SKF -koncernen

IJ r.~; .• "11/!)'".,t""J''/{>..,dd!l~o><;"' ••• "" l l/ ~MI"· ,T.,nhrl.llif (.,~.

tt,9t•ITf!tltranJ,tt#IN' m~,'"""''-~ •ffrll.t')Tr'tla.l':,.,,,flll.,,... 't'JTII"t•••"'Tffjll•

dt.tftPI~'tlt, .fl fn'/thlfktau~ltfilmtl•• .u-l! ~;,: "''ht JJ -~~~''"' ~Jih J"t\ ''';or 1 ·ro,t.~;.'•ltlwtkmn·- ~{f l~f./JI'-..'r.l1 ~~•Jtiltt.tvnpmo!rfrru'r C"11U

\~f·mt-~A; /iiJ:r.ttl'fri'"'~ AJ.UJrt!tir. ltii'A l1rl "'i &u,'(tln.tnttr..: /.If fitl~,t

•t.Ht(, t

SKF -koncernen

Verksamheten i sammandrag

Belopp i nnJronrr kronor dar eJ annat unges Förändring

1985 1984- i procent

Försaljning 19.758 17.843

+

¹¹

Re!>ultat efter fi.narudella mtakter och k~tnader (l) Investeringar i anläggningar

1376 788

1.339 727

+ ³ + ⁸

Medelantal anställda i arbete (2) 44.265 43.869 + ^l

A" kastning på sy~selsatt kapital (2) 14,3 14,6

Resultat i kronor per aktie not 2 40:10 38:30 + ⁵

Utdelning i kronor per A- och B-aktie (3) 10:00 7:00 + 43

( Utdelning i kronor per C-akbe (3)

.,_.~

10:00 10:00

o

l J n o m 1985 bwootao.l'V'IIIIt.llet efter fin.tnwetla lurnhltenm-a 2) f"01 defmltlon. 9e not 28

3) 1985 enllgt '<t)lMtll' fot<.ldg ttll \~'ii'O"ttlnn

Ekonomisk information och rapportering

AB SKF publicerar regelbundet foljande ekonomi\ka rapporter:

Bok.c;lut~kommunik:e

slutet av februari ÅThredovisning

början av april

Rapport over forsta kvartalet

1 ( _

slutet a\ apul

Rapport over fo:n;ta hal\'äret borJan av augusti

Rapport over de tre forsta hartalen slutet av oktober

ÅrsredoVJSning och halvmrapport sands direkt bli de aktieägare som anmalt till VPC AB att de vill ha dem.

Bolagsstämma

Ordinane bolagsstamma hålls på SKF Kristinedal, Byfogdegatan 2. Goteborg, tisdagen den 29 apnl1986, k115.30.

Aktieägare som anskar deltaga 1 stäm- man skall dels vara registrerade i den av Vardepapperscentralen VPC AB förda aktieboken fredagen den 18 april, dels anmåla sig bli styreliSen under adress AB SKF, 415 50 Göteborg, senast kl12.00 torsdagen den 24 apriL De aktieagare som har aktierna förvaltarregistrerade måste bilfillligt inregistrera aktierna i eget namn for att kunna deltaga. Omregistreringen skall \'ara verkstalid senast fredagen den 18 april. Vid anmatan till styrelsen, som bor vara sknftlig men aven kan ske per te L 031137 27 55, uppges namn. adress, tele- fon- och personnummer samt aktiemne- hav.

Utbetalning av utdelning

~ Som avstämningsdag för rått till utdelnmg fmeslås den 6 ma.J. Om bolagsstamman beslutar enligt detta förslag beräknas ut- delning komma att utiSändas av VPC den 14 maj bll dem som på avstämningsdagen är inforda 1 aktieboken eller t den förteck- ning over panthavare m fl som fors i an- slutning till denna.

InnehåR

2 Koncernöversikt 6 Rullningslager 13 Stål

14 Verktyg

16 Komponenter och övrigt 18 Koncernens resultatrakning 19 Koncernens balansrakning 20 Koncernens finansieringsanalys :!l Moderbolagets resultaträkrung 22 Moderbolagets balansrakning 23 Moderbolagets finansieringsanalys 24 Noter och kommentarer till boksluten 32 Forslag bll vinstrusposition

32 Revistonsberattelse 33 Koncernens orgarusation 33 Koncerndata

36 Moderbolagets styrelse, revisorer ochledning

38 Aktler och ak:tieagare 40 Femårsöverstkt for koncernen

mustrationer

Årets bildsvep vtsar några SKF-anstallda i arbete. De ar företradare för tiolmentals medarbetare i koncernen som genom sin dagliga in8ats för SKF framåt.

Inom SKF Bearings, det största områ- det, är regionaliseringen nu helt genom- förd. SKF Europa och SKF Overseas fick på hösten sin motsvarighet i SKF Nord- amerika, som omfattar företagen i USA, Kanada och Mexiko. Syftet är att dra för- del av de ekonomiska samband och den industriella integration som dessa länder uppvisar.

I SKF Bearings ingår vidare affärsenhe- ter som be~änar marknaden med produk- ter som genom konstruktion, material eller dimension faller utanför standardpro- grammet SKF Speciaity Bearings är som namnet antyder en sådan affärsenhet, det under verksamhetsåret bildade SKF Min- iature Bearings en annan. Båda har egen teknisk utveckling, produktion och mark- nadsföringsansvar för hela världen.

Den nya organisationen tilldelar forsk- nings-och utvecklingsarbetet en central roll. Grundläggande forskning inom rull- ningslagertekniken och gemensam utveck- ling är huvuduppgifter vid SKF Engineer-

ing & Research Centre (ERC).

Vårklassiska produkt har ännu en stor del av sin utveckling framför sig. Det kan illustreras med att spårkullager under perioden 1920-1950 fick sin relativa livs- längd ökad från faktorn l till lO. Under 1970-talet kom ett nytt språng till 55, bl a genom att syrehalten i stålet tack vare SKF-utvecklade processer kunde reduce- ras. Därefter har teoretiska beräkningar och praktiska prov vid ERC-baserade på lager i utvalt material, med perfekt finish och under idealiska smörjningsförhållan- den -visat att lagers livslängd kan höjas betydligt. Den teoretiska livslängden är redan nu oändlig vid belastningar under en s k utmattningsgräns.

Det tillverkningstekniska pionjärarbetet vid slipmaskincentret i Lidköping lämnar betydelsefulla bidrag i detta sammanhang.

Företaget har liksom ERC placerats cent- ralt i SKF Bearings.

I ansträngningarna ingår att följa forsk- ningen utanför SKF, att värdera och för- värva ideer samt att tidigt identifiera tek- niska trender inom våra affärsområden.

På senare år har marknadens krav gällt vikt-, energi-, utrymmes-och arbetsbespa- ring. Svaret har varit att miniatyrisera produkter och integrera extra funktioner i dem.

Helt av plast är denna kullllgrade vagn för hängtraiiS- ponörer. Den har U/Vecklats av Sre/lana Plast AB i samarbete med en europeisk biltillverkare. Vagnen har Mg vikt och ljudnivå och är praktiskt taget underhålls- fri.

Allteftersom maskin-och komponent- system standardiseras och upphandlingen blir mer global vinner SKF relativt i kon- kurrensstyrka. Vi erbjuder produkter med identisk kvalitet överallt - en kontinuerlig kvalitetsrevision säkerställer den saken - och service på internationell nivå men i lokal tappning.

Småskalighet uppbackad med koncern- resurser är vad som möter den enskilda kunden och även medarbetaren i före- taget. Delegering och decentralisering innebär förbättrad kommunikation, ut- lopp för initiativ, dynamik och färre byrå- kratiska hinder.

Det är en sådan vidareutveckling som SKF nu accentuerar.

SKFs mål är att vara marknadsledande på alla sina affärsområden, antingen över hela fältet, i en speciell niche eller i en geografisk region. Om så inte är fallet, är ambitionen att nå dit. Det kan ske genom större effektivitet i den dagliga verksam- heten, genom företagsförvärv eller genom samarbetsarrangemang.

Ett aktuellt exempel på den sistnämnda vagen är SKFs samverkan med Eaton Corporation beträffande tillverkning och försäljning av mekaniska och hydrauliska ventillyftare. Produktion i full skala kom- mer innevarande år igång i Italien. Ett annat exempel utgör ett avtal med kul- lagerföretaget Koyo från januari 1986, enligt vilket SKF och Koyo bildat ett ge- mensamt bolag i Japan. Bolaget skall till- verka och marknadsföra frihjul till auto- matväxellådor och andra bilkomponenter.

Investeringar

Tre företagsförvärv gjordes under verk- samhetsåret. I april köptes Stellana Plast AB i Laxå. Företaget, som har 175 anställ i -) da och ett eget försäljningsbolag i England, - tillverkar transporthjul, länkrullar, trans- portörer och formgods. Både tekniskt och kommersiellt kompletterar bolaget det holländska SKF Transportwielen som { ) bearbetar samma affärsområde med snar-- lika produkter.

I juni blev SKF Espaftola, som tillverkar och säljer rullningslager, ett helägt företag i koncernen, sedan SKF genom nyemis- sion och köp för totalt 119 Mkr förvärvat 99 procent av bolagets aktier. Tack vare Spaniens inträde i EG kan bolaget inord- nas i den prognos-, produktions-och mate- rialflödessamordning som SKF Europa bedriver. Det spanska bolaget har en års- omsättning på inemot en halv miljard kronor och sysselsätter närmare 1.000 personer i en väl utbyggd säljorganisation och vid fabriker i Tudela och Madrid.

Investeringar och tillförda medel

~ lnt .. ~aH ui~t~Jtt.la ~e .. kl

~ im~:mng:n lll~ia~mr.gdr

(

(

Från den l juli ingår det amerikanska Waldes Truarc, Inc. i koncernen. Bolaget med 275 anställda är specialist på fästele- men ^t. Genom ett vittförgrenat distribu- tionsnät är det väl inarbetat på USA-mark- naden.

I maskiner och anläggningar investerade koncernen totalt 788 Mkr (727). Enligt finansieringsanalysen på sidan 20 utgjorde de internt tillförda medlen l. 782 Mkr, varav 44 procent togs i anspråk för anlägg- ningsinvestering.

Soliditet

(Definition se not 28)

"

^~'

c ' "

-!{) ^{l -}

-

^l

_l

30

20

lO

Nyinvesteringarna avsåg till en del kapa- citetsutbyggnad. Främst syftade de till produktivitets- och kvalitetshöjning i till- verkningen och till effektivisering av de administrativa systemen.

Varulagren i koncernen värderades vid årsslutet till7.281 Mkr (7.222). De mot- svarade därmed 37 procent av årsförsälj- ningen (40). Härigenom togs ytterligare ett steg mot förbättrad lageromsättning.

Trots den relativa minskningen kunde servicegraden till marknaden förbättras.

Kapitalavkastning

(Definitioner se not 28)

o

s~~"Cl'-11'. kapll<:ii - Totalt l..aptta!

% iiiliiiiil Ju;tcrat eget kaptta:

16

Våra inbyggnadstekniker har fdtt ett nytt hjälpmedel när det gäller att ge kunderna teknisk inforrrultion och snabb service. Den lilla programrrwdulen, som passar till fickräknaren i bakgrunden, laddas med relevanta data av SKFi Göteborg. Detta får ses som ett betydel- sejuJ/t komplement till de avancerade beräkningspro- gram som finns för stordato r· och persondatormiljön.

Utsikter för 1986

Den ekonomiska tillväxttakten i Europa väntas bestå åtminstone första halvåret 1986, och i Nordamerika förutses aktivite- ten öka inom industrin.

SKF-koncemen räknar därför med en 10-procentig försäljningsökning 1986.

Helårsresultatet förutses bli ungefär det- samrna som 1985 trots fortsatta omstruktu- reringskostnader vid USA-bolaget och svårbedömd utveckling för stålrörelsen.

Rullningslager

Rullningslagermarknaden växte även 1985 men långsammare än året dessförinnan. Den lägre ök- ningstakten berodde på avtagan- de efterfrågan i USA på grund av dämpad produktionsutveck- ling i industrin och försiktig för- rådshållning i distributörsledet.

Däremot ökade behovet i Euro- pa, särskilt av större lagerdimen- sioner.

SKF tillvaratog väl de förbätt- rade förutsättningarna i Europa och vidmakthöll sin frammarsch på Overseas-marknadema.

Vändningen i USA orsakade en kraftig försäljningsnedgång.

Sammanlagt ökade försälj- ningen av kul- och rullager med 10,5 procent tilll3.980 miljoner kronor. Resultatet efter finans- poster steg till1.098 Mkr (1.002 Mkr).

RuiUiplaaer ForsaiJnmg

Röultat efter tinans1eiJd Jntalter och kO!.tnader (l) ln,·est.::l mgar 1 an laggrungar Medelantal anstalida 1 arbete

1985 1984 13 980 12.650

l 098 l ())2

579 575 31170 3l 158 l) Fr o m 19851>-!lakoasr~tatetdtet l!nam.~eUakur.·

d•tf~tcn..er

Försäljning per användningsområde

Tung industri 10%

l

Järnvägar 4%

Försäljning per geografiskt område

ÖVrij!a Europa 55%

Sverige4%

l

l

Nordamerika 21%

ÖVriga världen 20%

Marknad och försäljning

Årsförbrukningen av rullningslager i väst·

världen torde i värde uppgå till drygt 70 miljarder kronor. SKF är med nästan 20 procentirnarknadsandeldenledande lagerindustrin. De närmaste konkurren- tema-västtyska FAG, amerikanska Tim- ken, japanska NSK och NTN- redovisar var och en ungefär hälften av SKFs omsätt- ning.

I grova dragavsätts en tredjedel av väst- världens produktion i Europa och lika mycket i Förenta Staterna. Japan tar drygt hälften av återstoden. Tredje världen är övervägande importberoende, medan Japan har en nästan stängd hemmamark- nad. I USA svarar importen för cirka 20 procent, i Europa för strax under 10.

SKF-koncernen har med 35 procent av marknaden sin styrka i Europa. I USA är andelen knappt 10 procent, i resten av världen över 20 procent trots en undan- skymd närvaro i Japan.

Få företag i branschen kan mäta sig med vårt ifråga om sortimentsbredd och konti- nuerlig förnyelse i produktprogrammet.

SKF har en ledande position som leveran- tör av både standardprodukter och ny teknik för motorfordon och andra trans- portmedel. Koncernen är väl inarbetad också på den tunga industrin och hos rna- skinbyggande företag av alla slag.

Verksamhetsåret 1985 uppvisade en gynnsam utveckling för SKF på de flesta rnarknadssegrnent.

Verkstadsindustrin hade ett bra år i Europa beroende på ökat intresse för rnaskiner och utrustning till olika inves- teringsprogram. SKF-bolagen stod väl förberedda att tillvarata möjligheterna. j Koncernens försäljning till den elektriska ~

industrin ökade kraftigt, mest på den euro- peiska marknaden och ifråga om kullager till elmotorer. I Syrlostasien placerades stora kvantiteter hos bl a fläkttill verkare.( )

Karl-Gwtnar Peuersson sälter sammon stora sfäriska.

nJlager vid SKF Nordens fabrik i Göteborg.

På tung industri ökade SKF Europa försäljningsvolymen väsentligt, inte minst tack vare investeringsvågen i Västtyskland och stor export av europeisk industriut- rustning. SKF Overseas genomförde en omfattande kampanj för större lager inrik- tad på gruvor, stålverk, sockerbruk och liknande. Insatsen gav god utdelning.

Järnvägslagerförsäljningen stannade vid föregående års nivå. Investeringarna i rullande materiel var låga på våra huvud- marknader, men en del exportaffärer kompenserade. Under året levererade SKF prototyper till tyska Bundesbahns höghastighetståg ICE. Efterfrågan på flyglager kom tillbaka och vårt amerikans- ka bolag hade 50 procent högre orderin- gång än 1984.

Världsproduktionen av personbilar steg även 1985. SKF förbättrade sin andel hos flera större biliridustrier. Långtidskontrakt tecknades bl a med västtyska tillverkare, och avancerade hjullagerenheter, ur- trampningslager och andra sKF-specialite- ter fick fotfäste hos amerikansk motorfor- donsindustri. Antalet tillverkade lastbilar var endast marginellt större än 1984. SKF stärkte sin ställning tack vare större leve- ranser till tyska och italienska kunder.

Eftermarknaden visade en skiftande bild -måttlig tillväxt med tillfredsställande prisutveckling i Europa, minskade inköp under stark prispress i USA, ökad kon- sumtion av ersättningslager till bilar i flera Overseas-länder. Senare års höga ränte- nivå tillsammans med ökad datorisering även i mindre företag har lett till att varu- lagren generellt reducerats i distributörs- ledet.

Göran L yrebäck (överst) är förarbetare vid en hög- automatisk tillverkningslinje i Göteborg.

Karl-Heinz Wiesler, niirmast kameran, och E/mar

SKFEuropa

Det västtyska SKF Gm bH gynnades av en stark hemmamarknad. Faktureringen på inhemska kunder steg med 17 procent.

Exporten gick upp 7 procent. Resultatet förstärktes, och bolaget kunde i förtid återbetala på ett större långfristigt lån.

I Italien arbetade RIV -SKF på en mark- nad med stora skillnader mellan olika sektorer- bra tillväxttal för tillverkarna av textil- och verktygsmaskiner men kraftig nedgång i produktionen av järnvägsmate- riel för att nämna ytterligheterna. Bolaget föll tillbaka på ersättningslagermarknaden men höll uppe sin lönsamhet.

Det franska SKF-bolaget hade bra för- säljningsutveckling, ökade produktionen och förbättrade resultatet. Saint-Cyr-fabri- ken installerade maskiner från den ned- lagda, ockuperade lvry-anläggningen.

Bolagets aktiekapital ökades genom ny- emission.

SKF Norden lyckades bra i försäljningen på hemmamarknaderna men hade bekym- mer med servicenivån i sin export. Prob- lem i vissa tillverkningsavsnitt låg bakom och hämmade vinstutvecklingen.

Det engelska bolaget, SKF (U.K.), hade sin försäljningsökning huvudsakligen på hemmamarknaden. Omstrukture- ringen av tillverkningen gav under året återbäring i form av avsevärt höjd produk- tivitet. Resultatet förbättrades.

Försäljningsbolagen utanför SKFs till- verkningsmarknader hade ett gott år med bra resultat både på marknaden och i bok- sluten.

SKF Nordamerika

För SKF Industries, In c. blev resultatet negativt tidigt under verksamhetsåret och förlustema förvärrades därefter. Huvud- orsaken var marknadsförändringar som träffade företaget på dess mest sårbara punkter - beroendet av eftermarknaden och begränsad marknadsandel hos tillverk- ningsindustrin.

Bassortimentet av rullningslager hade svag efterfrågan på grund av låg belägg- ning hos de verkstadsindustrier som är storförbrukare av produkterna. De ameri- kanska lagertillverkarna stod med bety- dande överkapacitet och drevs in i en in- tensiv inbördes priskonkurrens. Denna förvärrades av trycket från japansk import som hade växelkursen på sin sida. I slutet av året rapporterade flera konkurrenter förluster och ett par begärde sig i konkurs.

SKF försökte till en början undvika prissänkningar och förlorade volym. Till- verkningsekonomin, som tyngs av dyrt utgångsmaterial och ett variantrikt sorti- ment på grund av speciella marknadskrav, försämrades av sjunkande kapacitetsuttag och låg produktivitet.

För att stoppa förlusterna och vinna tillbaka marknad inleddes ett omfattande åtgärdsprogram. Resurser omgrupperades för en inbrytning på tillverkningsindustrin.

Dess behov av högvolymtyper skall mötas med europeiska såväl som egna produkter.

Vidare angreps de omedelbara produktivi- tetsproblemen. På kort tid togs 500 man ur tillverkningen utan produktionsbortfall.

Ett omstruktureringsprojekt som sträcker sig över alla SKF-fabrikerna i USAsattes också igång. Fabriken i Massil- lon lades ned och tillverkningen av koniska rullager samlades till Glasgow-anlägg- ningen. Rationaliseringsprogrammet fort- sätter.

Marknadsbehov som inte på ett lönsamt sätt kan täckas med egen tillverkning i USA-vissa högvolymtyper av mindre metriska kul- och rullager - kommer att beställas främst från systerfabrikerna i Europa. Till stöd för marknadsföring och materialadministration installeras ett dato- riserat system för prognostisering, belägg- ning och beordring. Det anknyts till mot- svarande beprövade modell inom SKF i Europa.

Ett flyglagercentrum för koncernen kommer att byggas upp med SKF Indus- tries resurser som. ryggrad. Det skall sam- ordna utveckling, konstruktion och till- verkning av alla typer av motor-och trans- missionslager. Lokaliseringen till USA är naturlig då 70 procent av världens flyglager görs och säljs i Nordamerika.

SKF N ordarnerika har försäljningsbolag i Kanada och Mexiko, som under 1985 breddade sin marknad. Tillsammans med utomstående intressenter bedrivs också tillverkning av rullningslager i Mexiko.

Effektiviteten var här tillfredsställande både i produktion och distribution.

I Saint-Cyr-sur-Loire i Frankrike verkar Gilles Tor- ray. Hans arbetsomrdde är lager med speciellt tunn.

sektion (stora bilden).

Walter Jennings är controller vid SKF Aerospace Divi, sion, Philadelphia, USA (längst till vänster).

I Cannstatt-fabriken i Tyskland tillverkar SKF bl a maskindetaljer för textilindustrin. Jaroslava Kroviiko- va arbetar med hopsättning av lager för textilspindlar (i mitten).

SKF Overseas

En femtedel av SKFs försäljning av rull- ningslager sker till kunder utanför Europa och Nordamerika. Ansvaret för denna spridda marknad med stor spännvidd ifrå- ga om såväl teknisk/ekonomisk utveckling som social och politisk mognad ligger hos SKF Overseas.

Den gemensamma nämnaren för ett stort antal ingående marknader är att de betjänas med produkter framställda i and- ra delar av världen och att kanalen till slutkunden ofta är en lokal distributör.

Detta gäller Centralamerika, flera länder i Sydamerika, Afrika, Mellanöstern och Sydostasien. På några stora marknader har industrialiseringsgrad, infrastruktur och ibland politisk styrning gjort inhemsk lagerproduktion nödvändig. Argentina, Brasilien, Indien och Sydafrika är exempel på sådana länder.

Försäljningen av SKF-produkter från egna försäljningsbolag och distributörer i Latinamerika utvecklades gynnsamt.

Störst uppgång redovisades i Venezuela och Kolumbia.

I Mellanöstern var de sjunkande olje- priserna ett handikapp. Brist på utländsk valuta och skuldsättning hämmade affärer- na i flera afrikanska stater. SKF lyckades i detta klimat höja försäljningen.

Syrlostasien och angränsande regioner bearbetas från Singapore. På högvolym- typer av spårkullager togs affärer från konkurrenterna. Leveranserna till elekt- risk industri, stålverk och järnvägar hade god tillväxt liksom försäljningen av bil- lager. Ledarställningen som leverantör av högprecisionslager och spindlar till japansk verktygsmaskinindustri befästes av försälj- ningsbolaget i Tokyo.

Tillverkningen inom SKF Overseas utmärks av god kvalitetsstandard och till- fredsställande produktivitetsutveckling.

Ytterligare framsteg i dessa avseenden registrerades 1985.

SKF do Brasil tog under året all tillgäng- lig kapacitet i anspråk för att tillfredsställa en närmast överhettad marknad. Flera internationella bilindustrier investerar nu i miljardprojekt i Brasilien, vilket ytterliga- re höjer lagerbehovet. Planer på en kapaci- tetsutbyggnad har därmed fått aktualitet.

I Argentina började 1985 med galoppe- rande inflation följd av ett ras i industripro- duktionen. Ett åtstramningsprogram från halvårsskiftet inverkade så småningom stabiliserande. SKFs försäljningsvolym blev lägre än 1984. Större export gjorde det möjligt att höja kapacitetsutnyttjandet i fabriken.

I Indien omorienterades den ekonomis- ka politiken i syfteatt påskynda tillväxten i industriproduktion. En följd var att inves- teringsbenägenheten blev större. Efter- frågan på rullningslager låg kvar på bra nivå. Motorfordonsindustrin ökade pro- duktionen kraftigt, medan andra sektorer utvecklades något svagare än tidigare.

sKF-försäljningen av kul-och rullager ' gick upp 11 procent och årsproduktionen

passerade 13 miljoner lager. Prestationer- na i fabriken var trots detta ojämna.

Sydafrikas sociala och ekonomiska problem förvärrades under året. Markna- den blev svagare och industriproduktionen minskade med menlig återverkan på SKFs försäljningsresultat.

Det sydafrikanska industriförbundet, Federated Chamber of Industries, upp- manade i januari i år regeringen i Sydafrika att genomföra grundläggande politiska, sociala och ekonomiska förändringar så att demokratiska värden, mänskliga rättig- heter och ekonomiska framsteg uppnås.

SKFs sydafrikanska dotterbolag står genom medlemskap i förbundet bakom framställningen.

En avveckling av rasåtskillnadspolitiken i Sydafrika är nödvändig för att SKF skall kunna uppfylla de långsiktiga krav som ställs på varje utlandsetablering- en posi- tiv utveckling av affarer, kundservice, tillgångar, personal, arbetsmiljö och social välfärd. Utsikterna för SKF att genom sin( t närvaro och de egna bolagens sociala och ekonomiska utveckling bidra till samhäl- lets omvandling har förbättrats tack vare den målmedvetenhet varmed ett enat näringsliv nu går fram.

Tillverkning av högprecisionslager vid Villar Perosa- fabriken i Italien. Liipplling av ringamas sidoplan ut- förs av Enzo Richard.

SJleciallager

SKF Speciaity Bearings arbetar med lager utan rollkroppar 1 t ex glid- och gaslager 1

lager i nya material såsom plast och kera- mik, speciella konstruktioner av rullnings- lager, exempelvis svängkransar ^l samt ut- rustning för inbyggnad och underhåll av lager.

På sfäriska ledlager, som vi tillverkar i Västtyskland, blev SKF 1985 marknads- ledande i världen tack vare en kontinuerlig tillväxt kring 10 procent per år alltsedan produktemas introduktion på 1960-talet.

Specialiteten är ledlager med hög bärför- måga, slitstyrka och livslängd lämpade för

;r~ inbyggnader där glidhastigheten är låg.

~L1 Byggmaskiner, kranar, lastvagnar, gaf- . feltruckar, förpackningsmaskiner och

hydraulikcylindrar är viktiga användnings- områden. Produktprogrammet omfattar vidare länkhuvuden och glidbussningar.

()

Alfredo Lopez Ortega i arbete vid en slipmaskin i Tudela-fabriken i norra Spanien.

Försäljningen av svängkransar ökade med över 30 procent 1985, men tillverk- ningsbolaget, RKS i Frankrike, hade bris- tande lönsamhet. Sviter av en tidigare svag marknad och omställningar inom företaget belastade. Nyinvesteringar i tillverkningen av ringar med 2,5-6 m ytterdiameter bi- drog till ett genombrott för RKS på den marina sektorn och inom offshore. Andra applikationsområden är utrustning för materialhantering och entreprenad- maskiner.

Ett annat franskt koncernföretag, CGR, har som affärside kvalitetslager med kundanpassade tilläggsfunktioner för ekonomisk lösning av inbyggnader där belastning, hastighet och precision inte prioriteras. Behovet av produkterna ökar inom bilindustrin, materialhanteringen och byggsektorn. Bolaget har över 20 procent av Europa-marknaden efter att ha vunnit ny mark 1985.

I Nederländerna utvecklar SKF Norrna metoder och produkter för montering, demontering och underhåll av rullnings- Iager. Bolaget har exceptionellt god kund- service, vilket bäddade för ett nytt omsätt- Dingsrekord och hög lönsamhet även 1985.

Uppbyggnaden av SKF Mirnature Bearings syftar till ökad försäljning på områden som datorer, kontorsautomation och instrument. AD R-fabriken i Frank- rike moderniseras och i Tyskland görs investeringar i ny teknologi. Tillväxten 1985 låg i huvudsak utanför SKFs hittills- varande dimensionsområde, vilket satte spår i såväl försäljning som resultat. Or- deringången på nyutvecklade spindelenhe- ter för datorer var dock god.

Miniatyrlager kommer frdn ADR i Frankrike. Eve- lyne Vassord kontrollerar vibration och ljud, medan Marie Brigitte Foronda ägnar sig åt avsyning med mik- roskopets hjälp.

l'",..,...,

t (;....,.,..__,., (Y

lil'f t - ... dM.>I-1

'111/,,.,tilf

M'JII'Inllfl6r'loii J'ftW'H '

Stål

Under de första månaderna 1985 mötte specialstålet samma relativt stabila marknad som föregående år. Efterfrågan för- svagades därefter successivt. De låglegerade stålsorterna och därmed SKF Steel, som har sin bulkproduktion inom detta om- råde, nåddes av försämringen efter semestrarna. Framförallt var det

ordering~ngen

på stång som minskade. Atgärder fick vidtas för att dra ned produk- r-tionen.

(L · Det lägre kapacitetsutnyttjan- det, besvärliga haverier under en period och fortsatt pristryck

· ' "'" gjorde att vinsten i den normala

~,_

stålrörelsen blev lägre än 1984.

Försäljningen steg 11 procent till 3.285 miljoner kronor.

SKF Steel totalt åsamkades en förlust på 65 miljoner kronor jämfört med 83 Mkr i vinst ett år tidigare, beroende på den sämre stålkonjunkturen men framför- allt på de stora kostnaderna för utvecklings- , projekterings- och installationsarbeten i samband med plasma-engagemanget.

Tonal1nmg

Reo,ult.ll efter fin~nMella mtaktt'roch l..<"!lltnadtr (l) In\'$enngar 1 anlagrungar Medelantal anstalida i arocte

1985 1984

3~ 2 950

-65 83

90 44

3 985 4 089 Il Fr o m \98.~ benlald.1~ dtelliowl!)ltlta kun-

ddfcten<>et

Försäljning per användningsområde

Allmän verkstadsindustri 40%

Olja och gas 2%

Försäljning per geografiskt område

Sverige 37%

l i

Övriga världen 3% •

ÖVriga Europa 46%

l l

l Nordamerika 14%

»Bra slwll bli ännu bänre» är rnanot för den utbildning i kvali~tssäkring som alla ansrälida i Hofors genom- gdtr. Sven Stranius var en av föreliisama.

För att höja konkurrensförmåga och flexibilitet vid stålbolagen i Hällefors och Hofors bedrevs program efter flera olika linjer.

ställtiderna angreps för att förbättra leveransberedskapen och snabba upp produktionsflödet statistisk processtyr- ning infördes i allt fler produktionsavsnitt i syfte att ytterligare höja kvaliteten och minska kassationen. Värmebehandlingen av tråd i Hällefors och stegvalsverken i Hofors var först att inkassera sådana för- delar.

Planer konkretiserades på att avskilja vissa verksamheter, t ex ringtillverk- ningen, som fristående resultatenheter.

Bakom dessa tankegångar ligger de goda erfarenheterna från ett antal mindre bolag inom SKF Steel.

Ett sådant bolag är SKF S teel Mora, där 35 anställda specialiserat sig på hårdför- kromade stänger under varumärket Cro- max. Dessa används framför allt som kolv- stänger i hydrauliska och pneumatiska system. På fem år har produktionsvolymen mer än femfaldigats. En ytterligare ut- byggnad av kapaciteten skedde under verksamhetsåret. Produkterna, som till 90 procent går på export, levereras i fiX- längder förpackade i skyddsplast som förhindrar ytskador under transport.

Ett annat exempel är SKF Steel K.ilsta.

Här värmebehandlas och färdigställs 30.000 ton stångstål om året av 50 man.

Bolaget har god lönsamhet.

Till samma kategori hör f d kopplings- divisionen, som under verksamhetsåret ombildades till SKF Steel Couptings AB.

Produktprogrammet består av tryckolje- kopplingar för axeldiametrar från 25 till 1.000 mm. Omsättningen höjdes 1985 med 20 procent. Kunderna finns till tre fjärdedelar utomlands, och Japan är den viktigaste exportmarknaden. Två av de största kopplingar som hittills tillverkats levererades under året till Kina. Bolaget gör idag betydande affärer på stål-, cellu- losa-, textil- och verkstadssektorerna för- utom med den Ursprungliga kundkretsen inom skeppsbyggnad.

Motorfordons- och kullagerindustrierna utgör de viktigaste avsättningsområdena för stålet från SKF. Båda kundgrupperna ökade sina inköp. Hydraulikindustrin. det tredje största affärsområdet, uppvisade fortsatt god efterfrågan. Försäljnings- ökningen blev också betydande för SKF Steel tack vare det kompletta sortimentet för applikationsområdet

l

l

l

i

_l

l

~

Onni Lindqvist vid en apparat för stillarralys i Hofors.

Kemisterna arbetar i skiftför att kontinuerligt kontrol- lera sttllets kvalitet.

Till oljeindustrin kunde SKF bl a levere- ra en större provorder på höghållfasta borrhålsrör i en nyutvecklad stålkvalitet Materialet har egenskaper som gör pro- dukten lättare än rör av konkurrerande fabrikat och större innerdiameter höjer utvinningen avsevärt. Även försäljningen till allmän verkstadsindustri utvecldades väl, bl a tack vare den lokala förkompo- nenttillverkningen.

SKF Steels marknadsorganisation utvid- gades med ett försäljningskontor i Hong- kong, för att betjäna Folkrepubliken Kina.

Under 1986 kommer stålavdelningar vid koncernens kullagerföretag i S~hweiz, Österrike och Mexiko att omvandlas till specialiserade stålförsäljningsbolag. Ä ven i Spanien skall ett säljbolag upprättas.

För att ytterligare effektivisera den kommersiella verksamheten är från års- skiftet alla centrala resurser för marknads- föring och materialflöden samordnade i ett separat bolag- SKF Steel Marketing &

Logistics AB.

Stålrörelsens teknikföretag SKF Steel Engineering redovisade stora förluster 1985. Särskilt betungande var extrainsat- serna för SeanDust-anläggningens färdig- ställande. Flera kostnadskrävande om- byggnader slutfördes under året. Eftersom ytterligare kostnader tillkommer under 1986 har 38Mkravsatts för att täcka det uppskattade behovet.

Det andra fullskaleprojektet på grund- val av plasmateknologi, SwedeChrome i Malmö, framskred enligt planerna.

Verktyg

För affärsområdet SKF Tools, som baserar sin rörelse på skä- rande verktyg i snabbstål, blev 1985 framgångsrikt i de flesta avseenden. Efterfrågan på pro- duktema fortsatte att stiga, fab- rikerna fyllde upp sin kapacitet, lönsamheten förstärktes och marknadsandelar togs i flera länder.

Försäljningen av skärande verktyg ökade med 16 procent till850 miljoner kronor . Resulta- tet efter finansposter blev 237 Mkr, en förbättring med drygt 30 procent.

Verktyg 1985 1984

Fot~al,nmg R50 735

R~ultat etter hnan'>!ella

mu~ ter och k<l'>tnader (l) 237 179 lovestenngan anlaggmngar 40 46 Medelant.il am talida 1 at bete 2 76Q 2 688

l) r r o m 191!5 berakllol' r~ultatet etter fln.w.tell.ilwn- dltfeTemer

Försäljning per användningsområde

Distributörer 92%

Sintförbrukare 8%

Försäljning per geografiskt område

ÖVriga Europa 44% Nordamerika 28%

l

Övriga världen 20%

SKF Tools hör till det fåtal företag i värl- den som tillverkar alla viktigare typer av snabbstålsverktyg. Det sker vid åtta fabri- ker i fyra länder.

Produktionen av gängverktyg och pinn- fräsar är i huvudsak förlagd till Sverige.

I Italien framstä11s gängtappar i annan standard, medan en fabrik i England kom- pletterar sortimentet av fräsverktyg. Den dominerande produkten för det engelska bolaget är emellertid spiralborr, både stora volymer i standard och mindre serier av specialer. Genom strukturrationalise- ring och produktbyten mellan de europeis- ka SKF-bolagen har betydande produk- tionsekonomiska och kvalitetstekniska (()ördelar uppnåtts. Dessa avspeglades 1985

såväl i produktivitets• och vinstutveckling som i marknadspenetration.

Brasilien gör kartan över SKFs verk- tygsproduktion fullständig. Även här do- ([)lrineras tillverkningen av spiralborr, dels

~""-.~ett brett register anpassat till de lokala behoven, dels produkter för export.

Klaas van Hall pd SKF & Donner Too/s kontor i Veenendaa/, Holland, är en av dem som ser till att verktygsförsäljningen ökar.

Över hä1ften av SKF Tools försäljning ligger utanför tillverkningsbolagens hem- mamarknader. På de viktigaste markna- derna- USA, Västtyskland, Frankrike, Kanada och Benelux-har SKFTools sina egna försä1jningsbolag, i övrigt når man kunderna via agenter eller genom Jager- rörelsens säljorganisation.

Försäljningen utvecklades särskilt starkt i Brasilien men gick bra också i Italien, i Storbritannien och på flera av export- marknaderna. I USA fick SKF Tools del av den importökning som följde med ut- slagningen bland amerikanska verktygstill- verkare.

En rad åtgärder vidtogs under året för att ytterligare aktivera marknadsbearbet- ningen och öka kundservicen.

Försäljningsbolaget i Diisseldorf bred- dade sin roll såsom materialflödescent- rurn. Utom från Tyskland och Benelux tar man här emot order från Schweiz fram till sen eftermiddag, packar varorna på kväl- len, fraktar dem på natten och levererar dem till kunden nästa morgon. Österrike står i tur att knytas till systemet.

Det italienska försäljningsbolaget upp- hörde under året med tidigare bedrivna sidaaktiviteter och specialiserade sig på marknadsföringen av skärande verktyg.

I England upprättades datorlänkar med ett antal viktiga kunder, och i Sverige testas i vår ett system för direkt datakom- munikation med orderhantering on-line i samverkan med fem andra större industri- företag. En gemensam familj produktkata- loger presenterades på de europeiska marknaderna samtidigt som annonserings- program och presskontakter ökade i om- fattning.

Investeringarna inriktades på kapaci- tetsutbyggnad i Brasilien och på rationali- sering och kvalitetshöjning i alla fabriker- na. Beslut fattades om omflyttningar vid anläggningarna i Halmstad för att vinna ett naturligare materiaJflöde och samla kontorsavdelningarna till ett ställe. Nyför- värvade fabrikslokaler i Givoletto utanför Turin iordningställdes för sitt ändarnål och maskininstallationerna påbörjades i j a- nuari 1986. Fabriken skall stå invignings- klar i juni.

l '

l !

l!.

Komponenter och övrigt

Produkter vid sidan av lager, stål och verktyg bidrog 1985 med 3.130 miljoner kronor till kon- cernförsäljningen och svarade för 106 Mkr av den sammanlag- da vinsten. A vomsättningenföll 1.631 Mkr på SKF Component Systems, som i resultat efter finansiella intäkter och kostna- der redovisade 91 Mkr.

Med undantag för reservdels- försäljningen på bileftermarkna- den i USA visade alla ingående affärsenheter bättre lönsamhet än 1984.

Kompoaeuter ed! cmi&t 1985 1984

Fo~IJnmg 3.130 2 640 Re-.ultat ettet fman~•ello~

m takter ocl\ lr.O!.tnader (l) 106 75 lnvC$lenngar ¹ an la~ 119 101 Medelantal ansWida tdl'bete 6 125 5 733 l) Ir o m 1985 beldkne.~ resultatet etter Ii~ l.lll~·

d!ftetemeJ

Försäljning per användningsområde

Allmän maskinindustri 31%

Försäljning per geografiskt område

Sverige6% ÖVriga världen 16%

Komponentsystem

SKF Component Systems arbetar med sju huvudverksamheter: textilmaskinkompo- nenter, fästelement, produkter för linjär rörelse, tätningar, komponenter till flyg- industrin, mätverktyg samt produkter för materialhantering. Marknadsföringen i Europa sker huvudsakligen genom en egen specialiserad försäljningsorganisa- tion, som vid ingången av 1986 förstärktes med bolag i England och Italien.

Affärsområdet är i snabb expansion.

Försäljningen har i volym räknat ökat med närmare 50 procent på två år. Detta har möjliggjorts dels genom att man tagit ut mer ur egna resurser, dels genom företags- förvärv. Andra vägar som beträtts är ökad trading genom samarbetsavtal eller till- köp, och höjd produktionskapacitet med hjälp av externa underleveranser.

Störst omsättning har komponenter till textilmaskinindustrin. SKF bevakar sin höga marknadsandel på traditionella kom- ponenter för spinnerimaskiner samtidigt som man breddar sortimentet med elekt- romekaniska produkter för textilmaskin- industrin i stort. De främsta marknaderna är Tyskland, !talen, Japan, Kina, Spanien och USA.

Närmast i omsättning kommer fäst- element som innefattar låsringar, tallriks- fjädrar, låsbrickor och fjäderlås samt mon- teringsverktygför dessa. Under året intro- ducerades ett nytt tryckluftsverktyg för montering av låsringar av Seeger-typ. SKF har betydande marknadsandelar i USA och Brasilien och på de flesta av Europa- ~\

marknaderna. Under 1985 genomfördes -·

större automatiseringsprojekt vid de tyska och engelska fabrikerna.

Fr/m Seeger-Orbis i Tyskland frommer de världsbe- kanta ldsringarnn. Gerhard Dawid är inställare och maskinoperatör i Königstein.

»Linjärområdet» är det som utvecklar sitt produktprogram snabbast. Man tillver- kar och marknadsför kulbussningar, slipa- de axlar, rullningslagrade gejdstyrningar, rullblock, positioneringsbord, kul-och rollskruvar, ställdon, kuggstångsdrivenhe- ter samt kontrollsystem av olika slag. Med hjälp av detta sortiment, kontinuerlig pro- duktutveckling och en aktiv marknads- föring har SKF på kort tid blivit en av ledarna i denna bransch.

RFT i Italien är till80 procent specialise- rat på lager-, stötdämpar-och oljetät- ningar. Programmet omfattar vidare vibra- tionsdämpande element, som integreras med kullager för olika typer av personbils- {[:) applikationer. Under året fick bolaget

större beställningar på sådana lagerenhe- ter från Ford i USA och Lancia i Italien.

C Komponenter och enheter för linjära rörelser har en

·,l )

växande marknad för SKF. Marc Gamica i Chambe-

. "" ry, Frankrike, arbetar med kontroll och riktning av

rullskruvsspindlar.

Det franska koncernbolaget SARMA drabbades även 1985 av flygindustrins låga produktion. Orderingång och leveranser steg emellertid och bolaget närmade sig break-even. Arbetet att anpassa företaget till nya tekniska krav gick vidare. SARMA står nu väl berett med produkter för den nya generationen flygplan och helikoptrar.

Nya elektromekaniska kontrollsystem placerades på marknaden.

Inom materialhanteringsområdet erbju- der SKF olika typer av komponenter och system. Ett exempel är transportsystemet Fl ex-Link som 1985 vann större insteg bl a i Förenta Staterna. Det nya SKF-företaget Stellana Plast AB introducerade en vagn för taktransporter hos bilindustrin i Euro- pa och USA. Produkten fick starkt gensvar på grund av sin tystgång samt vikt-och

kostnadsbesparande egenskaper. Speciel- la länkrullar till transportbanor använda vid hantering av flygfrakt såldes i allt större kvantiteter. SKF Transportwielen i Hol- land fick bl a en beställning frän British Airways på 24.000 enheter.

Maskiner, gjutgods, bildelar

Mänga verksamheter med ursprung i rull- ningslagerbolagen ingår numera i SKF Component Systems. För andra har an- knytningen tilllageraffären varit så stark att en överflyttning inte övervägts. Ma- skinförsörjningen från Lidköpings Meka- niska Verkstad och produktionen av lager- tillbehör vid SKF Mekanprodukter hör hit liksom SKF Industries handel med bil- reservdelar eftersom denna numera inne- fattar också ersättningslager.

Exporten av Lidköping-centerlessma- skiner fortsatte uppåt 1985. skeppningar gick till25länder med USA, Västtyskland, Japan och England högst på listan. Be- hovet att höja produktiviteten och förfina kvaliteten på slutprodukten vägledde kun- demas val. Försäljningen, inklusive spe- cialslipmaskiner till koncernföretag, steg med 19 procent. All kapacitet utnyttjades, och orderstocken vid årsskiftet ger belägg- ning i verkstäderna större delen av 1986.

Maskinsystem, automatiseringsteknik och eletronik ägnades stora utvecklingsinsat- ser.

SKF Mekanprodukter hade 16 procents faktureringsökning. Marknadsvinster på standardlagerhus, framgäng för det utvid- gade sortimentet hylsor och muttrar samt snabb försäljningsuppgång för transmis- sionsprodukterna ingick i den positiva bilden.

Bildelsaffären i USA hade ett svagt år på en sviktande marknad och kvantiteter- na av egentillverkade produkter minska- de. Rörelseresultatet blev 60 Mkr sämre än 1984.

Koncernens resultaträkning

! . . ,

l

l

l' l .

!

Belopp 1rmlioner kronor 1985 1984

~ Riirelsens intäkter och kostnader

For)alJnmg 19.758 l7.8-t3

Ovriga rorebemtakter 205 189

19.963 18.032

Tillverk mngskos tnader -13.765 -12.123

Fo~al]nin~-. admini~trations· och utveckling~ko&tnader not 3 - 4 119 - 3.813

Rorelseresultat fore avr.knvnmgar 2.079 2.096

A\·skmningar enhgt plan nor .J 690 65~

Rörel8emllltti efter avWmliRgar enligt plan 1.389 1.442 FmansieUa intäkter och kostnader

Utdelnmgar 11 10

Ranteintakter 677 &.Yl

Ranteko~tnader 721 720

Finansiella kursdifferen~er ~o - 11

(J)

Resultat efter finansiella int&«er odll kMfDader 1.376 1.328

Extraordinara in takter och kostnader ⁴⁽⁾

Resultatföre boksl&~ocbsbtter 1.376 1.368

Bokslutsdi'>pOOtioner no:6 182 50

Rn.ltat före sbttec 1.194 1.318

Skat1er not7

-

259

-

₂₈₃

~1in0ritet'>mtröscns anJd : re~uitatl!t 37

-

³⁵

Åmsmst ^{898 1.000}

~)

Koncernens balansräkning

·---·---..,.,~~--"···

Belopp l mi/foner kronor 1985 1984

TilLGÅNGAR

~ Finansrena ullgångar ^/lOt B 3425 3.674

Kundfordringar nOIJO 3.769 3.617

Varulager not l l 7 281 7.~

Ovnga omsattningsttllgangar rwt12 354 415

14.829 14.928

~ Långfmtiga fordringar 382 407

Aktier o<.:h andJ a vardepapper not 13 289

zn

Anlåggningar not 14 6.250 6.175

Immateriella tillgångar not 15 36 38

6.957 6.892

t{.. Summa tillgångar 21.786

n m

SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder

Kortfn~ttga lån notl6 2.172 2.696

Le ... erantoThSkuldcr notl7 1.369 1.289

skatteskulder not 7 126 200

Upplupna kostnaderoch förutbetalda in takter 1.484 1.378

Ch·riga kortfristiga skulder 532 660

5.683 6.223 Un:fristip sblder

Långfristtga lån notl8 3.131 3.128

Avsåttrungar till pensioner och avgångsvederlag not 19 2.504 2.203

ÖVriga långfristiga skulder not20 259 310

Konvertibelt forlagslån not21 237 2.17

6.131 5.878

Särskilda avsättningar nOI 6 3.142 2.817

Miuorite~ 122 130

Eget kapital flot22

Aktiekapital 1.350 1.350

Bundna reserver 2.345

.,

_~.~^..,,.,~ _.·i

Fna \instmedel 3.013 3.145

6.708 6.772

Summa skulder och eget kapital 21.786 21.820

Stiillda panter n0123 1.768 1.554

Ansvarsf6rbindelser not24 464 -l30

Moderbolagets resultaträkning

~--···-· .. ^,-~-- .. ""'--'""- ·

Belopp i milJoner kronor 1985 19R4

Röreliens intäkter odl kO!Itnader

Försaljning 2.183 1.924

l

Övriga rörelseintåktcr 17 12

,

^{2.200 1.936}

TillverkningKostnader -1.791 -1.577

Forsåljnings-, administrations-och utvecklingskostnader ^not] - 365

-

349

Rorelseresultat fOrc avskrivningar 44 lO

Avskrivningar enligt plan twt4 51

-

48

Rörel8eresuhat efter a"W!krlvninpr enligt plan 7

-

38

FlaM8iellaåttilderodll koåader

Utdelningar på aktier i dotterföretag 221 196

Utdelningar på aktier i andra företag l ₃

Rioteintäkter 403 375

r . .

Räntekostnader Finansiella kursdiffereruser

-

245

-

269 42

Re8lllbll eftelohc'Mit!lla iladks.och lmålder 373 2.25 Extraot"dinära intikter och kostnader noc5 21 68

...,16ft.,.. . .

^l•f allliDMredtlla!Uer 394 293

Bokslutsc:~Kpostionei not6 36 ^-

w

RalllbltfirelbMier 358 r73

Skatter

Årets viiist 358 273

~~

l

Moderbolagets finansieringsanalys

' •

i

:' . .

i

•

.

l

i J:

i"

l'

l i i.

'

l'

Noter och kommentarer till boksluten

Belopp i rml1V11er kronor där e,1 an1UJt anges. Belopp mom parentts anger foregående års varde . Not 1. Redovl'ffiingsprimiper

Koaceraredo"Visaiag

Koncernens bokslut omfattar moderbolaget AB SKF och de 2(J7 företag i vilka A B SKF VJd årsskiftet direkt eller indirekt ågde mer ån 50% av rostetalet. For mtreSbebolag, med nlket av~c~

bolag dar det procentuella rostinnehavet orofattar 21J-50%·. ar endast erhållna utdelningar inkluderade 1 koncernresultatet.

Koncernen:.- balansrakning ar upprättad enhgt forvårv~meto­

dcn. Detta l.nnebår, att koncernen<, eget kapttal omfattar moder- bolagets eget kapital och den del av dotterforetagen~ eget kapital som tillkommit efter forvårvet Sk•llnaden mellan anskaffnmg">- kostnaden för aktler i ett dotterföretag och !.amma dotterlåretags eget kapital, efter eventuell justering av förvarvade tillgängars och 8kulders bokförda varden samt inklusl\e andel eget kapital 1

w!.kilda avsattningar, redoVIw om amkaffmng\kostnaden utgor det högre beloppet ( overvarde) som goodwill i koncernen\

balansraknmg. Undervarck-n minskar anlåggningstillgångarna~

värde.

Mellanhavar.den inom koncernen och oreali!.erade internvms- ter har eliminerat~.

Eget kapttal som ett koncemhclag redoVJ<Iar for koncemredo- visrungsandamål år lika med eget kapital som redovtsas i det lokala boblutet Detta bokslut upprattas i enligbet med gallande lokallag8tlftrung och redO\isningsprax:~s Skillnader. ! vardenn g av resultat-och balan&pO\ter i det lokala bokslutet och i koncem- bok!olutet, behanilla.c;t koncernre<.ultatraknmgen som bok.'>lutsdiS- positioner och l koncernbalanc;rakningen 80ffi sårskilda avsatt- rungar

Ett alternati\'t '>ått att tedovi\3 ~gc.t kapttal år att l"e\k~Visa

obe&kattade ~rver som eget kapital efter avdrag för eventueU latent skatteskuld. Ett på dt:tta \att beraknat eget kap1tal redovi- sas i not 2

I VI'>Sa lander med hog Inflation gors lagenhg u~vning av an laggningstillgångars bokförda 'ärden. Koncernbokslutet

baM:ra~ på dessa JU!oterade bokslut, \ilkd leder hll okade a\lskri-v-

mn~kostnader '>amt uppjustering a\' koncernens bundna te\er- ver

~av

belopp

i udiDdsk. ''81u.ta

Vid upprattandet av koocembokslutet har ~th.ga poster i de utiandska dotterföretagen~ balansrakrungar omräknats till !>ven'>- ka kronor efter vid årsskiftet gallande valutakw&er (balansdags- kurs). De omrakninW>dl.fferemer som dämd uppstår påverlar direkt koncernens eget kapital. Resultatrak:ningarna har ororak- nats efter de genomsruttliga valutakurserna under råkenskapsåret ( medelkurs).

Bolagens fordnngar och ~kulder 1 utlandsk valuta omrakn~

enligt bokslutsdagens \·alut.akur!l. Under fin.anslella ktmdtfferen- ser redov~ ~ana valutakursdifferenser som uppstatt på upptagna och lamnade lån, medan valut.ak.ursdifferen.~r hånför- bara till v~aktioner inklusive ingångna terminskontrakt

redoWia~ Wlder TOreilierus ko~tnader.

Den del av moderbolaget\ externa lån i framrnaode valutor som forfaller till betalning 1986 har varderats till balansdagen!>

kur&er. För lån som förfaller 1987 och !icnare har en amorterings~

plan uppråtlats for ej teahserade kursdifferemer baserad på balansdagens k:un;er och Jånem gellOlD8nitt1iga löptid. Lånen

redo~ nU balansdagens kurser med avdrag for den icke amor- terade delen av kur&<b.fferenserna enligt amortenngsplanen Denna revideras löpande med hansyn tilllcttrnitveclhn.gen pä lånevalutoma.

Vid direktinvesteringar i utlan<Wca dotterföretag ( forvarv eller okning av aktiekapital) gors ofta moderbolagets upplårung i det berorda landet<., \'aluta. Detta innebår, att eventueU valuta.kun.- di:fferens på lånet motsvara~ av en motsatt foråndnng av dotter-

toretage~ eget kapital VId omraknjng tiJI !'ven ska KT•)nor ..-,d upprattaodet av koncernen-, balansrakning. Valutakur1>differen- ser ~moderbolaget på sådana l:! n hitta~ mot kur~difft:rensa

som upPE-tätt vid ororakning av dottetforetagets eget kapital.

Valutakun;differenser pä lån av mvesteringskataktar till koncern- bolag behandla~ på samma satt

Valuta kw ser

For omräkning av de utlånd~ka bolagens re!'.iultaträkning re!'.ipektive balansrakmng från lokal valuta till svenska kronor har foljande k:urser anvants:

Medcllu&\

1985 1984 Argentma

1ARA'

13,60 11,3:!

Belgien 100 BEC 14,54 14,29 Bra5il!en 100 BRC 0,13 0.43 Franknke 100 FRF 96,04 94,56

Indien 100 INR 68,27 71,73

Italien lOCtlTL 0,45 0.47

Japan 100 JPY 3,56 3,4.3

Kanada l CAD 6,26 6.~

Mexiko 100 MXP 3.04 4,35

Nederländeroa 100 NLG 259.73 2..'\7,46 Schweiz iOO CHF 348,42 347,38 Spanien tOO ESB 5.03 5.11 Storbntanruen 1 GBP 11,09 10,97

USA l USD 8,56 _~.ZB

Vic,ttysldand 100 DEM 292,73 290.04

• 191H II,IJARP

Särskilda a,·sätmingar och ~r

Albnäm

,1\.;;,,..,31 :!etern~!

1985 19~ ... / 9,40 5.00 15,10 14.23 O,(fl 0,28 100,55 93,05~

61,80 71J!,J. 0,45 0.-16 3,78 3,59 5,44 6,80 1,69 4,26 273,80 252,60 366,40 346,30 4.92 5.16 10,98 10.45 7.61 8,98

~.so 285,25

Skattelagstiftning i Sverige och 'iMa andra lånder ger foretag~··

moJlighet till konsolidering genom avsattning tlll obe~kattade · ··

reserver. Företagen kan sålunda i vi~ ut!.trackning disponeta redo\·isade vimter

sa

att de !'.itannar kvar i rorelsen utan att ome- delbart be~kattas. Under rubriken boksluts~&itioner redoVI-

sas t resultatrakningen ~ avsattn.ingar av årets vimt wm -:\

gJOrts i kon\Oliderings&yfte. l balan~knmgen redovl&l'> det ·~

ackumulerade vårdet av dessa av!.åttnmgar under rubriken sarskilda av&attninga.t.

Av de obe."ikattade re~rvema kan en del~& utgora latent skatteskuld och en del eget kapltal. Till den del dessa re~rver

aterfoo. till ruultatet bhr det äterforcia beloppet toremål för

inkom~~beska::ning. mom i de fall det an\1~ får att mmska

;;kanemas~iga föritbter.

Vllrulagerresen·er

I overens~ med skattelagstiftningen får ~"en\ka

företag göra a\<!":oattnmgar till en varuJagerre&erv

pa

upp till 50%

a\1 varulagrets amkaffmngsvarde enligt FIFO-metoden (fc>r~t in- foot ut). Sådana av&attningar ar $kattema~t avdragsgilla.

Under v~ omsrandigheter gåller mer fordelaktiga tegler.

Liknande regler forekoromer i vi~~ an dta lander. Dyhka reserver utgår den &tOnsta delen a\· kooceme~ varulagerre&erver.

Im ·e~tenngsfonder

Enhgt sven:o.k ~kattelagstiftning fårforetagen a\'8atta en vi~ del a" !>1n på visM sått )mterade vmst fore &katt till invt~teringsfond.

ViSba andra lånder har skattelagar ~ tillåter att vinster vid forwjning av anlaggningst:l]lgångar reservera-; for att an'<åndas for nedOO'ivmng vid amkaffande av nya anlaggningstillgangar.

Sådana avsattnmgar ingår också under rubriken inve~tering~­

fonder. Ne~kri ... ningar for utnyttjade belopp redovi:.as bland ackmnulerade avskrivningar utöver plan variträn de återfors ttll

r~ultatet som bokslutsdls~ttoner over återstående ekonomisk hv!ilangd.

Fomyelsefond

Enligt ~vensk &kattclag~tiftning måste foretag under 1986 satta

10 10% av 1985 ån. på vi~t :.att JU~terad vm&t fore !>katt på rante- lolit konto hos Rik&banken. Ett motsvarande belopp skall av\atta'>

( 'ill fornyehefond och ar skattema5sigt avdragsgiUt. Med rege-

ringen5 riU'>tånd kan fonden bl a anvanda5 får utbildning av an'>tållda ~amt för finansiering av forskning och utveckling.

Ackumulerade avskrivnmgar Ufåver plan

- !-

Reglerna for beskattning tillåter ofta en snabbare av&krivnmg

"'-·ån den planenliga. Ackumulerade avskri\ningar utöver plan år

~i1Jnaden mellan wttemas!>igt gjorda avskrivningar och avskriv- ningar enligt plan

Kur~reserv

Denna reserv ar avsatt for att forbereda koncernen mot kom- mande fluktuationer i dotterforetagen5 valutor

Varulapr

Varulagret bar varderats till det la~ av anskaffningsk~tnad

och verkhgt värde. Amkaffning!>l~tnadema har beraknats enligt FIFO-metoden, utom betraftande vi~a utländska dotter- toretag dar alternativa metoder, som exempelVJ!> UFO (sist in- foTht ut) år )kattema~igt t:Jllåtna. For inkuransri!>ker har avsatts betl)ggande ~rver. Vårdet av pågående arbeten for utom- s,tående har l-vittats mot erhållna forskott.

({L_

Aaliggningstillgångar

Av~knvmng enhgt plan beraknas på tillgångamas ursprungltga amkaffningsvarden. Dock gors i vi~sa lånder med hog inflation en lagenlig uppskrivnmg av anlaggmng5tillgångarnas bokförda 'rf varden. vilket leder ttll att av~krivning gon. på det uppskrivna

~

vardet

Avskrivningsbatserna baseras på tillgängarnas beraknade ekonomiska livslängd, i allmänhet 33 år for byggnader, 10-17 år for ma!>kiner och 4-5 är för verktyg, kontoThinventaner och fordon.

LeM.aPontnld

Forhyrrung av utru~tnmg som innebar en överföring av i stort sett alla rattigheter och skyldigheter som normalt karakteriserar agaode aktiveras och redoVIsa~~ som anskaffning av anlaggmngs- tillgång. Ett motsvarande belopp skuldfors. ~ultatet belasm dels med planenliga a\'~krivningar dels med upplupen ranta på '>kuldbcloppet.

övrig

forhyrning kostnadsförs.

Immateriella dllghpr

Goodwill, ~om uppstår vid företagsforvarv avskms planenltgt Patent

Forsknings- och utvedJingskostnader

Ko~tnada tor for~kning och utveckhng bela'itar re~ultatet nar de uppkommer.

Inkomstskatter

Moderbolaget och dess dottertoretag beraknar mkom!>tskatter i enlighet med de !.katteregler och forordningar som galler i dc landerdar vinsten har uppkommit. Dessa skatter baseras vanligt- vis på den lokalt redovisade vmsten fore skatt. beråknad enligt redovisningsprinciper wm kan avvtka från koncernens. Alla differenser mellan den lokala värderingen av tillgångar och skulder och vårderingen i koncernens balan&räkning har debite- rats eller krediterats ~ar~kilda avsättningar. Dessa avsattDingar mkluderar latenta skatteskulder eller skattefordringar.

I vissa fall avviker den beskattningsbara vinsten från den redovtsade vinsten fore ~katt. l den ut!itrackning som avvikelsen beror på att intakt&-och kostnadsposter skall rapporteras i en period i skattehan5eende och av redovisningsskäl i en annan period har av:.attning g~ orts för latenta skatteskulder eller skatte- fordringar.

Avsattning har roorts i koncernen for beraknade &katter på fårvantade utdelmngar från dotterföretagen tiU moderbolaget nastkommande år.

Fria vinstmedel

Beloppet omfattar de vinster som år disponibla for utdelmng av moderbolaget och de som fntt kan overföras frän dotterföretag till moderbolaget inom ett år, minskat med eventuella ackumule- rade forluster ¹ andra dotterföretag. VJd beståmmande av de belopp som fritt kan overföras har hänsyn tagits till valutarestrik- tioner och andra legala hinder men inte till respektive dotterfore- tags finan<>iella $ituation.

Not 2. Justerat eget kapital och resultat per aktie Justerat eget kapital

Koncernens eget kapital skulle efter en uppdelning av sarskilda avsåttningar i latenta skatteskulder, minoritetsintre~en och eeet kapital få foljande utseende:

Eget kapital enligt balan~rakningen

Sarskilda avsattningar Avgår:

Latenta skatteskulder, netto -kortfristiga

-långfristiga

Minoritetsintre~en

N ettabelopp att låggas till eget kapital Justerat ege,t kapital

l. Efter skatt enligt resultatråknmgen Resultat efter finan&iella intåkter

och kostnader Minoritetens andel Be raknat re~oultat fore \ikatt Skatt enligt re~mltatråkningen efter

avdrag för minoritetens andel

1985 6.708 3.142

- 137 -1.009 2:7 2023 8.731

1985

1.376 43 1.333

-

250

Koncernen

- 1984 6.772 2 817

101 996 28 1.748

1984

!.339'·

41

1.29~

264