag har koncernen outnyttjade avdrag på 150 (247) som har reducerat latenta skatte8kulder. De8sa kan

använd~ till att reducera framtida skattepliktig inkomst.

Dessutom hade moderbolaget den 31 december 1988 outnytt- jade skatteavdrag uppgående till228 (270) avseende lämnad aktieutdelning, s k Annell-avdrag. Dessa förfaller löpande ^t o m år 2001 och minskar enligt svensk skattelagstiftning beskattning!.- underlaget.

Not 6. Extraordinära intäkter och kostnader

1987 1988

Extraordinära mtåkter:

Andrad värderingsprincip för varu-

lager i vissa utländska dotterföretag 297 Vinst vid forsaljning av fastighets-

bestånd ¹ Göteborg 244

Nedläggning av rörelsegren i USA ---=4~2 _ _ _ _ 583

Extraordirnira kostnader:

Kostnader för plasmateknologi Stangning av fabriker i USA Rekonstruktion av miniatyrlager-

verksamheten i Frankrike Nedlaggnmg av rörelsegren 1 Italien

-477 - 46 - 38 - 22 -583

Not 7. Bokslutsdispositioner odt särskilda avsättningar Allmimt

Skattelagsttftning i Svenge ochvissa andra länder ger foretag mojlighet till konsolidering genom avrsättDingar till obeskattade reserver. Foretagen kan !Sålunda i viss utsträckning disponera redovisade vinster så att de stannar kvar i rotelsen utan att orne·

delbart befskattas. Under rubriken bokslutsdispositioner redo·

visas t resultatrakningen sådana avsättningar av åtets resultat som gjorts i konsolideringssyfte. I balansräkningen redoVIsas det ackumulerade värdet av dessa avsattrungar under rubriken sarskilda avsättningar.

Även skillnader mellan rapportenog i lokalt bokslut och rapportenog för koncernredovisningsändamål behandlas i kon- cernresultatråkmogen som bokslutsdispositioner och i koncern·

balan8rakningen som sårskilda avsättningar

. . . Av sarskilda avsattmngar utgör en dellatent skatteskuld och en

: , . ii

eget kapital. Till den del dessa rei>erver återförs till resultatet blir det åtetforcia beloppet föremål för Inkomstbeskattning, utom

1 de fall det används för att mmska skattemässiga förluster.

valUla gerreserver

_ 11 överensstammelse med skattelagstiftningen får svemka företag göra avsättningar till en varulagerreserv på upp till 50 procent av varulagrets anskaffnin~värde bestamt enligt F1FO- metoden (forst in -först ut). Sådana avsättmngar är skattemasstgt avdragsgilla. Under vi8sa omständigheter gäller mer fördelaktiga regler. Ulmande regler forekommer i vifsSa andra länder.

lnvestenngsfonder

Enligt svensk skattelagstiftning får företagen avsatta en del av sin på visst sätt justerade vinst f6re skatt nll mvestexingsfond.

Andra länder har skattelagar som tillåter att vinster vid forsåljning av anlaggningstillgångar reserveras for att användas för nedskriv- ning vid anskaffande av nya anlaggningstillgångar. Sådana avsatt·

ningar ingår också under rubriken mvesteringrsfonder. Nar de används till avsett åndamål, att skriva ned anlåggningstillgångar, överfors utnyttjade belopp till reserver for avskrivningar utover rtlan. Beloppen återförs därefter och gottskrivs resultatet under

Jgångens återstående ekonomiska livslångd.

Förnyelsefond

Enligt svensk skattelagstiftning måste företag under 1986 satta

;fl 10 procent av 1985 års på VIsst i>ätt justerade vinst före skatt på . intelöst konto hos Riksbanken. Ettmotsvarande belopp av8attes till fornyelsefond och var skattemassigt avdragsgillt. Med rege- ringens tillstånd kan fonden bl a användas för utbildning av anstålida 8amt för finansiering av forskning och utveckling.

Ackumulerade avsknvningar utöver plan

I vissa ländertillåter reglema för beskattning ofta en snabbare avsknvning än den planenliga. Ackumulerade avskrivningar utöver plan ar skillnaden mellan skattemassigt gjorda avskriv- ningar och avsknvningar enligt plan.

Bo/a,lutsdispositioner

1987 1988 Förandring av varulagerreserver 213 - 30 Förandring av investeringsfonder - 75 ²⁹

Forändring av förnyelsefonder - 10

-

⁷

Skillnad mellan bokförda avskrivrungar

och avskrivmngar enligt plan 97 140

Förändrmg av kursreserv -100

Förändring av ovriga reserver 23

-so

148 82

Särskilda avsattningar

1987 1988

Varulagerreserver 683 657

Investenngsfondei 48 74

Fomyelsefonder 18

u

Ackumulerade avskrivningar utover plan 1841 1885

Övriga reserver 689 603

3 279 3230

Minoritet&intressen~ andel 12 18

3 291 3248

Omrak:nin~differenser har minskat särskilda avsättningar med 131 (+92).

Ackumulerade avskrivningar utover plan fordelar stg enligt fol;ande:

Markanläggningar Byggnader

Maskiner, inventarier

1987 1988 71

459 1311 1841

70 458 1357 1885

Not 8. FlnaJåella oiiL'Iåttuingsti

1987 1988

Kassa och bank 790 1483

Obligationer och andra vårdepapper 300 321

Aktier och andelar 8 2

Reverslån 635 635

Statsskuldvåxlar, statsobligationer 795 608 Ovnga kortfristiga finansiella

fordnngar 699 417

3 227 3466 Kassa och bank inkluderar placeringslån med 1139 per 31 december 1988 och 490 per 31 december 1987.

Not 9. Kundfordringar

1987 1988

Våxelfordringar 634 624

Kundfordringar 3 406 3 844

4 040 4468 Reserv för o~a fordringar ^- 151 -120

3 889 4348

Avsättning till reserv for osäkra fordringar som belastat resulta- tet uppgick till27 (38).

Not 10. Vandager

Efter avdrag för avsattDing för inkurans uppgick varulagret den 31 december till:

Färdiga varor

Varorunder tillverkning Råmaterial

Förbruknin~material

Not U. ÖVriga omsättningstillgångar Förskott till leverantörer

Förutbetalda kostnader Upplupna intakte r

Diverse kortfristiga fordringar

Not 12. Ungfristiga finansiella tillgångar Långfristiga fordringar

Obligationer och andra vardepapper

lA

1987 1988 4 815

1956 401 378

7 550

1987

23 118 168 299 608

4236 1930 582 382 7130

1988 21 107

151

390

1987 1988 511

14 525

.·. ·.·

806 15 821

Not 13. Anläggningar

Mark

Markanläggningar Byggnader

Ma<skiner och inventaner Leasingkontrakt Hyresrätter Uppskrivning Netto

1987

Acl..umu- lerade

1988

Acl..llmu- lewle Anskaf!· a•skn•- An.~kaff- avsknv-

mn~ mngaJ nmgs- mngar

I..ostnad enl plan kostnad en! plan

230 6 221 2

198 114 195 113

2 901 1429 3 018 1398 10 243 5 852 10621 6 071

217 104 •254 95

12 6

u

8

629 223 615 247

14 430 7 734 14 935 7 934 7 001 Förskott tillleverantörer

66%

41

6 737

7~ c ;

Aktiverade leasingkontrakt består av följande:

1987 1988

Mark 4 7

(t·

Byggnader 77 74

Maskiner och inventarier 136 173

----~21~7~----~~~~4~-

Not 14. ÖVriga anläggningstillgångar

Goodwill

Patent och liknande råttigheter

1987

Ackumu- lerade Ansk:aft· !Mkm-

1988

Aclmmu·

lerade

A&il.lff- !Mkm-

nm~ mng.u nmg!>- n~l!!M

~o&nad en! pLin k06tnad en! plan

62 18 84 21

30 21 48 26

92 39 132 4:1

53 85

Investeringar i övnga

anlaggningsullgångar 91 89

1,]\

144 174

Not 15. Kortfristiga lån

1987

~··

^l~.'i

Banklån 1936 1~~

CommefClal Paper 191 20IJ

Ovriga kortfristtga lån 66 268

Delsumma kortfristiga lån 2193 2122

Kortfmtlg del av långfristiga lån 290 768

2483 2890

Det högsta skuldbeloppet, exklusive amorteringsdelen av de långfrisuga lånen, vid något månadsskifte var 2 736 (2 435).

Genomsnittligt utestående belopp per mänadMia.fte under året var 2 362 (2 259). Vägd genomsnittlig rånta under året var ca , 9.0 procent (9.5) och per den 31 december 1988 8.9 procent.. < ..

Utestäende genomsnittligabelopp och vagda genomsruttliga · räntor har beraknats på utestående belopp vJ.d slutet av varje

. månad.· ·

Den 31 december 1988 fanns beviljade men ej utnyttjade . . krediter hos finansieringsinstitut i VIssa lander dar SKF-koncernen . · ~

bedriver ... verksamhet. Dessa uppgick till3 . . 821 exklusive dem som :·\~.

. . ~~

. ^,.

·-,

riarons nedan. Av beloppet var ca 98 procent tillgängliga i andra valutor än svenska kronor. På de löpande kreditfaciliteterna utgår

1 vissa fall en kreditavgift mellan 0.2 procent-2.5 procent av det totala beviljade beloppet. I andra fall utgår en löftesprovisten ( rommitment fee) på 0.06 procent-2.5 procent av den oanvända delen av krediten.

Vid årets slut hade AB SKF långfristiga eJ utnyttjade kredit- loften på 920 ( 467) som förfaller 1995. Dessa kreditlöften använ- deE> som Back· Up Line för AB SKFs Commercial Paper-program.

Ute&tående lång-och kortfristiga lån genom Commemal Paper uppgick vid årets slut till268 (300) (se även not 18).

Not 16. Leverantörsskulder Vaxelskul der

·~..ev erantörsskulder

Not 17. ömga kortfristiga skulder

1987 1988

170 1358 1528

186 1744 1930

. I övriga kortfristiga skulder ingår upplupen semesterersättning ('· ~· lid årets slut om 326 (255) samt upplupna arbetsgivaravgifter

'• -på 350 (333).

Not 18. Långfristiga lån

Långfristiga lån per 31 december, minskade med belopp som förfaller tlll betalning inom ett år, uppgår till:

Obligationslån ( förfalloår 1990-2005) räntesatser 7.3-15 .0*

Banklån (förfalloår 1990-2003) räntesatser 2.1-17. 8*

Övrigalån (förfalloår 1990-2003) rantesatser 1.9-16.0*

' 31 decembe1 1988

?ordelning per valuta:

Svenska kronor Italien&ka lire Franska francs __ 3chweizerfrancs

Luxemburgfrancs Amerikanska dollar Engelska pund Tyskamark Japaru.ka yen ÖVnga valutor

1987 1988

578 1484 382 2444

1987 297 290 383 262 139 369 40 402 33 229 2444

165 1264 323 1752

1988 260 291 276 259 49 303

so

48 39 177 1752 Långfristiga lån per 31 december 1988 skall amorteras enhgt följande:

1990 1991

1992

1993 1994

1995 och senare

530 312 404 201 60 245

Vissa lånevillkor innehåller begränsrungar som främst av&et ytterligare pantförskrivning av anläggningstillgångar, storleken av ytterligare upplåning samt betalning av utdelningar inom koncernen.

För långfnstiga lån hade sakerhet stallt8 vid slutet av 1988 på 632 (690)

Commercial Paper-lån i USA på 59 (110) har inkluderats i övriga långfristiga lån, då SKF-koncernen har för avsikt att refinansiera dessa på lång sikt och då de täcks av långstktiga finansieringsarrangemang (se aven not 15).

Minskningen med 692 (194) av långfristiga lån i koncernens finansieringsanalys avser beloppen efter overfäring av den kort- fristiga delen om 768 (290) till kortfristiga lån.

Not 19. Pensioner och avgångsvederlag

Årets kostnad för penstoner och avgångsvederlag - inklusive ränta - uppgick till336 (321).

SKF-koncernen belastas löpande för kostnader avseende flera pensionsplaner som 1 stort sett täcker samtliga anställda i sKF- koncernens svemka verksamhet och som är avgiftsfria för de ansthllda. Pensionsplanerna för ~änstemän administreras av Pen&ionsregistreringsinstitutet (PRI) och för kollektivanställda av Arbetsmarknadsförsäkringar (AMF) till vilka de flesta bolag i Sverige ar anslutna. Förmånernas storlek och de försäkringsmäs- siga förutsättningarna faststalls av PRI och SKF-koncernen kan alltså inte ändra dessa. Pensioner och liknande avsättningar i moderbolaget och de svenska dotterföretagen uppgick den 31 december till708 (655). Utöver dessa pensioner betalar moder- bolaget och de svenska dotterforetagen avgifter tilllagstadgade pensioner. Många utländska dotterföretag har pensionsplaner dår förmånerna regleras i enlighet med lokala regler och avtal.

Ej skuldforda belopp för gjorda pensionsåtaganden med fribrevsrätt uppgick den 31 december till13 (10). Det totala nuvärdet av ackumulerade förmåner vid utgången av 1988-med och utan fribrev - oversteg vad som upptagits bland skulderna eller har täckning i pensionsstiftelsens fönnögenhet med 42 (107).

Av ovannämnda ej avsatta belopp avsåg den 31 december 13 (10) avgångsvederlag som beviljats i samband med förtidspensio- nering. Dessa förmåner kostnad&förs från det år då förtidspensio- neringen åger rum till utgången av det normala pensionsåret

Not 20. Övriga bingfristiga skulder Skulder för aktiverade leasingkontrakt Ovngt

Not 21. Leasing

1987 72 90 162

1988

103

99 202

Framtida miniroiåtaganden avseende finansiella leasingavtal (capitalleases) och övriga ej uppsägningsbara (inom ett år) leasingavtal ( operating leases) uppgick den 31 december 1988 till:

FmanSJella (>vnga leiL~mga~tal leaSlllga~tal

1989 36 191

1990 33 150

1991 32 105

1992 17 71

1993 13 63

1994 och senare 36 403

167 983

Avgår: ränta, 8katt, underhåll

och forsäknng - 35

Nuvårde av minim1betalningar

enligt finansiella leasingavtal 132

Avgår; kortfristig del - 29

Långfristig del 103

ÖVriga leasingavtal ( operating leases) innefattar bland annat den fastighetsförsäljning som genomfördes 1987 avseende en del

av moderbolagets fastighetsbestånd i Göteborg.

Nettokostnader för leasingavtal var 222 ( 190). Villkorade hyror och intäkter från uthyrning i andra hand var obetydliga under

dessa år.

Not 22. Konvertibelt förlagslån

I oktober 1984 upptog AB SKF ett konvertibelt förlagslån på 237 milJoner kronor. Lånet var riktat till anstålida vid AB SKF och dess dotterföretag i Sverige, samt SKF Aktiesparfond och SKF Allemansfond. Forlagsbevisen år noterade på Stockholms Fondbörs.

Förlagsbevisen, på nominellt 190 kronor, loper med 13 procent årlig ranta. Konvertering till B-aktier kan ske till och med 1 feb- ruari 1990. Konverteringskursen är 190 kronor.

Full konvertering av utelöpande konverteringslån ökar antalet aktier med l 250 000, motsvarande 4.6 procent. Effekten av konvertering av förlagsbevis kan ses på sidan 43 »Data per aktie».

Under perioden 16 februari-15 november 1989 äger inne- havare av förlagsbevis rätt att påkalla inlösen av forlagsbevis med nominella beloppet Jarnte upplupen ranta.

l6

Not 23. Eget kapital Aktiekapital

Aktiekapitalet per 31 december 1988 hade fölJande samman- sättning (nominellt värde 50 kronor per aktie):

A-aktier, fna A-akuer, bundna B-aktier, fria B-aktter, bundna

Antdlute- stående akttet

20160 12 293 923 10 226 195 4 459 722 27 000 000

Totalt nonit- nelltbelopp

l 615 511 223 1350 Genom seriebeteckningarna A och B sarskiljes aktiemas röstvärde. En A-aktie ager en röst och en B-aktte en tusendels röst. Utländska medborgare och danned jamställda kontroll- subjekt får genom teckning eller överlåtelse endast förvarva

fri·1t,:

aktier. ^D'·

Bundna resen•er

I Svenge och vissa andra länder, där SKF-koncemen ar verk- 8am, har moderbolaget och dess dotterföretag bundna reserve~;/

som enligt lag inte får disponeras för utdelning. . .,.

Enligt den svenska aktiebolagslagen måste lO procent av årets vmst avsattas tJli reservfonden (en del av bundna reserver) tills denna uppgår till20 procent av aktiekapitalet.

Fria vinstmedel

Beloppet omfattar de vinster som ar dispornbla för utdelning från moderbolaget och de som fritt kan överföras från dotterföre- tag till moderbolaget inom ett år. Beloppet har minskats med eventuella ackumulerade förluster i andra dotterforetag. Vid bestammande av de belopp som fritt kan överföras har hansyn tagits till "alutarestriktioner och andra legala hinder men inte till respektive dotterföretags finansiella situation.

Analys av forandringar i eget kapital

1987 1988

Aktiekapital vtd årets början och slut 1350 13S(lh Bundna reserver vid årets början 3 355 3361 Cbnrakrringsdifferenseroch

mdexeringar

107

223

ÖVerföring mellan bundna reserver

I l

^.·;

och fria vinstmedel - 101 6S ^~

Bundna reserver vid årets slut 3 361 3790 Fria vinstmedel vid årets början 2 603 2837

Utdelning till aktteägama 297 324

Redovisat årsresultat 669 ^%4

qmräkningsdifferenser

Overförlog mellan bundna reserver

-

239 88

och fria vinstmedel 101 652

Fria vinstmedel vid årets slut 2 837 2913 Summa eget kapital VId årets slut 7 548 8053

Not 24. Ställda panter

Foljande panter har 8tallts som säkerhet för lån etc:

1987 1988

Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Övriga inteckningar Summainteckningar Statsskuldvå.Xlar övnga ställda panter

'if72 98 548 1518 42 330 1890

943 153 588 1684 30 2 1716

Inteckningar upptas till nominella värden och övriga panter till bokförda värden. De ställda pantema utgJorde säkerhet for åtaganden vid slutet av 1988 om 475 (443).

.~ot 25. Ansvarsförbindelser

Diskonterade växelfordringar Kapitalvärde av pensionsåtaganden { : utöver vad som upptagits bland

·· - skulderna eller har täcknmg i pensionsstiftelsers förmögenhet ÖVriga borgens- och

ansvarsförbindelser

1987

163 230

107 42

532* 587*

802 859

~ Av beloppet avser 180 (264) moderbolagets borgensåtaganden gentemot FPG och AMFK till förmån för vissa bolag inom Ovako-koncernen. Moderbolaget har från övriga delägare i Ovako Steel AB erhålht borgen, s k underborgen, for hälften av dessa åtaganden, motsvarande 90 (132).

Not 26. Amerilaulika redovisningsprinciper U.S. GAAP En årlig rapport, Form 20-F, sammanställs och insändes till Securities and Exchange Commission, USA.

Vid tillämpning av amerikanska redovisningsprinciper (U.S.

t

^{}AAP) tas} hänsyn till foljande:

'- ·1. Latenta skatter

Enligt svensk redovisningspraxis görs inte avsättningar för latenta inkomstskatter. Enligt U. S. GAAP görs sådana avsatt- ningar bl a för latent skatt hänförlig till särskilda avsättningar.

Vid beråkningen av årets resultat och justerat eget kapital har dock hänsyn tagits tilllatenta skatter i särskilda avsättningar och följaktligen behöver ingen justering göras för sådana skatter vid berakningen av vinst och eget kapital enligt U. S.

GAAP.

J usleringsposten för latenta skatter i denna not är i huvudsak föranledd av vissa av nedanstående poster.

2. Avsättning tiU obeskattade reserver

Lagstift:rlingen i Sverige och vissa andra lander tillåter att sarskilda avsättningar göTh (s k obe8kattade reserver), främst i syfte att ge företagen mojtigheter till intern konsolidering.

Avsättningar till dessa reserver minskar resultatet före skatt.

U. S. G AAP tillåter inte sådana avsattDingar. Årets resultat har dock bestamts före avsättningar till reserver och följakt- ligen görs ingen justering för dessa avsättningar vid beräkning av nettoresultat enligt U.S. GAAP. På motsvarande sätt inkluderar Justerat eget kapital sarskilda avsättningar (efter

avdrag for latentskatt) varvid någonjustering ej behöver göras VId beräkmngen av eget kapital enligt U .S. GAAP.

3. Uppskrivning av tillgångar

I vissa länder medges uppskrivning av anläggningstillgångar utöver anskaffningskostnaden. Detta påverkar även de av- skrivningar som görs på anläggningstillgångarna. Sådana uppskrivningar accepteras inte enligt U.S. GAAP.

4. Aktivering av räntekostnader

SKF har inte aktiverat räntekostnader som uppstått i sam- band med finansiering av nyuppförda anläggningstillgångar.

Sådana räntekostnader belastar resultatet direkt. Enligt U.S.

GAAP skall sådana nintekostnader aktiveras som anlägg- ningstillgång och skrivas av enligt plan.

5. Fortidspensionering

Som mimnts i not 19 fördelar SKF-koncernen, för vissa bolag, kostnaderna för förtidspensionering över flera år.

Enligt U.S. GAAP måste sådana km.tnader bokföras under det år avtalet upprättas.

6. Vinst vid fbrsdlJning av fastighet

Under 1987 såldes en del av koncernens fastighetsbestånd i Gateborg med en realisatwmwinst på 244. Fastigheten hyrs i sin helhet av SKF som också har möJlighet att i framtiden åter förvärva densamma.

Enligt U.S. GAAP skall en försäljning enligt dessa villkor redovisas som ett finanMenngsarrangemang varvid fastighe- tens bokförda värde bibehålles och avskrives enligt ursprunglig plan. Erhållen försäljnin~likvid skuldföres. Erlagda leasingav- gifter betraktas som rånta och amortering.

7. Andrad pnncip for vardenn g av varulager i vissa dotterföretag Under 1987 ändrades metoden för värdering av vissa ut- låndska dotterfaretags varulager från UFO-metoden till FIFO-metoden.

Ökningen av varulagret som då r.kedde redovisades som extraordinär m täkt. Enligt U. S. GAAP skall övergång från UFO-metoden till FIFO-metoden redovi~ru; genom att tidi- gare års värden omarbetas.

. .