11.2. Bilaga 1 Nämndernas verksamhetsplaner 2019

(1)

Verksamhetsplan 2019

Sammanställning av nämndernas verksamhetsplaner 2019

(exkl. familjerättsnämnden)

(2)

Innehållsförteckning

1 Utbildningsnämnden ... 5

1.1 Inledning ... 5

1.2 Omvärldsanalys ... 6

1.3 Ekonomi... 17

1.4 Nulägesanalys ... 21

1.5 Systematiskt kvalitetsarbete... 27

1.6 Kvalitetsstyrning ... 31

1.7 Målstyrning ... 33

1.8 Risker och åtgärder - internkontroll ... 39

2 Vård- och omsorgsnämnden ... 42

2.1 Inledning ... 42

2.3 Ekonomi... 44

3 Socialnämnden ... 64

3.3 Ekonomi... 69

4 Kultur- och fritidsnämnden ... 87

4.3 Ekonomi... 91

(3)

5 Miljö- och byggnadsnämnden ... 111

5.3 Ekonomi... 113

6 Samhällsbyggnadsnämnden ... 127

6.3 Ekonomi... 132

7 Natur- och tekniknämnden... 140

7.3 Ekonomi... 142

8 Klimatnämnden ... 147

8.3 Ekonomi... 148

(4)

9 Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden ... 153

9.3 Ekonomi... 154

10 Överförmyndarnämnden ... 166

10.3 Ekonomi... 168

(5)

1 Utbildningsnämnden

1.1 Inledning

1.1.1 Nämndens uppdrag

Beskrivning

Utbildningsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola samt gymnsaiesärskola.

1.1.2 Skolresan - börjar i förskolan och avslutas i gymnasieskolan

Beskrivning

Alla elever ska nå kunskapskraven i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde i grundskolan, eleverna ska kunna komma in på gymnasieskolan och efter avslutad

gymnasieskola ska man vara rustad för studier på högskolenivå eller arbetslivet. Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och gymnasieskolan. Goda exempel i

kommunens verksamheter ska delas genom att lyfta lärandet, förebildskapet samt informationen och kommunikationen. Informationsteknologi blir en hävstång för att fortsätta utvecklingen i verksamheterna.

Sollentuna ska vara den självklara skolkommunen och varje förskola och skola ska vara den bästa skolan för varje barn och elev som går där.

Tack vare höga förväntningar i alla led, politiker – förvaltning – rektorer – lärare och

pedagogisk personal – barn och elever samt via Sollentuna kommuns mål att erbjuda Sveriges bästa förskola och skola med en verksamhet som präglas av kunskap, frihet, trygghet,

utveckling och ökad tillgänglighet, ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas.

Delningskulturen ska vidareutvecklas och systematiseras för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten.

Ett ökat föräldraengagemang i barnens skolgång med relationsskapande aktiviteter, mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som vårdnadshavare bidrar till goda skolresultat är en viktig faktor.

Arbetet med tillgänglighet är en ständigt pågående process i Sollentunas förskolor och skolor mot en likvärdig utbildning som tar hänsyn till barns och elevers behov och förutsättningar samt till deras lika värde. I en tillgänglig lärmiljö som identifierar och undanröjer hinder kan varje barn och elev utvecklas så långt som möjligt. Det innebär att aktivt åtgärda, utveckla och förbättra lärmiljön så att alla kan ta del av lärande och gemenskap.

(6)

1.2 Omvärldsanalys

Förskolan

Volymer 2019 - 2021

Barnunderlaget i Sollentuna förväntas öka under hela perioden. Den största ökningen sker mellan 2020-2024, och innebär att barnunderlaget går upp från cirka 4 200 till 5 000. Vid planeringsperiodens slut förväntas barnunderlaget vara cirka 5 200, vilket innebär en ökning med 1 200 jämfört med 2017.

Den totala kapaciteten i kommunen har hösten 2018 bedömts till 4 286 förskoleplatser, varav de kommunala enheterna står för 1 672 platser och de fristående 2 614 platser.

Lokalkapacitet inklusive genomförandebeslut förskola till och med år 2027:

(7)

Diagrammet ovan visar att kapaciteten kommer att kunna tillgodose behoven fram till 2022.

Från år 2023 beräknas en underkapacitet. År 2027 kommer det enligt befolkningspronosen finnas ett behov av cirka fyra nya förskolor. Underkapaciteten gäller framförallt i Tureberg, Häggvik och Rotebro.

Ersättningsnivåer i förskola

Ett tydligt sätt att mäta effektivitet är en beräkning som görs på nettokostnadsavvikelse. I en sådan analys ställs Sollentunas kostnad för verksamheten mot vad verksamheten ”borde” kosta det vill säga referenskostnad för samma verksamhet jämfört mot övriga riket.

Nettokostnadsavvikelsen är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Om värdet är över noll indikerar det ett för högt kostnadsläge. År 2015 låg Sollentunas förskolor under nettokostnaden med 6,4 procent. Detta kan jämföras med år 2016 då kostnaden låg under med 13,6 procent. Värdet för 2017 är 14,1 procent. Det innebär att Sollentunas nettokostnad år 2017 låg en halv procentenhet lägre än året innan. År 2015 och 2016 skedde endast marginell höjning av deltischecken inom förskola. Totalt har höjning av checken för förskola från 2014 till 2017 endast skett med 4,4 procent viket motsvarar 1,1 procent per år.

Under år 2018 höjdes checken med 3 procent. En alltför hög avvikelse kan innebära att verksamhetens förutsättningar att fortsätta leverera ett högt resultat försämras. Ett

resursfördelningssystem där ett verksamhetsområde inte går ihop är inte hållbart. Effekterna blir att förskolorna antingen måste ta in fler barn vilket kan leda till större barngrupper eller väljer att rekrytera personal med lägre lön det vill säga banskötare istället för förskollärare.

Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen var år 2016, 35 procent och år 2017, 37,0 procent.

Skolinspektionen har i en nationell granskning av den svenska förskoleverksamheten riktat kritik mot bristande pedagogisk verksamhet inom det naturvetenskapliga området samt stödet till barn med behov av särskilt stöd. En starkt bidragande orsak till situationen är ett bristande pedagogiskt ledarskap. Det behövs komptetent högskoleutbildad personal i förskolan. Om andelen förskolelärare minskar samt antal pedagoger per barn minskar kommer inte

förskolebarnen kunna få tillgång till lika god undervisning. Effekterna blir också långsiktiga då barnen därefter går vidare till grundskolan med sämre förutsättningar än tidigare årskullar.

(8)

Utmaningen för grundskolan blir därmed större och mer resurser måste sättas in där istället.

Grundskolan

I diagrammet nedan framgår elevunderlaget för de bägge ålderskategorierna samt beslutade kapacitetsförändringar i grundskolan. Noterbart är att kapaciteten i F-6 kommer att öka samtidigt som befolkningsprognosen indikerar en minskning av elevunderlaget. Den stora förändringen i kapacitet sker 2020 när den nya Väsjöskolan kommer att färdigställas enligt plan.

Lokalkapacitet inklusive genomförandebeslut grundskola till och med år 2027:

(9)

Redovisningen av över- respektive underkapacitet redovisas här för hela kommunen. Det kommer att vara en överkapacitet i F-6 i samtliga områden under hela planeringsperioden. Inom kommunens östra delar kommer det däremot att uppstå en underkapacitet från 2024. Viss överkapacitet i årskurs 7 till 9 kommer att finnas. Som mest uppgår den till cirka 300 platser i slutet av perioden. Den överkapacitet som finns i årskurs 7 till 9 gäller främst i kommunens södra delar, samtidigt som det kommer att finnas en underkapacitet i östra och delvis i norra Sollentuna. Detta beror dock till stor del på att Sollentuna musikklasser som har ett

upptagningsområde som gäller hela kommunen ingår i södra- centrala planeringsområdet. Den redovisade överkapaciteten där är med andra ord något mer överdimensionerad än den

egentligen är.

För att möta detta kommer vissa skolor behöva anpassa och minska intaget i lägre årskurser och planera för fler paralleller i åk 7-9. Detta kan komma att påverka kostnadsbilden då omställning av undervisningspersonal efter behov av behörighet och legitimation för undervisning i åk 7-9 kan behövas.

Ersättningsnivåer grundskola

Mätning av effektivitet för en verksamhet kan göras genom beräkning på

nettokostnadsavvikelse. I en sådan analys ställs Sollentunas kostnad för verksamheten mot vad verksamheten ”borde” kosta, det vill säga referenskostnad för samma verksamhet jämfört mot övriga riket. Nettokostnadsavvikelsen är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Om värdet är över noll indikerar det ett för högt kostnadsläge. År 2015 låg Sollentunas grundskola under nettokostnaden med 6 procent. Detta kan jämföras med år 2016 då nettokostnaden låg under med 8,0 procent. För år 2017 var utfallet 6,3 procent vilket är en minskning med 1,7 procentenheter. En alltför hög avvikelse kan innebära att verksamhetens förutsättningar att fortsätta leverera ett högt resultat försämras. Ett resursfördelningssystem där ett verksamhetsområde inte går ihop är inte långsiktigt hållbart. Effekterna blir att skolorna för att klara sin ekonomi måste ta in fler barn vilket kan leda till större klasser eller anställer färre lärare. År 2016 var antalet elever per årsarbetande lärare 12,6 vilket var en ökning från året innan då siffran var 12,3. Resultatet för år 2017 var 12,4 vilket är en minsknnig med 0,2

(10)

procentenheter. I princip har antalet elever per lärare varit konstant under de senaste tre åren.

Under åren 2014 till 2017 höjdes skolpengen med 6,7 procent. det innebär en höjning årligen om 1,7 procent. År 2018 höjdes pengen med 2,5 procent.

Modersmål

Andelen ensamkommande till åk 8-9 minskar medan gruppen familjer med yngre barn och anhöriginvandrande ökar inför år 2019. Behovet av modersmål och studiehandledning ökar således då fler nyanlända elever förvantas inkomma till nämndens verksamheter under perioden.

Ökningen i modersmålsundervisning leder även till ett ökat behov av modersmålslärare och studiehandledare på modersmål, både behöriga och obehöriga. Idag anses bristen på behöriga modersmålslärare så stor att regeringen skjutit kravet på lärarlegitimation bortom 2021 men avsikten är att legitimationskrav även ska ställas på modersmålslärare i framtiden.

Kostnadsökningen för att möta ett redan ökat behov beräknas till cirka 1,0 miljoner kronor.

Obligatorisk förskoleklass och lovskola

Riksdagen har beslutat att förskoleklassen ska bli obligatorisk från och med höstterminen 2018.

Det innebär att skolplikten för barn bosatta i Sverige inträder ett år tidigare, det vill säga redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten i Sverige förlängs därmed med ett år och blir i regel tioårig. Skolplikten ska normalt börja fullgöras i förskoleklassen som blir en obligatorisk skolform inom skolväsendet. Därefter ska skolplikten fullgöras i grundskolan, om inte barnet ska tas emot i specialskolan eller grundsärskolan. Under 2018 motsvarar detta uppskattningsvis 60 extra elever till kommunens förskoleklasser.

Riksdagen beslutade i juni 2017 om en skyldighet för kommuner att erbjuda lovskola för vissa elever. Skyldigheten regleras i skollagen och börjar gälla 1 augusti 2017. Lovskola ska erbjudas i juni samma år som elever avslutat årskurs 8 respektive årskurs 9. I praktiken träder den första obligatoriska lovskolan i kraft juni 2018. I budget 2018 fanns ingen extra tilldelning för detta ansvar utan det inryms i ordinarie budget. År 2018 beräknas detta kosta cirka 1,0 miljoner kronor.

Obligatorisk prao

En ändring av skollagen 2010:800 innebär att huvudman ansvarar för att praktisk

arbetslivsorientering (Prao) om minst tio dagar arrangeras för elever från och med årskurs åtta i grundskolan. Lagen träder i kraft 1 juli 2018. Skolinspektionen har i nationella granskningar riktat kritik mot den bristande kontakten mellan skolan och den omgivande arbetsmarknaden.

Ett svar på kritiken är att regeringen tillsatt en utredning för att utvärdera hur en framtida studie- och yrkesvägledning ska regleras. En god kontakt med arbetsmarknaden kommer att vara mycket viktigt i framtiden då allt fler jobb tillsätts genom kontakter. Genom att obligatorisk prao införs så kommer enheternas kostnader för mat samt resor att öka. Kostnaden för detta beräknas till cirka 0,3 miljoner kronor. För att kunna stärka studie och yrkesvägledningen krävs också ytterligare resurser som i dagsläget i så fall måste tillföras.

Förändrad timplan

Riksdagen har beslutat att stadieindelningen av timplanerna återinförs. Förändringen börjar gälla redan från 1 juli 2018. Från och med höstterminen 2019 få ytterligare 105 timmar garanterad undervisningstid i matematik. Timmarna kommer att ingå i högstadiet i den

stadieindelade timplanen. Även i idrott och hälsa blir det mer garanterad undervisningstid med ytterligare 100 timmar som fördelas mellan mellanstadiet och högstadiet. Det kommer innebära ytterligare undervisningstimmar för specifika lärarkategorier och ett utökat behov av tillgängliga timmar i idrottshallar. Sollentunas utmaning är att få tillgång till fler timmar i idrottshallar samt stort behov av rekrytering av legitimerade lärare, vilket sammantaget är kostnadsdrivande. Detta innebär att en ökad kostnad för skolorna. Kostnaden beräknas till år 2019 till cirka 9,0 miljoner kronor. I budget 2019 finns ingen extra tilldelning för införandet av den förändrade timplanen.

Digitalisering av nationella prov

Regeringen har föreslagit och uppdragit till Skolverket att utarbeta en plan för hur de nationella proven ska digitaliseras i framtiden. Arbetet ska avrapporteras till 2023. För att skolan ska kunna genomföra de digitala nationella proven kommer det bland annat att krävas en pålitlig uppkoppling mot internet. Exempelvis behöver en hel årskurs på skolenheten kunna genomföra ett nationellt prov samtidigt. I ett prov kan det förekomma ljud och filmmaterial som spelas i en

(11)

webbläsare som kan belasta nätverket. Uppkopplingen behöver därför vara så pass stabil att alla berörda elever ska kunna genomföra provet samtidigt. Beslutet kan innebära att skolornas IT- infrastruktur kan behöva ses över. Genom att kraven ännu inte är specificerade går det i dagsläget inte att göra en kostnadsberäkning för detta.

Fritidshemsverksamhet

Riksdagen har fattat beslut om att ta bort det undantag i skollagen som gör att högskoleutbildade fritidspedagoger inte har behövt legitimation för att få undervisa i fritidshem. Det innebär att ett skarpt legitimationskrav införs även för undervisning i fritidshem.

Samtidigt skrivs behörighetsreglerna för fritidshem om, så att alla fritidspedagoger/lärare med inriktning mot fritidshem från 1 juli i år kan söka lärarlegitimation.

Från och med 1 juli 2019 kommer alla huvudmän behöva säkerställa att undervisningen i fritidshem bedrivs av legitimerade och behöriga lärare i fritidshem. Precis som i förskolan får annan personal, till exempel barnskötare och fritidsledare, även fortsättningsvis anställas i fritidshemmet, men undervisningen ska ske under ledning av legitimerade.

Grundsärskolan

Skolverket tar fram förslag till nya timplaner senast den 1 april 2018. Regeringen avser att även dessa timplaner ska börja gälla från höstterminen 2018. Där antalet timmar för de olika

ämnesområdena i träningsskolan och för elever som läser enligt ämnen i grundsärskolan fördelas mellan låg-, mellan-, och högstadiet. Den garanterade undervisningstiden för varje ämne och ämnesområde kommer inte att förändras, men förändringarna kommer att påverka skolornas organisation, till exempel när det gäller tjänster, lokaler och schemaläggning precis som för grundskolan.

Digitalisering och kommunikation

En nationell strategi för digitalisering i förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola har införts under 2017-2018. Visionen är att alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens samt att skolväsendet präglas av att digitaliseringens möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och verksamheten effektiviseras. I visionen används uttrycket ”adekvat digital kompetens” för att tydliggöra att den digitala kompetensen dels förändras över tid i takt med utvecklandet av såväl användande som verktyg, dels för att markera att det inte är möjligt att precisera en absolut nivå då den digitala kompetensen successivt behöver utvecklas relaterat till barn och elevers

förutsättningar.

I Sollentuna kommun uppfylls redan i dagsläget tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd inom grundskolan. Elever i grundskolan har redan i dag tillgång till ett personligt digitalt verktyg. Barn i förskolan har inte tillgång till digitala verktyg i den omfattning den nationella strategin föreslår. Dessutom är utrustningen i vissa fall relativt gammal. Här krävs nyinvesteringar under planperioden.

Den digitala kompetensen förändras över tid i takt med utvecklandet av såväl användandet som de digitala verktygen. Även om Sollentuna har en god nivå beträffande tillgång till digitala verktyg och användande av dessa i undervisningen krävs ett fortsatt medvetet arbete för att behålla kapacitet och kompetens i framtiden.

Elevhälsa

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom elevhälsa behöver utvecklas. I och med skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de

specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsans insatser ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och varje profession har ett särskilt ansvar att bidra med sin specifika kompetens samt att samverka med övriga professioner inom elevhälsan, skolan och utanför skolan. Det innebär bland annat att elevhälsan ska användas som ett verktyg i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Ett behov finns därför att säkerställa att det finns tillräcklig tillgång till samtliga elevhälsans kompetenser på varje skola för att elevhälsan ska kunna genomföra ett förebyggande och

(12)

hälsofrämjande arbete utifrån varje enskild skolas behov. Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att skapa förutsättningar för skolenheterna genom nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare för lärare och övrig skolpersonal. I det förebyggande och hälsofrämjande arbetet behöver fysisk aktivitet hos eleverna genomsyra undervisningen. Ökat stillasittande kommer på längre sikt bli ett stort folkhälsoproblem, men fysisk aktivitet bidrar också till hjärnans utveckling.

Elever som är aktiva lär sig lättar och mår bättre.

Följande prioriterade områden har identifierats utifrån elevhälsans arbete:

 Säkerställa rektorernas kompetens som skolförfattningarna kräver i elevhälsans arbete.

 Säkerställa att elevhälsan samverkar i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolans arbete med att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

 Säkerställa tillgång till alla elevhälsans kompetenser på de kommunala grundskolorna.

Idag påverkas tjänstefördelningen av skolans ekonomi, vilket innebär att vissa skolor har mer tillgång till elevhälsan än andra.

Resursfördelning - barn och elever i behov av särskilt stöd

För att Sollentunas förskolor och grundskolor ska säkerställa en god skolgång och fortsatt hög måluppfyllelse krävs ett fortsatt arbete att skapa en undervisning och skolmiljö som gör att varje skola är den bästa skolan för varje elev som går där.

Ett tydligt fokusområde är att skapa förutsättningar för varje förskola/skola så att varje barn/elev ska få det stöd som den har behov av. Detta innebär att mer resurser behöver styras om från de kommungemensamma grupperna och utomkommunala placeringar för att kunna tillföra varje enskild verksamhet mer resurser, så att bättre förutsättningar ges och att säkerställande av nödvändig kompetens kan ske lokalt. Denna förändring kräver i en övergångsperiod att ytterligare resurser tillförs för att kunna möjliggöra denna övergång. Det nuvarande systemet innebär ett incitament till att få en extern placering för elever i behov av särskilt stöd vilket i längden är kostnadsdrivande och ej gynnsamt för den enskilde eleven.

Utöver en ökad tilldelning av resurser för att kunna möjliggöra denna övergång har följande prioriterade områden identifierats utifrån barn och elever i behov av särskilt stöd:

 Fortsätta vårt arbete med att alla skolor ska vara den bästa för de elever som går där, det innebär fortsatt arbete med att säkra kompetensen kring barn och elever i behov av särskilt stöd. Arbetet behöver utöver kompetens fokusera på hur skolorna kan planera för en undervisning som ska kunna möta alla barn och elever oberoende av

funktionsvariation.

 Fortsätta vårt arbete med att utveckla den fysiska miljön på våra skolor så att den är likvärdig och kan möta barn och elever med olika funktionsvariationer.

 Utveckla ett tvärprofessionellt resursteam (psykolog, socionom, specialpedagog, SYV) som ska kunna konsulteras i svåra ärenden för elever med problematisk skolsituation.

Det kan röra sig om elever med kriminalitet, våld, psykosocial ohälsa, skolfrånvaro, olika funktionsvariationer. Teamet ska kunna arbeta både mot kommunala och fristående verksamheter som stöd och vägledning.

 Erbjuda en verksamhet som erbjuder direkt stöd till barnen på eftermiddagen efter skoltid vid några tillfällen per vecka. Verksamheten ska kunna ge stöd i skolarbete, fritidssysselsättningar samt socialt och psykologiskt stöd utifrån varje barns individuella behov. Verksamheten ska vara ett komplement och extra stöd som bygger på att barnet finns kvar i sitt ordinarie, vardagliga sammanhang. För att möjliggöra en helhetssyn på barnets behov behövs bred kompetens från olika yrkeskategorier som arbetar

tillsammans i verksamheten, förslagsvis specialpedagog, socionom och fritidsledare.Vid behov konsulteras andra yrkesgrupper och annat stöd erbjuds som tillägg till

eftermiddagsverksamheten. Verksamhetens personal blir då en koordinator som har

(13)

helhetssynen och personer som står för kontinuitet. Verksamheten ska också kunna erbjuda en lugn, trygg plats med utrymme för positiv samvaro, stimulans och roliga aktiviteter.

Hyresutveckling:

I diagrammet ovan redogörs hyresutvecklingen för Sollentuna kommunala skolor. De stora ökningarna är en följd av de nya skolornas hyreskostnader. Skälbyskolan och Bygatans förskola 2018 (cirka 2 miljoner kronor), Tegelhagens skola och Södersätra förskola 2019 (cirka 6 miljoner kronor), Töjnaskolan, Gärdesskolan och Väsjöskolan 2020 (cirka 24 miljoner kronor) samt Eriksbergsskolan 2021 (cirka 6 miljoner). Ytterligare några tillkommande förskolor har lagts till 2022 och 2024. Fram till 2021 förväntas en hyresökning på cirka 38 miljoner kronor.

Detta samtidigt som elevunderlaget i F-6 högst sannolikt kommer att minska. Från 2020 kommer därför lokalpengen (hyreskostnader per elev i kommunal skola) att öka kraftfullt till över 20 procent. Utifrån nuvarande nivå på barnomsorgscheck och skolpeng ligger

betalningsförmågan på 17,5 procent. Kostnadsnivån är ännu högre då evakuering inräknas.

Personal

Kompetensförsörjning

Lärarkåren står inför omfattande pensionsavgångar samtidigt som färre utbildar sig till lärare.

För att fortsätta vara en attraktiv skolkommun är det viktigt att kommunen lyckas rekrytera och behålla skolledare, lärare, förstelärare, förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare med rätt behörighet. Underlag för ny rekryteringsstrategi har utarbetats med budskapsformulering och genomförandeplan. Med hjälp av strategin samt aktiviteter för kommunikation ökas

möjligheterna för lyckade rekryteringar. Kompetensförsörjningens alla delar behöver också identifieras - attrahera, rekrytera, introducera, behålla och utveckla medarbetare. Aktiviteter som stödjer strategin ska kommuniceras till, i första hand presumtiva medarbetare, men även till nuvarande. Detta ska ske i samklang med Sollentuna kommuns övergripande strategi för kompetensförsörjning.

Regeringen har föreslagit att antalet platser på lärarutbildningen ska utökas för att möta den stora efterfrågan som finns och kommer som kommer bli större framöver. En bra

rekryteringsplattform är att kommunen erbjuder fler studenter en VFU-plats, inklusive studenter som endast kompletterar sina tidigare studier med pedagogisk kompetens. Dessutom har

Sollentuna kommun gått in som kompetenspartner på SETT. SETT står för ”Scandinavian Educational Technology Transformation” och är Skandinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet.

(14)

Det är även möjligt att anställa nya yrkesgrupper som på olika sätt möjliggör för lärare att kunna använda mer av sin till undervisning. För att detta ska vara möjligt krävs dock en samsyn med arbetsmarknadens parter om att de lärare som får denna avlastning behöver undervisa mer. Sker inte detta är insatsen enbart kostandsdrivande.

Löneökning

Lönerna för lärare har sedan år 2012 till år 2017 ökat med totalt 30 procent.

Personalomsättningen inom yrkesgruppen är hög mellan 18 till 20 procent. Vidare bidrar statens satsning att öka lärarlönerna genom statsbidrag. I följande graf visas en sammanställning av de kommunala skolornas kostnader för personal år 2015 till år 2017 inklusive budget 2018.

Statsbidrag för löneökningar är avräknat i grafen.

Löneökningar 2015-2018 exklusive statsbidrag:

I grafen framgår att mellan år 2015 och 2016 så ökar lönerna markant. Denna ökning beror på att Rösjöskolan från år 2016 ingår som en enhet i de kommunala skolorna och förskolorna. Om denna verksamhetsövergång räknas bort så är ökningen i procent följande per år:

En sannolik utveckling är att löneökningen fortsatt är hög utanför den årliga löneöversynen eftersom den rörliga och alltmer konkurrensutsatta lärararbetsmarknaden innebär att alla nyanställningar har ett högre löneläge. För att kunna behålla befintlig personal uppstår ett tryck på ökade löner som helhet inom verksamheterna. Att skapa tydliga mervärden för de som arbetar inom våra verksamheter, utöver lön, blir ett viktigt fokusområde de kommande åren. En löneutveckling om en procent skulle år 2019 motsvara 8,1 miljoner kronor.

(15)

Gymnasieskolan

I Sollentuna finns både kommunala och fristående alternativ och läsåret 2016/17 fanns det totalt 2 850 elever inskrivna i gymnasieskolorna i kommunen. Rudbeck är den största gymnasieskolan och utgör totalt cirka 73 procent av kommunens totala kapacitet. Läståret 2016/17 fanns det 2610 elever folkbokförda i Sollentuna. Av dessa var cirka 55 procent inskrivna på en skolenhet i Sollentuna kommun. Återstående 45 procent var inskrivna på en skolenhet i annan kommun, varav majoriteten i Danderyd och Stockholms stad. Det innebär att utpendling av eleverer från kommunen var 1180 elever. Under samma period hade kommunen en inpendling på totalt 1420 elever, varav 880 var inskrivna på Rudbeck och 540 i någon av de fristående enheterna. I praktiken har kommunen en inpendling på netto 240 elever vilket innebär en överkapacitet av platser i kommunen i dagsläget.

Volymer 2019 - 2021

Antalet gymnasielever kommer enligt prognosen att öka under perioden med totalt 445

individer. År 2018 var populationen 2842 och år 2021 är prognosen att antalet 16 till 18 åringar är 3 287 stycken. Detta innebär ett ökat söktryck. Överkapaciteten var år 2017 cirka 240 elever.

Dock sker för närvarande gymnasieutbyggnader i kranskommuner som till exempel Stockholms stad där Anna Whitlocks gymnasium startar på Kungsholmen år 2018 med cirka 2000 platser.

Genom tillgång till fler gymnasieskolor i länet så påverkas efterfrågan även i Sollentuna.

Befolkningsprognosen utgår även från en hög bostadsproduktion och om den räknas bort blir effekten inte lika stort.

Befolkning i ålder 16-18 i Sollentuna inklusive prognos:

Eftersom projektet som avser en utbyggnad på Rudbeck inte kommer att genomföras förrän

(16)

Gärdesskolans åk 7-9 evakuerats år 2020, är det sannolikt att kapaciteten ej kommer att öka i takt med elevunderlaget. En konsekvens av detta är att en mindre andel sökande kommer att få plats på Rudbeck och kommunen kommer att behöva förlita sig på att kapaciteten i hela länet och närliggande kommuner kan tillgodose behovet. Oavsett om en utbyggnad kan ske till 2020 eller senare så finns det ett behov av att öka kapaciteten på lång sikt, och att modernisera lokalerna och skapa en studiemiljö som har bättre förutsättningar att möta framtidens krav på undervisningslokaler. Därför föreslås de två projekten kvarstå.

Ersättningsnivåer gymnasieskolan

Mätning av effektivitet för en verksamhet kan göras genom beräkning på

nettokostnadsavvikelse. I en sådan analys ställs Sollentunas kostnad för verksamheten mot vad verksamheten ”borde” kosta det vill säga referenskostnad för samma verksamhet jämfört mot övriga riket. Nettokostnadsavvikelsen är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Om värdet är över noll indikerar det ett för högt kostnadsläge. År 2015 låg Sollentunas gymnasieskola under standardkostnaden med 12,4 procent. Detta kan jämföras med år 2016 då kostnaden låg under med 12,3 procent. För år 2017 är avvikelsen 10,2 procent vilket är en förbättring med 1,9 procentenheter. En alltför hög avvikelse kan innebära att

verksamhetens förutsättningar att fortsätta leverera ett högt resultat försämras. Ett

resursfördelningssystem där ett verksamhetsområde inte går ihop är ohållbart. Effekterna blir att skolorna för att klara sin ekonomi måste ta in fler elever vilket kan leda till större klasser eller anställer färre lärare.

Introduktionsprogrammen

Forskning presenterad av Skolverket visar att introduktionsprogrammen ställer höga och ibland orimliga krav på eleverna vilka riskerar att inte nå behörighet till ordinarie gymnasieprogram.

Om eleven inte lyckas ta en gymnasieexamen kommer den i framtiden stå långt ifrån

arbetsmarknaden. Vidare riskerar skolväsendet att se gruppen som homogen vilket kan leda till att kompetenser eller brister inte uppmärksammas.

Lärarlegitimation yrkeslärare

SOU 2017:51, Föreslår att krav på legitimation och behörighet ska gälla för yrkeslärare från 1 juli 2022 vilket kan skapa ett nytt kompetens eller utbildningsbehov för nuvarande lärare.

Motsvarande krav föreslås i dagsläget inte för modersmålslärare då bristen på lärare inom ämnet är för stort. Genom brist på lärare påverkas löneläget för de lärare som finns. Detta innebär kostnadsökningar.

Utöka yrkesprogram

Ett förslag från regeringen om utökande av yrkesprogrammen på gymnasiet är för närvarande ute på remiss. Syftet med förlaget är att säkerställa yrkeselevernas möjlighet att läsa in högskolebehörighet. En statlig finansiering föreslås för det utökade antalet poäng på yrkesprogrammet.

Estetiskt ämne

Ett förslag om återinförandet av estetiskt ämne i alla gymnasieprogram är för närvarande ute på remiss. De 50 poäng estetiskt ämne som föreslås införas tas i sådant fall från gymnasiearbetet vilket i sin tur skulle krympa. Ett sådant förslag skulle inte innebära fler undervisningstimmar i verksamheten men innebär ett större behov av lärare med estetiskt ämneskompetens. Detta kan i sin tur vara kostnads då kompetent personal måste rekryteras eller utbildas.

Personal

Kompetensförsörjning

Lärarkåren står inför omfattande pensionsavgångar samtidigt som färre utbildar sig till lärare.

För att fortsätta vara en attraktiv skolkommun är det viktigt att kommunen lyckas rekrytera och behålla skolledare, lärare, förstelärare, förskollärare och fritidslärare med rätt behörighet.

Underlag för ny rekryteringsstrategi har utarbetats med budskapsformulering och genomförandeplan. Med hjälp av strategin samt aktiviteter för kommunikation ökas

möjligheterna för lyckade rekryteringar. Kompetensförsörjningens alla delar behöver också identifieras - attrahera, rekrytera, introducera, behålla och utveckla medarbetare. Aktiviteter som stödjer strategin ska kommuniceras till, i första hand presumtiva medarbetare, men även till nuvarande. Detta ska ske i samklang med Sollentuna kommuns övergripande strategi för

(17)

kompetensförsörjning.

Löneökning

Från år 2012 till 2017 ser löneutvecklingen för kategorierna lärare ut på följande sätt:

Som synes så har gymnasielärarnas medianlöner ökat med 24 procent. Det innebär en årlig ökning på 4,8 procent. Dessutom ligger en genomsnittlig gymnasielärarlön i Sollentuna på 39 123 kronor jämfört med länet där samma siffra är 36 740 kronor. En enprocentig

löneutveckling för gymnasieskolan motsvarar 1,4 miljoner kronor. En löneutveckling år 2019 på 4,8 procent motsvarar 6,7 miljoner kronor utifrån att verksamheten inte påverkas i övrigt av volymer. Detta motsvarar totalt 10 gymnasielärartjänster. År 2018 så konstaterade

Lärarförbundet i sin årliga ranking att Sollentuna har Sveriges fjärde högsta lärarlöner.

Hyresutveckling

För att kunna hantera det ökade elevunderlaget på Rudbeck mellan 2019-2021 så har det föreslagits ett nytt projekt som avser att utreda olika möjligheter till kapacitetsökning.

Målbilden är att successivt kunna öka kapaciteten för varje år fram till att den planerade utbyggnaden på Rudbeck är genomförd. Det kan eventuellt innebära att olika delar av de två tidigare rapporterade projekten kan brytas ut och genomföras i förväg. Några av de alternativ och resurser som kommer att utredas är en tidigare utbyggnad av matsal, aula, andra mindre lokalanpassningar, tillgång till idrottslokaler och ett eventuellt övertagande av paviljongerna som idag nyttjas av Gärdesskolan.

1.3 Ekonomi

1.3.1 Budget på nämndens verksamhetsområde

Verksamhetsområde Budget

2018 Rev.bud get 2018

Beslutad budget

2018

Riktade tillägg/av drag 2019

Generell a tillägg/av

drag 2019

Budget 2019

Nämnd 2 553 0 2 553 0 703 3 256

Kontor 28 608 0 28 608 0 -751 27 857

(18)

Förskola 469 876 -2 000 467 876 -8 500 -430 263 29 113

Skola 1 074 373 2 000 1 076 373 1 000 -973 676 103 697

Grundsärskola 47 679 0 47 679 0 -44 368 3 311

Volymnämnd förskola 0 0 0 0 460 849 460 849

Volymnämnd skola 0 0 0 0 998 953 998 953

Volymnämnd särskola 0 0 0 0 39 319 39 319

Summa 1 623 089 0 1 623 089 -7 500 50 766 1 666 355

Beslutad ram 1 623 089 0 1 623 089 -7 500 50 766 1 666 355

Kvar att fördela 0 0 0 0 0 0

Verksamhetsområde Intäkter 2019

Kostnader 2019

Budget netto 2019

Nämnd 0 3 256 3 256

Kontor -9 478 37 335 27 857

Förskola -1 496 30 609 29 113

Skola -13 167 116 864 103 697

Grundsärskola -824 4 135 3 311

Volymnämnd förskola -82 848 543 697 460 849 Volymnämnd skola -71 681 1 070 634 998 953

Volymnämnd särskola 0 39 319 39 319

Summa -179 494 1 845 849 1 666 355

Verksamhetsområde Budget

2018 Rev.bud get 2018

Beslutad budget

2018

Riktade tillägg/av drag 2019

Generell a tillägg/av

drag 2019

Budget 2019

Kontor 13 245 0 13 245 -8 161 200 5 284

Gymnasieskola 274 101 2 500 276 601 -264 801 11 800

Gymnasiesärskola 21 900 -2 500 19 400 307 19 707

Volymnämnd

gymnasieskola 0 0 273 494 -200 273 294

GYM summa 309 246 0 309 246 839 0 310 085

Beslutad ram juni 309 246 0 309 246 639 200 310 085

Kvar att fördela 0 0 0 200 -200 0

Verksamhetsområde Intäkter 2019

Kostnader 2019

Budget netto 2019

Kontor 0 5 284 5 284

Gymnasieskola -120 11 920 11 800

Gymnasiesärskola -750 20 457 19 707

(19)

Volymnämnd

gymnasieskola -5 500 278 794 273 294

GYM summa -6 370 316 455 310 085

1.3.2 Nämndens resursfördelning per verksamhetsområde

FÖR-, GRUND- OCH GRUNDSÄRSKOLA

Utbildningsnämndens verksamhetsområde, som tidigare var barn- och ungdomsnämnden, beslutade nettoram för 2019 uppgår till 1 673,1 miljoner kronor. I denna ingår

fritidsgårdsverksamheten som enligt nytt beslut flyttats över till Kultur- och fritidsnämnden samt budget för förskoleberedning varpå justerad nettoram uppgår till 1 666,4 miljoner kronor.

Ramen för 2019 har därmed räknats upp med totalt 50,8 miljoner kronor.

Nämndens budget har justerat upp med 0,7 miljoner kronor. Fasta delar har räknats upp med 2,0 procentenheter och reviderats utifrån gällande förutsättningar. Därutöver har uppräkning av lön skett. Budget för förskoleberedningen ingår.

Utbildningskontorets budget har justerats ned med 0,8 miljoner kronor. Omfördelning av tjänstemäns lönekostnader mellan kontoret och de olika verksamheterna främst skola har skett, vilket påverkar de gemensamma omkostnader på kontoret och också effektivisering av inköps- och lokalkostnadsfrågor. I övrigt har fasta kostnader räknats upp med 2,0 procentenheter och lönekostnader på motsvarande sätt.

Förskolans budget har ökat med 22,1 miljoner kronor. I dessa medel ingår

kommunfullmäktiges förstärkning av förskolan med 3,5 miljoner kronor. Förskolecheckarna har ökat med 4 procentenheter. Övriga kostnader har räknats upp med 2 procentenheter, likaså lönejusteringar. Likt tidigare år bedöms intäkterna för statsbidraget maxtaxa minska med cirka 1 miljon kronor.

Kontoret föreslår att utbildningsnämnden att anta en ny taxa för den kommunalt finansierade barnomsorgsverksamheten. Den nuvarande taxan ska uppdateras årligen med hänvisning till skollagen (2010:800) samt förordningen (2001:160) om maxtaxa. Det finns en maximal avgiftsgrundande inkomst per månad som kommunen tillämpar på maxtaxa och får basera sin barnomsorgsavgift på. Denna maximala avgiftsgrundande inkomst per månad ska revideras årligen och meddelas från statens skolverk senast den 1 oktober årligen. Taxan gäller även för de fristående verksamheterna som får kommunalt bidrag att bedriva sina verksamheter. Den nuvarande taxan gäller från och med 2018-01-01. Taxeförändringen föreslås gälla från och med 1 januari 2019.

Skolans budget har ökat med 26,3 miljoner kronor. Skolpengen och fritidshemschecken har ökat med 2,5 procentenheter. Specifik omfördelning av peng inom förskoleklass mellan skola och fritidshem har skett för att bättre spegla verkligheten. Generell uppräkning av övriga kostnader har skett med 2 procentenheter och löneuppräkningar. Kostnader för extra skolpeng i årskurs 3-9 ökar till följd av nämndbeslut under 2018. Även kostnader för modersmålsersättning ökar jämfört med tidigare. I dessa medel finns kommunfullmäktiges satsning på förebyggande arbete inom stöd och utveckling för elever i åldrarna 7-12 år.

I tabellen ovan finns raden "Kvar att fördela". Dessa utgörs av fritidsgårdsverksamheten som flyttats från verksamhet skola till kultur och fritid. Detta var ej beslutad vid ursprunglig tidpunkt för tilldelning av budget 2019. Fritidsgårdsersättningen uppgick 7,5 miljoner kronor.

Under år 2019 fördelas 38 miljoner kronor i socioekonomisk tilldelning. Detta har fram till år 2018 fördelats per läsår. Det är svårt för skolorna att ta höjd för hur fördelningen förändrar sig mellan åren vilket gjorde att barn- och utbildningsnämnden fattat beslut om att den

socioekonomiska fördelningen sker på årsbasis istället för läsårsvis.

Organisationen av de kommunala skolorna ska genomlysas. Dels utifrån att skollagens direktiv om vad som definierar en skolenhet men också utifrån att skapa en effektiv och ändamålsenlig organisation. Elev- och arbetsgivarperspektiv ska tas med i genomlysningen.

(20)

Grundsärskolans budget har minskat med 5 miljoner kronor. Särskolepeng och

fritidshemscheck har räknats upp med 2,5 procentenheter och volymerna har justerats utifrån behovsgruppstillhörighet. Generell uppräkning av fasta kostnader med 2 procentenheter och personaljustering.

Från och med 2019 har kommunledningskontoret beslutat att volymer ska särredovisas genom separata volymnämnder inom förskola, grundskola och särskola. I dessa ingår check- och pengkostnader kopplade till antal barn och elever. I övrigt har inga förändring av

verksamhetsnivåer mot föregående års verksamhetsplan har gjorts. I bilaga redovisas check och peng (inklusive socioekonomisk fördelning och språkpeng) för år 2019.

GYMNASIET

Gymnasiets beslutade nettoram för 2019 är 319,7 miljoner kronor. Av dessa avgår

kontorskostnader som ej tillhör gymnasieverksamheten. Gymnasiets justerade nettoram uppgår 2019 till 310,1 miljoner kronor.

Kontorets tilldelning uppgår till 5,3 miljoner kronor. Kontoret ersätter tidigare benämningen Kansli. Verksamheten kommunala aktivitetsansvaret tilldelas 2,1 miljoner kronor. Kontorets verksamhet tilldelas 3,2 miljoner kronor för centrala kostnader som tillhör gymnasiet inklusive lönekompensation.

Gymnasieskolans budget uppgår till totalt 285,1 miljoner kronor varav volymnämnden utgör 273,3 miljoner kronor. Uppräkningen uppgår till 8,5 miljoner kronor och avser

volymkompensation samt priskompensation motsvarande länsprislistans uppräkning om 1,8 procentenheter. Ingen uppräkning av övriga kostnader har skett.

Gymnasiesärskolans budget uppgår till 19,7 miljoner kronor. Uppräkningen uppgår till 0,3 miljoner kronor och avser priskompensation motsvarande länsprislistans uppräkning om 1,8 procentenheter. Ingen uppräkning av övriga kostnader har skett.

För programpriser, strukturtillägg och ersättningsnivåer för introduktionsprogram och anpassad undervisningsgrupp 2019, se bilagor.

1.3.3 Riktade budgetmedel

FÖR-, GRUND-, OCH GRUNDSÄRSKOLA

Total förändring jämfört med föregående budgetår uppgår till 50 miljoner kronor och är fördelade enligt nedan:

-7,5 miljoner kronor volymer. Avser främst minskat barnantal i förskola. Nämndens budget är nedjusterad med volymer motsvarande detta.

32,3 miljoner kronor pris- och lönekompensation. Nämndens budget är uppräknad med pris- och lönekompensation motsvarande detta.

-4,5 miljoner kronor effektivisering inköpshantering och lokalfrågor. För att effektivisera inköpshanteringen krävs aktivt upphandlingsarbete. Det nämnden gör är att främst verka för att införa elektronisk handel. Det ska vara lätt att avropa från rätt leverantörer. E-handel gör det möjligt att minska administration vilket sparar pengar. Nämnden arbetar också med att höja mängden avrop från befintliga avtal samt minska antalet leverantörer. Metoden som används är främst information samt att öka mängden avrop till gynnsamma priser. Lokalfrågor: Att effektivera lokalkostnaderna är för nämnden omöjligt. Under år 2019 har nämnden ökade kostnader för lokaler främst beroende på evakueringar och planerade inflyttningar i nya lokaler.

Vidare står nämnden inför framtida omfattande lokalförändringar. Då nya skolor planeras är en av de viktigaste aspekterna att lokalerna lätt kan göras om och anpassas för olika skolformer som ett led att skapa effektiva lokaler.

29,7 miljoner kronor nivåpåverkade förändringar

 24,2 miljoner kronor för ökad kompensation löner och lokaler

 2 miljoner kronor för förebyggande arbete barn 7-12 år

 3,5 miljoner kronor till förstärkning av förskolan

Totalt höjs förskolechecken med 4 procentenheter vilket motsvarar 20,4 miljoner kronor.

(21)

Skolpengen och fritidshemschecken höjs med 2,5 procentenheter vilket motsvarar 27,9 miljoner kronor.

GYMNASIET

Total förändring jämfört med föregående budgetår avseende gymnasiet uppgår till 9 miljoner kronor och är fördelade enligt nedan.

4,1 miljoner kronor volymer. Nämndens budget är justerad med volymer motsvarande detta inom gymnasieskolan.

0,2 miljoner kronor pris- och lönekompensation. Nämndens budget är uppräknad med pris- och lönekompensation motsvarande detta.

4,7 miljoner kronor nivåpåverkade förändring. Höjning av gymnasiepeng motsvarande länsprislistans uppräkning med 1,8% både inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

1.3.4 Investeringsram

2019

Nämndens investeringsbudget 21 000

Gymnasiet investeringsbudget 1 400

För-, grund- och grundsärskolans investeringsbudget uppgår till 21 miljoner kronor. Under 2019 färdigställs bland annat Tegelhagens skola och Södersätra förskola vilka behöver möbleras och inredas.

Gymnasiets investeringsbudget uppgår till 1,4 miljoner kronor.

1.4 Nulägesanalys

Goda resultat i barn- och utbildningskontorets verksamhetsområde Utvecklingen för elevernas meritvärden och gymnasiebehörighet är god.

Eleverna i Sollentunas meritvärden fortsätter att öka. Sollentunas kommunala skolors elever ligger högt på 258,3 enligt Skolverkets officiella statistik.

Samtliga elever inräknade nådde 89,3 procent kunskapskraven i alla ämnen enligt Skolverkets officiella statistik, det vill säga lägst betyget E.

Andelen behöriga elever till gymnasieskolan var 90,2 procent från de kommunala skolorna.

Självskattningsverktyget SAMSA - Verktyg för att bedöma kvalitetsutveckling på flera nivåer i förskolan

Verktyget SAMSA är framtaget på SKL tillsammans med ett antal kommuner i Stockholms län, där Sollentuna varit en och innehåller tre bedömningsområden; matematikutvecklande

arbetssätt, språk och kommunikation samt systematiskt kvalitetsarbete. Förskolechefen gör bedömningarna avdelningsvis för varje förskola. Resultaten kan därefter presenteras både på förskolenivå och övergripande kommunnivå.

Rutiner för kränkande behandling införda och uppföljda

Riktlinjerna syftar till att säkerställa en likvärdig och systematisk hantering av anmälan och utredning av uppgifter om att kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier förekommit inom nämndens verksamheter. Riktlinjerna beslutades i BUN 2017-04-25. Under 2018 har uppföljning av rutinerna skett på samtliga skolor samt ytterligare informationsinsatser vidtagits.

Översyn av rutiner för att söka statsbidrag

Rutiner för att söka statsbidrag har genomlysts samt förtydligats. År 2018 är prognosen att 99 miljoner kronor kommer att utbetalas. Det motsvarar över 6 procent av nämndens budget år 2018.

(22)

Genomlysning av resursfördelningssystemet

Under 2017 har förändring av resursfördelningssystem genomförts, vilket beslutats av nämnden i september. Dels ingår extra öppethållande från 2018 i check för barnomsorg samt

fritidsverksamhet. Ersättning för skolpsykolog ingår i skolpeng. Öppen förskola får från 2018 ersättning via anslag istället för prestation. Under år 2018 har den socioekonomisk tilldelning som tidigare tilldelats utifrån läsår förändras till att fördelas utifrån kalenderår. Anledningen är att skapa bättre förutsättningar för verksamheten att långsiktigt planer verksamheten utifrån tilldelade resurser.

Införande av gemensam skolplattform

Införandet av skolplattformen möjliggör en enhetlig resultatrapportering och uppföljning för de kommunala skolorna. Skolplattformen syftar till att säkerställa, effektivisera och ständigt utveckla det pedagogiska arbetet så att pedagogernas tid för kärnuppdraget frigörs, underlätta resultatuppföljning samt bidra till en god kommunikation med vårdnadshavarna.

Resultat årskurs 9, läsåret 2017/2018

Efter läsåret 2015/16 är inte skillnader i betygssättning längre märkbara i statistiken på samma sätt och resultaten i promemorior och på Skolverkets webbplats har därför återgått till att redovisas för samtliga elever. Det finns dock en osäkerhet i att jämföra resultaten mellan olika år framförallt vad gäller resultaten från våren 2016. Jämförelser av resultaten mellan åren bör således göras med stor försiktighet.

Elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen

86,1 procent av eleverna i årskurs 9 har uppnått kunskapskraven i alla ämnen, det vill säga fått lägst betyget E. Resultatet är en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med läsåret innan. I diagrammet nedan ser man trenden i Sollentuna jämfört med alla kommuner.

Behörighet till gymnasieskolan

Våren 2018 var 90,2 procent av eleverna i de kommunala skolorna behöriga att söka till gymnasieskolans yrkesprogram, jämfört med 84,4 procent av rikets elever. Sollentunas elever placerar sig i nivån bland de 90 procent som lyckas bäst i riket. Resultatet är i nivå med föregående års, 0,1 procentenhet högre. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram är konsekvent högre bland elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning än bland elever vars föräldrar har gymnasieutbildning som högst. Detta gäller oavsett om eleven är född i Sverige, invandrat före eller efter ordinarie skolstart.

(23)

Betyg årskurs 9

Eleverna söker till nationella program på gymnasieskolan med ett meritvärde som räknas fram utifrån elevens slutbetyg. Det är ett komplement till behörighetskraven. Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa ämnesbetygen i elevens slutbetyg. Från och med läsåret 2013/14 kan den elev som har läst ett modernt språk som språkval tillgodoräkna sig även detta betyg utöver de andra 16 bästa ämnesbetygen, alltså 17 ämnen.

Meritvärdet har ökat med 5,6 procentenheter till 258,3. Diagrammet nedan visar att Sollentunas elever ligger på sjunde plats totalt av samtliga Sveriges kommuner. Enligt lärarförbundets senaste rankning ligger Sollentunas skolor på femte plats i Sverige för meritvärde.

Resultat i årskurs 6, läsåret 2017/2018

(24)

Terminsbetyget våren i årskurs 6 ska innehålla elevernas betyg i alla ämnen som de har läst, moderna språk undantaget. Alla elever får inte undervisning i samtliga ämnen i årskurs 6. Vissa skolor har ämnesövergripande undervisning i de natur- och samhällsorienterande ämnena och då kan rektorn fatta beslut om att sammanfattande blockbetyg ska användas istället för betyg i de enskilda ämnena. Om en elev får blockbetyg i natur- eller samhällsorienterande ämnen räknas detta i statistiken som ett ämne eller betyg. Antalet ämnen som eleverna erhöll betyg i varierar mellan 11 och 18 ämnen. Denna variation av antal ämnen som eleverna erhåller betyg i påverkar jämförbarheten i resultaten dels över tid, dels mellan län, kommuner och skolenheter. Vid en analys av resultaten behöver dessa skillnader således beaktas.

Betyg årskurs 6

81,2 procent av eleverna i årskurs 6 i de kommunala skolorna i Sollentuna har uppnått godkända betyg (A–E) i alla ämnen de läst, jämfört med 77,1 procent av eleverna i riket. Andelen elever som uppnått godkända betyg var något lägre än våren 2017 i flertalet ämnen. Andelen elever med godkända betyg (A–E) i svenska har ökat, medan resultaten i matematik och engelska har minskat något jämfört med eleverna som lämnade årskurs 6 läsåret innan. I jämförelse med riket har Sollentunas elever goda resultat.

91,4 procent av eleverna når lägst betyget E i matematik, jämfört med rikets 89,5 procent.

Resultatet är en sänkning med 3,8 procentenheter sedan föregående år.

Utvecklingen i svenska är i stället positiv med 0,7 procentenheters ökning jämfört med läsåret innan. 97,4 procent av eleverna når lägst betyget E, jämfört med rikets 94,4 procent. En delad 12:e plats totalt av alla 290 kommuner.

94,4 procent av eleverna når lägst betyget E i engelska, jämfört med rikets 90,3 procent.

Kunskapsutveckling årskurs 3

Nationella prov i årskurs 3 har funnits sedan läsåret 2008/09. Eleverna genomför prov i ämnena svenska/svenska som andraspråk och i matematik. I årskurs 3 beskriver kunskapskraven i kursplanerna den lägsta godtagbara kunskapsnivån för en elev. De nationella ämnesproven består av flera kortare delprov där resultaten bedöms utifrån om eleverna uppnått eller inte uppnått kravnivån på delprovet.

Resultaten för årskurs 3 visar på en positiv utveckling i båda ämnena.

I matematik har 74 procent av eleverna klarat alla delprov jämfört med 68 procent föregående läsår, vilket är en ökning med sex procentenheter. Man kan notera en trend i rätt riktning både jämfört med alla kommuner (ovägt medel) och riket.

(25)

Även när det gäller svenska visar trendkurvan på en likartad utveckling, 81 procent av eleverna har klarat alla delprov vilket är en ökning med två procentenheter. Utvecklingen för Sollentunas elever pekar i positiv riktning, jämfört med alla kommuner (ovägt medel) och riket.

Grundsärskolan

Grundsärskolan är till för elever som inte når upp till grundskolans kunskapskrav på grund av att de har utvecklingsstörning eller bestående hjärnskada. Grundsärskolan är en egen skolform med egna kursplaner. Den är nioårig och har två inriktningar, ämnen och ämnesområden. Elever som läser ämnen bedöms utifrån en femgradig betygsskala A-E. Betyg lämnas ut för de elever eller vårdnadshavare som begär det, i enlighet med skollagen. För elever som läser

ämnesområden skrivs omdömen utifrån kriterierna grundläggande och fördjupade kunskaper.

En elev som är mottagen i grundsärskolan kan gå i en separat grundsärskola eller vara integrerad i en grundskola. Att vara integrerad innebär att eleven läser enligt grundsärskolans kursplaner i en grundskoleklass. I Sollentuna fanns elever mottagna i särskolan på både kommunala och fristående grundsärskolor och grundskolor.

Goda studieresultat och fortsatt hög nöjdhet för elever på Rudbeck

Rudbeck nådde goda resultat under 2017. För de flesta punkter där en jämförelse kunde göras med övriga gymnasieskolor i regionen eller i landet presterade Rudbeck väl över snittvärdena.

Beläggningsgraden var hög och söktrycket stort, vilket tyder på att skolans rykte vad gäller såväl kvalitet som trivsel var gott, en slutsats som stärktes av betygsstatistik och

brukarundersökningar. Genomsnittlig betygspoäng ökade på Rudbeck, elever som tog examen, och genomströmning på tre år ökade också.

Genomströmningen på tre år ökade och en uppåtgående trend kunde noteras. Likaså har genomströmningen på fyra år successivt förbättrats. Andelen med gymnasieexamen inom tre år gymnasieskolan totalt inklusive IM (introduktionsprogram) var för 2017 72,8 procent, en ökning med 2,5 procentenheter mellan 2016 och 2017.

Andelen elever med gymnasieexamen inom fyra år har ökat med 1,4 procentenheter mellan

(26)

2016 och 2017. Genomsnittlig betygspoäng ökade från 15,3 till 15,4.

Andelen gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år var 76,5 procent vilket placerade Sollentuna på 6:e plats av samtliga kommuner.

Trygghet och studiero läsåret 2017/2018

Olweusprogrammet är en av mycket få vetenskapligt utvärderade metoder mot mobbning och har visat sig leda till minskad mobbning och bättre skolklimat. Metoden präglas av en tydlig struktur för hur en grundskola förebygger mobbning och annan kränkande behandling samt hur man hanterar situationen när mobbning verkligen inträffar.

Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling i grundskolan. Som en av de första kommunerna i landet började ett antal skolor 2005 arbeta utifrån det så kallade Olweusprogrammet. Idag arbetar samtliga kommunala grundskolor i Sollentuna enligt denna metod och alla kommunala grundskolor är certifierade Olweusskolor enligt Olweus standard.Samtliga kommunala skolor är Olweus-certifierade från och med hösten 2018.

En viktig del av arbetet är den enkätundersökning som varje skola årligen genomför i årskurs 3 – 9. Den visar på resultatet från genomfört arbete och ger underlag för det kommande. Enkäten har genomförts sedan 2005 i samtliga kommunala grundskolor och ett fåtal av de fristående grundskolorna. Andelen elever som upplevt sig mobbade i Sollentuna har över tid legat på en förhållandevis låg nivå jämfört med andra kommuner. Från ett värde på cirka 6 procent 2005 har andelen haft en positivt nedåtgående trend, med viss variation vissa år. Resultatet för läsåret 2017/2018 visar att andelen elever totalt sett som känt sig mobbade en längre tid ökat med 0,5 procentenheter till 5,8 procent. 96 procent av eleverna trivs i Sollentunas skolor.

I Gymnasieundersökningen 2018 som besvaras av årskurs 2 på gymnasiet har siffrorna försämrats. När det gäller trygghet så har värdet sjunkit med 4 procentenheter och för studiero har värdet sjunkit med 9 procentenheter. I samband med att resultat kom har Rudbeck

genomfört en annan enkät med alla årskurser på skolan. Denna enkät genomförs varje år och ligger delvis till grund för skolans plan mot kränkande behandling och fokus på

elevhälsoarbetet. I denna enkät kunde verksamheten inte se några försämrade värden alls avseende trygghet och studiero jämfört med tidigare år. Rektorerna har under våren analyserat dessa resultat i arbetslagen samt genomfört samtal i mindre elevgrupper. Några direkta orsaker till de försämrade värdena i årskurs 2 enkäten kan inte ses. Rudbeck fortsätter med att bevaka denna fråga under läsåret.

Effektiv samordning för trygghet EST i samverkan med kommunledningskontoret,

(27)

säkerhetsavdelningen, kultur- och fritidskontoret, polis, brandkår och Sollentunahem Brottsförebyggande rådet (Brå) lyfter fram Sollentuna kommuns trygghetsarbete som ett gott exempel. Som en av kommunerna i pilotprojektet EST – Effektiv samordning för trygghet, har kommit långt när det gäller att skapa en helhetsbild av hur det ser ut i kommunen. Modellen för EST bidrar till en strukturerad organisation både internt och i samverkan med polisen och andra aktörer, och bygger på en gemensam lägesbild, alla vet samma sak i det prioriterade

trygghetsarbete, till exempel i Tureberg och Edsberg. Arbetet är organiserat i en strategisk del med särskilda möten med högre chefer och en operativ del och följeforskning bedrivs parallellt.

Elevhälsa

Under 2018 har ett närvaroteam startats med syfte att stödja elever med problematisk skolfrånvaro. Fem skolpsykologer har anställts som arbetar direkt mot den kommunala grundskolan. Skolläkare har anställts istället för anlitade via rekryteringsföretag. Det innebär fler läkartimmar per krona. Samverkan kring familjehemsplacerade barn har utvecklats genom skolfam. Den övergripande målsättningen är att fler familehemsplacerade barn ska uppnå målen i grundskolan och därigenom förbättra sina arbetsutsikter.

Satsningen på en tillgänglig skola har fortsatt under läsåret och fler skolor arbetar med att skapa lektioner som utgår från varje elevs behov, men även att förutse tänkbara hinder i

lärandeprocessen för att eliminera dem innan de uppstår. Skolorna använder bland annat modellen UDL (Universel Desing for Learning).

I samarbete med socialkontoret har projektet "Soc för unga" genomförts i syfte att fler skolor i Sollentuna ska föra in undervisning om socialtjänsten. I samverkan med Gärdesskolan har en lärarhandledning tagits fram.

Sagasamverkan

SAGA-teamet är en samverkan mellan Barn- och utbildningskontoret, Socialkontoret,

Barnhälsovården (BVC) och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Tillsammans verkar teamet för att barn som riskerar psykosocial ohälsa upptäcks tidigt och får rätt stöd.

1.5 Systematiskt kvalitetsarbete

Utvecklingsområden Tillgänglighet

Tillgänglighet i förskola och skola är ett sammanfattande begrepp som innebär att alla barn och elever på ett likvärdigt sätt ska kunna tillägna sig undervisningen. Tillgänglighet består därför av flera olika delar.

Förutsättningen för att skapa tillgänglighet är att verksamheten anpassas till de barn/elever som går där. Grunden i detta är att pedagoger provar nya arbetssätt och metoder, att gruppaktiviteter förändras allt för att anpassas utifrån respektive barns/elevs behov.

En tillgänglig lärmiljö innehåller mycket och kan se väldigt olika ut. Det kan till exempel vara ett anpassat schema, bildstöd, hörselkåpor eller anpassning av ljud- och ljusmiljö. Eller att synintryck begränsas, tekniska hjälpmedel och ergonomiska möbler används.

För att erbjuda alla barn/elever en så tillgänglig lärmiljö som möjligt behöver förskola och skola inta ett relationellt perspektiv, vilket innebär att mötet mellan barnet/eleven och den omgivande miljön granskas.

Under föregående läsår har kompetensutveckling kring tillgänglig skola genomförts på ett antal skolor där en studieresa till Boston varit en del. Arbetet fortsätter kontinuerligt under

innevarande och kommande läsår så att fler och fler skolor involveras i arbetssättet.

Fritidslyftet och Leda fritids

Fritidshemslyftet är ett utvecklingsarbete som syftar till att höja undervisningens kvalitet i fritidshem. Satsningen är framtagen av Falkenbergs kommun i samverkan med

pedagogikforskaren fil. dr. Ann S. Pihlgren.

Fritidshemslyftet innebär att deltagande fritidshemspersonal läser, ser filmer och diskuterar