Kandidatuppsats i statsvetenskap
Judikaliseringen på framfart i
Sverige?
En argumentationsanalys mellan juridisk och
politisk makt.
Abstract
The topic of this bachelor thesis in political science is constitutionalism and division of power, or more specific judicalization. The method in this thesis is based on a pro and contra analysis to clarify the arguments of both views on the debate. The study´s objective is to clarify the debate between law and politics and what each side is arguing. The study is limited to identifying arguments and examples primarily from Sweden. However, due to the extent and transcending national boundaries of the debate some influences from the United State and the European Union are included. The delimitation for the material I have used for this study has mostly been academic research in the field. The result was a clear view of the debate and arguments, but also a raw consent of the argument and how they stood in comparison to each other.
Innehåll
Kapitel 1. ____________________________________________________ 1
1.1 Inledning _____________________________________________ 1
1.2 Problemdiskussion _____________________________________ 2
1.3 Metod och teori ________________________________________ 4
Kapitel 1.
Detta kapitel inleds med en förklaring om studien och ämnet som ska behandlas. För att sedan belysa hur uppsatsen ska genomföras med ett metod avsnitt som sedan följs av syfte, frågeställning och vilket material som är centralt. Kapitlet avslutas med hur studien ska avgränsas och en disposition som ger förklaring om hur uppsatsen är uppbyggd.
1.1 Inledning
Vilken roll ska juridiken spela i demokratin? Ska och kan domstolar lösa politiska frågor med större effektivitet och legitimitet än valda politiker? Är domare lämpliga att bedöma politiska frågor? Det är en växande demokratidebatt som pågår både i Sverige och på internationell nivå. Det finns skilda meningar om det skulle vara något positivt eller negativt. Man hävdar att det är en utdragen debatt, både tidsmässigt och åsiktsmässigt. Tidsmässigt och åsiktsmässigt kan man säga att debatten har pågått sedan franska revolutionen när Montesquieu förde upp idén om maktdelning, som eftertogs av USA i deras konstitution.
Traditionellt har den svenska demokratin identifierat sig med parlamentarism, varit dominerad av flertalstyre och haft en stark misstro till maktdelning.1 Sveriges medlemskapet i EU har tagit upp debatten till en högre och mer intensiv nivå. Det finns politiska faktorer såsom en allmän samhällsutveckling som har medverkat till att nya rättsområden har bildats och gjort att debatten har blomstrat i Sverige. Ett exempel på detta är att viktiga politiska frågor så som kärnkrafts- och alkoholpolitiken avgörs av andra organ än riksdagen och regeringen.2 Domstolens roll i Sverige är precis
reglerad, framförallt i det avseende att domstolar inte får påverkas av politiken och i propositionen betonar man domstolarnas vitala roll i samhället.3
Om man ska sammanfatta ämnet i en enstaka definition skulle det vara
judikalisering som innebär att fler och fler viktiga politiska frågor och beslut
avgörs av domstolar och andra judiciella organ, i stället för politiska organ som regering och riksdag.4 Om judikalisering är den rätta vägen eller inte gör denna debatt intressant och relevant ur ett forskningsperspektiv. Som tidigare nämnt är detta en debatt som har växt sig allt större med tiden och man kan nästan se det som att ett paradigmskifte är på väg i det svenska statsskicket. Ett paradigskifte som håller på att omdefiniera demokratibegreppet som vi känner till det idag.
1.2 Problemdiskussion
Ämnet för denna uppsats är samhällsvetenskap i rättsvetenskap och konstitutionell rätt, mer specifikt judikalisering. Enkel och kortfattat kan man förklara detta forskningsproblem och samhällsdebatt på följande sätt; att det finns splittringar angående huruvida juridiken ska ha ökad makt på bekostnad av den politiska makten. Alltså var den ideala balanspunkten är mellan rättsstaten och demokrati. Det är ett omfattande ämne som behandlar många områden och många komplicerade frågor. Ett område som blir centralt när man diskuterar judikaliseringsprocessen är maktdelning, dvs. hur styrelseskicket ska vara uppbyggt och på vilka grunder.
Maktdelningsdebatten har kommit igång på allvar i Sverige, inte minst med regeringens förslag till riksdagen om ändringar i regeringsformen. Den skulle
3 Prop. 1973:90, s.380.
innebära ändringar inom regeringen, riksdagens kontrollmakt, normprövning ochdomstolarnas ställning som las fram i en proposition.5 Både i Sverige och Europa är det en självklarhet att domstolar ska tolka och tillämpa rättighetsregler, dock är det oklart hur stort tolkningsutrymme domstolarna skall ha och vilken roll de ska spela i att lösa intressekonflikter i samhället.6 Om man ser till EU-nivå handlar det om EG-domstolens (EU högsta juridiska makthavare) roll och tillämpningsområden. Judikaliseringsprocessen har fått ökad fart i EU och det har diskuteras om EG-domstolen har tagit sig för stora tolkningsfriheter och har ”förväxlat” juridik och politik i vissa fall.7
Karl-Göran Algotsson diskuterar i ”Sveriges författning efter
EU-anslutningen” (2000) om domstolarnas och förvaltningens roll i
styrelseskicket. Algotsson problematiserar förhållandet mellan demokrati, konstitutionalism och effektivitet och om dessa institutioner skall vara självständiga och fungera som motvikt till riksdag och regering. Fortsättningsvis diskuterar Algotsson domstolars och förvaltningars roll i beslutsfattande i förhållande till riksdagens och regeringes beslut.8 Algotsson tar upp den grundliga oenigheten i denna debatt, som har växt sig allt större i och med utvecklingar som EU och FN. Dessa är faktorer som påverkar Sveriges rättssystem.
I en proposition poängteras det även att gränsen mellan domstolarnas och förvaltningsmyndigheternas kompetensområden inte är helt klara.9 Det problematiserar hur Sverige ska fungerar i en globaliserad värld om det egna rättssystemet inte är enigt, hur ska Sveriges rättssystem fungerar och hur tolkas det av omvärlden. Denna proposition är ett konkret exempel på hur
5 Prop. 2009/10:80 6
Löser juridiken demokratins problem? SOU 1999:58, s. 101.
7 Löser juridiken demokratins problem? SOU 1999:58, s. 90.
väsentlig denna debatt är, och det illustrerar Algotssons problemdiskussion om olika organs roll i styrelseskicket. Det är inte en självklarhet vilken roll domstolar respektive förvaltningsmyndigheten ska ha.
1.3 Metod och teori
Som metod och teori ska jag använda mig av Arne Naess´s teori om pro aut
contra analys som även kan kallas för deskriptiv argumentationsanalys från
boken Empirisk semantik (1992). Som komplement till Naess pro aut contra metod/teori har jag tänkt använda mig av två andra metod och teori böcker inom ämnet; Textens mening och makt (2005) av Göran Bergström & Kristina Boréus och Argumentationsanalys: färdigheter för kritiskt tänkande (2009) av Björnsson G., Kihlbom U. & Ullholm A. för att få en så bred och komplett metod och teori som möjligt.
Enligt Naess ska en pro aut contra (för eller emot) analys struktureras upp så att påståendet som argumentationen syftar till bör formuleras i en enda sats om det går. Denna sats kallar Naess för spetsformulering (tes), och den ska formuleras på ett enkelt och tydligt sätt. Spetsformulerigen betecknar man med Fₒ, (eller T.)10 Argument som stärker spetsformuleringen eller något argument kallas för pro-argument och betecknas med P. Liknande är det för argument som är avsedda för att försvaga spetsformuleringen, alltså contra-
argument som betecknas med C. Eftersom det kan finnas fler än ett argument
för eller emot spetsformuleringen får man beteckna dem som följande P1, P2,
P3, respektive C1, C2, C3. P1 eller C1 behöver inte vara det viktigare än
argumenten med högre nummer som P2, C3, osv. Dessa arguments kallas för argument av första ordning, de är direkt riktade för eller emot spetsformuleringen. Argument av andra ordningen är argument som är för
eller emot argument av första ordningen och betecknas med en bokstav och ett nummer före beteckningen på det argument det gäller osv. till exempel P1P2 som är en beteckning på det första argument för den andar pro-argumentet, C1P2, C1P2P1... Argumentationen består alltså av en spetsformulering (tes) och ett eller flera argument som endast är för eller emot spetsformuleringen. Sedan finns det premisser, premisser fungerar som en slags länk mellan spetsformuleringen och argumentet. Premissen kan vara uttalad eller underförstått beroende på hur självklar premissen är, i de flesta fallen behöver men inte förklara länken.11
En stor del av argumentationsanalys är att bedöma relevansen i pro- och contra argumenten och om ett argument är hållbar eller inte. För att avgöra graden av relevans hos ett argument använder man sig av intuition (känna efter), så man kan dra slutsatsen om det ska förekomma i pro aut contra listan.12 Det sätter ett stor ansvar på författaren, att förklara och motivera sig. Man kan även använda sig av bakgrunden och tidigare forskning vid bedömandet av relevans och hållbarhet i argumenten. Eftersom man kan falla tillbaka på bakgrunden och tidigare forskning kan en bild skapas om argumentet är relevant och hållbart, finns det ingen bakgrund som kan styrka argumentet faller dess hållbarhet. Dock är det alltid svårt att bedöma hur pass hållbart ett argumentet är.
För att försöka lösa denna problematik finns det några punkter som man kan tänka på, den första är att argument ska vara saklig och hänvisa till fakta. Det andra är att argumentet inte får innehålla något påhopp, och för det tredje måste argumenten fungera som katalysator för debatten. Därutöver finns det tre punkter som vid tolkning och värdering av argumenten ska användas; 1)
11 Göran Bergström & Kristina Boréus (2005): Textens mening och makt, Metodbok i
samhällsvetenskaplig text – och diskursanalys. Kap. 3.
att inget argument kan både vara ett pro- och contra argument, 2) att alla argument måste vara inbördes logiskt förenliga och 3) att inga påstående får godtas eller förkastas, man måste ha en objektiv syn och tillvägagångssätt när argumenten behandlas. Genom att iaktta dessa råd har man en bra grund för att argumenten kommer vara relevanta och hållbara.13
Denna metodens tillämpning kommer att ske på följande sätt, pro- och contra argumenten kommer att läggas upp och förklaras ett efter ett. Jag kommer att börja med pro argumenten och fortsätta med contra argumenten av första ordningen. Dock kommer argument av andra ordningen i de flesta fall ställas upp i en logisk ordning, alltså när de ställer sig för eller emot ett argument av första ordning. När argumenten behandlas och förklaras kommer det i de flesta fallen ges en kartläggning av argumentets ursprung, som ska presentera argumentet på ett djupt och även brett plan. Nästa steg är att på ett strukturerat tillvägagångssätt ställa upp en pro aut contra lista, för att framkalla en tabell. Tabellen kommer att användas för att dra slutsatser om vilken sorts argument som förs i debatten.
Det finns en skillnad på hur pro- och contra-argumenten förs, beroende på vilken ämne som behandlas. I denna studie förs inte argumenten direkt mot varandra i de flesta fallen. Dock kan man i slutsatserna se om det finns argument som kan användas för att motbevisa eller stärka spetsformuleringen (tesen). För att illustrera en generell skillnad på argumenten kan man säga att pro argumenten är ganska stora och behandlar stora områden och komplexa beståndsdelar i pro-argumentationen och mer än ett argument åt gången i de flesta fallen. Medan contra-argumenten är lite mindre och behandlar specifika problematiker som finns med judikaliseringen. Detta kommer att specificeras i kapitel 3. och slutsatsen när argumenten behandlas.
13 Björnsson G., Kihlbom U. & Ullholm A. (2009): Argumentationsanalys: färdigheter för
Det kommer att läggas in ett contra argument i slutet av contra argumenteringen som är pragmatisk eftersom det inte är ett contra argument i den traditionella meningen. Detta pragmatiska contra argumentet ställer sig inte emot judikaliseringen eller något av pro argumenten, av den anledning kommer det att vara ett pragmatiskt contra argument. Dock anses detta argument som relevant och att det kan tillföra en intressant infallsvinkel i debatten.
Det finns fler metoder som skulle kunna användas som argumentationsanalys, en är till exempel Stephen Toulmin som gav ut The
Uses of Argument (1958). En mycket inflytelserik argumentationsanalys
metod, dock drog jag slutsatsen att använda mig av Naess, eftersom Naess är den argumentationsanalysen som används till största dels i Sverige och hela Nordens samhällsvetenskap på så sätt följer jag normen i nordisk samhällsvetenskap.14
Det är alltså en pro aut contra argumentationsanalys som kommer att användas till denna studie. Metoden/teorin kommer att hjälpa mig att kartlägga (besvara) forskningsfrågan (forskningsfrågan kommer efter syftet, här nedan) och därmed uppnå syftet med uppsatsen. Sammanfattningsvis ska uppsatsen främst klargöra vilka pro och contra argumenten som finns i demokratidebatten mellan juridisk och politisk makt , både i Sverige och på ett internationell plan.
14 Göran Bergström & Kristina Boréus (2005): Textens mening och makt, Metodbok i
1.4 Syfte
Syftet med denna studie är att klargöra argumenten som finns i debatten om juridikens roll i det svenska styrelseskicket och samhället. För att precisera studien ytterligare; att kartlägga pro och contra argumenten, för att kunna dra slutsatser om vilka argument som ställs upp och vad det är för sorts argument som ställs upp av pro och contra parterna. Det som förväntas att uppnås med denna studie är att få en klar blid av argumenten som förs i debatten, som ska illustrera debatten mellan juridik och politik. Eftersom det är en debatt som har först under en längre period och som berör styresskicket och stora delar av samhället och västvärlden, kommer det inte enbart behandla Sverige utan andra delar av västvärlden.
1.5 Frågeställningar
Mot bakgrund av syftet avses följande frågeställning (spetsformulering/tes) att besvaras:
Vilka argument läggs fram av pro respektive contra parterna i
debatten om judikaliseringen?
Som följfråga ställs följande fråga upp:
Vilken sorts karaktär har pro- och contra argumenten? 1.6 Material
Goverment and Politics: An introduktion som är skriven av Rod Hagues med
flera. Bakgrunden kommer att fokusera på att behandla maktdelning och judikalisering, som underlag kommer jag att bland annat använda mig av dokumenten Statens offentliga utredningar SOU 1999:76 Maktdelning och
Statens offentliga utredningar SOU 1999:58 ”Löser juridiken demokratins problem?”. Jag kommer även att använda mig av Joakim Nergelius Rättsfilosofi – Samhäll och moral genom tiderna (2008). Nergelius ger en bra
inblick och förståelse för hur judikaliseringen har influerat sin omvärld, speciellt i Sveriges och Europa. Eftersom att detta ämnet är ganska komplext, kommer källorna användas på ett flertal ställen i hela uppsatsen.
Som underlag för både pro och contra argumenten och som generellt material kommer dokumenten från Statens offentliga utredningar - ”Löser juridiken
demokratins problem?”(SOU 1999:58) och ”Maktdelning” (SOU 1999:76)
vara centrala. Särskilt delarna som är skrivna av Joakim Nergelius och Ola Wiklund och andra verk från de båda författarna. Som centralt material för pro-argument kommer Ronald Dworkins ”A Matter of Principle” vara största materiella källan. Detta är det generella materialet som kommer att användas som underlag för pro- och contra argumenten.
de flesta fallen. Material från vetenskaplig litteratur anser jag trovärdig till största del, dock är det bra att ha en kritisk syn.
1.7 Avgränsning
Uppsatsen kommer att avgränsa sig till debatten i Sverige, dock kommer jag även tangera på EU eftersom att EU-rätten har en central roll i Sveriges juridiska system. USA kommer tas upp inom argumentationen på grund av att debatten berör maktdelning och USA är en historiskt viktig enhet inom detta område. EU och USA är alltså inte de centrala enheterna som ska behandlas, dock är det vitalt att ta med dessa i denna omfattande debatt. På grund av tidsramen är det svårt att gå genom alla argument och åsikter i debatten. Jag begränsar mig till att behandla de väsentlig argumenten i debatten, genom att titta på de ledande forskarna och kritikerna inom ämnet. I och med ämnets natur och syftet kommer jag att hålla mig till att behandla argument och material som är ansedda som trovärdiga och hållbara.
1.8 Disposition
Varje kapitel av uppsatsen inleds med en översiktlig ingress, där kapitlet motiveras och förklaras. Kapitel 2. inleds med en bakgrund som behandlar ett historiskt perspektiv av den rättshistoriska utvecklingen i Sverige och Europa. Sedan förklaras judikalisering och makdelning på ett djupare plan, historisk och dess drivkrafter. Detta kapitel syfte är att ge en översikt om ämnet, för att få en blid om vad debatten handlar om.
contra argumenten ställas upp på ett strukturerat vis och förklaras på ett djupare och mer ingående plan.
Kapitel 2.
Kapitlet syftar till att ge en övergripande bakgrund av judikaliseringens påverkan och framfart, ur ett svenskt och europeiskt perspektiv. Vidare behandlas maktdelningsläran från ett övergripande perspektiv för att få en större förståelse om ämnets bakgrund. Ytterligare berörs judikaliseringen och dess drivkrafter.
2.1 Bakgrund
Det som är i fokus i denna uppsats är pro och contra argumenten om judikalisering och självbetjänat kommer maktdelning in i diskussionen. Perspektivet blir rättsvetenskapligt och juridiken med avseendet som behandlar grundlagar eller konstitution. För att kunna greppa denna debatt måste man ha en historisk bild av hur Sveriges statsskick har fungerat och varför det ser ut som det gör.
Den svenska styrelseformen från 1974 års regeringsformen bygger traditionellt på folksuveränitet, majoritetsstyre och parlamentarism, alltså inte maktdelning (om man ska vara kortfattad). Denna demokratiprincip har varit central i Sverige och har sitt ursprung i Rousseaus grundtankar om den dominerande allmänviljan ”volonté générale”, den är djup förankrade i den svenska grundlagen och rättskulturen. På grund av det svenska styrelseskicket med folksuveränitet som fundament, blir den oförenlig med judikalisering och därmed maktdelning, att domstolar får ökad makt på bekostnad av de folkvalda politikerna, går emot den svenska folksuveränitetsprincipen.15 Dock kan man se tillbaka till 1809 års regeringsforms som infördes av regeringen och riksdagen , en författning som var influerad av maktdelning hämtad från Montesquieus klassiska
maktdelningslära.16 Detta visar till en tendens av paradigmskifte som sker över tid i det svenska statsskicket. Det är kanske som professor Joakim Nergelius säger, att man håller på att återgå till en mer renodlad parlamentarism i Sverige. Från folksuveränitet och majoritetsstyre till maktdelning, lagprövning, öka skydd för minoriteters och individers fri- och rättigheter och domstolsmakt.17
Som det nämndes tidigare är Sveriges inträde i EU en central punkt i den svenska debatten om judikalisering och som förändrade Sveriges domstolars roll. Europarätten har två skilda rättsystem, det första är EU-rätten och det andra är EMRK (Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter). Sedan Sverige blev ett medlemsland i EU 1995 har det inneburit att EU-rätten har direkt tillämpats i de svenska domstolarna. Det innebär vissa rättigheter och skyldigheter, den kanske största förändringen är att EU-rätten går före svensk rätt och står till och med över svensk grundlag.
2.2 Judikalisering
Juridiken har växt sig allt större de senaste åren och i USA påstås det inom statsvetenskap att juridiken som vår tids ideologi.18 Detta fenomen har kommit att kallas för judikalisering som det nämnts tidigare i uppsatsen betyder det att fler och fler politiska frågor avgörs av domstolar, istället för administrativa organ eller politiska organ som regering eller riksdag.19 Man kan alltså konstaterat att 1900-talets andra halva har varit juridikens sekel.20 Juridiken som länge var en amerikansk företeelse, har blivit ett globalt fenomen som finns över hela världen i olika former beroende på landets
16 Maktdelning SOU 1999:76, s. 324. 17
Löser juridiken demokratins problem? SOU 1999:58, s. 58.
18 Strömholm, Stig (1999): Politik och Juridik: Grundlagen inför 2000-talet , s. 29. 19 Löser juridiken demokratins problem? SOU 1999:58, s. 56.
utvecklings nivå.21 Man kan få intryck av att judikaliseringen är på framfart, inte bara i Sverige utan över stora delar av världen.
Vad innebär judikaliseringen och hur har den ökat, om man konstaterar detta fenomen? Man kan säkerligen hitta en mängd exempel i de nya konstitutioner som skapades efter andra världskriget i en rad olika länder. För att illustrera detta fenomen kan man titta på inrättandet av författningsdomstolar och liknade juridiska åtgärder i öst- och Centraleuropa, en trend som ökade efter kommunismens fall 1990-talet.22 En annan förklaring till varför judikaliseringen har ökat är uppbyggnaden av välfärdsstater, som kräver en stor mängd lagstiftningar som i sin tur måste tolkas. 23 Det innebär stora och omfattande byråkratiska organ, varken de är juridiska eller administrativa sådana. Det konstateras av statvetaren Olof Petersson att den offentliga sektorn har blivit så komplex att sannolikheten för oönskade och oförutsägbara bieffekter har ökat.24
Det finns delade meningar om anledningen till denna förändring och utvecklingen. Nergelius som är jurist anser att det är till följd av medborgarnas ökade brist på förtroende för politiker, korruptionsaffärer, ekonomiska faktorer, osv. som har bidragit till att juridiken har fått ökat utrymme.25 Den andra ståndpunkten står Rod Hague & co. för, de menar att det är politikens roll och natur som har förändrats och inte juridiken. I och med den socialistiska ideologins tillbakagång har det gett mer utrymme för juridiken som traditionellts varit tillbakahållet. Alltså är den minskande
21 Hague, Rod - Harrop, Martin - Breslin, Shaun (1998) Comparative Government and
Politics.
22
Petersson, Olof – Mattson, Ingvar (red.) (2003): Svensk författningspolitik. s. 169
betydelsen av politiska institutioner och ideologier som är central.26 Fast man har delade meningar om varför, är båda åsikterna överrens om att politiken minskar och att juridiken ökar. I judikaliseringen anda kan man avsluta med en kort mening av den före detta franska justitieminister Robert Badentir;
”Judikaliseringen är här för att stanna”27
2.3 Maktdelning
För att få en klar bild av vad maktdelning innebär kan man börja med att förklara den klassiska maktdelningsläran. Som grund för en rättstat krävs en klar distinktion av makten, särskilt maktdelning mellan juridiken och politiken. För att försäkra sig om domstolars objektivitet och självständighet, eftersom det är området som främst behandlas i denna uppsats. En central person och en av grundarna till maktdelningsläran är Charles-Louis de Secondat Montesquieu som menar att de finns tre typer av makt inom en stat. Det är den lagstiftande-, verkställande- och dömande makten och de måste hållas isär för att garantera den demokratiska institutionens funktion. Montesquieu motiverade denna läran med tanken som han delade med Locke, att människan kommer att missbruka makten och därför får inte all makt utövas av en person. Makt ska alltså begränsas med makt. Det är denna maktdelningsläran som kom till att användas i den amerikanska konstitutionen, och som har med tiden spridit sig till stora delar av västvärlden.28
Den europeiska statsteoritänkandet har sedan upplysningstiden fokuserat på rättighetstänkande för individen (medborgaren) och dess rättigheter. Dock fick detta tänkande konkurrens under 1800-talet, med ett tänkande som inte
26
Hague, Rod - Harrop, Martin - Breslin, Shaun (1998) Comparative Government and
Politics. s .160.
27 Symposium vid Ecole de la Magistrature i Paris 1996.
enbart tänkte på individen utan också på det allmänna (samhället). Dessa två olika statsteoritänkande har kommit att stå mot varandra under 1900-talet. I Sveriges fall har ”det allmänna bästa” varit dominerande, speciellt under den andra halvan av 1900-talet. Anledningen till denna tendens är att Sverige kom att utvecklas till en stark välfärdsstat, som i sin socialistiska natur prioriterar allmänheten.29
Man kan se en renässans för Montesquieus maktdelningslära under andra halvan av 1900-talet. Den stora problematiken som har varit en central fråga är hur man ska sammanföra elitbyråkratin (juristerna) med en traditionell demokratisyn.30 Ett exempel på ett försök till lösning är Tyskland, där domstolar har en stark ställning. Man pratar om ”den humana domstolen”31, att domarna ska representera och ge uttryck för en gemensam rättsyn, dock ifrågasätter man om det är möjligt att både förespråka nationella särdrag och utöva politisk makt.32
Som avslutning till denna övergripande bakgrund kan man kort påpeka att både jurister och politiker skapar en all större elit i det postmoderna demokratiska samhället. Samtidigt som att politikernas förtroende har minskat, något som lämnar utrymme för oberoende domstolar och jurister som får en stärkt position.33 Vad är följderna av domstolarnas framfart? Kan domstolar hantera politiska frågor i detta media baserade samhälle?
29 Maktdelning SOU 1999:76, s 80.
30 Med traditionell demokratisyn syftar man specifik på folksuveränitetsprincipen och hur
den inte är förenbart med maktdelning (judikalisering).
31
Maktdelning SOU 1999:76, s. 71.
32 Hans Ragnemalm, EG-domstolen inifrån, Juridisk Tidskrift
1998/99, s. 283 ff.
Kapitel 3.
Det är i detta kapitel som metoden kommer att tillämpas. Både pro- och contra argumenten kommer att läggas upp och förklaras, för att sedan kunna kartlägga argumenten.
3.1 Diskussion och argumentation om juridik och politik
Nu ska metoden tillämpas, för att i nästa kapitel komma till en slutsats och ett resultat som ska redogöras och diskuteras. I denna pro- och contra argumenteringen ställs sju pro argument och åtta contra argument, för att kartlägga debatten om judikaliseringen. Något som ska finnas i åtanken när man behandlar dessa pro- och contra argumenten i denna studie är att argumenten inte är riktade till varandra i de flesta fall, utan för eller emot i debatten mellan juridik och politik.
3.2 A Matter of Principle
I den rättsteoretiska debatten som berör det specifika ämnet har ett av de stora namnen varit den angloamerikanska rättsfilosofen Ronald Dworkin. Dworkins som är känd för sin kritik mot rättspositivismen34 och en stor anförare av interpretivism35. Han är positiv för en stärkt position för juridiken och domstolar och ser sig själv som egalitär liberal.36 Från ett svenskt perspektiv delar både statsvetaren Olof Petersson och rättsfilosofen Joakim Nergelius Dworkins åsikter och använder sig av hans argument inom
34 Rättsposivitismen är en riktning inom rättsfilosofin som anser att rätten är konstruerad och
alltså inte grunded på en universell moral.
35
Interpretivism är en rättsvetenskaplig teori mellan rättsposivitismen och naturrätten. Den innebär att man inte skiljer på moral och lag, och att lagar inte ska ses som given fakta, utan vad rättskiparen gör det till.
debatten mellan juridiken och politik i den svenska debatten.37 På grund av att Dworkins teori och argumenterande är så omfattande och att Petersson och Nergelius åsikter har mycket hämtat eller gemensamt med Dworkins, kommer det behandlas samtidigt. Dworkins centrala verk inom denna debatten är ”A Matter of Principle” (1985). P1 som är en teori från Dworkins bok, kommer att formuleras ” Domstolar är bättre benägna att värna om
samhällets långsiktiga intresse och grundläggande värderingar”. Nergelius
och Petersson kommer att ”representera” detta argument ur fler synvinklar i ett svensk perspektiv, dessa argument kommer att läggas fram senare i detta avsnitt.
Dworkins anser i ” A Matter of Principle” att rättsläran huvudsakligen är uppdelad i naturliga lagar och positivistiska linjer, över den fundamentala frågan att legala direktiv måste överensstämma med moraliska normer som måste beaktas av lagen. Dworkins föreslår i sin bok en alternativ strukturering av den juridiska verkligheten, som med sina metafysiska delar av juridiska regler, politik och principer som några är moraliska normer och dessa principer är lagar. Detta är ett intressant sätt att se på juridiken och Dworkins anser att juridisk tolkning är som att tolka litteratur.38 Med denna jämförelse får man en lite bättre bild om hur Dworkins ser på juridiken. För att illustrera vad Dworkins menar med sin teori kan man titta på en intervju med Dworkins av Jonas Ebbesson där han redogör för denna teori. Dworkins menar att starka domstolar skulle göra ett bättre och effektivare jobb än politiska organ när det kommer till att skydda svaga minoriteters ställning. Domstolar skulle vara bättre benägna att tillgode samhällets långsiktiga intresse och de grundläggande värdena som finns i grundlagen.39 Sammanfattningsvis kan man formulera Dworkins teori som att domstolar
37 Löser juridiken demokratins problem? SOU 1999:58, s. 61–72.
skall i svåra fall försöka att värna om principer, att grunden till avgörandet bör vara principargument av olika slag. Detta är alltså P1 som formuleras ”
Domstolar är bättre benägna att värna om samhällets långsiktiga intresse och grundläggande värderingar”
Ett annat argument av Dworkins som även används av Nergelius, är att domstolar skall sätta medborgarens rättigheter före den allmänna välfärdens bästa.40 Detta argument är ett betydligt steg mot judikalisering och är ett av de mest centrala argument bland pro-argumenten, med Dworkins P1. Negerlius konstaterar och argumenterar att det så kallade mångkulturella samhället som har växt fram värderar och uppmärksammar minoritetsgruppernas situation, och ser det som något positivt att domstolar skyddar medborgarnas rättigheter.41 Detta argument stärker Dworkins första argument (P1) och kommer därför att betecknas P1P1 och formuleras
”Domstolar värnar om medborgarnas rättigheter före allmänhetens”
Utöver dessa argument menar både Dworkins och Petersson att judikaliseringens framfart inte automatiskt behöver medföra att politiken kommer ta ett steg tillbaka för att överlämna makten till juridiken. Petersson poängterar att varken den svenska politiken eller juridiken är stark nog för att det ska bli en ”vinnare” och en ”förlorare”. Därför måste de både samverka för att stärka den demokratiska processen i Sverige. Petersson föreslår att detta ska ske på följande sätt; att politikerna bör koncentrera sig på att representera medborgarna, komma fram med starka visioner och ta ansvar för kollektiva beslut. Juristerna skall inrikta sig på att upplysa om rättsstatens innebörd och erhålla praktiska lösningar som tillgodoser kraven på rättssäkerhet, maktdelning och fri- och rättigheter.42 Det här pro-argumentet
40 Dworkin Ronald (1985): A Matter of Principle.
41 Löser juridiken demokratins problem? SOU 1999:58, s. 61
kan både stärka P1 och P1P1 och betecknas därför som P1P1P1 och formuleras ”Juridiken och politiken samverkan stärker den svenska
demokratiprocessen”.
3.3 Naturrätten
Naturrätten är en teori inom rättsfilosofin som menar att det existerar en naturlig och objektiv moral som är universell. Naturrätten är individualistisk och den betonar den enskildes rättigheter oavsett samhällets position.43 P2 stöder sig på naturrätten och drar kopplingen att judikaliseringen sätter individens rättigheter framför allmänhetens, precis som naturrätten förespråkar. Naturrätts argumentet blir P2 och formuleras; ”Judikaliseringen
bygger på naturrätten, eftersom att individens rättigheter värnas”.
Olof Petersson anser att judikalisering har djupa historiska orsaker som knyter till detta argument. Som sagt är den grundläggande synen på naturrätten att alla människor har vissa rättigheter av naturen och att rättspositivistiskt alla rättigheter är möjliga att inskränka eller utvidga.44
I och med rättspositivismens fall som bland annat berodde på dess axiom när det kommer till konkreta tolkningar av de positiva normerna och dess otillräckliga moral. Denna rättsfilosofiska inriktning var tvungen att förändras ansåg juristerna, efter de två världskrigen som hade lämnat Europa i ruiner. Den nya rättsfilosofiska inriktningen blev naturrätten, som fick stor genomslagskraft när FN antog de mänskliga rättigheterna 1948.45
43
Petersson, Olof. (2005): Rättsstaten – Frihet, rättssäkerhet och maktdelning i dagens
politik. s, 27.
Som det har förklarats tidigare syftar P2 på att naturrättens renässan ger judikaliseringen en historisk grund att stå på, och att det är den naturliga vägen att följa om man ser till hur rättsfilosofin har utvecklas. Man kan även se detta argument som P1P2 och formulera det ”Rättspositivismen är ett hot
mot individens rättigheter, och därför bör naturrätten stärkas”. Några
exempel på hur rättsfilosofin har utvecklats i naturrättens anda är; EMKR som kom till 195146 och den tyska författningsdomstolen,
Bundesverfassungsgericht som skapades 1949, året efter FN-deklarationen
om mänskliga rättigheter.47
3.4 Ideologiskt neutralt
Nergelius argumenterar att judikaliseringsprocessen är ideologiskt neutral. Anledningar till att judikaliseringen är ideologiskt neutral enligt Nergelius är att efter det kommunistiska systemets sönderfall kom inte debatten att handla om ideologier, utan om förhållandet mellan stater och individer i demokratier.48 Detta argument betecknas P3 och formuleras ”Judikalisering
är ideologisk neutral”. Nergelius ser judikaliseringens neutralitet som något
positivt, eftersom att domstolar skulle kunna hantera viktiga politiska beslut från ett objektivt perspektiv och få mer genomslags kraft på detta viset.
3.5 Domstolar över politiken
Ola Wiklund som är jurist och docent i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet och har tjänstegjort vid EU-domstolen i Luxemburg,49 som även har publicerat ett flertal artiklar och dokument inom ämnet och har
46 Ibib., 76. 47
Olika former av normkontroll (SOU 2007:85). s, 151 – 165.
48 Nergelius. J (1995): Konstitutionellt rättighetsskydd – Svensk rätt i ett komparativt
perspektiv.
bra förkunskap inom ämnet både när det kommer till Sverige och EU. Han var med och skrev ”Löser juridiken demokratins problem”, där han diskuterar och argumenterar med sin expertis om ämnet. Wiklunds ställer upp i dokumentet ett av de väsentligaste contra argumenten som betecknas C1 och utformas som ”I och med judikalisering kan domstolar rubba sin
auktoritet”.
Wiklund menar att domstolars roll är att lösa tvister mellan parter och att domstolar kan göra det på grund av auktoriteten som finns i och med att domstolar uppfyller kraven av neutralitet, objektivitet och vishet. Wiklund tar upp problematiken som skulle uppstå om domstolars auktoritet rubbas till följd av att det skulle finns personliga övertygelser och intressen. Därför anser Wiklund att domstolar inte bör få utökad makt och speciellt inte när det kommer till lagtolkningar. Han motiverar sina argument och åsikter med att påpeka att sympatisörer till den liberala rättsstaten har kravet att maktdelningen mellan politiker och domare inte ska rubbas.50 Detta argument betecknas P1C1 och utformas ”För att bevara den liberala rättsstaten skall
maktdelning mellan juridik och politik inte rubbas”. Wiklund menar att om
domstolarnas auktoritet skulle rubbas och ifrågasättas skulle det skada fundamenten i vårt samhälle som är byggt på den liberala rättsstaten.
Wiklund forsätter att problematisera domstolar som får en ökad makt, han tar upp EU-domstolen som problematisk. På så sätt kan man sätta det i praktiken och få perspektiv på C1. EU-domstolen har anklagats för att blanda juridik och politik genom att ta sig frihet i tolkningar, och på så sätt ställa sin auktoritet på spel. Detta argument representeras med P2C1 och formuleras
”EU-domstolen är på väg att förlora sin auktoritet genom judikaliseringen”.
Förutom problematiken som redan har förklarats, menar Wiklund att
domstolen även riskerar att hamna i konflikt med den konstitutionella och legala ordningen som finns. Det finns en kritik som sätter fokus på att när EU-domstolen tar sig frihet i sitt tolkande och därmed närmar sig rollen som lagstiftare. En roll som än så länge är tilldelad politiker.51 Detta berör inte enbart EU, utan även Sverige eftersom att EU-rätten står över den svenska rätten.
Dock svara förespråkare för judikaliseringen med ett contra argument mot C1 som betecknas C1C1 och formuleras som följande ”Domstolar kan inte
undvika att skapa rätt med tillämpningen av fri lagtolkning”. Om man ska
utveckla C1C1 kan man utforma det som att EU-domstolens svarar genom att påpeka att domstolar inte kan undvika att skapa rätt genom en fri lagtolkning. Speciellt med författningsdomstolar som har antagit rättsskipningsuppgifter.52
3.6 Neutralt eller inte
Det finns ett argument som förs av båda sidorna av debatten, fast med helt skilda åsikter. Det är om judikaliseringen är ideologiskt neutral eller inte? Det är en specifik fråga inom debatten mellan politik och juridik. Detta contra argument är mot Nergelius P3 ”Judikalisering är ideologisk neutral”, som förklarades under 3.4 Ideologisk neutralt. Detta contra argument betecknas som C2P3 och formuleras ” En förskjutning av åsikter och intressen skulle
ske till domstolarna ”. C2P3 förs av Aleksander Peczenik som är professor i
allmän rättslära med rättsinformatik i Lund53. Peczenik sätter sig emot Nergelius påstående och menar att en förskjutning av makten från politiker till domstolar inte gör judikaliseringen ideologisk neutral. Att det inte skulle
51 Ibid., s.90 - 91. 52 Ibib., s.91.
göra någon skillnad, eftersom att åsikter och intressen finns och det skulle kunna exploateras även i domstolar.54
3.7 Rule of Law
Det finns ett dilemma som Jurgen Habermas formulerar som rättstillämpningens rationalitetsproblem, alltså hur bör rättsstatens krav på rättstillämningens förutsägbarhet och sammanhang kunna komma samman med kravet på legitimitet och rättvisa när tolkningar ska göras, speciellt av oklara och kontradiktoriska rättsnormer?
Denna fråga är relevant på grund av Rule of Law principen som innebär att domstolar skall grunda sina avgörande på rättsnormer och att en rättslig motivering måste ges av domstolarna. Rule of Law finns för att domare ska förbli objektiva i sitt dömande. C3 som detta contra argument representerar och som utformas ” Domstolar kan inte vara rättsligt objektiva i
beslutsfattande utöver juridiken”.55 För att utveckla C3 kan man påpeka hur ska denna rättsliga objektiviteten finnas om domare skall ta beslut som går över det juridiska? Det kan bli problematiskt att skilja de juridiska från icke-juridiska skällen. Detta argument blir P1C1 och formuleras ”Det blir svårt att
skilja på juridiska och icke-juridiska skäl”. Med juridisk och icke-juridisk
skäl syftar man på den juridiska processen och vad den berör och är menad att behandla. Wiklund påpekar att det är svårt att särskilja den rättsliga argumentationen från den moraliska eller politiska argumentationen i allmänhet. Det kan bli problematiskt för domare att ge en rättslig och objektiv motivering när det kommer till politiska beslut, som inte har några
rättnormer?56 Detta blir P1P1C1 och utformas ”Domare kan inte ta rättsligt
och objektivt motiverade beslut som inte har några rättsnormer”.
3.8 Det pragmatiska contra argumentet
Jörgen Hermansson anser att det inte finns några övertygande anledningar till att lämna den svenska författning utifrån ett politisk-filosofisk perspektiv som framhävdar folksuveränitet. Hermansson är medveten om att demokratin är känslig för de reformer eller procedurer som måste skapas. Konkret menar han att det politiska deltagandets rättigheter och respekt för individens värde måste skyddas. Hans slutsats är att det är folket som binder och begränsar sig och det logiska är att det även är folket som ska balansera dessa ”beslut”. Alltså värderar Hermansson folksuveränitetsprincipen högt och anser att det är en av grundprinciperna inom demokratin.57 Detta argument betecknas som C4 och utformas som följande; ”Det finns ingen anledning att lämna dagens
svenska författning”. Detta contra argument blir annorlunda än de andra
contra argumenten eftersom det inte argumenterar emot judikalisering, utan är mer förespråkande för den svenska författning som finns i dagens styrelseskick. Det är av denna anledning som det är ett pragmatiskt contra argument.
Kapitel 4.
Detta kapitel kommer att inledas med pro- och contra listan och slutsatserna som kan dras utifrån studien och pro- och contra lista. Sedan diskussionen om vad resultat har kommit fram till och vilken framtida forskning som kan tänkas. Kapitlet kommer att avslutas med några korta personliga infallsvinklar om uppsatsen och ämnet och en sammanfattning på uppsatsen.
4.1 Slutsatser
Vilka slutsatser kan man dra från den ovanstående argumentationsredogörelsen? Vad är det för argument som förs och kan de ställas mot varandra eller inte? Här nedan har pro – contra listan av alla argument sammanställs för att ge en klar bild av de argument som har redogjort i föregående kapitel.
Tabell 1.1. Pro och contra lista.
Pro argument Contra argument
P1: ” Domstolar är bättre benägna att värna
om samhällets långsiktiga intresse och grundläggande värderingar”
C1: ”I och med judikalisering kan domstolar
rubba sin auktoritet”
P1P1: ”Domstolar värnar om medborgarnas
rättigheter före allmänhetens”
P1C1: ”För att bevara den liberala rättsstaten
skall maktdelning mellan juridik och politik inte rubbas”
P1P1P1: ” Juridiken och politiken samverkan
stärker den svenska demokratiprocessen”
P2C1: ”EU-domstolen är på väg att förlora sin
auktoritet genom judikaliseringen”
C1C1: ”Domstolar kan inte undvika att skapa
rätt med tillämpningen av fri lagtolkning”
C2P3: ” En förskjutning av åsikter och
P2: ”Judikaliseringen bygger på naturrätten,
eftersom att individens rättigheter värmas”
C3: ” Domstolar kan inte vara rättsligt
objektiva i beslutsfattande utöver juridiken”
P1P2: ”Rättspositivismen är ett hot mot
individens rättigheter, och därför bör naturrätten stärkas”
P1C1: ”Det blir svårt att skilja på juridiska
och icke-juridiska skäl”
P3: ”Judikalisering är ideologisk neutral” P1P1C1: ”Domare kan inte ta rättsligt och
objektivt motiverade beslut som inte har några rättsnormer”
C4: ”Det finns ingen anledning att lämna
dagens svenska författning”
Kommentar: Denna tabell ska illustrera argumenten som förs i debatten mellan politiken och juridiken, främst från ett svensk perspektiv, dock med inslag av exempel, teorier och argument från Europa och USA.
Man kan även dra slutsatsen att både P1P1 och P1P1P1 stödjer sig på P1 som Dworkin lägger fram i ”A Matter of Principle”. Nergelius och Petersson använder sig av Dworkins teori för att stärka judikaliseringens pro argument. Nergelius fördjupar sitt argument P1P1 genom att poängtera hur dagens mångkulturella samhälle som har växt fram värderar samma värden som judikaliseringen förespråkar, individens rättigheter. Även Petersson utvecklar Dworkins argument och använder sig av det för att argumentera att i Sveriges fall behöver politiken samverka med juridiken, eftersom att ingen av de två är starka nog att ”vinna”, detta är Petersson P1P1P1. I C3 Rule of Law läggs det fram P1C1 och P1P1C1, alltså argument som stödjer C1. Rule of Law innebär kortfattat att domstolar måste grunda och motivera sina avgöranden i rättsnormer. Argumentet P1C1 poängterar hur det kan bli svårt att skilja på juridiska och icke-juridiska skäl, detta argument syftar på hur det kan skilja på rättsliga argumentationer från moraliska och politiska argumentationer. Detta förstärker C1 i och med att domstolar kan förlora sin auktoritet om de tar på sig andra roller än de som behandlar rättsnormer. Det andra argumentet som stödjer C1 och P1C1 betecknas P1P1C1 och problematiserar domarnas roll, att domare inte kan ta rättsliga och objektivt motiverade beslut om de går utanför rättsnormerna. Något som kommer att leda till att domstolarna förlorar sin auktoritet.
Slutsatsen om argumenten P3 som förs av Nergelius om att judikaliseringen är ideologisk neutral, grundar Nergelius sitt argument i att efter kommunismens fall, handlar inte debatten om ideologier utan om individer och stater. Som contra argument C2P3 hävdar Peczenik att det enbart är en förskjutning av åsikter och intresse som skulle ske till domstolarna i och med judikaliseringen.
C3 argumentet problematiserar hur judikalisering inte är förenligt med Rule
of Law. Att domstolar inte kan vara rättsligt objektiva i beslutfattandet utöver
juridiken. Detta contra argument syftar på att domstolar är menade att behandla de juridiska områden och kommer inte att fungera i icke-juridiska områden, alltså där juridiken inte är tillämplingbar enligt Rule of Law.
Det sista contra argumentet C4 som presenteras av Jörgen Hermansson, förklaras som att vara ett pragmatisk contra argument. Dock betyder det inte att det inte är relevant, eftersom det förespråkar dagens svenska författning fungerar det som ett positivt argument för contra sidan och förklara varför man ska stå kvar i den svenska författningen. Att lämna den svenska författningen som används i Sverige idag skulle vara emot folksuveräniteten, som är en av de centrala värdena ur en svensk demokratisyn.
exempel är både Ola Wiklund och Joakim Nergelius jurister som har tjänstgjort vid EU-domstolen i Luxemburg, dock har de båda forskarna olika åsikter i sina argument som står mot varandra. Så argumenten är inte knutna till ett specifikt ämne.
4.2 Diskussion
Vad ska man dra för slutsatser av studien? Förutom att man har fått uppfattning av hur debatten ser ut och vad några av de stora argumenten i debatten förespråkar. En intressant slutsats som kan dras är att fråga sig hur debatten skulle utvecklas om den blev mer aktuell i den vardagliga samhällsdebatten. Eftersom att debatten i dagsläget förs till största dels av forskningssamhället inom ämnet. Hur skulle debatten förändras om till exempel media skulle upplysa den? För att utveckla denna slutsats ytterligare kan man fråga sig varför denna debatt inte är mer vardaglig? Som handlar om att forma vårt styrelseskick och hela samhället. Borde inte frågorna i debatten vara mer upplysta? Man kan avsluta denna slutsats med att påpeka att det är en debatt som är oerhört viktig och väsentlig för demokratidebatten i både Sverige och resten av västvärlden och därför borde den bli mer upplyst.
Om man ska se över frågeställningarna (spetsformulerigen) och om de har besvarats. Huvudfrågeställningen som ställdes var ”Vilka argument läggs
fram av pro respektive contra parterna i debatten om judikaliseringen?”. Jag
anser att den har besvarats, jag har klarat av att kartlägga pro- och contra argumenten på ett strukturerat vis. Så att en klar bild av argumenten och debatten har kunnat framställas. Följfrågan som var ”Vilken sorts karaktär
har pro- och contra argumenten?”, har jag försökt att klargöra och uppfylla.
4.3 Fortsatt forskning
Om man ska försöka föreställa sig hur det ska forskas så att man kommer fram till så relevanta och intressanta resultat som möjligt för samhället och dess intressen. Tror jag att det är viktigt att forskningen inte isolerars sig utan att den måste kombineras, att man samarbetar mellan juridik, statsvetenskap, sociologi, ekonomi, osv. för att få en så bred syn och kompetens som möjligt. Eftersom att detta ämne är så komplext och berör enorma områden av samhället.
Som framtidsforskning anser jag att det hade varit intressant och relevant att se över hur möjligheterna och utvecklingen skulle kunna se ut för juridisk och politisk samverkan. Att man utvecklar Peterssons argument. Eftersom att både juridiken och politiken är stora och betydelse fylla organ i samhället, tror jag att man bör forska i hur en samverkan skulle kunna utformas och fungera. Dock är jag medveten om att det är ett komplicerat område att forska inom.
4.4 Personliga infallsvinklar
Sammanfattning
Ämnet som har behandlats i denna kandidatuppsats i rättsvetenskap har varit statsrätt och konstitutionell rätt, eller mer specifikt judikalisering i form av en pro aut contra analys. Det innebär att argumenten som förespråkar och är emot ökad makt åt domstolar, maktdelning, osv. har förts fram, för att kunna kartlägga dessa argument från ett svensk perspektiv till största dels men även teorier och exempel från amerikanskt och europeiskt perspektiv har lagts fram.
Debatten som argumenten ställer sig för eller emot handlar kortfattat om juridiken ska få ökad makt över den politiska makten. Denna processen kallas för judikaliseringsprocessen, och ha på senare tid blivit uppmärksammad i de större delarna av västvärlden. I Sveriges fall har denna debatt en intressant infallsvinkel på grund av att Sverige har varit dominerad av flertalstyre alltså parlamentarism och har haft en starkt misstro till maktdelning. Debatten har som sagt kommit igång igen, mycket har med att Sverige gick med i EU sammanhanget 1995 och på så viss gick med på EU-rätten som stor över den svenska rätten.
Referenser Riksdagstryck: Proposition 1973:90 s.380. Proposition 1973:90 s.385. Proposition 2009/10:80 Litteratur:
Karl-Göran Algotsson (2000): Sveriges författning efter EU-anslutning. Stockholm, SNS Förlag.
Göran Bergström & Kristina Boréus (2005): Textens mening och makt,
Metodbok i samhällsvetenskaplig text – och diskursanalys. Studentlitteratur
AB, Lund.
Arne Naess (1992): Empirisk semantik. Liber AB.
Björnsson G., Kihlbom U. & Ullholm A. (2009): Argumentationsanalys:
färdigheter för kritiskt tänkande. Stockholm: Natur och Kultur
Strömholm, Stig (1999): Politik och juridik: Grundlagen inför 2000-talet. Göteborg: Iustus förlag.
Hague, Rod – Harrop, Martin – Breslin, Shaun (1998): Comparative
Government and Politics: An introduction. London: Macmillan
Nergelius, Joakim (2006): Rättsfilosofi – Samhälle och moral genom tiderna. (2 uppl.) Studentlitteratur.
Petersson, Olof – Mattson, Ingvar (red.) (2003): Svensk författningspolitik. Stockholm: SNS förlag.
Petersson Olof (1996): Rättsstaten – frihet, rättssäkerhet och maktdelning. Stockholm
Ronald Dworkins (1985): A Matter of Principle. Cambridge: Harvard University Press.
Vincent Luizzi Reviewed on Ronald Dworkin. Southwest Texas State University.
Nergelius. Joakim (1995): Konstitutionellt rättighetsskydd – Svensk rätt i ett
komparativt perspektiv. Avhandlng vid Lunds Universitet.
Petersson, Olof. (2005): Rättsstaten – Frihet, rättssäkerhet och maktdelning i
dagens politik. Norstedts Juridik.
Lennart Lundquist (1993): Den vetenskapliga studiet av politik. Studentlitteratur AB.
Artiklar:
Petersson, Olof, artikel i Svenska Dagbladet den 14 februari 1999. Hans Ragnemalm (1998/99): EG-domstolen inifrån, Juridisk Tidskrift. Jonas Ebbesson intervju med Ronald Dworkin, tidskrift Arena nr 4/ 1998.
Internet:
Löser juridiken demoratisn problem? (1999), Typ: Statens offentliga
utredningar,(SOU1999:58). http://www.regeringen.se/sb/d/13875/a/1260
Maktdelning (1999), Typ: Statens offentliga utredningar (SOU 1999:76).
http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/52/115ea397.pdf
Olika former av normkontroll (2007), Typ: Statens offentilga utredningar,(SOU2007:85).
http://www.regeringen.se/content/1/c6/09/20/25/f176a805.pdf Ronald-Dworkin:
