ÄLMHULTS KOMMUN

DELÅRSRAPPORT AUGUSTI

2011

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ... 2

ORGANISATION ... 2

OMVÄRLDSFAKTORER ... 3

NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD ... 3

BEFOLKNING ... 4

KOMMUNIKATIONER ... 4

MILJÖ... 4

PERSONAL ... 4

REDOVISNINGAR /MÅLUPPFYLLELSE 7 DRIFTREDOVISNING ... 8

MÅLUPPFYLLELSE ... 11

BUDGETSPECIFIKATION ... 12

PERSONALREDOVISNING ... 13

INVESTERINGSREDOVISNING ... 14

VATTEN- OCH AVLOPPSREDOVISNING ... 15

EKONOMISK ÖVERSIKT ... 18

EKONOMISK ANALYS ... 18

RESULTAT RÄKNING ... 21

BALANSRÄKNING ... 22

NOTER ... 23

REDOVISNINGSPRINCIPER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR ... 24

NÄMNDSREDOVISNINGAR ... 26

POLITISK ORGANISATION ... 26

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN ... 27

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN ... 31

MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN ... 36

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN ... 40

UTBILDNINGSNÄMDEN ... 44

SOCIALNÄMNDEN ... 49

GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR FAMILJERÄTT ... 54

JÄMSTÄLLDHET ... 57

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN ... 57

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN ... 57

MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN ... 57

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN ... 58

UTBILDNINGSNÄMNDEN ... 58

SOCIALNÄMNDEN... 58

GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR FAMILJERÄTT ... 58

FOLKHÄLSA 59 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN ... 59

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN ... 59

MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN ... 59

KULTUR-OCH FRITIDSNÄMNDEN ... 60

UTBILDNINGSNÄMNDEN ... 60

SOCIALNÄMNDEN OCH GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR FAMILJERÄTT ... 60

KOMMUNENS BOLAG 61

AB ÄLMHULTS KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER 61

ÄLMHULTSBOSTÄDER AB 62

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ORGANISATION

Älmhults kommun styrs av en Allians med centerpartister, moderater, folkpartister, kristde- mokrater och miljöpartister. Fördelningen av de 41 mandaten i kommunfullmäktige såg ut enligt följande 2011-08-31. Arbetarpartiet socialdemokraterna 15 mandat, Centerpartiet 9 mandag, Folkpartiet Liberalerna 1 mandat, Kristdemokraterna 2 mandat, Miljöpartiet de gröna 2 mandat, Moderata Samlingspartiet 9 mandat, Sverigedemokraterna 2 mandat och Vänsterpartiet 1 mandat.

OMVÄRLDSFAKTORER

Världsekonomin är i obalans och är för närvarande mycket svår att förutse. Efter ett börsfall på cirka 20 procent i augusti sprider sig osäkerheten bland både allmänhet och företag. Det är svårt att förutspå framtiden.

De nya problemen är att en del länder drar på sig för höga skulder och har svårigheter att klara av sin situation. Flera regeringar kan inte finansiera den gemensamma sektorn.

Det mest oroande exemplet är en av de ledande länderna, nämligen USA. Presidenten vill förbättra den gemensamma sektorn, främst inom sjukvården, men når inte politiskt en lös- ning för att betala notan. På detta sätt är denna kris ovanlig. Denna gång är det stater – inte företag – politiker, inte företagare – som har problem. Politikernas medel att satsa mer i kris, sänka räntor och underlätta lån går inte att använda denna gång. Eftersom det nyligen var finanskris, är räntor låga och det finns inget utrymme för extra konsumtion.

De nordiska länderna är ett av undantagen i världen där statens finanser är i god balans. I detta avseende tillhör Sverige en av de starkaste ekonomierna i Europa. Samtidigt är Sve- rige ett land med mycket stor andel export och import. Det gör att svängningarna på exem- pelvis den svenska börsen blir större än i de stora länderna. De länder i Europa som har samma underskott i sina statliga finanser som USA ligger i huvudsak kring Medelhavet. Om fler och fler europeiska länder med allt större ekonomier kommer in i skuldkrisen kan inte de övriga väga upp problemen. Då blir det svårt för allt samarbete kring Euro-valutan. Problem i Europa smittar på alla, även de nordiska länderna som egentligen inte har några problem.

Regeringen försöker anpassa sig efter det nya läget. Produktionsökningen i Sverige har skri- vits ner från beräknade 3,8 procent för 2012 till drygt en procent. Det kommer att betyda mindre skatteintäkter än beräknat och mindre utrymme för satsningar och reformer. Detta gäller även för den kommunala ekonomin.

Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden kan brytas av den nya krisen.

I Älmhult pågår budgetarbetet för 2012-2014. Älmhult har haft låga skulder. Satsningen på Hagnäsområdet, nya bostäder, blåljushus med mera gör att skuldbördan ökar i kommunen.

Då måste mer pengar läggas på räntor samtidigt som utrymmet för nya satsningar minskar.

Det positiva är att räntorna inte tycks öka så fort som beräknat och att det förhoppningsvis blir fler som betalar skatt.

NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD

Näringslivet tycker inte om osäkerhet. Det gör att det som för bara några månader sedan såg väldigt positivt ut nu blivit osäkert. En stor förändring har drabbat sågverksindustrin, som varit omfattande i Älmhult ända sedan järnvägen byggdes. Nu sker en stor koncentration till vissa anläggningar och byggandet är lågt. Flera sågverk slår igen. I Älmhult kan det röra sig om- kring 50 förlorade jobb på kort tid. Förändringen på Myresjökök blev uppskjuten, men innan nyår försvinner troligen många av de jobb som flyttas ut. Varsel i grannkommuner kommer påverka också invånare i Älmhults kommun. På den positiva sidan finns Invacare, som flyttar in ett 25 tal jobb till Älmhult, men mycket talar för att det totalt sett blir färre jobb den närm- aste tiden.

På byggsidan blir de närmaste åren intensiva. Haganäsområdet förväntas vara en byggar- betsplats i minst två år.

Till detta kommer en större planerad utbyggnad av IKEA of Sweden. Älmhultsbostäder för- väntas förverkliga nybyggnation av bland annat bostäder på den s k mejeri-tomten. På bo- stadssidan i övrigt är läget svårbedömt men en viss nybyggnation förväntas.

Handeln får problem när konjunkturen går ner och folk blir osäkra om framtiden. Många cent- rumbutiker har en tuff situation och flera nedläggningar är aktuella. Hittills har det kompense- rats med nya butiker, men framtiden är osäker.

Arbetslösheten är lägre i Älmhult än andra delar av landet, men speciellt ungdomsarbetslös- heten är ett problem. Om konjunkturen stagnerar eller faller så kommer troligen arbetslös- heten att öka även här.

.

BEFOLKNING

Under första halvåret ökade befolkningen i normal takt. Lika normalt så kommer den sanno- likt att minska under tredje kvartalet, då många ungdomar lämnar Älmhult för studier. Inga större bostadsprojekt är aktuella under året, vilket är en av förutsättningarna för ökad befolk- ning. Troligtvis kommer därför årets befolkning att ligga nära förra årets siffra.

KOMMUNIKATIONER

Inga större förändringar sker på kommunikationsområdet 2011, men förberedelser pågår. I Haganäsområdet pågår planeringen av Haganäsvägen, som i bästa fall är klar under 2013.

Bygget för ny tågstation i Diö sker under 2012, med start på trafiken vid årsskiftet. Inga nya tåglinjer planeras den närmaste tiden. På bussidan införs en snabbuss mellan Ljungby och Älmhult med start i slutet av 2011.

MILJÖ

Under året har arbetet fortsatt med det s.k. KLIMP- bidraget från Naturvårdsverket. Utbyte har gjorts av gamla vedpannor till miljögodkända vedpannor, med ackumulatortankar som är förberedda för solvärme.

Ett stort seminarium för införande av El-bilar genomfördes i början av året på aktivitetshuset IKEA. Information om energisparmöjligheter har genomförts på Haganässkolan för invand- rare på deras hemspråk. Ett seminarium om isolering av hus för allmänheten i kommunen, har genomförts.

Earth Hour, är en internationell klimatsatsning som kommunen deltog i under våren 2010.

Arbetsgruppen för projektet ” Naturvård och integration” fortsätter sitt arbete med att tillgäng- liggöra motionsslingan i Haganäsparken.

Kommunen har anslutit sig till nya nätverk, däribland Borgmästaravtalet, Klimatkommission- en (K3) i regionen och Millenniemålskommuner. Kommunen har också fått igenom en ansö- kan för att ta fram en ny energistrategi för kommunen som organisation och geografiskt om- råde.

PERSONAL

Kommunens arbetsgivarpolitik syftar till att kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder medarbetarna en god arbetsmiljö med marknadsmässiga villkor och goda möj- ligheter till utveckling. Ledarskapet skall vara tydligt och föra verksamheten framåt. Verk- samheten bärs av medvetna och delaktiga medarbetare.

Personalpolitisk vision

Älmhults kommuns personalpolitiska vision är att skapa goda arbetsplatser där varje medar- betare känner sig uppskattad, har inflytande, känner arbetsglädje och stolthet, lust att lära och har möjlighet att utvecklas både i sitt arbete och som individ.

Ledarskapsutveckling

Ordinarie chefsinformation har genomförts vid två tillfällen under våren och vid ett tillfälle i september. Fortsatt satsning har gjorts inom ramen för ”Det Goda Ledarskapet” genom att erbjuda anställda chefer ledarskapsutbildning.

Medarbetarskapsutbildning

I slutet av augusti påbörjades satsningen med en medarbetarskapsutbildning som samtliga medarbetare (ej timanställda) i kommunen skall delta i. Sista utbildningstillfället beräknas ske i slutet av november.

Personaladministrativt system

Utveckling och implementering av förändrade funktioner och nyheter i det personaladminist- rativa systemet har fortsatt. Under våren har Neptun och Offentliga jobb införts. Neptun är ett behörighetssystem och Offentliga jobb är ett rekryteringsverktyg för offentliga arbetsgivare.

Friskvård

Friskvård genomförs vid kommunens olika arbetsplatser med stöd av kommunens frisk- vårdspolicy. Personalenheten ansvarar för samordningen av de hälsoinspiratörer som enligt policyn bör finnas på arbetsplatserna. I dagsläget finns det ett 60-tal hälsoinspiratörer i orga- nisationen. Inspiratörerna ingår i ett nätverk som träffas 3-4 gånger per år. Under våren har en träff ordnats i samarbete mellan personalenheten, kultur- och fritidsenheten och informat- ionsenheten.

Feriearbeten och praktikplatser

206 skolungdomar har under sommarlovet haft ferieplats i kommunen. 191 ungdomar hade feriearbete och 15 ungdomar deltog i entreprenörsutbildningen på Haganässkolan. Samtliga ungdomar fick ersättning enligt kollektivavtal.

Kommunen tar emot praktikanter i samarbete med Arbetsförmedlingen, skolor, universitet och högskolor.

Lönerevision 2011

Innan semester slutfördes revisionsförhandlingar med samtliga fackförbund bortsett från, sjuksköterskorna, sjukgymnasterna samt en grupp inom Kommunal. Revisionen gäller från 2011-04-01. Det allmänna utfallet för yrkesgrupperna som är reviderade ligger i intervallet 1,5 - 2%. Den extra satsningen för prioriterade lärargrupper var cirka 2,25 %. En viktig förut- sättning för satsningen var att den användes till individuella prestationer, alltså ingen generell höjning till alla i grupperna. Övriga prioriterade grupper är så små att deras utfall inte har någon märkbar effekt för det totala slutresultatet. Skälet till prioriteringarna grundades i hu- vudsak på statistiska jämförelser som visade att Älmhults kommuns medianlöner låg tydligt under andra kommuners medianlön.

Folkhälsoarbete

Folkhälsoarbetet blev en del av den ordinarie verksamheten 2010. En folkhälsosamordnare är placerad vid personalenheten. Samordnaren är handläggande tjänsteman för Rådet för brottsförebyggande arbete och folkhälsa (RBF). Rådet har haft ett sammanträde under vå- ren. Rådets arbete bedrivs utifrån en fastställd handlingsplan som ska hållas aktuell utifrån den rådande samhällsutvecklingen. Under 2011 och våren 2012 kommer en länsgemensam folkhälsopolicy och handlingsplan för ANDT (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak) frågor att arbetas fram i Kronobergs län. Vår lokala folkhälsoplan och ÄKTA program ska därefter revi- deras.

Hälsobokslut

Den totala sjukfrånvaron har ökat svagt och är per den 31 augusti 4,23 %. Vid årets slut räk- nas sjukfrånvaron ökat ytterligare då procenttalet innehåller tre sommarmånad med låg sjuk- frånvaro. För kvinnorna är sjukfrånvaron 4,70 %. Den 31 augusti 2011 var 41 personer sjuk- skrivna 28 dagar eller mer varav en med sjukersättning. Motsvarande siffra den 31 augusti 2010 var 29 personer. Av dessa uppbar fyra personer sjukersättning.

Sjukfrånvarokostnad

Sjukfrånvarokostnaden tolkad som lön för sjukskrivna under sjukperioden uppgick perioden 2010-01-01 – 2010-08-31 till 3 350 tkr. För motsvarande period innevarande år har sjukfrån- varokostnaden ökat till 3 414 tkr.

Samverkan med Försäkringskassan och projekt Hållbar Rehabilitering

Älmhults kommun och försäkringskassan har tecknat ett avtal om samarbete i sjukförsäk- ringsärende. Effektiva samarbetsformer och tidiga insatser skall bidra till att antalet sjukfrån- varodagar minskar och till att förutsättningarna ökar för i första hand återgång till ordinarie arbete och i andra hand annat arbete hos Älmhults kommun.

I ett första skede gällde avtalet t o m 2010-09-30. Målet var då att sjukfrånvaron skulle mins- kas till 5 % och andelen anställda som återgick i arbete hos kommunen inom 6 månader ef- ter första sjukskrivningsdagen skulle uppgå till 80 %. Dessa mål uppnåddes vid årsskiftet 2009/2010.

Samarbetet har därefter förlängts till 2012-11-30. Målet är att sjuktalet skall bibehållas på nivån 3 – 4 % samt att korttidsfrånvaron skall minska i förhållande till när avtalet skrevs.

Från hösten 2009 ingår Älmhults kommun in i ett projekt, Hållbar Rehabilitering, som leds av AFA försäkring i samarbete med Karolinska Institutet och Uppsala Universitet. Projektet skall utvärdera betydelsen av teambaserad rehabilitering. Arbetet sker i team som består av re- presentanter för arbetsgivaren, Försäkringskassan, företagshälsovården, vårdcentralen Häl- soringen och Arbetsförmedlingen. Projektet är i sin genomförandefas fram till 2012-05-31.

Alla anställda som är sjuka mer än 14 dagar får träffa rehabiliteringsteamet för samtal om lämpliga rehabiliteringsinsatser. Forskningsrapporten skall vara klar hösten 2014.

Hälsa Älmhult

Hösten 2007 gick Älmhults kommun tillsammans med AFA försäkring in i ett arbetsmiljö- och hälsoprojekt enligt den så kallade AHA-metoden. Metoden består av två delar, en som inrik- tar sig på hälsa och en som fokuserar på den psykosociala arbetsmiljön.

Projektet syftar till identifiering av hälsorisker och analys av den psykosociala arbetsmiljön för att kunna förebygga ohälsa på individuell och organisatorisk nivå. Projektet understödjer det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Projektet inleddes med en kartläggningsfas. Denna genomfördes i form av en personalenkät som omfattade samtlig anställd personal.

Hösten 2009 gjordes en ny personalundersökning som sedan genom de handlingsplaner som utarbetas av medarbetarna på varje arbetsplats inom kommunen utgör grunden för fort-

Älmhults kommun

Samtliga anställda 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011

t.o.m. 08-31 t.o.m. 08-31 t.o.m. 08-31 t.o.m. 08-31 t.o.m. 08-31 t.o.m. 08-31 t.o.m. 08-31 t.o.m. 08-31 Arbetade timmar 1 815 732 1 777 577 1 715 629 1 749 659

Sjukfrånvarotimmar 98 628 84 900 70 313 74 077

Sjuktal i procent 5,40 4,80 4,10 4,23

Sjukfall 1 321 1 597 1 545 1 570 7,30 9,00 9,00 9,00

Nyckeltal Antal

satt utvecklingsarbete. Företagshälsovården deltar aktivt i uppföljningen av undersökningens individuella hälsoanalys.

Hösten 2011 skall samtlig anställd personal genomföra en ny personalenkät. Denna enkät kommer att bli den tredje och sista inom den så kallade AHA-metoden då AFA Försäkring och Karolinska institutet avslutar arbetsmiljö- och hälsoprojektet vid årets slut.

REDOVISNINGAR/MÅLUPPFYLLELSE

Budgeten för oförutsett finns på december och påverkar därför inte uppföljningar under året.

Utfall Budget Utfall Bokslut Budget Prognos

Belopp i tkr augusti augusti augusti inkl TB

2010 2011 2011 2010 2011 2011 tkr %

Politisk organisation

Oförutsett 0 0 0 0 156 0 156

Kommunfullmäktige 286 411 342 691 616 616 0 0,0%

Oförutsett KF 0 133 0 0 200 0 200 100,0%

Revision 467 393 393 954 589 589 0 0,0%

Valnämnd 41 7 1 383 10 2 8 80,0%

Överförmyndare 439 0 0 671 0 0 0

Kommunalt partistöd 455 473 473 682 710 710 0 0,0%

Kursverksamhet förtroendevalda 66 99 21 171 148 48 100 67,6%

Kommunstyrelsen 2 692 3 306 3 501 4 102 4 959 5 209 -250 -5,0%

Oförutsett KS 0 67 0 0 100 0 100 100,0%

Summa politisk organisation 4 446 4 889 4 731 7 654 7 488 7 174 314 4,2%

Nämnder/förvaltningar

Kommunledningsförvaltning 38 104 46 947 41 191 62 358 71 299 64 572 6 727 9,4%

Tekniska förvaltningen 22 568 19 563 20 076 34 943 35 760 35 071 689 1,9%

Miljö och byggnämnden 4 435 4 830 4 288 6 773 7 313 7 136 177 2,4%

Kultur- och fritidsnämnden 16 683 18 051 17 168 26 339 27 484 26 817 667 2,4%

Utbildningsnämnden 185 842 190 163 196 258 277 039 288 968 296 198 -7 230 -2,5%

Socialnämnden 150 927 161 419 165 047 232 120 248 528 251 308 -2 780 -1,1%

Gemensamma nämnden 380 253 0 570 446 124

Avdrag oförutsett 0 -11 188 0 -11 188

Summa nämnder/förvaltningar 418 559 441 353 444 281 639 572 668 734 681 548 -12 814 Under kommunstyrelsen

Pensionsåtaganden 27 022 25 335 27 134 59 082 38 000 39 000 -1 000 -2,6%

KS strategiska satsningar 0 574 0 0 1 161 1 161 0 0,0%

Flyktingverksamhet 1 889 1 485 1 979 2 417 2 228 2 582 -354 -15,9%

Konstfonden 22 67 34 29 100 100 0 0,0%

Förändring semesterlöneskuld -43 0 -250 84 0 -380 380

Realisationsvinst -333 0 -549 -333 0 -549 549

Realisationsförlust 0 0 0 0 0 0 0

Försäkringsersättning Silverdalen 0 0 0 955 0 0 0

Bidrag konstgräsplan 0 0 0 4 200 0 0 0

Medfinansiering Pågatåg 0 164 0 246 -246

Stiftelse Orangeri och kunskapscentrum 0 3 500 0 3 500 -3 500

Summa totalt 451 562 473 703 481 024 713 660 717 711 734 382 -16 671 -2,3%

Avgår interna poster -32 659 -34 813 -32 387 -52 165 -52 220 -51 860 -360 0,7%

Verksamhetens nettokostnad 418 903 438 890 448 637 661 495 665 491 682 522 -17 031 -2,6%

*inkl tilläggsbudget, lönekompensation, överföringar från KS strategiska etc

Avvikelse 2011

DRIFTREDOVISNING

Oförutsett

I budgeten ska minst 2 % avsättas till oförutsett. På grund av det ekonomiska läget beslutade kommunfullmäktige i samband med budgetbeslutet för 2011 att av anslagen till oförutsett får endast 2 500 tkr av utbildningsnämndens budget användas. De riktlinjer som kommunfull- mäktige beslutat tidigare om hur oförutsett får användas gäller.

Efter att anslag till oförutsett dragits av från budgetavvikelsen prognostiserar politisk organi- sation och nämnderna totalt ett underskott på 15 014 tkr. Utbildnings- och socialnämnden prognostiserar tillsammans ett underskott på 20 751 tkr. Övriga förvaltningar/nämnder pro- gnostiserar ett nollresultat eller överskott.

Politisk organisation

Det prognostiserade överskottet på 158 tkr beror bland annat på att kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens anslag till oförutsett på totalt 300 tkr inte beräknas användas, Under vå- ren har det varit extra kostnader för utbildning av nya politiker.

Nämnd/förvaltning Belopp i tkr

Prognos avvikelse mot

budget

Återstående budget till oförutsett*

Avvikelse efter oförutsett

Politisk organisation 314 156 158

Kommunledningsförvaltningen 6 727 1 395 5 332

Tekniska förvaltningen 689 689 0

Miljö och byggnämnden 177 143 34

Kultur- och fritidsnämnden 667 567 100

Utbildningsnämnden -7 230 5 770 -13 000

Socialnämnden -2 780 4 971 -7 751

Gem nämnden för familjerätt 124 11 113

Totalt -1 312 13 702 -15 014

*av budgeten får endast 2 500 tkr inom utbidlningsnämnden disponeras enligt beslut i kommunfullmäktige. Resten av anslaget används för att förbättra årets resultat.

Nämnder/förvaltningar

Totalt innebär prognosen för 2011 jämfört med 2010 en ökad nettokostnad med i genomsnitt 6,6 % för nämnder/förvaltningar. I förändringen ingår 2011-års lönerevision. Högst förändring har socialnämnden med 8,3 % och utbildningsnämnden med 6,9 %.

I förhållande till de andra nämnderna är gemensamma nämnden för familjerätts nettokostnad så liten att den inte är med i diagrammet. Fram till och med 2010 ingick den i socialnämnden.

Efter avdrag för oförutsett prognostiserar kommunledningsförvaltningen ett överskott på totalt 5 332 tkr, varav 3 500 tkr är överskott inom kollektivtrafik beroende på ändrade regler för bokföring av kostnader för Pågatågen. Överskott finns också inom bredband och säker- het(1 000 tkr) och personalbefrämjande åtgärder (1 000 tkr).

Tekniska förvaltningen har under första halvåret haft höga kostnader för vinterunderhåll och intäkterna från skogsverksamheten beräknas bli lägre än budgeterat. Genom besparing på teknisk administration och underhåll av lokaler beräknas ändå prognosen bli 0 tkr i avvikelse efter avdrag för oförutsett.

Miljö- och byggnämndens prognos är ett överskott på 34 tkr efter avdrag för oförutsett. In- täktsöverskott på projekt täcker andra underskott inom nämnden. Kostnaderna för bostads- anpassning beräknas följa budgeten.

Överskottet på 100 tkr efter avdrag för oförutsett inom Kultur- och fritidsnämnden finns främst inom allmän kulturverksamhet.

Utbildningsnämnden prognostiserar stora underskott inom förskola (-4 385 tkr) fritidshem (- 2 655 tkr) och grundskola (- 6 099 tkr). Förskolan har många små barn i åldern 1-2 år som är resurskrävande och på några enheter har moduler införskattats för att kunna ta emot alla barn. På fritidshemmen är antalet barn betydligt fler än budgeterat och långa öppettider krä- ver mer personal. Underskottet inom grundskolan har olika orsaker. Kostnaderna för inter- kommunal ersättning och bidrag till friskolor beräknas bli 3 400 tkr högre än budgeterat bero- ende på att en ny friskola etablerat sig och att antalet elever ökat på tidigare befintlig friskola.

0 50 100 150 200 250 300 350

mkr

Nettokostnad per nämnd/förvaltning

Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 prognos 2011

Det behövs en viss omställningstid för förvaltningen för anpassning till de nya förutsättning- arna. Personalkostnaderna inom grundsärskolan beräknas bli 1 300 tkr högre än budgeterat.

Totalt prognostiserar utbildningsnämnden ett underskott på 13 000 tkr efter avdrag för oför- utsett.

Totalt prognostiserar individ och familjeomsorgen inom socialnämnden ett underskott på 14 680 tkr. Det beror till största delen på externa placeringar av barn och ungdomar. Inom LSS prognostiseras däremot ett överskott på 4 910 tkr, bland annat på grund av att budgete- rat nytt LSS-boende inte har startat. Inom äldreomsorgen prognostiseras ett överskott på 1 759 tkr. Totalt är socialnämndens prognos efter avdrag för oförutsett ett underskott på 7 751 tkr.

Poster under KS

Pensionsprognosen bygger på prognos efter augusti från Skandia. Prognosen visar ett un- derskott på 1 000 tkr jämfört med budgeten. Pensionsutbetalningarna är högre med anled- ning av särskild avtalspension.

För den centrala flyktingverksamheten prognostiseras en nettokostnad på 2 582 tkr, vilket innebär ett underskott på 354 tkr gentemot budget. I prognosen ingår en överföring på 1 987 tkr till utbildningsnämnden för barn/elever inom förskola, grundskola och sfi-undervisning.

Utöver det får utbildningsnämnden 686 tkr för projektet Vägen in, svenska som andra- språksinlärning och bedömning av yrkeskunskaper. Till och med augusti har 17 flyktingar tagits emot. Etableringsreformen som trädde i kraft 1 december 2010 innebar förändringar i flyktingmottagandet. Arbetsförmedlingen fick bland annat ett samordnande ansvar för etable- ringsinsatserna och beslutar om etableringsersättning. För flyktingar mottagna innan 2010- 12-01 gäller tidigare system.

Kommunens semesterlöneskuld prognostiseras sjunka med 380 tkr. Jämförelse har gjorts mellan augusti 2010 och augusti 2011. Antalet semesterdagar har sjunkit, bland annat på grund av att antalet utbetalda semesterdagar vid avgång har ökat.

Realisationsvinster vid markförsäljning prognostiseras till 549 tkr.

Borgensförbindelse på 3 500 tkr till Stiftelsen Orangeri och Kunskapscentrum Carl von Linné har utbetalats.

Medfinansieringen av pågatågen är från början budgeterad på kommunledningförvaltningen.

Enligt de rekommendationer som finns redovisas medfinansieringen på balansräkningen som sen belastar driften med en 25-del per år.

Övriga poster under kommunstyrelsen beräknas inte ge någon avvikelse.

Interna poster

Från verksamheternas totalsumma avgår interna poster i form av kalkylerad kompletterings- pension, internränta och räntebidrag. Totalt innebär prognosen minskade interna poster med 360 tkr. Det beror främst på lägre internränta än budgeterat.

MÅLUPPFYLLELSE

Nämndernas måluppfyllelse

Varje nämnd har övergripande mål som är beslutade av kommunfullmäktige. Respektive nämnd har sedan utifrån de övergripande målen fastställt verksamhetsmål enligt god eko- nomisk hushållning samt jämställdhets- och folkhälsomål. I de fall det finns verksamhetsmål kopplade till övergripande mål utgör de en del av bedömningen för måluppfyllelsen av det övergripande målet.

Redovisningen av måluppfyllelsen anges enligt nedan:







I vissa fall har frågetecken angetts när till exempel planerade mätningar inte skett ännu.

För en komplett redovisning av nämndernas måluppfyllelse hänvisas till respektive nämnds redovisning. Nedan redovisas endast ett urval av målen.

Totalt bedöms måluppfyllelsen vara god inom kommunledningsförvaltningen. Inom folkhälsa och jämställdhet finns två mål som inte är uppfyllda. Alla medarbetare har inte fått ökad kun- skap om stresshantering och målet att fördelningen av anställda kvinnor och män ska ligga inom spannet 40 – 60 % har inte uppnåtts.

Inom tekniska förvaltningen är majoriteten av målen delvis uppfyllda. Bland de uppfyllda må- len finns till exempel att förbereda mark och infrastruktur för byggnation av bostäder och in- dustrier. Byggklara tomter finns både i centralorten och på landsbygden.

Måluppfyllelsen inom miljö- och byggnämnden bedöms vara god. Bland annat bedöms må- len om rättssäker handläggning och gott bemötande uppnådda.

Mål inom kultur- och fritidsnämndens verksamhet som bedöms uppfyllda är till exempel:

 Fritidsgården ska ta till vara och främja besökarnas kreativitet

 Kommunens webbsida ska vara ett självklart forum för att informera om och sprida nyheter

 Så väl nämnd som ledningsgrupp ska ha omvärldsbevakning som ett återkommande inslag i sitt arbete

Däremot uppnås inte målet att kulturskolan ska utvecklas med elevernas önskemål som en viktig utgångspunkt. Kön är för lång. Åtgärden är översyn av resurser och kösammansätt- ning.

Av utbildningsnämndens fyra övergripande mål är samtliga delvis uppfyllda, och övervä- gande delen av verksamhetsmålen är delvis uppfyllda. I höst kommer resultaten följas upp med rektorer och utbildningsnämnd. Vissa av målen följs inte upp förrän i samband med bokslutet. Genom att kommunövergripande handlingsplaner för stadieövergångar har tagits fram bedöms målet om utvecklande av former och rutiner för elevernas övergångar mellan skolformer uppfyllt.

I socialnämndens redovisning av måluppfyllelse finns några frågetecken. Planerade enkät- undersökningar under hösten kommer bland annat att mäta enkelhet att ta kontakt med för- valtningen och upplevelsen av kvalitet på stöd och insatser. De övergripande målen är ofta formulerade så att det är svårt att ange full måluppfyllelse även om alla planerade åtgärder vidtagits.

Gemensamma nämnden ska i höst genom enkät undersöka målet om gott bemötande, tydlig information och att barnet är i centrum. Målet att minst en familjerättssekreterare ska vara i tjänst har inte kunnat uppnås fullt. Under semesterperioden var det obemannat två dagar på grund av sjukdom.

BUDGETSPECIFIKATION

Nedan redovisas de förändringar som skett i nämndernas/förvaltningarnas budget sedan kommunfullmäktiges budgetbeslut i november 2010

Specifikation av anslag från kommunstyrelsens strategiska satsningar

Budget KS Tilläggs- Förändrad

KF strategiska budget

Budget 2011, tkr 2011 satsningar budget 2011

Politisk organisation 7613 0 -125 7488

varav:

Oförutsett 156 156

Kommunfullmäktige 616 616

Oförutsett KF 200 200

Revision 714 -125 589

Valnämnd 10 10

Kommunalt partistöd 710 710

kursverksamhet ftr valda 148 148

Kommunstyrelsen 4 959 4 959

Oförutsett KS 100 100

Nämnder/frövaltningar

Kommunledningsförvaltningen 70 451 350 498 71 299

Tekniska förvaltningen 34 460 1 300 35 760

Miljö- och byggnämnden 7 163 150 7 313

Kultur- och fritidsnämnden 27 084 400 27 484

Utbildningsnämnden 288 529 440 288 969

Socialnämnden 248 528 248 528

Gemensamma nämnden 570 570

Avdrag ofötutsett -11 188 -11 188

Under kommunstyrelsen

Pensionsåtaganden 38 000 38 000

KS strategiska satsningar 2 061 -900 1 161

Flyktingverksamhet 2 228 2 228

Konstfonden 100 100

Summa totalt: 715 599 0 2 113 717 712

Avgår interna poster -52 220 -52 220

Verksamhetens nettokostnad 663 379 0 2 113 665 492

KS: Kommunlednings- Kultur- och Miljö- och Belopp i tkr strategiska förvaltningen fritidsnämnden byggnämnden

KS § 167 2010, Bredband -250 250

KS § 168 2010, Världsarv -100 100

KS § 140 2011, Bockatorp -400 400

KS § 155 2011, Helge å -150 150

Summa -900 350 400 150

PERSONALREDOVISNING

Totalt för kommunen prognostiseras ett underskott på 10 927 tkr inom personalkostnad och 23,27 fler årsarbetare än budgeterat.

Inom socialnämnden prognostiseras ett överskott på 1 219 tkr och 1,90 årsarbetare färre än budgeterat. Utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 7 667 tkr och 18,30 fler årsarbetare än budgeterat. De största avvikelserna finns inom grundskola, grundsärskola, förskola och fritidshem. Dock finansieras en del av kostnaderna genom externa intäkter.

Personalkostnad

Sammanställning av årsarbetare

Bokslut Budget Utfall Prognos augusti helår

Netto, tkr 2010* 2011 2011 2011 tkr %

Politisk organisation 5 042 4 987 3 302 4 987 0 0,0%

Kommunledningsförvaltningen 43 405 44 162 30 754 45 837 -1 675 -3,8%

Tekniska förvaltningen 34 432 34 789 25 065 37 233 -2 444 -7,0%

Miljö och byggnämnden 6 138 6 596 4 495 6 671 -75 -1,1%

Kultur- och fritidsnämnden 8 923 9 201 6 346 9 571 -370 -4,0%

Utbildningsnämnden 219 661 222 456 154 893 230 122 -7 667 -3,4%

Socialnämnden 191 175 204 301 135 535 203 082 1 219 0,6%

Gem nämnden familjerätt 1 500 888 1 415 85 5,7%

Totalt 508 776 527 991 361 277 538 918 -10 927 -2,1%

*2010 ingår gemensamma nämnden för familjerätt i socialnämnden

Avvikelse 2011

Nämnd/förvaltning Årsarbetare

Bokslut 2010*

Budget 2011

Prognos 2011

Avvikelse 2011

Politisk organisation 0,00 0,00 0,00 0,00

Kommunledningsförvaltningen 104,00 99,00 101,75 -2,75

Tekniska förvaltningen 68,00 65,50 68,50 -3,00

Miljö och byggnämnden 13,70 13,71 14,21 -0,50

Kultur- och fritidsnämnden 21,88 21,47 22,22 -0,75

Utbildningsnämnden 535,00 533,30 551,60 -18,30

Socialnämnden 455,00 459,67 457,77 1,90

Gem nämnden familjerätt 3,00 2,87 0,13

Totalt 1 197,58 1 195,65 1 218,92 -23,27

*2010 ingår gemensamma nämnden för familjerätt i socialnämnden

INVESTERINGSREDOVISNING

Den totala investeringsbudgeten för kommunen under mandatperioden 2011-2014 är fast- ställd till 357 000 tkr, varav 91 250 tkr är avsatt för 2011. Årets budget beräknas överskridas med 49 359 tkr eftersom investeringarna prognostiseras till 140 609 tkr. Under mandatperi- oden tilläggsbudgeteras både positiva och negativa avvikelser till nästkommande år, så 2012-års budget kommer att reduceras motsvarande 2011-års överskridande.

Av internbanken under kommunledningsförvaltningen återstår 2 671 tkr för förvaltningar- na/nämnderna att ansöka ur. Under året har 329 tkr beviljats till kultur- och fritidsnämnden för köp av privatstall vid Bockatorp. Under januari – augusti har det skett investeringar för

96 222 tkr. Bland de stora investeringarna finns till exempel lakvattenrening, Internationella skolan, Källargatans förlängning och köp av Orangeri och Kunskapscentrum Carl von Linné.

Nämnd/förvaltning Belopp i tkr

Bokslut 2010

Budget 2011

Utfall augusti

2011

Prognos helår 2011

Avvikelse 2011

Kommunledningsförvaltningen* 3 490 12 900 6 777 9 700 3 200

Tekniska förvaltningen 43 737 70 000 85 659 125 000 -55 000

Miljö och byggnämnden 75 100 0 0 100

Kultur och fritidsnämnden 1 384 1 329 403 1 329 0

Utbildningsnämnden 2 755 3 000 3 103 3 700 -700

Socialnämnden 2 032 1 200 280 880 320

Gem mämnden familjerätt 0 0 0 0 0

Konstfond 0 50 0 0 50

Internbank 0 2 671 0 0 2 671

Total investering 53 472 91 250 96 222 140 609 -49 359

*inklusive bredband

VATTEN- OCH AVLOPPSREDOVISNING

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsområden:

 Produktion och leverans av dricksvatten till abonnenterna.

 Avledning och rening av abonnenternas avloppsvatten.

 Avledning och eventuell rening av dagvatten Personal

Avdelningen har 7,5 processtekniker som driver verken, samt VA-ingenjör, processingenjör och va-chef. På arbetsavdelningen på Bäckgatan finns 4 rörnätstekniker för ledningsunder- håll.

Verksamhetens resultat

VA-verksamheten visar ett 0 resultat efter augusti. Drift och underhåll av va-ledningar har på grund av ett antal vattenläckor under vintern redan kostat ca 1,5 mkr mer än budgeterat. Un- derskottet skall tas på underhåll av va-verk samt kapitaltjänster på årets investeringar. I årets resultat ingår en intern debitering till gator och vägar för avvattning av allmänna ytor och skötsel av brandposter.

Planering

Planering för framtida klimatpåverkan finns idag i alla projekt. Det kan gälla reningsverk, vat- tenverk och ledningar. Ökad och häftigare nederbörd, varmare klimat och högre grundvat- tennivåer är starka parametrar som påverkar VA-systemet.

Det som ständigt står på planeringsagendan är:

 Minska förekomsten av ovidkommande vatten som läcker in i avloppsnäten

 Vattensäkerhet

 Dagvattenfördröjning

 Energieffektivisering

 Ledningskondition Dricksvatten

Arbetet med projektering av ny reservvattentäkt till Älmhult samt projektering av renovering av befintligt vattenverk påbörjas under hösten Utredning av skyddsområden för de sista vat- tentäkterna pågår, sedan skall revidering av de gamla skyddsområdena påbörjas.

 Måluppfyllelse vattenförsörjning

Säker leverans av rent dricksvatten till våra abonnenter

 Framtiden

Älmhults tätorts framtida vattenförsörjning kommer att kräva stora investeringar. Ett omfat- tande arbete med att upptäcka och sanera vattenläckor genomfördes i samarbete med Växjö kommun. Fortsatta arbeten med ledningsläckor sker i egen regi.

Inkoppling av ny vattenledning på Södra Ringvägen pågår, vilket höjer leveranssäkerheten till industrier och värmeverk.

Avlopp

Älmhults reningsverk fungerar bra med en god kväveavskiljning. När det gäller Hallaryds och Delarys avloppsreningsverk så körs dessa på övertid. Dessa planeras för tillfället att ersättas med överföringsledningar till Älmhult när den nya råvattenledningen byggs.

 Måluppfyllelse avloppshantering

Reducera förekomsten av ovidkommande vatten.

 Framtiden

Kommunen har för mycket ovidkommande vatten. Arbetet för att kartlägga områden som bidrar med ovidkommande vatten intensifieras.

Exploateringsområden

Utbyggnad av va-nätet pågår för hela Haganäsområdet. Systemet för dagvatten kommer att bestå av nergrävda ledningar, fördröjningsmagasin, dagvattendammar samt diken.

Tanken är att vatten skall rinna på ytan så mycket så möjligt, samlas i dikena och fördröj- ningsdammar. Vattnet skall ledas vidare via Gemön och Västra Backgatan till Möckeln.

Under året påbörjas projekteringen av Bökhult området samt förberedande planering av VA- ledningar mot Boastad.

 Framtiden

Utbyggnaden av VA mot Boastad möjliggör framtida exploatering av nya och delvis strand- nära lägen utmed sydvästra Möckeln.

Ledningsnäten

Översvämningarna som vissa av kommunens abonnenter drabbades av de senaste somrar- na har inneburit extra kostnader. Utredningarna efter skyfallen drar med sig både utrednings- kostnader som kostnader för åtgärder och skadestånd. En dagvattenutredning pågår för att vidta åtgärder i Eneryda i syfte att minska översvämningar i fastigheter.

I arbetet med ovidkommande vatten finns även med att kunna parera för framtida klimatför- ändringar. Målet är att mesta möjliga vatten rinner på ytan till grönområdena och ej direkt till dagvattenledningarna. Har vi fått ner vattnet i ledningar skall det kunna föras ut i fördröj- ningsmagasin.

För att få en bild av Älmhults tätorts påverkan på Drivån har en konsult och Jordbruksverket involverats.

 Framtiden

Investeringar på ledningsnäten kommer att behövas framöver. Åtgärderna i Eneryda förvän- tas bli omfattande med om- och nyanläggning av ledningsnät samt utjämningsmagasin.

Ett utjämningsmagasin planeras i Drivån för att minska påverkan av jordbruksmark ned- ströms Älmhult.

Noter till VA-redovisningen finns på ekonomienheten.

Resultaträkning vatten och avloppsverksamheten

Balansräkning vatten och avloppsverksamheten

Bokslut Bokslut

Belopp i tkr Augusti

2010 2011

Verksamhetens intäkter 29 928 20 391

Verksamhetens kostnader -18 717 -13 614

Avskrivningar -6 676 -3 689

Verksamhetens nettokostnad 4 535 3 088

Finansiella intäkter 0 0

Finansiella kostnader -4 535 -3 088

Resultat före extraordinära poster 0 0

Extraordinera poster 0 0

Redovisat resultat 0 0

EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISK ANALYS

Resultat

Budgeterat resultat (inklusive tilläggsbudgetering) för perioden januari – augusti är 3 603 tkr medan budgeterat resultat för helåret 2011 inkl tilläggsbudget är -1 250 tkr. Denna skillnad beror på att nämnderna/ förvaltningarna har budgeterat högre kostnader under slutet av året.

Resultatet för perioden januari - augusti 2011 uppgår till 2 159 tkr. Periodens resultat är 28 966 tkr sämre än förra årets resultat för samma period. Jämfört med budgeten för perioden är resultatet 1 444 tkr sämre.

Prognosen för årets resultat 2011 visar ett underskott på 8 500 tkr. Det är en försämring med 7 250 tkr jämfört med det budgeterade resultatet på – 1 250 tkr. Vid jämförelse med delårs- bokslutet) är det en försämring med 10 659 tkr. Denna skillnad beror bland annat på ovan redovisad förändring av budgeterat resultat. En annan förklaring är att nämnderna/ förvalt- ningarna försämrar sina resultat med sammanlagt 2 427 tkr från delårsbokslut till prognos. I delårsbokslutet redovisar nämnderna/ förvaltningarna ett underskott på 2 928 tkr medan pro- gnosen visar ett underskott på 12 814 tkr.

Belopp i tkr

Budgetavvikelse utfall augusti 2011

Budgetavvikelse prognos helår 2011 Verksamhetens nettokostnad – 9 747 – 17 030 Skatteintäkter/utjämningsbidrag 8 510 11 680

Finansnetto – 207 – 1 900

Totalt -1 444 – 7 250

Det prognostiserade resultatet på – 8 500 tkr är en försämring med 1 449 tkr jämfört med prognosen efter april. Anledningar till detta är att verksamhetens nettokostnad ökat med 619 tkr, samtidigt är skatteintäkter/utjämningsbidrag oförändrade, finansnettot har försämrats med 830 tkr.

Finansiella nyckeltal

Det prognostiserade resultatet på – 8 500 tkr innebär att det finansiella målet inte uppfylls.

Årets prognostiserade resultat motsvarar – 1,2 %.

Mål

Bokslut

2010

Budget

2011

Budget inkl. TB 2011

Prognos helår

2011 Årets resultat/skatteintäkter och

utjämningsbidrag minst 1 % 1,4 % 0,1 % – 0,2 % – 1,2 %

Soliditeten anger hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats med eget kapital.

Soliditeten uppgår vid periodens slut till 60 procent, vilket är en minskning med sex procen- tenheter jämfört med samma period föregående år. Det beror på att låneskulden har ökat mer än tillgångarna under perioden. Vid årsskiftet uppgick soliditeten till 61 procent. Läggs pensionsförpliktelsen in i balansräkningen blir soliditeten 23 procent.

Kassalikviditeten visar betalningsförmågan på kort sikt. Den räknas ut som omsättningstill- gångar exklusive förråd i förhållande till de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten uppgår vid periodens slut till 34 procent, vilket är en minskning med 38 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Den försämrade kassalikviditeten beror på att koncernkrediten har använts. Vid årsskiftet uppgick kassalikviditeten till 54 procent

Balanskrav

Balanskravet innebär att kommunen måste ha balans mellan intäkter och kostnader i resul- taträkningen. Om kostnaderna överstiger intäkterna ska anges när och på vilket sätt det ne- gativa resultatet ska regleras. Realisationsvinster får inte räknas in i balanskravet.

Från 2010 har kommunen ett balanskravsresultat på + 24,8 mkr.

Prognosen för 2011-års balanskravsresultat är – 9,0 mkr. Reavinster är ej medräknade. Det innebär att kvarstår detta resultat i årsbokslutet 2011 måste en åtgärdsplan för återställandet tas av kommunfullmäktige senast i april 2012 i samband med årsredovisningen.

Verksamhetens nettokostnader

Med nettokostnader avses verksamhetens kostnader, till exempel löner, lokaler, avskriv- ningar minskat med verksamhetens intäkter, till exempel avgifter, bidrag, hyror med mera.

Delårsbokslut

Verksamhetens nettokostnad är 9 747 tkr sämre än budget. Detta beror bland annat på att nämnderna/förvaltningarna visar ett resultat som tillsammans är 2 928 tkr sämre än budget, pensionerna är 1 799 tkr sämre än budget och ett borgensåtagande har infriats med 3 500 tkr.

Skatteintäkter och utjämningsbidrag

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i augusti redovisat en skatteprognos som för Älmhult innebär ökade skatteintäkter/utjämningsbidrag med 11 680 tkr jämfört med budget, varav 1 257 tkr beror på ökat invånarantal. Skatteintäkter och utjämningsbidrag baseras på antal invånare 1 november året innan. Budgeten är beräknad på 15 578 invånare, men utfal- let blev 15 609.

Skatteintäkter/utjämningsbidrag Bokslut Budget Prognos

Belopp i tkr 2010 2011 2011

Invånarantal 15 351 15 578 15 609

Skatteintäkter före utjämning 553 830 573 889 573 527

Slutavräkning 2009 392

Slutavräkning 2010 7 104 2 243

Slutavräkning 2011 2 274 10 786

Inkomstutjämning 88 436 80 928 81 713

Kostnadsutjämning -5 219 -11 294 -11 941

Regleringsbidrag/avgift 3 997 15 800 15 976

Utjämningssystem för LSS-kostnader -16 460 -21 093 -20 768 Statsbidrag kommunal fastighetsavgift 25 079 25 738 26 386

Tillfälligt konjunkturstöd 15 192

Summa skatteintäkter/utjämningsbidrag 672 351 666 242 677 922

Utdebitering 2011 Kronor

Kommunalskatt 20,60

Landstingsskatt 10,65

Kyrko- och begravningsavgift (medlem i Svenska Kyrkan)

0,99-1,29 Begravningsavgift

(icke medlem i Svenska Kyrkan) 0,30-0,43

Lån

Finansnettot som är kommunens ränteintäkter minus räntekostnader uppgår för perioden till - 1 883 tkr. Det är en försämring med 627 tkr jämfört med föregående period. Prognosen för helårets finansnetto är – 3 900 tkr. Det är en försämring med 1 900 tkr jämfört med budget.

Räntekostnaderna är lägre än budget och beror på att räntorna åter har blivit lägre. Räntein- täkterna är lägre än budget och beror på att kommunen har utnyttjat koncernkrediten en längre tid. Låneskulden är efter augusti 150 000 tkr. I september har ytterligare 10 000 tkr lånats och låneskulden beräknas i prognosen uppgå till ca 170 000 tkr.

Pensioner

Från och med 1998 redovisas kommunens pensionsskuld i enlighet med den blandade mo- dellen. Det innebär att man skiljer på pensionsrätter intjänade till och med 1997-12-31 och pensionsrätter intjänade från och med 1998-01-01. Pensionsrätter till och med 1997-12-31 redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen.

Delårsrapporten augusti bygger på prognos efter augusti från Skandia. De är nya som pens- ionsförvaltare och detta är första prognosen från dem. Det innebär att det finns en viss osä- kerhet i prognosen. En förbättring mot aprilprognosen kan ändå redovisas med 1 000 tkr.

Underskottet på ca 1 000 tkr som kvarstår beror på ökade pensionsutbetalningar för särskild avtalspension.

Den avgiftsbaserade ålderspensionen betalas ut varje år i mars till arbetstagarna. I mars 2011 gjordes utbetalningar exklusive löneskatt för 2010 på 17,4 mkr. 2010 betalades 16,7 mkr ut för 2009. Prognosen för 2011 är 17,9 mkr

Framtid

Den svenska ekonomin har en betydligt svagare utveckling de kommande åren Den tidigare höga farten i svensk ekonomi avtar. Det är den internationella utvecklingen med statsfinansi- ella problem som påverkar Sverige. Den senaste skatteprognosen som kom i augusti visade att skatteintäkterna för 2012 minskade med ca 5 mkr som gör att budget 2012 redan har ett negativt resultat. Budgetpropositionen som kom i mitten på september gav inga direkta till- skott till kommunerna. Det är viktigt att redan nu sätta in åtgärder för att kunna klara budge- ten för 2012. En ny skatteprognos kommer i mitten på oktober.

RESULTATRÄKNING

Utfall Budget Utfall Bokslut Budget Prognos Avvikelse

Belopp i tkr augusti augusti augusti helår helår 2011

2010 2011 2011 2010 2011 2011 tkr

Verksamhetens intäkter Not 1 110 104 112 267 115 570 165 558 165 205 169 882 4 677

varav exploateringsnetto 73 413 573 110 640 530

varav realisationsvinst 333 0 549 333 0 549 549

Verksamhetens kostnader Not 2 -505 219 -516 499 -540 734 -791 196 -790 687 -814 720 -24 033

varav realisationsförslust 0 0 0 0 0

Avskrivningar -23 788 -27 199 -23 473 -35 857 -40 010 -37 684 2 326

Verksamhetens

nettokostnad -418 903 -438 890 -448 637 -661 495 -665 492 -682 522 -17 030

Skatteintäkter 376 827 384 128 391 780 561 326 576 163 586 556 10 393

Utjämningsbidrag Not 3 74 457 60 056 60 914 111 025 90 079 91 366 1 287

Finansiella intäkter Not 4 957 1 753 1 469 2 167 2 500 1 300 -1 200

Finansiella kostnader Not 5 -2 213 -3 444 -3 367 -3 285 -4 500 -5 200 -700

Resultat före extraordinära

poster 31 125 3 603 2 159 9 738 -1 250 -8 500 -7 250

Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0 0

Årets resultat 31 125 3 603 2 159 9 738 -1 250 -8 500 -7 250

BALANSRÄKNING

TILLGÅNGAR

Bokslut Utfall Utfall

Belopp i tkr augusti augusti

2 010 2010 2011

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 581 572 587 201 600 888

Maskiner och inventarier 30 197 26 308 30 366

Pågående arbeten 47 616 18 670 100 879

Finansiella anläggningstillgångar Not 6 29 423 26 627 29 423 Summa anläggningstillgångar 688 808 658 806 761 556 Omsättningstillgångar

Förråd Not 7 4 303 4 325 3890

Fordringar Not 8 50 020 49 018 69 939

Kortfristiga placeringar 13 250 13 250 8 250

Kassa och bank Not 9 38 844 49 949 -32 429

Summa omsättningstillgångar 106 417 116 542 49650

SUMMA TILLGÅNGAR 795 225 775 348 811 206

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital

Ingående eget kapital 477 314 477 314 487052

Periodens resultat 9 738 31 125 2 159

Summa eget kapital 487 052 508 439 489 211

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande Not 10 13 863 8 874 9 674

Avsättningar Deponi 16 978 16 870 16977

Summa avsättningar 30 841 25 744 26 651

Skulder

Långfristiga skulder Not 11 80 000 80 000 150 000

Kortfristiga skulder Not 12 197 332 161 165 145 344

Summa skulder 277 332 241 165 295 344

SUMMA EGET KAPITAL,

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 795 225 775 348 811 206

Pensionsförpliktelser Not 13 302 292 303 659 300 212

Borgensförbindelser Not 14 273 900 274 423 270 399

Övriga ansvarsförbindelser Not 15 3 013 2 935 3013