24.2. Bilaga 1 Nämndernas verksamhetsplaner

(1)

Verksamhetsplan 2017

Sammanställning av nämndernas

verksamhetsplaner

(2)

Innehållsförteckning

1 Barn- och ungdomsnämnden ... 4

1.1 Inledning ... 4

1.2 Inför 2017 ... 4

1.3 Ekonomi... 8

1.4 Verksamhetsplanering ... 10

1.5 Kvalitetshjul... 21

2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 23

2.1 Inledning ... 23

2.2 Inför 2017 ... 23

2.3 Ekonomi... 25

2.5 Övrig verksamhetsplanering förvaltningen ... 42

3 Vård- och omsorgsnämnden ... 45

3.2 Inför 2017 ... 45

3.3 Ekonomi... 47

4 Socialnämnden ... 57

4.2 Inför 2017 ... 58

4.3 Ekonomi... 63

5 Kultur- och fritidsnämnden ... 72

5.2 Inför 2017 ... 72

5.3 Ekonomi... 78

6 Miljö- och byggnadsnämnden ... 87

(3)

6.2 Inför 2017 ... 88

6.3 Ekonomi... 90

7 Trafik- och fastighetsnämnden ... 100

7.2 Inför 2017 ... 100

7.3 Ekonomi... 104

8 Överförmyndarnämnden ... 120

8.2 Inför 2017 ... 120

8.3 Ekonomi... 121

(4)

1 Barn- och ungdomsnämnden

1.1 Inledning

1.1.1 Nämndens uppdrag

Beskrivning

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidsgårdar i Sollentuna.

1.1.2 Skolresan

Beskrivning

Sollentuna ska vara den självklara skolkommunen och varje skola ska vara den bästa skolan för varje elev som går där.

Tack vare höga förväntningar i alla led, politiker – förvaltning – rektorer – lärare och pedagogisk personal – elever samt via Sollentuna kommuns mål i utbildningsstrategin att erbjuda Sveriges bästa skola med en verksamhet som präglas av kunskap, frihet, trygghet, utveckling och ökad tillgänglighet, ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas.

Det betyder att alla elever ska nå målen i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde och alla elever ska känna sig trygga i skolan. Goda exempel i kommunens förskolor och skolor ska delas genom att lyfta lärandet, förebildskapet samt

informationen och kommunikationen. Informationsteknologi blir en hävstång för att fortsätta utvecklingen i våra verksamheter. Delningskulturen ska vidareutvecklas och systematiseras för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten. Ett ökat

föräldraengagemang i barnens skolgång med relationsskapande aktiviteter,

mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som förälder bidrar till goda skolresultat ska arbetas fram.

Inför varje nytt ställningstagande ska man alltid ställa sig frågan: På vilket sätt bidrar det här beslutet till att våra elever får en bättre skolgång?

1.2 Inför 2017

1.2.1 Omvärld

Barn- och utbildningskontoret gör bedömningen att frågan rörande nyanlända elever kommer fortsatt att vara högaktuell. Organisationen för mottagande av nyanlända behöver utvecklas ytterligare. Enligt den gällande lagstiftningen ska en nyanländ elev placeras i en årskurs och en undervisningsgrupp som är lämplig utifrån ålder,

förkunskaper och personliga förhållanden inom två månader från det att han eller hon har tagits emot i skolväsendet . En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det

(5)

svenska språket ska delvis få undervisas i förberedelseklass i maximalt två år

Det ökande elevantalet inom åldersspannet 12-15 år innebär att inom en snar framtid kommer kommunen ha en stor grupp elever som ska ha tillgång till högstadieskolor och gymnasieskolor. Ett fördjupat arbete med elevantalsprognoser över tid pågår och

utmaningen är att säkerställa elevplatser på ett sätt som inte innebär att lokalkostnader ökar på bekostnad av andra delar av verksamheten.

Medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen ökar. De höga förväntningarna på information ökar kraven på att verksamheten hela tiden kommunicerar och att viss service alltid är tillgänglig. Införandet av Sollentuna skolplattform under läsåret 2016/2017 kommer att ge förbättrade

kommunikationsmöjligheter med barn, elever och vårdnadshavare.

Skolan fortsätter att utveckla undervisningen via ny teknik. Sollentuna har utvecklat metoden Skriva sig Till Lärande, STL, i enlighet med forskningsbelagda nyckelfaktorer för framgångsrikt lärande integrerat med IKT. Forskning bedrivs kring hur arbetssättet påverkat elevernas kunskapsresultat och resultaten visar på mindre spridning mellan pojkars och flickors resultat, utan att flickornas resultat har försämrats. Metoden sprids nu nationellt via SKL.

Sollentuna deltar också som en av tio pilotkommuner i SKL:S projekt Leda för smartare välfärd där syftet är att att öka hastighet, nytta och kvalitet i införandet av digitala lösningar. Den digitala utvecklingen och den pågående samhällsförändringen ställer nya krav på kunskaper och färdigheter hos medborgarna och därmed även på

utbildningssektorn. Lärprocesser och undervisningens innehåll behöver utvecklas för att säkerställa kompetensförsörjning och skolan behöver bli bättre på att utnyttja

digitaliseringens möjligheter på ett klokt sätt - för ökat resultat, för skolutveckling och lärande i en digital samtid. De tio pilotkommunerna kommer att få stöd i att vässa sitt digitaliseringsarbete genom att ta del av varandras och andras framgångar och lärdomar.

De utvalda kommunerna kommer också att ha möjlighet att påverka utformningen av programmet

Skolinspektionen konstaterar att en utmaning för kommunerna i allmänhet är att ha ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete. Även om kunskapsuppdraget är skolans viktigaste uppdrag är det systematiska kvalitetsarbetet inte begränsat till ett särskilt område utan handlar om att analysera var verksamheten brister och var förbättringar behöver göras. Sollentuna kommun har tagit fram ett kvalitetsårshjul för det

systematiska kvalitetsarbetet som ytterligare ska effektiviseras via nya rutiner i skolplattformen för båda förskola och grundskola.

Lärarkåren står inför omfattande pensionsavgångar samtidigt som färre utbildar sig till lärare. För att fortsätta vara en attraktiv skolkommun är det viktigt att kommunen lyckas rekrytera och behålla lärare, förstelärare, förskollärare och fritidslärare med rätt

behörighet. En genomgripande rekryteringsstrategi har tagits fram och kommer att användas som underlag i det fortsatta arbetet.

Ett trängre ekonomiskt läge ställer högre krav på verksamheterna att effektivisera.

Genom planerade och påbörjade byggprojekt kommer flera enheter även att stå inför ökade lokalkostnader. En annan utmaning för samtliga verksamheter är vara

konkurrenskraftiga och kunna erbjuda en löneutveckling i samklang med omvärlden för att rekrytera och behålla de bästa lärarna och pedagogerna.

(6)

1.2.2 Nuläge

Meritvärden och betyg

För att svara upp mot målsättningen i strävan att Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde, hade barn- och utbildningskontoret som ett delmål satt upp ett förväntat resultat för 2015/2016 att det samlade resultatet i årskurs 9 skulle öka till 250 baserat på 17 betyg. Det preliminära resultatet visar att målen uppnåtts med 250,1. För årskurs 8 sattes målvärdet för det samlade resultatet till 235 baserat på 17 betyg, vilket också uppnåtts preliminärt med 236,5. Målen för årskurs 6 och 7 sattes till 230 baserat på 17 betyg och har överträffats i båda åldersgrupperna; med 233,6 i årskurs 7 och 236,5 i årskurs 6. Sammantaget visar det preliminära resultatet avseende meritvärden att eleverna i Sollentuna kommun fortsätter att nå den högt satta målsättningen.

Målet att alla elever ska nå målen i alla ämnen har dock inte nått den ambitiösa nivå som sattes för läsåret. Målet var att andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 9 skulle vara minst 90 procent. Det preliminära resultatet ligger på 83 procent.

Målet att minska spridningen av resultat mellan pojkar och flickor i årskurs 9 till 17 överträffades med ett preliminärt resultat på 15,3.

Samtliga officiella siffror publiceras på Skolverkets webbplats SIRIS i oktober/november 2016.

Mål för det kommande läsåret blir att bibehålla den positiva utvecklingen gällande meritvärden samtidigt som vi ökar andelen som når målen i alla ämnen samt ökar andelen gymnasiebehöriga.

Trygghet och studiero

Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling i skolan. Idag arbetar samtliga kommunala skolor i Sollentuna enligt denna metod och målsättningen är att alla kommunala skolor ska vara certifierade Olweusskolor enligt Olweus standard. I nuläget är tretton skolenheter certifierade, två väntar på svar i slutet av september på sin ansökan och övriga siktar mot ansökan för certifiering under läsåret.

En viktig del av arbetet är den enkätundersökning som årligen genomförs i årskurs 3 – 9. Enkäten har genomförts sedan 2005 i samtliga kommunala skolor och ett fåtal av de fristående skolorna. Andelen elever som upplevt sig mobbade i Sollentuna har över tid legat på en förhållandevis låg nivå jämfört med andra kommuner. Från ett värde på cirka 6 procent 2005 har andelen sjunkit stadigt till ca 4,5 procent 2015 och ännu en gång överträffat målsättningen och landat på 4,3 procent. Olweusarbetet fortsätter att ge önskat resultat och kommer att fortsätta med samma höga målsättning.

Kundundersökningen

Kundundersökningen genomförs varje år och svarsgruppen har tidigare varit vårdnadshavare till barn i förskola, förskoleklass, årskurs 2, 5 och 8 samt elever i årskurs 5 och 8. En nyhet 2016 är att ytterligare en elevgrupp till kommit i årskurs 3 för att stärka kartläggningen av elevernas upplevelse av verksamheten samt att eleverna i årskurs 6 svarat i stället för årskurs 5. Motsvarande förändring av svarsgrupper till åk 3 och 6 i stället för 2 och 5 har genomförts för vårdnadshavarnas del för att motverka

(7)

enkättrötthet, då även Skolinspektionens enkät annars skulle besvaras av samma svarsgrupper.

I alla verksamhetsformer är vårdnadshavarna nöjda med verksamheten och 88 till 98 procent uppger att barnet trivs respektive tycker att det är roligt i skolan samt att

verksamheten/skolarbetet är stimulerande. 90 till 96 procent uppger att man upplever att barnet är tryggt och att personalen bryr sig om barnet. Generellt anser man i alla

föräldragrupper att personalen/lärarna är kompetenta och engagerade i barnets utveckling. Målvärdet för att man som vårdnadshavare kan rekommendera sitt barns förskola är överträffat med två procent och ligger på 92 procent i årets undersökning. 91 procent av eleverna i åk 3 uppger att man är nöjda med verksamheten på fritidshemmen och 93 procent att de trivs på fritidshemmen.

Mål för det kommande läsåret avseende resultaten i kundenkäterna är kopplade till de operativa målen för LUC (Lokala Utvecklings Center) och kommer att följas upp i det systematiska kvalitetsarbetet.

Rekryteringssituation

På barn- och utbildningskontoret pågår under hösten 2016 en rekrytering av fyra nya underchefer för att bemanna en ny organisation med en chef för stöd och utveckling, en administrativ stabschef, en skolchef och en ekonomichef som bättre kan möta

verksamhetens behov både internt på kontoret och externt mot enheterna.

Även fyra nya rektorer ska rekryteras under hösten liksom de vakanser som finns på enheterna för vissa svårrekryterade kategorier som lärare i matematik, naturorienterade ämnen, moderna språk, speciallärare och specialpedagoger, lärare i svenska som andraspråk och fritidslärare. Orsak är bland annat den ökade konkurrensen med andra kommuner om vissa lärarkategorier men även det höga löneläget där andra kommuner erbjuder lärare 5000-6000 kronor mer i månadslön.

Den nya rekryteringsstrategin och statsbidragsfinansierade åtgärder som till exempel lärarlönelyftet och fritidshemslyftet kommer att användas aktivt för att profilera

Sollentuna som den självklara skolkommunen, liksom arbetet med att stärka Sollentuna varumärke via deltagande i satsningar från SKL och arenor för utbyte med andra kommuner och aktörer.

Systematiskt kvalitetsarbete

Under våren 2016 genomförde PWC en revisionsgranskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde.

Efter genomförd granskning är den sammanfattade bedömningen att det i allt väsentligt finns ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmanna- och

enhetsnivå i Sollentuna kommun.

Man fann att det till stora delar finns ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmanna- och enhetsnivå. Analysförmågan behöver dock utvecklas för att

huvudmannen fullt ut ska kunna få en samlad bild av verksamhetens styrkor och utvecklingsområden.

Bedömningen är att kvalitetsarbetet inkluderar en kontinuerlig återrapportering till nämnden.

(8)

Vidare är bedömningen att Sollentunas barn- och ungdomsnämnd vidtar tillräckliga och relevanta åtgärder för att utveckla verksamheten utifrån verksamhetens systematiska kvalitetsarbete.

De åtaganden och prioriteringar som nämnden fastställer bygger på analyser av tidigare års systematiska kvalitetsarbete. De åtgärder som nämnden vidtar för att utveckla verksamheten kan bestå i att tillföra extra eller omfördela resurser utifrån hur enheterna presterar i relation till målsättning.

Bedömningen är också att Sollentunas barn- och ungdomsnämnd tillser att det genomförs en tillräcklig regelbunden tillsyn av fristående förskolor, där det systematiska kvalitetsarbetet ingår som en del i tillsynen.

Gemensamma utvecklingsområden

• Tillgänglighet - Sollentunas förskolor och skolor ska tillhandahålla utbildning för alla barn och elever, oavsett vilka förutsättningar dessa har att utvecklas och lära.Tillgänglighet innebär att, i högre grad än tidigare, anpassa den

pedagogiska, fysiska och sociala miljön i relation till elevers lärande. Miljön ska vara utformad så att alla elever kan inhämta och utveckla sina kunskaper på sin egen skola.

• STL - Skriva sig Till Lärande. Ett språkutvecklande arbetssätt som utvecklats i Sollentuna och som i forskning i visat sig leda till högre måluppfyllelse.

Kompetensutvecklingsarbetet bedrivs i SKL:s regi med lokala STL- ambassadörer.

• Olweus - Förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling.

• LUC - Lokalt Utvecklings Center i alla skolans ämnen samt förskola, fritidshem, förskoleklass, specialpedagogik mm.

• Kvalitet i förskolan - Ett nytt verktyg från SKL för att mäta förskolans kvalitet i syfte att ge förskolechefen underlag för vidare utvecklingsarbete.

• Skolplattform - Ett gemensamt verktyg i det systematiska kvalitetsrbetet för att på alla nivåer kunna genomföra planeringar och uppföljningar av

undervisningen samt barns/elevers närvaro i verksamheten samt kommunikation med vårdnadshavare.

1.3 Ekonomi

Budget på nämndens rapporteringsområden

Rapporterin gsområden

Budget 2016

Tidigare beslut under 2016

Budget 2016 inkl tidigare beslut

Riktade tillägg/

avdrag 2017

Generella tillägg/

avdrag 2017

Budget 2017

Nämnd 2 627 0 2 627 -127 2 500

Kontor 29 398 0 29 398 -253 29 145

Förskoleverk samhet

453 388 0 453 388 11 468 -7 165 457 691

Skola 1 032 646 -280 1 032 366 -6 762 19 488 1 045 092

Grundsärsko la

44 921 0 44 921 2 359 -1 672 45 608

(9)

Rapporterin gsområden

Budget 2016

avdrag 2017

Budget 2017

BUN Summa

1 562 980 -280 1 562 700 7 065 10 271 1 580 036

Beslutad ram

1 562 980 -280 1 562 700 7 065 10 271 1 580 036

Rapporteringsområden Intäkter 2017 Kostnader 2017 Budget 2017

Nämnd 0 2 500 2 500

Kontor -2 603 31 748 29 145

Förskoleverksamhet -83 030 540 721 457 691

Skola -66 185 1 111 277 1 045 092

Grundsärskola -510 46 118 45 608

BUN Summa -152 328 1 732 364 1 580 036

Kommentar

Barn- och ungdomsnämndens budgetram 2017 har räknats upp med totalt 17,1 miljoner kronor varav 7,1 miljoner kronor avser volymuppräkning. Fördelningen av budgetramen följer fullmäktiges budgetbeslut från 20 juni 2016.

Återstående 10 miljoner kronor läggs till fullo på höjning av check och peng i följande verksamheter:

Verksamhet Värde 2016 Värde 2017 Ökning

Förskola, 1-5 år, deltid 15 t/v 91 400 92 700 1 300

Årskurs förskoleklass 33 100 33 600 500

Årskurs 1-5 skola 70 400 71 400 1 000

Årskurs 6-9 skola 84 800 85 900 1 100

Nuvarande modell för omsorg på obekväm arbetstid kommer att förändras under 2017.

Detta i enlighet med KF-beslut.

Kommentarer till korrigering av Generella tillägg/avdrag 2017:

I budget 2016 har ombudgeteringar skett under året 2016, vilket gör att beloppen i översta tabellen, kolumn Budget 2016 inte stämmer till fullo. Förklaring till korrigeringar för 2016 för att komma till budget 2017 görs nedan.

• Kontor: Faktiska budget 2016 uppgår till 25,9 miljoner kronor. Budget enligt översta tabellen uppgår till 29,4 miljoner kronor. Budget 2017 uppgår 29,1 miljoner kronor, därav korrigering med -253 tusen kronor som bland annat beror på omfördelning personalkostnader och projektkostnader.

• Förskoleverksamhet: Faktiska budget 2016 uppgår till 446,8 miljoner kronor.

(10)

Budget enligt ovan tabell uppgår till 453,4 miljoner kronor. Budget 2017 uppgår till 457,7 miljoner kronor. Total korrigering sker med ca -7,2 miljoner kronor och avser främst återläggning av volymkostnader och volymkorrigering. I denna ingår även ökad check i förskola, 1-5 år deltid.

• Skola: Den faktiska budgeten 2016 uppgår till 1 046,9 miljoner kronor. Budget 2016 enligt ovan tabell uppgår till 1 032,6 miljoner kronor. Budget 2017 uppgår till 1 045,1 miljoner kronor. Total korrigering görs med 19,5 miljoner kronor som bland annat beror på ombudgetering av kostnad för nyanlända och

volymkorrigering. I denna ingår även ökad skolpeng i förskoleklass, grundskola årskurs 1-5 samt årskurs 6-9.

• Grundsärskola: Faktisk budget 2016 uppgår till 40,6 miljoner kronor. Budget 2016 enligt ovan tabell uppgår till 44,9 miljoner kronor. Budget 2017 uppgår till 45,6 miljoner kronor. Korrigering görs med -1,7 miljoner som främst beror på ombudgetering under 2016.

Nämndens investeringsbudget

2017

Nämndens investeringsbudget 8 000

1.4 Verksamhetsplanering

1.4.1 Målstyrning - nämndens åtaganden

Fokusområden:

1.4.1.1 Ansvarsfull ekonomi

Nämndens åtaganden:

Resurserna ska användas effektivt Beskrivning

Verksamheternas resurser ska användas så effektivt som möjligt.

Förväntat resultat

Verksamhetens bokslut är enligt budget. Skolornas buffertkrav nås.

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Målvärde 2017

Budget i balans

(11)

Fokusområden:

1.4.1.2 Näringsliv och arbetsmarknad

Kommunövergripande mål:

Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Bidra i arbetet med att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag

Beskrivning

Gemensamt åtagande för samtliga nämnder. Kommunledningskontoret är samordnande.

Fokusområden:

1.4.1.3 Utbildning

Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet

Alla elevers och skolors resultat ska förbättras Beskrivning

Sollentuna kommun har som mål att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat så långt det är möjligt.

Likvärdigheten inom och mellan Sollentunas skolor måste förbättras. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön och social bakgrund m.m. Det får dock inte

innebära att ambitionsnivån för de skolor som har de bästa resultaten sänks. Glappet mellan nivån på meritvärdena och andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen ska minska.

Det samlade resultatet baserat på 17 betyg ska öka.

Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen ska öka.

Spridningen av resultat mellan pojkar och flickor ska minska.

Andel behöriga elever till gymnasieskolan (alla grundskolor i Sollentuna kommun)

92,4 % 93,3 % 95 %

Spridning av resultat mellan grupper av elever, skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar, samtliga skolor åk 9.

21,6 15,3 15

Genomsnittligt Meritvärde grundskolan (17 ämnen), samtliga skolor

247,6 250,3 251

Andel elever med lägst betyget E i samtliga ämnen, samtliga skolor åk 9

86,3 % 83 % 87 %

Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan Beskrivning

För att Sollentunas elever ska kunna prestera så bra som möjligt i skolan är det viktigt

(12)

att de känner sig trygga. Det är därför viktigt att arbetet mot mobbning fortsätter och det långsiktiga målet är att ingen elev ska känna sig mobbad.

Andelen elever som uppger på Olweusenkäten att de blivit utsatta för mobbning ska minska till 4,4 %.

Andel elever som upplever sig mobbade i grundskolan (%), samtliga skolor

4,5 4,3 4,2

Barnen i förskolan ska möta en verksamhet med hög pedagogisk kvalitet Beskrivning

Förskolebarnen är en del av en undervisande förskola där lekarna och aktiviteternas syfte är ett kontinuerligt lärande och föreberedande för grundskolans krav.

SKL:s kvalitetsmätning 15

Kundenkät 93 94 -

Barnen i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande

Beskrivning

Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning samt lägga grunden till ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar.

I samarbete med hemmen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas rikt och mångsidigt. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan i en trygg miljö som främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt utmanar och stimulerar barnens utveckling och lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten.

Ett nytt verktyg från SKL har arbetats fram för att mäta förskolans kvalitet. Utifrån detta ska ett nuläge definieras på samtliga kommunala förskolor som sedan följs upp årligen.

Att alla enheter hamnar på minst gult på samtliga kriterier.

Taggningar i skolplattformen 100 %

(13)

Barnen i förskolan ska känna sig trygga Beskrivning

Trygghet är ett nyckelbegrepp i förskolans läroplan. Alla barn ska känna sig trygga i förskolan.

Trygghet på förskolan 96 %

Barnen i förskolan ska ges möjlighet att utveckla socialt samspel Beskrivning

Sollentunas förskolor ska stimulera och utmana varje barn i sin utveckling så att omtanke, hänsynstagande och samspel bildar en helhet.

Taggningar i skolplattformen 100 %

Eleverna på fritidshemmen ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll

Beskrivning

Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Fritidshemmets uppdrag spänner över en stor del av elevernas

utveckling och lärande och det är betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv på uppdraget.

Vid planeringen och genomförandet av verksamheten behöver personalen utgå från både individens och gruppens behov samt en samverkan mellan fritidshemmet,

förskoleklassen, skolan och hemmet. Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper, ansvarstagande och inflytande. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet kan personalen skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i fokus för verksamheten.

Andelen föräldrar som svarar att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem ska öka till 89% i förskoleklass och 85% i årskurs 2.

Kundenkät 85 90 90

Den systematiska kvalitetsuppföljningen ska stödja utvecklingen av verksamheten

Beskrivning

Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera

(14)

resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.

Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet.

Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning.

Adekvata och relevanta åtgärder utifrån analys av resultat som ger högre elevresultat.

Fokusområden:

1.4.1.4 Miljö och samhällsutveckling

Arbeta för en god bebyggd miljö

Öka elevernas och förskolebarnens miljökompetens Beskrivning

Åtagandet beslutat i fullmäktige 2016-09-15 via "Mål- och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020"

Både förskola och grundskola ska ges möjlighet att delta i miljöprojekt

Antal miljöprojekt i skolan

Minska utsläppen av växthusgaser

Minska klimatpåverkan från mat, CO2e Beskrivning

Åtagandet handlar både om att minska matsvinnet och öka andelen mat med låg klimatpåverkan.

Åtagandet beslutat i fullmäktige 2016-09-15 via "Mål- och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet i Sollentuna kommun till 2020"

Förväntat resultat Minskad klimatpåverkan

Mängden slängd mat, kg per serverad person

(15)

Fokusområden:

1.4.1.5 Kommunikation

Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Barn och elevers inflytande i beslut som berör dem ska öka Beskrivning

Om elever upplever reellt inflytande över undervisningens innehåll och hur den utförs har det visat sig att de lär sig mer, blir mer engagerade och tar mer ansvar. Hur

undervisningen organiseras har dessutom inte bara betydelse för elevers inflytande i skolan.

Genom att öva sig att delta för att agera för inflytande är eleven mer förberedd att agera för inflytande i kommande arbets- och föreningsliv. Det vill säga, det är troligt att en elev som lärt sig former för inflytande har lättare att organisera sitt arbete utifrån dessa former även i framtiden.

Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande ska öka i åk 5 till 85% och i åk 8 till 68%

Kundenkät 76,5 % 72,3 % 76,5 %

Utveckla e-tjänster utifrån medborgarnas behov Beskrivning

Med ett bättre systemstöd kan förvaltningen genomföra analyser och uppföljningar av verksamheten med en högre kvalitet som leder till adekvata förbättringsåtgärder.

Genom kontinuerlig utveckling så att våra tjänster blir mer lättillängliga för vårdnadshavare förenklas vardagen för medborgarna.

För den största medarbetargruppen, lärarna, ska de vardagliga administrativa

uppgifterna förenklas så att tid frigörs för att fokusera på kärnuppdraget. Detta i sin tur förväntas ge eleverna förutsättningar för att nå en högre måluppfyllelse.

Implementering av ett nytt system medför omfattande utbildningsinsatser ute på de enskilda skolorna samt en systemförvaltningsorganisation på barn- och

utbildningskontoret.

Gemensam skolplattform på plats i alla kommunala skolor i samband med höstterminen 2016.

(16)

Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, hur och när invånarna vill ha kontakt med kommunen

Beskrivning

Kommunikationsarbetet är i behov av att identifiera nyckelinsikter om våra invånare och övriga intressenter utifrån ålder, kön, etnicitet, utbildningsbakgrund, språk, yrkeskategori med mera. För att nå framgång krävs insikter kring målgruppens behov, värderingar attityder och beteenden. Redan nu vet vi att många av kommunens

målgrupper finns i olika sociala medier för att hämta information. Utvecklingen går fort och kommunen behöver förbättra sina kunskaper om hur informationen behöver

anpassas till olika sociala medier samt öka kompetens om hur vi följer utvecklingen av befintliga sociala medier samt se hur nya börjar användas av våra målgrupper.

Arbetet kommer under 2016 att drivas av ett kommungemensamt projekt som leds av kommunledningskontoret. Arbetet fortsätter 2017 med handlingsplaner utifrån varje nämnds nuläge och behov.

Vid 2017 års slut ska målgruppsanalysen vara en integrerad del i nämndens kommunikationsarbete. Sociala medier är en naturlig och frekvent del i nämndens kommunikation.

Vid utgången av 2016 ska det förberedande arbetet i form av nämndens deltagande i kommungemensamt arbete avseende målgruppsanalys och sociala medier vara avslutat.

1.4.2 Uppdrag

Uppdrag tillkommer löpande under ett verksamhetsår och kan löpa under flera verksamhetsår. Nedan redovisas därför enbart de uppdrag som fastställts i den preliminära budgeten gällande 2017. Övriga uppdrag redovisas i den löpande rapporteringen. Om inga uppdrag redovisas saknas budgetuppdrag för nämnden år 2017.

Uppdrag

Datum

nämndinlämning till KLK

Status Senaste kommentar

(17)

Uppdrag

Datum

nämndinlämning till KLK

Status Senaste kommentar

Uppdrag att utvärdera fritidsgårdsverksamheten.

2016-10-14 Barn- och

ungdomsnämnden I nämndberedningen till budget 2017 finns ett uppdrag att utvärdera fritidsgårdsverksamheten.

I den preliminära budgeten med verksamhetsplan finns samma utvärdering av fritidsgårdarna med.

Barn- och

utbildningskontoret har även fått ett uppdrag från barn- ungdomsnämnden att utreda vilken

förvaltning som ska vara ansvarig samt vad som kan göras för eleverna över 16 år. Uppdraget att utreda detta ska påbörjas under hösten 2016.

(Barn- och

ungdomsnämnden)

Barn– och utbildningskontoret har fått i uppdrag att utreda och belysa fritidsgårdarnas verksamhet i kommunen. Utredningen ska syfta till att genomlysa olika aspekter på vilken nämnd som på bästa sätt kan ta det samlade ansvaret över

fritidsgårdsverksamheten för framtiden. Samt utreda om det finns möjligheter för fler aktiviteter för ungdomar över 16 år.

Skälet till denna utredning är att delar av verksamheten tillhör idag barn- och ungdomsnämnden och andra delar tillhör kultur- och fritidsnämnden. Samma

verksamhet tillhör alltså olika förvaltningar och nämnder vilket gör att samarbetet blir svårt och mycket energi går åt till att diskutera och spekulera över vilka för- respektive nackdelar som det innebär att tillhöra den ena eller andra förvaltningen.

De fritidsgårdar som finns i kommunen är öppna för ungdomar upp till och med de fyllt 16 år. Det finns utrymme för gården att besluta om att tillåta dem att vara kvar hela första läsåret på gymnasiet vilket innebär att några hinner fylla 17 år. Efter att ungdomarna fyllt 16-17 år finns ingen annan motsvarande verksamhet i kommunen.

Hur stort är behovet och vad efterfrågas, det är frågor som bör ses över i denna utredning som påbörjas under hösten 2016.

1.4.3 Kommungemensam planering och övrigt utvecklingsarbete

1.4.3.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin

Barn- och ungdomsnämnden har i Verksamhetsplanen framförallt svarat mot strategins utvecklingsområde Trygghet och säkerhet - social hållbarhet, genom handlingsplaner för att förbättra arbetet med att öka elevers närvaro kopplat till åtagandet: Alla elevers och skolors resultat ska förbättras.

(18)

Till åtagandet Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan finns en handlingsplan för att förbättra och bibehålla arbetet med Olweus standard också den kopplad till strategins utvecklingsområde Trygghet och säkerhet - social hållbarhet.

Kopplat till förskolans åtagande om trygga barn har handlingsplaner för samverkan mellan förskola och skola, övergångar mellan de olika verksamheterna och pedagogisk dokumentation av samspel tagits fram.

1.4.3.2 Jämställdhets- och mångfaldsplan

Att de fysiska och sociala arbetsförhållande överensstämmer med kommunens

handlingsplan stäms av i enheternas systematiska arbetsmiljöarbete och följs upp i barn- och utbildningskontorets årshjul för systematiskt kvalitetsarbete.

Alla medarbetare erbjuds samma möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller anna trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Inga former av kränkande särbehandling, diskriminering eller trakasserier tolereras.

Alla områden följs upp i det nya årshjulet för pedagogisk professionsutveckling som genomförs på enheterna.

Under 2017 ska de olika målen för förvärvsarbete, trakasserier, rekrytering och jämställda löner stämmas av i uppföljningsrapporterna som är en del av barn- och utbildningskontorets årshjul för systematiskt kvalitetsarbete.

1.4.3.3 Kompetensförsörjningsplan

Barn- och utbildningskontoret och rektorerna har arbetat fram ett årshjul för pedagogisk professionsutveckling med nya och reviderade lönekriterier där ämnesansvar,

aktivitetsansvar, relationsansvar, resultatansvar samt verksamhets- och

egenutvecklingsansvar definieras för lärare, fritidslärare/fritidspedagoger, förskollärare, fritidsledare/elevassistenter och barnskötare.

En rekryteringsstrategi tas också fram under hösten 2016 för att möta de närmaste årens utmaningar med att rekrytera de bästa lärarna och pedagogerna, liksom skolledare och medarbetare till barn- och utbildningskontoret. Budskapet är "tillsammans utvecklar vi skolan i Sollentuna kommun".

Utifrån den arbetsprocess som framtagits för arbetet har barn- och utbildningskontoret identifierat som viktigast att planera för att kunna rekrytera pedagogisk personal med adekvat högskoleutbildning. Svårigheter att rekrytera behöriga lärare kvarstår i till exempel matematik, naturorienterade ämnen, moderna språk, speciallärare och specialpedagoger, lärare i svenska som andraspråk och fritidslärare.

För att attrahera nya medarbetare deltar barn- och utbildningskontoret dessutom på mässor som till exempel SETT, arrangerar egna event som IKT-arena, samarbetar med högskolor och universitet vid verksamhetsförlagd undervisning (VFU) för lärarstudenter och har startat en övningsskola i kommunen kopplad till Stockholms universitet.

Kompetensutveckling av samtliga, befintliga medarbetare bedrivs kontinuerligt i olika former av nätverk och en grupp på nio medarbetare inom fritidshemmen får ekonomiskt stöd för att genomgå en erfarenhetsbaserad utbildning till fritidslärare vid Södertörns

(19)

högskola.

Karriärstjänster har inrättats i de flesta skolämnen där varje skola har en till sex förstelärare.

1.4.3.4 Digitaliseringspolicy

Barn- och utbildningskontoret inför under hösten 2016 en ny gemensam skolplattform vilken kommer vara den aktivitet som den största delen av kontorets

digitaliseringsarbete är kopplat till under 2017.

Det övergripande målet för barn- och utbildningskontorets satsning på digital utveckling inom verksamheten är att säkerställa elevernas lärande och måluppfyllelse.

I och med Införandet av den gemensamma Skolplattformen läggs grunden för följande effektmål:

• Det pedagogiska arbetet

o Att frigöra pedagogernas tid för kärnuppdraget

• Systematiska kvalitetsarbetet

o Att säkerställa kontinuerlig utveckling genom korrekt och tydligt beslutsunderlag

• Kommunikation mellan hem och skola

o Att vårdnadshavare har förtroende för verksamheten genom enkel insyn och dialog med skola/förskola

Arbetet med skolplattformen kommer stödja flera digitaliseringsområden.

Det första området är Digital Kompetens. Där kommer barn- och utbildningskontoret att jobba långsiktigt med att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt användande av skolplattformen genom kontinuerlig fortbildning för medarbetarna samtidigt som vi tar fram ett strukturerat och dokumenterat gemensamt arbetssätt för verksamheten.

Detta gör vi genom att under 2017 fokusera på fyra grundläggande funktioner i skolplattformen

• Närvaro- och frånvarorapportering

• Kommunikation, internt och externt med vårdnadshavare och medarbetare

• Pedagogisk planering

• Bedömning

Ett annat område kopplat till aktiviteten med skolplattformen är Digitala tjänster där utvecklingen av tjänsten säkerställer att samtliga medarbetare inom verksamheten har tillgång till skolplattformen oberoende av teknisk plattform på varje skola/förskola.

Skolplattformen underlättar den pedagogiska vardagen genom att stödja och uppmuntra till en fortsatt delningskultur där medarbetarna kan dra nytta av arbete som gjorts på en skola så att man slipper uppfinna hjulet varje gång en ny resurs ska skapas. Framtagna lathundar och instruktioner tydliggör arbetsprocessen och underlättar för nya

medarbetare att börja använda skolplattformen. Vårdnadshavare får tillgång till elevens skolarbeten med en inloggning oberoende av vilken skola eleven går på. Detta ska bidra till ett ökat förtroende samt en större förståelse och förhoppningsvis ett större intresse och engagemang för det arbete som elever och pedagoger utför i verksamheten.

(20)

Det sista området som stöds är Digital infrastruktur. Framtagande av gemensamma processer för bl.a. bedömning och pedagogisk planering bidrar till att den slutliga analysen av verksamhetens resultat håller en högre kvalité. När samtliga delar av bedömnings- och planeringsprocessen, för samtliga skolor, digitaliseras kommer förvaltningen kunna följa skolornas utveckling på ett sätt som tidigare varit tidskrävande och begränsat till ett fåtal personer.

I arbete med skolplattformen beaktas även informationssäkerhet för kommunen och integriteten för användarna. Medarbetare och vårdnadshavare kommer använda säker inloggning för att säkerställa att korrekt information är tillgänglig och att endast behöriga personer har tillgång till denna information.

En förvaltningsorganisation etableras under 2017 som ska säkerställa att

skolplattformen utvecklas i den riktning som bäst stärker och stöttar verksamhetens behov och mål.

1.4.3.5 Näringslivsstrategi

Arbete för att skapa ett gynnsamt samarbetsklimat med fristående huvudmän pågår bland annat genom att inrätta ett branschråd samt erbjuda utvecklingsinsatser från barn- och utbildningskontoret. Målet är att göra Sollentuna kommun till en attraktiv kommun för fristående huvudmän att etablera sig i.

Skolor med hög kvalitet är en viktig bidragande faktor till att vara en kommun som är attriaktiv för näringslivet. Genom vårt befintliga skolutvecklingarbete bidrar vi till att stärka kommunens varumärke

Sollentuna ska vara den självklara skolkommunen och varje skola ska vara den bästa skolan för varje elev som går där.Tack vare höga förväntningar i alla led, politiker – förvaltning – rektorer – lärare och pedagogisk personal – elever samt via Sollentuna kommuns mål i utbildningsstrategin att erbjuda Sveriges bästa skola med en verksamhet som präglas av kunskap, frihet, trygghet, utveckling och ökad tillgänglighet, ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas.Det betyder att alla elever ska nå målen i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde och alla elever ska känna sig trygga i skolan.

Goda exempel i kommunens förskolor och skolor ska delas genom att lyfta lärandet, förebildskapet samt informationen och kommunikationen. Informationsteknologi blir en hävstång för att fortsätta utvecklingen i våra verksamheter.Delningskulturen ska

vidareutvecklas och systematiseras för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten.

Ett ökat föräldraengagemang i barnens skolgång med relationsskapande aktiviteter, mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som förälder bidrar till goda skolresultat ska arbetas fram.

Inför varje nytt ställningstagande ska man alltid ställa sig frågan: På vilket sätt bidrar det här beslutet till att våra elever får en bättre skolgång?

1.4.3.6 Sveriges mest attraktiva kommun

Sollentuna ska vara den självklara skolkommunen. Inom våra respektive verksamheter finns visioner att sträva mot och tydliga mål som alla medarbetare kan relatera till.

(21)

Avseende det kommunjämförande måttet för meritvärdet i årksurs nio baserat på 17 betyg har, enligt de preliminära resultaten, det målvärde som satts på 250 meritpoäng uppnåtts. Den officella statistiken publiceras på Skolverkets webbplats SIRIS senare under hösten 2016.

1.5 Kvalitetshjul

(22)

(23)

2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

2.1 Inledning

2.1.1 Nämndens uppdrag

Beskrivning

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för utbildningen av Sollentunas ungdomar och vuxna i form av gymnasieutbildning, kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare, särskola för gymnasie- och vuxenelever, samt för arbetsmarknadsfrågor och det kommunala aktivitetsansvaret. Dessutom har nämnden ett ansvar för vissa operativa näringslivsfrågor.

2.1.2 Vem är vi till för?

Beskrivning

Sollentunabor vill arbeta och försörja sig själva utifrån sina förutsättningar. Ungdomar vill utbilda sig för arbetslivets möjligheter och krav. Vuxna vill lära nytt. Nyanlända vill lära sig svenska och kunna ta del av det samhälle de lever i.

Gymnasiekolan skapar förutsättningar för lyckade studieresultat. Det finns ytterligare chanser för dem som ändå inte lyckats med sina studier. För dem som hamnat utanför arbetsmarknaden finns stöd för att hitta vägen tillbaka. För dem som behöver lära sig svenska finns en flexibel lösning med tydlig koppling till arbetsmarknaden.

Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret har ovanstående utgångspunkter som ledstjärnor. Den kultur och de värderingar som lägger grunden för vår verksamhet ska utgå från dem som vi finns till för. I mötet med elever och deltagare, med näringsliv och den ideella sektorn, med andra förvaltningar, med kommuner inom Sverige och

internationellt och andra som kommer i kontakt med oss, är varje medarbetares bemötande avgörande.

Utveckling och ständiga förbättringar är förutsättningar för att lyckas i en föränderlig omvärld. Vi behöver känna till vår omvärld och bevaka de områden som påverkar oss mest. Vi behöver modiga ledare som visar vägen mot Sveriges mest attraktiva kommun 2019 där vår verksamhet bidrar utifrån våra mål. Och framför allt behövs engagerade medarbetare.

2.2 Inför 2017

2.2.1 Omvärld

Sollentuna kommun är en växande kommun i en växande region. För att vara en attraktiv kommun att bo och verka inom, en kommun som drar till sig kompetens och näringsliv, behövs tillgång till konkurrenskraftig utbildning för både ungdomar och vuxna.

(24)

Ungdomsgruppen 16-20 år förväntas öka totalt för hela länet med 30 000 individer mellan 2010 och 2020, vilket ger en risk för brist på gymnasieplatser totalt sett inom 5- 10 år. Sollentunas ungdomar kan välja fritt bland gymnasieskolorna i Stockholms län och Håbo. Genom KSL ingår Sollentuna kommun i en gemensam gymnasieregion med gemensam antagning för alla medverkande kommuners ungdomar. Vår egen

gymnasieskola, Rudbeck, är en framgångsrik och populär skola med ett högt söktryck.

Av Sollentunas egna ungdomar är det fler som vill studera på Rudbeck än de som blir antagna dit.

Den generella efterfrågan på arbetskraft är god i Stockholms län och Sollentuna. Då efterfrågan på utbildad arbetskraft är hög är det synnerligen viktigt att tillgång och efterfrågan på arbetskraft matchas på ett bra och effektivt sätt. En övergripande

undersökning (rekryteringsenkäten 2016) från Svenskt näringsliv visar att företag inom hotell- och restaurang, IT och telekom samt vården är de som har försökt att rekrytera i högst utsträckning.

Aktuell forskning från IFAU (rapport 2016:1 "Om ungas etablering på

arbetsmarknaden") inom området arbetsmarknad/utbildning visar att vissa grupper riskerar långa tider i arbetslöshet. Det handlar till exempel om ungdomar som inte har en fullföljd gymnasieutbildning, unga med någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt nyanlända. Även om vi befinner oss i en

förhållandevis god arbetsmarknad är det en krävande arbetsmarknad där grupper riskerar att hamna utanför. Vi behöver utveckla och fortsätta samarbeta inom kommunen, med andra kommuner och med andra myndigheter för att kunna sätta individens behov i första hand.

Utifrån detta perspektiv är det bland annat viktigt att ungdomar i Sollentuna fullföljer sin gymnasieutbildning, tar examen och att de som befinner sig långt från

arbetsmarknaden får stöd av verksamheterna som finns inom ramen för Kunskapsparken och arbetsmarknadsenheten. Detta för att underlätta övergången från skola till arbetsliv.

Migrationsverket har aviserat 8781 nyanlända personer till Stockholms län och ca 300 till Sollentuna för år 2017. Vid Länsstyrelsens fördelning av anvisningar mellan kommuner har hänsyn tagits till kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar,

befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen.

Det är viktigt att de nyanlända som kommer till Sverige och Sollentuna ges goda möjligheter till att lära sig språket och integreras så snabbt som möjligt i det svenska samhället och på arbetsmarknaden.

Att tillvarata kompetensen hos nyanlända blir avgörande då antalet nyanlända har ökat samtidigt som det på sikt kommer att uppstå brist inom vissa yrkesgrupper. Ett centralt arbete framåt är att stärka integrationen och minska steget in på arbetsmarknaden. I detta arbete har utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter en central roll i att rusta elever och deltagare med efterfrågade kunskaper och kompetenser för framtiden. Aktuell statistik från Arbetsförmedlingen visar att andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd är markant högre för utrikes födda i åldern 18-24 jämfört med inrikes födda samt hela gruppen 18-24 år (utrikes- och inrikes födda inkluderade).

Betydelsen av kontakter och nätverk kommer troligtvis att öka för ungas väg till arbete och en fast etablering på arbetsmarknaden. För att påskynda etablering på

(25)

arbetsmarknaden kan också erfarenhet och kontakt med näringsliv/arbetsgivare genom ferie- och sommarjobb underlätta.

2.2.2 Nuläge

Mesta möjliga nytta för de vi finns till för ligger till grund för förvaltningens planering av verksamheten. Att våra invånare kan arbeta och försörja sig själva är basen för skatteintäkter och en god offentlig service.

Den gemensamma gymnasieregionen ger Sollentunas ungdomar stora valmöjligheter men med en växande ungdomsgrupp, vilket aktuella prognoser fortsatt visar, finns risk för att söktrycket till Rudbeck leder till att en mindre andel av Sollentunas egna

ungdomar får möjlighet att studera i sin hemkommun. Förvaltningen behöver på olika sätt verka för att skapa möjligheter att möta ungdomarnas val.

I takt med att ungdomsgruppen ökar finns också risk att fler hamnar utanför. Vi behöver fortsätta utveckla verksamheten för att möta de individuella behov som finns med målet att minska avhoppen från gymnasiet och öka genomströmningen. Samtidigt behöver det utformas individuella insatser för att få fler att återgå till, och slutföra, sina studier.

För vuxna sollentunabor som behöver en första eller andra chans till utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå, ska förvaltningen erbjuda ett brett utbud utifrån de individuella valen. Samtidigt vill vi verka för fler platser inom yrkesvux och lärling då dessa utbildningar bedöms effektivt leda vidare till arbete.

För att också utbildningen i svenska för invandrare ska kopplas till arbetslivets möjligheter kommer verksamheten att lyfta fram möjligheten till språkpraktik som en del i studierna.

Verksamheterna som samlats inom arbetsmarknadsenheten kommer fortsatt att möta en delvis förändrad målgrupp framöver, förändringar som kräver utveckling av de insatser som kommunen utformar för att möta de individuella behov som Sollentunas invånare har. Fler nyanlända kommer också att behöva stöd för att komma in i arbetslivet och kommunen behöver vara en aktiv samarbetspart för Arbetsförmedlingen.

Förvaltningen kommer att lägga särskilt fokus på nedanstående fem områden under 2017:

• Utveckla verksamheten och samverkan inom arbetsmarknadsenheten (AME) och Kunskapsparken för att möta behoven hos en ökad grupp av nyanlända.

• Uppsökande arbete genom hembesök för unga som varken studerar eller arbetar.

• Vidareutveckling av samarbetet med Arbetsförmedlingen inom Delegationen för unga till arbete (DUA).

• Elever på Rudbeck tar gymnasieexamen

• Trygghet och trivsel hos elever på Rudbeck

2.3 Ekonomi

Budget på nämndens rapporteringsområden

(26)

Rapportering sområden

Budget 2016

avdrag 2017

Budget 2017

Nämnd 800 0 800 0 10 810

Kontor 7 647 -200 7 447 0 200 7 647

Gymnasieutbil dning

236 741 0 236 741 6 742 5 118 248 601

Indexuppräkni ng och volymkompen sation 2016

8 700 8 700

Gymnasiesär skola

19 380 0 19 380 1 593 27 21 000

Vuxenutbildni ng

32 000 0 32 000 0 200 32 200

Arbetsmarkna dsåtgärder

19 716 0 19 716 0 2 175 21 891

Rudbecksskol an

0 0 0 0 0 0

UAN Summa 316 284 -200 316 084 8 335 16 430 340 849

Beslutad ram 316 284 -200 316 084 8 335 7 730 332 149

Fördelat 8,7 mnkr från KS oförutsedda

0 0 0 0 8 700 -8 700

Rapporteringsområden Intäkter 2017 Kostnader 2017 Budget 2017

Nämnd 0 810 810

Kontor 0 7 647 7 647

Gymnasieutbildning -6 500 255 101 248 601

Indexuppräkning och volym-kompensation 2016

0 8 700 8 700

Gymnasiesärskola -750 21 750 21 000

Vuxenutbildning -7 500 39 700 32 200

Arbetsmarknadsåtgärder -14 000 35 891 21 891

Rudbecksskolan 0 0 0

UAN Summa, inkl 8,7 mnkr

-28 750 369 599 340 849

Kommentar

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beslutade nettoram är 332 149 tkr. För gymnasieutbildningen finns en bindningsnivå på 248 601 tkr. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ram har 2017 har räknas upp med totalt 16 mnkr varav 8,3 mnkr avser volymuppräkning, 5,1 mnkr avser justering av anslagsbindningsnivå för 2017 och 2 mmkr avser unga utanför.

(27)

Fördelningen av budgetramen följer fullmäktiges budgetbeslut från den 20 juni 2016.

Kommentarer till nämndens utfördelning:

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens nettoram 2017 har räknats upp med totalt 16 mnkr varav 8,3 mnkr avser volymuppräkning, 5,1 mnkr avser justering av

anslagsbindningsnivå för 2017 och 2 mnkr avser unga utanför.

Resterande 600 tkr fördelas som följer:

Nämnd har räknats upp motsvarande cirka 1 procent i enlighet med den generella pris- och lönekompensationen samt den generella effektiviseringen.

Kontor har räknats upp motsvarande tidigare beslut om effektivisering inköpshantering då inköp sker inom andra rapporteringsområden.

Budgetramen för gymnasieutbildning uppgår till 248 601 tkr och är beräknad utifrån volymmåttet 2 690 elever, vilket innebär en volymökning med 78 elever från 2016 års volymmått (2 612 elever). I budgetramen för gymnasieutbildning ingår en

volymberoende programpriskostnad. Utöver programpriskostnader har nämnden ett anslag för särskilda tillägg, modersmålsundervisning, SL-kort, inackorderingstillägg m.m. Detta anslag uppgick till 11 778 tkr för år 2016. Volymförändringen jämfört med 2016 är beräknad till 6 742 tkr, vilket motsvarar en genomsnittlig programpriskostnad på 86 440 kr. Inför budget 2016 beräknade UAN den genomsnittliga

programpriskostnaden för år 2016 till 90 600 kr. Vid en uppräkning med 1,8 procent innebär det en beräknad programpriskostnad om 92 240 kr för år 2017. För 2 690 elever beräknas programpriskostnaden till 248 117 tkr. I kommunstyrelsen (KS) oförutsedda bundna medel ingår två poster som nämnden äskat under 2016, nämligen höjning av länsprislistan fr.o.m. 1/1-2016 (6,0 mnkr) och eventuell kompensation för för lågt räknad volymökning (2,7 mnkr). Nämnden har föreslagit KS att följa

Kommunförbundet Stockholms Läns (KSL:s) rekommendation kring länsprislistan 2017, vilket innebär en höjning av programpriserna med i genomsnitt 1,8 procent. I KS anslag för oförutsedda bundna medel finns preliminärt anslaget 2 500 tkr för UAN, Länsprislistan 2017. I budget 2017 finns även medel för modersmålsundervisning (1,2 mnkr) samt medel för ökade kostnader för särskilt stöd och övrigt (0,5 mnkr) avsatta i KS oförutsedda bundna medel. Inräknat de av KS oförutsedda bundna medlen för gymnasieutbildning (totalt 12 900 tkr) skulle nämndens medel för gymnasieutbildning uppgå till 261 501 tkr. Vid angivet volymmått (2 690 elever) och en beräknad

snittprogrampriskostnad på 92 240 kr per elev ger det ett anslagsutrymme jämförbart med år 2016 på 11 683 tkr plus ökade kostnader för modersmålsundervisning (1,2 mnkr) samt särskilt stöd och övriga kostnader (0,5 mnkr). Givet att antalet

gymnasieelever kommer att motsvara budgeterat antal (2 690 elever) bedömer nämnden att samtliga av kommunstyrelsens avsatta oförutsedda bundna medel (12 900 tkr) kommer att nyttjas.

Gymnasiesärskola har tillförts volymförändring som beslutats i budget 2017. Nämnden bedömer att angivet volymmått för år 2017 (46 elever) för gymnasiesärskola är för lågt utifrån elevantalet höstterminen 2016 (48 elever).

Vuxenutbildning har en mindre ökning i nettoramen. Totala budgeterade intäkter ligger kvar på samma nivå som 2016 då nivåerna på statsbidragen ännu inte finns tillgängliga.

Under förutsättning att budgetnivån för yrkesvux ska bibehållas kommer nämnden att nyttja 1 mnkr av KS oförutsedda bundna medel.

(28)

Arbetsmarknadsåtgärder har tillförts 2 mnkr för Unga utanför, medel som tidigare låg i KS oförutsedda bundna medel. En generell uppräkning på cirka 1 procent sker också i enlighet med den generella pris- och lönekompensationen samt den generella

effektiviseringen.

Nämndens investeringsbudget

2017

Nämndens investeringsbudget 1 400

2.4 Verksamhetsplanering

2.4.1 Målstyrning - nämndens åtaganden

Fokusområden:

2.4.1.1 Ansvarsfull ekonomi

Effektiv resursanvändning Beskrivning

Verksamheternas resurser ska användas så effektivt som möjligt Förväntat resultat

Budget i balans

Avvikelse mot budget i mkr 1,3

Fokusområden:

2.4.1.2 Näringsliv och arbetsmarknad

Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Bidra i arbetet med att förbättra bemötande och service gentemot kommunens företag

Beskrivning

Gemensamt åtagande för samtliga nämnder. Kommunledningskontoret är samordnande.

I samverkan med kommunens näringslivschef bidra till ett gott samarbete med näringslivet

Beskrivning

UAN är en aktör i kontakterna med framförallt det lokala näringslivet och ett arbete för att bibehålla goda relationer fortsätter i samverkan med centrala näringslivsfunktioner i

(29)

kommunen, bland annat via näringslivssekreterare, arbetscenter och Rudbeck.

Under 2017 åtar sig nämnden att intensifiera individuella företagsbesök utifrån de kontaktuppgifter som finns i databasen för feriejobb.

Under 2017 åtar sig nämnden också att i egen verksamhet ta emot minst 20 feriearbetare.

Genom en intensifierad individuell kontakt med näringslivet förväntas utbudet av praktik- och ferieplatser utökas.

Inom nämndens egna verksamheter kommer de ungdomar som får ett feriejobb uppleva en positiv första kontakt med arbetslivet.

Antal feriejobb 552 524 530

Andel elever på Rudbeck svarar positivt på frågan "I min utbildning får jag kontakt med arbetslivet i form av t.ex. föreläsare, studiebesök eller praktik" i brukarundersökningen.

24 % 41 % 42 %

Antal praktikplatser

Fler i arbete

Sollentuna kommuns invånare försörjer sig själva utifrån sina egna förutsättningar

Beskrivning

Sollentunabor ska ges möjlighet att utifrån egna förutsättningar få hjälp till egen

försörjning, antingen via arbete eller studier. Särskilt fokus läggs på de grupper som har svårast att komma ut på arbetsmarknaden. Nämndens verksamheter inriktar därför arbetet mot unga som ej fullföljt gymnasiet eller unga utanför, människor med utländsk bakgrund som står långt från arbetsmarknaden, personer med funktionsnedsättning och personer i behov av ekonomiskt bistånd.

Alla som vill ska ha möjlighet att komplettera för behörighet till vidare studier och för de som står utanför arbetsmarknaden ska ges möjlighet till kompetensutveckling.

Under 2017 åtar sig nämnden att vidareutveckla samverkan med arbetsförmedlingen och socialkontoret kring verksamhet anpassad för dem med omfattande problematik och som står långt från arbetsmarknaden.

Under 2017 åtar sig nämnden att utveckla verksamheten och samverkan inom AME och Kunskapsparken för att möta behoven hos en ökad grupp av nyanlända.

Fler med omfattande problematik som står långt från arbetsmarknaden kommer vidare mot arbete eller studier.