Verksamhetsplan 2014 redovisning januari - december

(1)

Verksamhetsplan 2014

redovisning januari - december

________________________________

PSYKIATRIN HALLAND

(2)

Strategiska utvecklingsområden för Psykiatri Halland 2014

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete utgör som alltid prioriterade utvecklingsområden. I uppdraget till Styrgruppen för Patientsäkerhet och Kvalitet ingår att i det systematiska arbetet för patientsäker- het och kvalitet identifiera, förebygga och åtgärda risker. Syftet är att undvika avvikelser och tillbud.

Nationella och regionala mål ska nås. Transparens och redovisning av nådda resultat ska prägla arbetet.

Sammansättningen av deltagare i Styrgruppen för patientsäkerhet och kvalitet har förändrats, då alla tre verksamhetscheferna numera deltar. Detta möjliggör att beslut kan fattas vid sittande bord. Ett fokusområde har varit att förbättra kvaliteten på de internutredningar som genomförs. Ett annat har varit arbetet med rutinen för krav på läkemedelsgenomgång för patienter 75 år eller äldre som är ordinerade fem eller fler läkemedel.

Psykiatri Halland ska under första halvåret utveckla arbetsätt och skapa förutsättningar för missbruks- och beroendevård för personer med missbruk och samtidig psykiatrisk sjukdom i enlighet med de nationella riktlinjerna, samt det i Region Halland framtagna förslaget till missbruks- och beroendevård. Detta kommer att kräva rekrytering av spetskompetens, säkerställande av kompetens inom området och etablering av verksamhet i öppna vårdformer.

Under 2014 har Psykiatrin Halland anställt en utvecklingsledare och en läkare med specifika kompetenser inom beroendevården. De representerar specialistpsykiatrins beroendevård i Taktiska gruppen ”Missbruk och beroende” och leder nu psykiatrins utvecklingsarbete inom området.

Arbetat har inriktats för att precisera psykiatrins, och övrig sjukvårdsaktörers uppdrag genom att medverka vid identifiering, vidareutveckling och konkretisering av den föreslagna samverkansvård- kedjan. Projektering av heldygnsvården sker nu i samverkan med övriga berörda aktörer och utgör det första steget i utvecklingen av den gemensamma vårdkedjan.

Samtidigt pågår förberedelser inför projektering av specialiserade psykiatriska öppenvårdsteam och särskilda resurser inom närsjukvården för att skapa en koordinerad öppenvård i samverkan med kommunernas redan existerande öppenvård. Utbildningsplanering för alla samverkande parters medarbetare pågår. Samverkan med universitet och högskolor är under uppbyggnad.

PRIO satsningen innebär kraftsamling och tydligt fokus på kvalitetsdriven samverkan mellan psy- kiatri, närsjukvård och kommuner gällande barn/unga och vuxna med omfattande psykiatrisk problematik. För psykiatrin omfattas följande områden av prestationsersatta krav gällande innehåll och utveckling.

- Fortsatt ökning av täckningsgrad i kvalitetsregister - använda resultaten i verksamhetsutveckling.

Målet att minst 60 % av patienterna (ny- och återbesök) i öppenvården ska registreras i relevanta kvalitetsregister har uppnåtts.

- Utveckling av verktyg för utdata i utvecklingsarbete.

Arbetet med Psykiatrikompassen har pågått under året tillsammans med Västragötalandsregionen. I januari 2015 togs webbplatsen i bruk och delar av psykiatrins kvalitetsdata finns nu tillgängliga för att använda i olika utvecklingsarbeten.

- Öppenvård och behandling vid psykossjukdom med utgångspunkt från de nationella riktlinjerna.

Öppenvården har under hösten 2014 skapat en styrgrupp för att utveckla regionens psykosvård i enlighet med nationella riktlinjer. Arbetet för att förstärka öppenvården med kompetens för uppdraget pågår. Parallellt med förstärkning på medarbetarsidan, har psykiatrin tillsammans med

(3)

Taktisk grupp deltagit i att skapa ett upphandlingsunderlag för utbildningar i vård och stödsamord- ning, som kommer utgöra den metodologiska basen för vården.

- Heldygnsvårdens utveckling för goda förutsättningar för säker hemgång.

Ett arbete har inletts för att förbättra informationen till heldygnsvårdens patienter. En utskrivnings- anteckning, som innehåller vad som hänt under vårdtillfället, kommer att lämnas till patienten vid hemgång. Uppföljning kommer att göras av sjuksköterska. Under vårdtillfället kommer patienten att fylla i en hälsodagbok, ångestskola planeras att införa.

- Arbetssätt för minskat behov av tvångsåtgärder ska omsättas.

Spridning av erhållna kunskaper från genombrottsprojekten ”Bättre vård – mindre tvång”.

- Utbildning i bemötande och förhållningssätt i vården av patienter med självskadebeteende.

Den vuxenpsykiatriska heldygnsvården har påbörjat en fyradagarsutbildning för medarbetare med fokus på självskadebeteende.

Vid årets början blir vissa delar av vuxenpsykiatrin konkurrensutsatt vilket innefattar ADHD, ADD, bipolär sjukdom samt vissa depressioner. Detta kommer att innebära förändringar för hela vuxenpsykiatrins öppenvård. Avgörande för psykiatrins möjligheter att stå konkurrenskraftiga är bland annat god tillgänglighet, standardiserade processer, prioriteringar, medarbetarnas kreativitet och engagemang i förändringsarbete. Ambitionen är att Psykiatri Halland ska ge så god vård att den mot- svarar hallänningens förväntningar och behov.

Att Psykiatrin Halland blivit föremål för konkurrensutsättning har fått både positiva och negativa konsekvenser. För patienterna har tillgängligheten, för de inkluderade diagnoserna, troligtvis ökat.

För verksamheten har konkurrensen inneburit ett tydligare fokus på verksamhetsutveckling. Den allmänna förändringsbenägenheten bland medarbetarna har ökat. Den nya modellen har visat sig vara tidskrävande och tekniskt komplicerad. Vårdvalet medför en oförutsägbar och ryckig ekonomisk situation. Förvaltningen önskar under 2015 medverka i uppföljning och utveckling av modellen.

Förberedelser inför certifiering av ledningssystemet pågår. Certifieringen innebär att lednings- systemet anpassas till kraven i ISO-standarder, för kvalitet, informationssäkerhet, arbetsmiljö och miljö.

Arbetet inför certifiering av ledningssystemet pågår med målet att certifieras i november 2015.

(4)

Hälsa

Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige

Psykiatrin i Region Halland ska bedriva vård och behandling ur ett hälsofrämjande perspektiv. Detta innebär att identifiera patienter med särskilda behov när det gäller kost, fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol, rökning och munhälsa och att erbjuda råd och stöd i att förändra levnadsvanor.

Mål

Antalet dokumenterade hälsosamtal för patienter med diagnos psykos eller bipolär sjukdom som har besökt öppenvården ska öka till 50 %

Patienter med diagnoserna Psykos och/eller Bipolär sjukdom som besökt de vuxenpsykiatriska mottagningarna.

Jan - dec 2014

Totalt antal patienter 1 794

Antal dokumenterade hälsosamtal 310

Andel hälsosamtal 17 %

Resultatet speglar inte fullt ut verkligheten. Hälsofaktorerna vävs naturligt in i samtalen mellan patient och behandlare men dokumenteras inte alltid på ett sätt som gör uppgiften sökbar.

I kvalitetsregistret PsykosR registreras hälsofrämjande åtgärder, vilket innebär att information ges om bl. a. kost, motion och rökning. 62 % av de patienter som registrerats i PsykosR har under året fått denna information.

(5)

Vård

Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård

Invånarna i Region Halland ska erbjudas en evidensbaserad psykiatrisk vård och behandling av hög kvalitet utan onödig väntan. Effektiva kartlagda vårdprocesser utgör grunden för vård och behandling. I vårdprocesser med flera inblandade aktörer, interna och/eller externa, ska psykiatrin delta i gemensamma arbeten.

Tillgänglighet

Vuxenpsykiatri

Psykiatrin ska nå vårdgarantimålen för nybesök, fördjupade utredningar och behandling Tillgänglighet enligt lagstadgad vårdgaranti

100 % av alla nybesök ska ske inom 90 dagar

100 % av fördjupade utredningar samt behandling ska påbörjas inom 90 dagar

Psykiatrin ska nå Region Hallands mål för nybesök, utredningar och behandling Mål

Vuxenpsykiatrin

Måluppfyllelse öppenvård vuxen.

Andel inom 60 dagar – målbild > 80 %

2014

Utförda nybesök

Utförda förstabehandlingar

Påbörjade utredningar

jan 76 % 94 % 79 %

feb 81 % 95 % 84 %

mars 89 % 97 % 88 %

april 90 % 96 % 86 %

maj 85 % 91 % 79 %

juni 87 % 91 % 72 %

juli 80 % 94 % 79 %

augusti 73 % 90 % 66 %

september 85 % 94 % 69 %

oktober 88 % 91 % 81 %

november 90 % 92 % 84 %

december 86 % 95 % 81 %

Vuxenpsykiatri

Vårdgarantins mål (100 % inom 90 dagar) har inte uppnåtts. Antalet nybesök vid specialistpsykiatrins öppenvårdsmottagningar ökade 2014 med drygt 16 % jämfört med 2013, trots att antalet utbuds- punkter i regionen blev fler.

Region Hallands mål (80 % inom 60 dagar) uppnås avseende nybesök med undantag för januari och augusti. För behandling uppnås målet. För utredning nås målet i sex av årets tolv månader.

(6)

annan kan vara svårigheter att rekrytera psykologer till verksamheten. Under hösten har instrument att använda vid prioriteringar tagits fram. Förhoppningen är att detta kommer att medföra att behandlingsmålet nås.

Barn- och ungdomspsykiatri Mål

Barn- och ungdomspsykiatrin

Måluppfyllelse BUP.

Andel inom 30 dagar – målbild > 90 % för nybesök, 80 % för behandling/utredning

2014

Utförda nybesök

Utförda förstabehandlingar

Påbörjade utredningar

jan 91 % 61 % 57 %

feb 99 % 90 % 70 %

mars 93 % 86 % 77 %

april 86 % 86 % 50 %

maj 61 % 70 % 83 %

juni 80 % 82 % 89 %

juli 96 % 100 % 82 %

augusti 88 % 65 % 72 %

september 98 % 74 % 61 %

oktober 96 % 75 % 74 %

november 96 % 90 % 93 %

december 97 % 81 % 84 %

Barn- och ungdomspsykiatri

Vårdgarantins mål för nybesök har uppnåtts med undantag för april, maj, juni och augusti.

För utredning och behandling kvarstår bekymren att nå målet att 80 % ska påbörjas inom 30 dagar efter beslut om åtgärder. Antalet utförda utredningar och behandlingar är fler jämfört med tidigare år.

I början på året framkom problem med arbetsmiljön kopplat till lokalerna vid mottagningen i Kungs- backa. Beslut fattades om att verksamheten skulle evakuera lokalerna och flytta till andra under de sex månader renoveringen skulle ta i anspråk. Detta påverkade möjligheterna att nå vårdgarantins mål vid den aktuella mottagningen.

Vidtagna åtgärder, som nya rutiner för administration samt rekryteringen av två länspsykologer, har haft positiva effekter på tillgängligheten. Tillgängligheten har förbättrats trots att antalet sökande till verksamheten ökat.

(7)

Utförd vård Vuxenpsykiatrin Utförd vård BUP

0%

20%

40%

60%

80%

100%

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

Nybesök >90dagar 61-90dagar 15-60dagar 0-14dagar

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Behandling >90dagar 61-90dagar 0-60dagar

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Utredning >90dagar 61-90dagar 0-60dagar

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Nybesök >30dagar -M, -P 0-30dagar -M, -P

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Behandling >30dagar -M, -P 0-30dagar -M, -P

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Utredning >30dagar -M, -P 0-30dagar -M, -P

(8)

Antal väntade

Antal väntande – per den siste i varje månad Till nybesök

Till utredning Till behandling

Antal väntande till nybesök, utredning eller behandling vuxenpsykiatri

Nybesök Behandling Utredning

31 jan 223 60 211

28 feb 203 66 227

31 mars 202 75 243

30 april 219 104 277

31 maj 179 98 297

30 juni 168 99 325

31 juli 161 113 323

31 aug 161 105 305

30 sept 180 105 293

31 okt 204 107 285

30 nov 214 114 246

31 dec 228 121 256

Antal väntande till nybesök, utredning eller behandling BUP

Nybesök Behandling Utredning

31 jan 83 81 63

28 feb 79 74 71

31 mars 63 62 48

30 april 136 66 68

31 maj 76 60 34

30 juni 56 64 69

31 juli 30 58 57

31 aug 41 41 61

30 sept 71 40 56

31 okt 106 37 51

30 nov 90 38 41

31 dec 64 32 41

Totalt utfärdade vårdgarantisedlar - antal hänvisade patienter Totalt antal utfärdade vårdgarantisedlar

För nybesök För behandling

Återbesök inom medicinskt måldatum Återbesök

Andel inom medicinskt måldatum

"Inom" måldatum "Inom" måldatum

VUX BUP VUX BUP

januari 92 % 89 % juli 95 % 94 %

februari 92 % 91 % augusti 92 % 89 %

mars 92 % 92 % september 91 % 87 %

april 93 % 89 % oktober 91 % 90 %

maj 93 % 88 % november 93 % 94 %

juni 93 % 92 % december 93 % 93 %

För behandling jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec S:a

Vuxen psyk Halmstad 3 2 1 6 5 2 2 2 3 7 33

Vuxen psyk Kungsbacka 5 1 1 3 1 11

Vuxen psyk Varberg 1 3 1 1 6

Vuxen Psy Falkenberg 1 2 2 1 6

8 1 2 5 1 7 6 4 5 2 6 9 56

(9)

Undanträngningseffekter inom barn- och ungdomspsykiatrin på grund av ett ökat antal patienter med neuropsykiatriska diagnoser ska redovisas.

Mål

Redovisa fördelningen mellan andel patienter med neuropsykiatriska diagnoser i jämförelse med totala antalet patienter.

Andelen patienter med ADHD/autism är ökande inom barn- och ungdomspsykiatrin medan andelen patienter med depression/ångest minskar både i antal och i antal besök. Det är inte helt enkelt att dra några slutsatser om dessa förändringar är tecken på undanträngningseffekter, det vill säga att en grupp får mindre insatser än de borde få på grund av att en annan grupp ökar och kräver mer insatser. En GAP analys har genomförts vilken visar att det tar för lång tid innan behandlingen av ungdomar med depressionsdiagnoser inleds och att vården inte följer verksamhetens kliniska riktlinjer.

Tendensen att antalet patienter med ADHD /autism ökar ger verksamheten anledning att fundera på om barn- och ungdomspsykiatrin har den ideala sammansättningen av kompetenser. I de reviderade kliniska riktlinjerna för ADHD /autism betonas insatser från arbetsterapeuten mer än tidigare. Ska dessa riktlinjer följas har barn- och ungdomspsykiatrin i Halland för låg andel arbetsterapeuter. Det kan finnas behov att se över hur bemanningen ser ut också för andra professioner.

Arbetet tillsammans med öppen specialiserad vård för att klarlägga gränssnittet mellan psykiatri och habilitering ska fortsätta.

Mål

Gränssnittet ska vara klargjort

HSS har gett i uppdrag att tydliggöra gränssnittet mellan HAB och BUP. Detta har genomförts med representanter från verksamheterna, projektledarresurs från Regionkontoret samt representant för anhöriga till målgruppen. En ideal gemensam vårdkedja är skissad och presenterad, nu konkretiseras vårdkedjan och underlag tas fram för att besluta om framtida organisation för vårdkedjan.

(10)

Vårdval Halland Plus

Vuxenpsykiatrins öppenvård står inför stora förändringar i och med den konkurrensutsättning som ett vårdval medför. Ambitionen för verksamheten är att behålla stor del av de patienter som berörs av vårdvalet i egen regi. Det kommer därmed att innebära en anpassning till nya förutsättningar och som en del i detta kommer en ökad tillgänglighet att vara avgörande. Under året görs en särskild satsning på tillgänglighet till första bedömning med mål att åstadkomma en tillgänglighet där 90 % av alla bedömningar sker inom 14 dagar. Detta innebär att höga krav kommer att ställas på standar- disering av vårdprocesser och bedömningar samt utformningen av gemensamma rutiner och riktlinjer. En viktig del av arbetet kommer att bestå av att säkra arbetssätt och sörja för att verksamheten är koordinerad och att processerna hela tiden drivs framåt.

Mål

90 % av alla bedömningar inom 14 dagar

Efter det att målet om att 90 % av alla patienter ska erbjudas bedömning inom 14 dagar sattes, har ett behov av att nyansera detta framkommit. Patientens tillstånd och behovet av nybesök i specia- listpsykiatrin ska styra hur snart en tid erbjuds. Målet kommer fortfarande att vara att patienter som är i behov av snabb bedömning ska få det inom 14 dagar.

Ett sätt att öka tillgängligheten till en första bedömning vid de vuxenpsykiatriska mottagningarna prövas genom ”drop in”. Detta innebär att en ny patient inte ska behöva vänta mer än sju dagar för en första bedömning.

Mot bakgrund av införandet av Vårdval Halland Plus är det anmärkningsvärt att inga tecken på minskat patientinflöde syns i verksamheten då nya privata vårdgivare etablerats. Istället förhåller det sig tvärtom. Det totala antalet besök har ökat. Det har visat sig svårt att få fram data över vilka patientgrupper som vårdas i olika delar av Vårdval Plus och psykiatrins öppenvård. Verksamheten har därför tagit initiativ till att införa metoder för att kunna utvärdera den vård som bedrivs.

Effektiva flöden och processer

Verksamhetsområdena ska identifiera och kartlägga minst en vårdprocess vardera och påbörja arbetet utifrån den under 2014.

Mål

Minst en identifierad och kartlagd vårdprocess per verksamhetsområde Barn- och ungdomspsykiatri

BUP har valt att fokusera på vårdprocessen inom ätstörningsvård i norra Halland. Processen berör vuxna patienter som har kontakt med ätstörningsenheten i norr och avdelning 22. En inventering är genomförd och den bearbetas nu. Utvecklingsarbetet pågår fortfarande och kommer att resultera i en förbättrad vårdkedja.

Vuxenpsykiatrisk heldygnsvård

Inom heldygnsvården har flera avdelningar deltagit i de nationella genombrottsprogrammen, där fokus varit att förbättra den psykiatriska heldygnsvården avseende tvångsvård och tvångsåtgärder.

Avdelning 19 har arbetat för att minska tvångsåtgärder hos patienter med självskadeproblematik.

Arbetet har varit framgångsrikt.

Verksamhetscheferna inom heldygnsvården och öppenvården har gjort ett gemensamt arbete för att minska den vård psykiatrin köper av andra vårdgivare. Målet är att patienterna, så långt det är möjligt, ska få vård och behandling tillgodosedd inom de egna verksamheterna.

(11)

Vuxenpsykiatrisk öppenvård

Fokus har under året varit att utveckla den dagliga styrningen av verksamheterna och att arbeta strukturerat med förbättringsarbeten. Syftet är att utveckla förmågan att lösa de problem som uppkommer i verksamheten och att göra detta så snabbt som möjligt. Olika mötesformer har introducerats för den dagliga styrningen, så kallade pulsmöten

Ett vårdprogram för ADHD har tagits fram och ett arbete kring prioriteringar är i slutfasen. Detta arbetssätt kommer att breddinföras i öppenvården under 2015.

Vuxenpsykiatrin ska utveckla och anpassa öppna vårdformer för patienter med diagnos psykos.

Mål

Genomfört och infört under 2014

Under våren 2014 genomfördes en utredning som visade behov av att utveckla de öppna vårdformerna för psykosvården i länet. Utgångspunkten för utredningen var att verksamheten skulle kunna tillgodose kraven i de Nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - 2011.

Efter sommaren bildades en styrgrupp för att genomföra den planerade utvecklingen. Förstärkning av den öppna psykosvården kommer att ske vid psykiatrins alla psykosmottagningar. I Kungsbacka kommer ett särskilt psykosteam att bildas, viket saknats tidigare. Arbetet med att förstärka öppenvården med rätt kompetens pågår.

Psykiatrin har tillsammans med socialtjänsten i kommunerna utvecklat en arbetsmodell med integrerade arbetsformer för personer som behöver samtidiga insatser av både kommuner och psykiatrin. Införande av arbetsmodellen kommer att stödjas genom gemensamma utbildningar i vård- och stödsamordning.

Vuxenpsykiatrin ska delta i regiongemensamma arbeten för att säkerställa det somatiska omhänder- tagandet av patienter med tidigare psykiatrisk sjukdom.

Mål

Deltagande i regiongemensamt arbete

Det gemensamma regionala arbetet med processen har avstannat.

(12)

Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården

I Psykiatri Halland ska synpunkter och åsikter från patienter och närstående, när det gäller vård och behandling, tas tillvara och utgöra underlag för förbättringsarbeten, då sådana behov identifieras.

Psykiatrin ska tillgodose att patienterna är välinformerade och trygga, så att de kan vara delaktiga i sin vård och behandling.

Information från Psykiatrin till allmänhet, patienter och närstående ska vara lättillgänglig och begriplig.

Patientenkäter

Vuxenpsykiatrin ska delta i den nationella patientenkäten som genomförs under vården 2014.

Förbättringsområden ska identifieras och under hösten 2014 ska handlingsplaner upprättas.

Mål

Öka svarsfrekvensen från heldygnsvården till 50 % jämfört med 2012 Öka svarsfrekvensen från öppenvården till 50 % jämfört med 2012 Heldygnsvården - Förbättrat PUK-värde *) för bemötande till 80 (2012, 70) Öppenvården - Förbättrat PUK-värde *) för bemötande till 85 (2012, 82) Heldygnsvården - Förbättrat PUK-värde *) för delaktighet till 60 (2012, 52) Öppenvården - Förbättrat PUK-värde *) för delaktighet till 70 (2012, 65) Heldygnsvården - Förbättrat PUK-värde *) för information till 65 (2012, 58) Öppenvården - Förbättrat PUK-värde *) för information till 70 (2012, 67) Heldygnsvården - Förbättrat PUK-värde *) för förtroende till 70 (2012, 64) Öppenvården - Förbättrat PUK-värde *) för förtroende till 75 (2012, 70)

*) PatientUpplevd Kvalitet

Resultat - indikatorer Resultat år

2012

Resultat år 2014 Öka svarsfrekvensen från heldygnsvården till 50 % jämfört med 2012 37,6 35,5 Öka svarsfrekvensen från öppenvården till 50 % jämfört med 2012 38,6 40,5 Heldygnsvården - Förbättrat PUK-värde *) för bemötande till 80 (2012, 70) 70 79 Öppenvården - Förbättrat PUK-värde *) för bemötande till 85 (2012, 82) 82 86 Heldygnsvården - Förbättrat PUK-värde *) för delaktighet till 60 (2012, 52) 52 60 Öppenvården - Förbättrat PUK-värde *) för delaktighet till 70 (2012, 65) 65 70 Heldygnsvården - Förbättrat PUK-värde *) för information till 65 (2012,

58)

58 53

Öppenvården - Förbättrat PUK-värde *) för information till 70 (2012, 67) 67 73 Heldygnsvården - Förbättrat PUK-värde *) för förtroende till 70 (2012, 64) 64 74 Öppenvården - Förbättrat PUK-värde *) för förtroende till 75 (2012, 70) 70 74 Den nationella patientenkäten genomfördes inom den vuxenpsykiatriska heldygns- och öppenvården våren 2014. Totalt skickades 1 780 enkäter ut, 292 enkäter till patienter vårdade inom heldygnsvården och1 488 enkäter till öppenvårdens patienter. 36 % av heldygnsvårdens patienter och 40 % av öppenvårdens valde att svara på enkäten, vilket är lägre svarsfrekvens än 2012.

Redovisningen sker i form av 8 indikatorer, där enskilda frågor valts ut och som sex dimensioner där flera frågor med likartat innehåll sammanställts.

Inom heldygnsvården har alla indikatorer utom den som handlar om information fått ett högre PUK värde (patientupplevd kvalitet) jämfört med 2010 och 2012. I dimensionerna har värdena för den patientupplevda kvaliteten ökat som helhet.

Vid närmare analys av de ingående frågorna i dimensionerna finns frågor med låga index. I till exempel frågan om personalen berättat om vilka eventuella varningssignaler som patienten skulle

(13)

vara uppmärksam på beträffande sin sjukdom. Detsamma gäller frågor om delaktighet i att ta fram vårdplan respektive om patienten har en vårdplan. Heldygnsvården har påbörjat ett förbättrings- arbete när det gäller information till patienterna. Patienten kommer till exempel att vid hemgång få utskrivningsanteckningen.

För öppenvården har index på den patientupplevda kvaliteten genomgående ökat. Detsamma gäller för dimensionerna. Enskilda frågor om delaktighet i utveckling av vårdplan och om det finns en vårdplan för den fortsatta vården visar på lägre index.

Av dem som svarat på enkäten och vårdats inom heldygnsvården är 41 % män och 54 % kvinnor. För öppenvården gäller att 35 % är män och 63 % kvinnor. 38 % av respondenterna i heldygnsvården har haft kontakt med psykiatrin i mer än tre år (2010, 50 % och 2012, 48 %), medan andelen av öppenvårdens patienter som varit i kontakt med psykiatrin i mer än tre år är 63 % (2010, 62 % och 2012, 61 %).

BUP – Synpunkter från närstående följs via BCFPI (Brief Child Phone Interview).

Mål

Identifiera fokusområden där behov av förbättring föreligger.

Barn- och ungdomspsykiatrin genomför kontinuerligt telefonintervjuer med patienter/närstående.

Resultatet visar att 88 % är nöjda med den kvaliteten på den vård som erbjuds. 90 % är nöjda med tillgängligheten vid uppföljningen ett år efter den första kontakten. Synpunkter har framförts när det gäller behandlingen av ADHD och depressioner. Dessa områden kommer att fokuseras i förbättrings- arbeten under 2015.

Information

Information till patienter och närstående ska vara lättillgänglig och begriplig. Psykiatrin ska bidra till att sprida information om 1177 samt ”Mina vårdkontakter” till patienter och anhöriga.

Mål

Alla mottagningar ska lämna information om Mina Vårdkontakter Antalet inkomna ärenden via Mina Vårdkontakter ska öka med minst 20

%

Mina vårdkontakter Antal ärenden

2013 2014 % förändring 2013-2014

Vuxenpsykiatrisk öppenvård 2 392 2 935 23 %

Barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård 122 246 101 % Vuxenpsykiatrisk öppenvård

Arbetet med att informera om 1177 och Mina vårdkontakter pågår. Tillgängligheten inom Mina vård- kontakter kan utvecklas genom en utökning i basutbudet av tillgängliga tjänster. Målet att öka antalet inkomna ärende med minst 20 % är uppnått.

Antalet ärenden har ökat försiktigt under året. Verksamheten har säkerställt att det finns information om 1177 och Mina vårdkontakter tillgängligt på alla mottagningar. Målet är nått.

(14)

Besökspåminnelser via sms till planerade mottagningsbesök. Motivet är att minska antalet uteblivna besök.

Mål

100 % av öppenvårdsmottagningarna ska erbjuda sms-påminnelser Vuxenpsykiatrisk öppenvård

Alla psykiatrins öppenvårdsenheter använder sig av SMS-påminnelser vid planerade besök. Proble- matiken med att patienter uteblir eller bokar av planerade besök sent är fortfarande aktuell och idag är det svårt att se några egentliga effekter av SMS-påminnelserna.

Ett förbättringsarbete har startat på de vuxenpsykiatriska mottagningarna för att ta reda på orsaker till att patienterna uteblir från eller bokar av planerade besök sent. Syftet är att finna nya möjligheter att kommunicera med patienterna och att utnyttja tillgängliga tider på mottagningarna bättre.

Av de patienter som uteblivit från planerade besök har 100 patienter tillfrågats om vilka åtgärder som skulle öka närvaron. Aktuella vårdplaner, med tydliggjort syfte för besöket, personalkontinuitet för att minska antalet personer patienten behöver möta, möjlighet att snabbt få tid till mottagningen då behov uppkommer och trevligare miljö i väntrummen är några förslag som framkommit vid intervjuerna.

SMS påminnelser används och erbjuds vid samtliga mottagningar.

Vården ska var säker och ges med hög kvalitet

Psykiatrin ska bedriva ett systematisk kvalitets- och patientsäkerhetsarbete med minskande vård- skador och kvalitetsbristkostnader som följd. Resultat från öppna jämförelser, kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer ska följas och utgöra underlag till förbättringsarbeten. Verksamheterna ska delta i nationella satsningar för en förbättrad patientsäkerhet.

Patientsäkerhet

Psykiatrin ska bedriva ett systematisk kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i syfte att undvika vård- skador. Psykiatrin ska aktivt arbeta för att förebygga suicid genom att bland annat följa riktlinjer, utbilda medarbetare och externa vårdgivare i suicidpreventivt arbetssätt.

Mål

Per verksamhetsområde, följa följsamheten till suicidriktlinjerna

Under årets andra hälft har inga gemensamma utbildningar för vuxenpsykiatrin i suicidpreventivt arbete har genomförts. I introduktionen av nyanställda på respektive avdelning informeras/utbildas i suicidriktlinjerna. Diskussioner om att köpa ett webbaserat utbildningsprogram till förvaltningen pågår. Ett uppdrag om att revidera riktlinjerna har skrivits och ansvarig för detta arbete har utsetts.

(15)

Öppna Jämförelser

Psykiatrin ska identifiera prioriterade utvecklingsområden utifrån resultat i de öppna jämförelserna.

Utvecklingsområde

Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos Återinskrivningar inom 14 respektive 28 dagar efter vård för schizofreni Återinskrivningar inom 3 respektive 6 månader efter vård för schizofreni Andel återinskrivna patienter med diagnosen schizofreni.

Andel patienter, 20-59 år, med schizofreni som återinskrivits i sluten vård

Halland Riket

År 2008-

2011

2009- 2012

2010- 2013

2008- 2011

2009- 2012

2010- 2013

14 - 28 dagar 17,1 % 18,9 % 21,2 % 16,9 % 17,1 % 16,7 %

3 - 6 månader 40,3 % 44,8 % 45,2 % 37,8 % 37,6 % 37,5 %

Andelen återinskrivna patienter i heldygnsvård efter 14 -28 dagar respektive 3 – 6 månader har ökat i jämförelse med riket.

Uppgift om återinskrivna patienter med diagnos schizofreni är väsentlig för utvecklingsarbetet i psykosvården. Förutom resultaten från öppna jämförelser som är ett år gamla har en rapport utarbetats för att följa i nutid. Under 2014 har arbetet med utveckling av psykosvården påbörjats i samarbete med kommunerna, vilket avses påverka omhändertagandet av den enskilde patienten positivt samt minska behovet av heldygnsvård.

Andel återinskrivna patienter med diagnosen schizofreni 2014

Inom 14 dagar 15,5%

Inom 28 dagar 20,2%

Inom 3 månader 24,4%

Inom 6 månader 28,6%

ECT-behandling vid slutenvårdad svår depression.

Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT har satt som mål att 40 % av patienterna som vårdas i heldygnsvården för svår depression bör erhålla ECT. Region Halland är en av 10 regioner/landsting som når målet. 52 % av patienterna som vårdades i Halland med svår depression 2013 gavs ECT- behandling.

Depressionsskattning efter ECT

Depressionsskattning efter ECT görs för att undersöka eventuella kvarvarande symtom av depres- sionen efter ECT behandlingen. 52 % av de patienter som behandlats med ECT utvärderades med MADRS/MADRS-S. Genomsnittet i riket var 45 %.

(16)

Antidepressiva läkemedel vid behandling av depression

Enligt nationella riktlinjer är bland annat antidepressiva läkemedel en rekommenderad behandling vid depression. För att läkemedelsbehandlingen ska ha optimal effekt krävs att den är regelbunden och pågår i minst sex månader. Indikatorn visar personer över 18 år som behandlats med anti- depressivt läkemedel i två till fem månader efter första uttaget. I Halland tog 55 % av patienterna ut läkemedel 60-150 dagar efter det första uttaget. I riket var andelen 54 %.

Andel patienter i rättspsykiatrisk vård med BMI > 30

Andel patienter i rättspsykiatrisk

vård med BMI >30 Halland Riket

2011 2012 2013 2011 2012 2013

Andel patienter med BMI >30 i

rättspsykiatrisk vård 30,8% 54,5% 43,5% 39,8% 42,7% 42,3%

Kvalitetsindikatorer

BUP Mål

Andel vårdplaner hos patienter vårdade enl. LPT 100 %

Andel diagnossatta läkarbesök 95 %

C-GAS (Children´s Global Assessment Scale) 50 % Andel patienter med BCFPI uppföljning (Brief Child Phone

Interwiew)

80 % Andel patienter med dokumenterad vårdplan 80 % Andel patienter (i prioriterad diagnosgrupp) med årligt

läkarbesök

Indikatorer BUP Mål Resultat

UR 1 augusti År

Andel vårdplaner hos patienter vårdade enl.

LPT

100 % 80 % 77 % 87 %

Andel diagnossatta läkarbesök. 95 % 76,8 %

- Eftersläpning av diktering?

- Problem på någon mot- tagning?

95 % 85 %

C-GAS (Children´s Global Assessment Scale) 50 % 44,9 % - Utbildning

pågår

42 % 37 %

Andel patienter med dokumenterad vårdplan

80 %

(senast efter 4:e besöket)

32,7 %

- Mäter andel pat som fått en vårdplan mellan april 2013 – mars 2014

28 %

Mäter andel pat som fått en vårdplan mellan aug 2013 – aug 2014

27 %

Mäter andel pat som fått en vårdplan mellan nov 2013 – nov 2014

Andel patienter med BCFPI uppföljning (Brief Child Phone Interwiew)

80 % 75 – 80 % 80 %

OBS t o m juli 80 %

(17)

Andel vårdplaner hos patienter vårdade enl. LPT:

Ett misstag i registreringen gör att vårdplan fattas på en patient. Medvetenheten om att vårdplaner ska dokumenteras i beslutsjournalen är stor och avdelningen följer detta noga.

Andel diagnossatta läkarbesök:

Att målet inte nås beror på en miss i registreringen. Alla läkarbesök diagnossätts.

C-GAS:

Har inte nått målet. Planerar åtgärder för 2015 för att nå målet.

Andel patienter med dokumenterad vårdplan:

Målet nås inte och är fortsatt ett utvecklingsområde under 2015. Kräver ett långsiktigt arbete för att nå målet.

Uppföljningar BCFPI:

Målet uppflytt vilket ger en bra återkoppling till verksamheten.

Vuxenpsykiatri Mål

Andel vårdplaner hos patienter vårdade enl. LPT 100 %

Andel diagnossatta läkarbesök 95 %

Andel patienter som blivit tillfrågade om biverkningar av ECT

> 90 % Andel patienter med diagnosen schizofreni som har ett BMI

> 30

< 50 % Andel patienter med diagnosen schizofreni som erhållit årlig

uppföljning hos läkare

80 % Andel patienter med dokumenterad vårdplan 60 %

Indikatorer Vuxenpsykiatri Mål Resultat

UR 1 augusti År

Andel vårdplaner hos patienter vårdade enl.

LPT

100 % Norr 43 % Söder 28 %

Norr 52 % Söder 42 %

Andel diagnossatta läkarbesök 95 % 88,2 % Norr: 91 %

Söder: 98 %

Norr: 91 % Söder: 97 % Totalt: 94 % Andel patienter som blivit tillfrågade om

biverkningar av ECT

>90 % - Sökning i VAS efter

ogynnsam biverkan.

- 0 pat funna.

- Inte tillgång till register- data.

- Sökning i VAS efter ogynnsam biverkan - 0 pat funna.

100 %

(uppgifter från ECT registret)

(18)

Andel patienter med diagnosen schizofreni som har ett BMI > 30

< 50 % - Rapport byggd.

- 16 pat funna.

- Kan inte få fram värdet på BMI.

- Arbete pågår.

- Disk om detal- jeringsgrad på

redovisninge n av värdet för BMI.

38 %

Baseras på granskning av 45 journaler.

Kräver jour- nalgransk- ning alternativt dokumenta- tionsmöjlig- het i VAS för att utveckla rapport.

Nyttan av att mäta variabeln diskuteras

Andel patienter med diagnosen schizofreni som erhållit årlig uppföljning hos läkare

80 % Norr 50 % Söder 45 %

Tot VUX 48 %

Norr 88 % Söder 89 % Tot VUX 88 %

Norr: 81 % Söder: 90 % Tot VUX 85

% Andel patienter med dokumenterad

vårdplan

60 % Norr 23 % Söder 26 %

Norr: 17 % Söder: 24 %

*)

*) Mäter andel patienter som fått en vårdplan mellan nov 2013 – nov 2014.

För att se utfall över antal upprättade vårdplaner krävs utsökning från VAS. Sökord ”Vårdplan” kan inte identifieras till rapportverktyg.

Vuxenpsykiatrisk heldygnsvård

Andel vårdplaner hos patienter vårdade enl. LPT:

Målet nås inte. Utvecklingsarbete kvarstår.

Andel patienter med diagnosen schizofreni som har ett BMI > 30:

Uppgifterna registreras i kvalitetsregistret PsykosR. Det finns en eftersläpning i redovisningen av registeruppgifterna så att idag är det inte möjligt att få fram uppgifter för 2014.

Når inte målet. Behov finns av ett gemensamt utvecklingsarbete för de vuxenpsykiatriska verksamheterna för att nå målet.

Vuxenpsykiatrisk öppenvård

Når inte målet. Under våren har en kartläggning genomförts där orsaker till att vårdplaner inte skrivs identifierats. Detta arbete fortsätter.

(19)

Nationella patientsäkerhetssatsningar

Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler

En ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler bidrar till en minskning av vårdrelaterade infektioner och ökad patientsäkerhet.

Mål

100 % rapporterar

100 % följsamhet till hygienrutiner 100 % följsamhet till klädregler

0 5 10 15 20 25 30

PIVA Hstad avd 19 avd 26 PIVA Vbg avd 22 avd 23 avd 25 Antal observerade personer per avdelning, 2014

1 2 3 4 5 6 Mätning

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

PIVA Hstad avd 19 avd 26 PIVA Vbg avd 22 avd 23 avd 25 Andel personer med korrekt följsamhet till basala hygienrutiner per avdelning, 2014

1 2 3 4 5 6 Mätning

(20)

Målen för följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler nås inte. Totalt har 74 % rapporterat. Vid mätningen i februari-mars var PIVA i Varberg stängd på grund av byggnadsarbeten och rapporterade alltså inte. Avdelning 26 har genomfört alla mätningarna.

Under året har heldygnsvården inom barn- och ungdomspsykiatrin börjat mäta följsamheterna. Det fanns brister i rutinerna kring mätningarna och missförstånd om tillvägagångssätt vid rapporteringen i inledningen, men detta har rättats till.

Trycksårsmätning

Den nationella punktprevalensmätningen av trycksår sker vid två tillfällen under året i syfte att få underlag till förbättringsarbeten för att förebygga och minska förekomst av trycksår.

Mål

100 % rapporterar

Våren trycksårsmätning genomfördes en dag under vecka 10. Fyra enheter av sex deltog i mätningen, PIVA i Varberg var vid denna tidpunkt stängd och hade inga patienter. Andelen som deltog var 83 %.

Vid höstens mätning deltog 4 av 6 enheter 71 %. Inga patienter rapporterades ha trycksår.

Vårdrelaterade infektioner

Vårdrelaterade infektioner är en vanligt förkommande vårdskada och ofta allvarlig för patienten.

Mål

100 % rapporterar

Rapporter gjordes inte vid alla enheter Läkemedelsanvändning

Rutinen för ”läkemedelsgenomgång för patienter 75 år eller äldre som är ordinerade fem eller fler läkemedel” ska införas. Följsamhet till rutinen för utskrivningsinformation i form av läkemedels- berättelse inklusive aktuell läkemedelslista.

Mål

Per verksamhetsområde, följa följsamheten till rutinen

Läkemedelsgenomgångar genomförs, men det är svårt att få fram uppgifter om hur många som genomförts. När sökordet infördes i VAS ”glömdes” psykiatrin bort, vilket fick till resultat att sökordet inte fanns tillgängligt för hela psykiatrin förrän i slutet på året.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

PIVA Hstad avd 19 avd 26 PIVA Vbg avd 22 avd 23 avd 25 Andel personer med korrekt följsamhet till klädregler per avdelning, 2014

1 2 3 4 5 6 Mätning

(21)

PRIO-satsningen

Socialdepartementet och SKLs satsning kring barn- och unga med psykiatrisk problematik samt personer med omfattande och/eller komplicerad psykiatrisk problematik pågår 2012-2016. Flera av målen är kopplade till prestationsmedel. Målen sätts på nationell nivå.

Samverkan

Psykiatrin ska i samverkan med kommunerna fortsätta arbetet med att erbjuda samordnade till- gängliga och effektiva vård- och omsorgsinsatser för patienter med omfattande och/eller komplicerad psykiatrisk problematik. Tidigare överenskommelser och handlingsplaner ska följas upp under året. Nya handlingsplaner ska upprättas för att utveckla samverkan under 2015.

Mål

Följa upp tidigare överenskommelser och handlingsplaner och med detta som underlag upprätta nya handlingsplaner för 2015.

Nya handlingsplaner har upprättats för att utveckla samverkan under 2015. Insatserna handlar om implementering av de nya samverkansavtalen och rutiner för arbete med samordnad individuell plan (SIP). Ny handlingsplan ska tas fram under 2015 för att utveckla samverkan ytterligare 2016.

Brukarmedverkan

Samverkan med brukare och närstående ska utvecklas på alla nivåer i organisationen. Dessa skall omfatta såväl samverkan vid patientbesök som dialog mellan brukare/närstående och de olika ledningsnivåerna. Tillfälle ska ges brukarrepresentanterna att lämna synpunkter på uppföljningen av den tidigare samverkansöverenskommelsen och på den framtagna handlingsplanen efter upp- följningen.

Mål

Brukarorganisationerna ska, så långt som möjligt, lämna synpunkter på 2014 års samverkansöverenskommelser liksom på framtagna handlingsplaner avseende 2015.

På regional nivå har brukarrepresentanter fått möjlighet att lämna synpunkter på samverkans- överenskommelsen och på den framtagna handlingsplanen för utveckling av samverkan. Brukar- organisationerna har framfört att man vill komma in tidigt i processen.

(22)

Tvångsåtgärder

Psykiatrin arbetar för att minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder. Psykiatrin har deltagit i de nationella genombrottsprojekten ”Bättre vård - mindre tvång” med syfte att minska tvångsåt- gärder inom heldygnsvård genom bland annat förändrade arbetssätt. Erfarenheter från deltagandet i projekten ska spridas till alla avdelningar i heldygnsvården och tvångsåtgärder ska följas under året.

Mål

Tvångsåtgärder såsom fastspänning, tvångsmedicinering och avskiljande ska minska i relation till antalet patienter som vårdas enligt LPT

Tvångsvård - heldygnsvården vuxenpsykiatrin

NORR 2013 2014

Jan-mars 2013

Jan-aug 2013

helår Jan-mars 2014

Jan-aug 2014

helår

Antal pat 39 103 128 30 87 102

Antal vårdtillfällen 71 215 286 45 211 170

Antal tvångsvårdplaner 18 68 91 13 45 83

Andel tvångsvårdplaner 46 % 66 % 71 % 43 % 52 % 81 %

Antal tvångsåtgärder 44 57 86 16 34 107

SÖDER 2013 2014

Jan-mars 2013

Jan-aug 2013

Helår Jan-mars 2014

Jan-aug 2014

helår

Antal pat 72 142 180 60 144 193

Antal patienter som tvångsvårdats, antal vårdtillfällen och tvångsvårdplaner har minskat i norr medan antal tvångsåtgärder har ökat jämfört med 2013. En stor del av tvångsåtgärderna kan hän- föras till en mycket vårdkrävande patient. I söder har antalet patienter som vårdats enligt LPT och antal vårdtillfällen ökat. Antal och andel tvångsvårdplaner har ökat så att drygt 50 % av patienterna har en sådan. Alla avdelningarna i söder deltar eller har deltagit i de nationella genombrottsprojekten

”Bättre vård – mindre tvång”, vilket tydliggjort tvångsvården för alla inblandade.

(23)

Tvångsvård – heldygnsvård BUP

2013 2014

Jan-mars 2013

Jan-aug 2013

Helår 2013 Jan-mars 2014

Jan-aug 2014

Helår 2014

Antal pat 6 8 12 7 13 15

Jämfört med 2013 är förändringarna små. Enskilda patienter får således en stor påverkan på statis- tiken. Antalet vårdtillfällen under LPT har ökat. Under året har flera utomlänspatienter som ofta har svår problematik vårdats i heldygnsvården och då ofta vårdats inom LPT.

Verksamhetens bedömning är att det låga antalet tvångsåtgärder är en följd av medarbetarnas aktiva arbete med att hitta andra lösningar i de situationer som uppkommer. På vårdavdelningen pågår ett aktivt förbättringsarbete med att förebygga tvångsåtgärder och att minimera användandet av dessa så långt det är möjligt.

Mål

Säkerställa kvaliteten på registrering och rapportering av tvångsåtgärder till patientregistret

Inom vuxenpsykiatrins heldygnsvård finns ”kodare” som säkerställer att de tvångsåtgärder som använts registreras på rätt sätt och i rätt register. Det finns möjligheter att utveckla registreringen genom till exempel att den som ordinerar tvångsåtgärder också talar om vilken kod som ska användas.

Inom BUP:s heldygnsvård säkerställs registreringen, av de få tvångsåtgärder som används, i ett aktivt arbete inom enheten. En rutin har skrivits för läkarsekreterarnas administration av tvångsvård och en för läkarna för att stödja att inrapporteringen i beslutsjournalen blir riktig.

Datafiler över tvångsvård skickas veckovis till kodarna för rättning för att på så sätt förebygga felaktigheter i de filer som överförs till socialstyrelsen.

Mål

Identifiera den tiondel patienter som blivit föremål för flest

tvångsvårdstillfällen och flest tvångsåtgärder och med dessa uppgifter som utgångspunkt upprätta handlingsplan för att minska behovet av tvångsvård och – tvångsåtgärder under 2015

Målet i verksamhetsplanen är liktydigt med ett av prestationskraven i PRIO 2014.

Under våren 2014 identifierades de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen under 2013. En arbetsgrupp med avdelningschefer från berörda avdelningar inom heldygnsvården och en avdelningschef inom öppenvården har haft uppdraget att analysera både tvångstillfällen och tvångsåtgärder och att ta fram en handlingsplan i syfte att minska tvång. Handlingsplanen innebär att psykiatrin kontinuerligt kommer att följa utvecklingen av tvångsvården under 2015. Den identifierade tiondel av patienter med flest tvångsvårdstillfällen hade vårdats på PIVA Halmstad, PIVA Varberg och avdelningarna 21 och 23 i Varberg. Patienterna kommer från alla kommuner i länet.

(24)

Kompetensutveckling

Personal som arbetar med patienter med omfattande och/eller komplicerad psykiatrisk problematik skall få utbildning i Vård och stödsamordning under 2014.

Mål

Samtliga medarbetare som arbetar med patienter som har en komplicerad psykiatrisk problematik ska utbildas i Vård och stödsamordning (7,5 hp).

Kompetensutvecklingen är kopplad till utvecklingen av integrerade arbetsformer mellan social- tjänsten och psykiatrin. En förstudie om arbetssätt genomfördes under 2014. Utifrån förstudien fattade taktiska gruppen beslut om den arbetsmodell som ska införas i länet. Införandet kommer att ske successivt under 2015 och 2016. Utbildningen som ska stödja införandeprocessen påbörjas i september 2015.

Kvalitetsregister

Psykiatrins verksamheter ska rapportera i relevanta kvalitetregister. Resultaten från dessa ska använ- das för utveckling i verksamheterna.

Totalt antal registrerade samt procentuell ökning av registrerade patienter i kvalitetsregisteren sedan den 1 januari 2012

- BipoläR - RIKSÄT - PsykosR

- Kvalitetsregister ECT - BUSA

- Laros - RättspsyK - SBR Mål

Minst 60 % av patienterna (ny- och återbesök) ska registreras i relevanta psykiatriska kvalitetsregister

Målet har nåtts. 71 % av patienterna har registrerats i relevanta register.

Mål

60 % av patienterna som registreras i PsykosR och BipoläR ska ha fått en läkemedelsuppföljning av läkare

Målet har nåtts. 81 % av patienterna registrerade i BipoläR har fått en läkemedesgenomgång och 85 % registrerade i PsykosR.

Mål

60 % av registrerade patienter i PsykosR ska ha erbjudits någon hälsofrämjande åtgärd

Målet har nåtts. 62 % av patienterna som registrerats i PsykosR har erbjudits någon hälsofrämjande åtgärd.

(25)

Aktuella register Antal reg tom 31/10 2012

Antal reg tom 31/10 2013

Antal reg tom 31/10 2014 Nyreg Uppfölj Nyreg Uppfölj Nyreg Uppfölj BipoläR

RiksÄT PsykosR

Kvalitetsregister ECT BUSA (adhd)

RättspsyK LAROS SBR

(substitutionsbehandling)

Summa registrerade pat 351 1 520 761 210

Psykiatrins kvalitetsregister har under de sista åren varit under utveckling. 2013 gjordes en extrem ansats för att åstadkomma ökning av täckningsgraden, bland annat i syfte att uppnå PRIO-målet vilket också klarades. Från och med 2014 har en ny IT-plattform tagits i bruk. Migrering av data från föregående plattform har inte kunnat genomföras i sin helhet och underlagen är därför inkompletta.

Anledningen är framför allt att informationssäkerheten inte kunde säkerställas.

(26)

FoUU

Att skapa struktur för klinisk forskning, och öka förutsättningarna för omsättning av forsknings- resultat i klinisk vardag utgör en betydelsefull målsättning för psykiatrin i Halland. Förvaltningen behöver ha ett brett angreppssätt och vidga vårt synsätt i relation till verksamhetens behov av metoder, utvärdering samt implementering.

Psykiatrin ska säkra introduktionen av nya medarbetare och den fortsatta utbildningen, så att alla medarbetare har en hög kunskap om gällande rutiner och evidensbaserad vård och behandling.

Mål

Kartläggning av pågående forskning - Samtliga professioner

- Aktiviteter, områden och projekt - Nationellt, regionalt och lokalt

Barn och ungdomspsykiatrin driver eller deltar i följande projekt/forskningsarbeten (sammanställning från maj 2014).

- Småbarn och BUP-linjen, screening, var? Hur ska vi i framtiden arbeta med förskolebarn inom BUP? Deltar i ett treårigt projekt ”Hjällbo Samverkan Små barn” där målgruppen är barn 0 – 4 år med tidig misstanke om autism och/eller annan ESSENC-bild. I projektet har BVC personal utbildtas i att tidigt screena för autism.

- ADHD-studie i samarbete med Göteborgs universitet. Data från BCFPI-uppföljningar utvär- deras.

- Psykiatrisk samsjuklighet hos ätstörningspatienter i Halland. Syftet är att beskriva verksamhetens patienter med huvudfokus på att undersöka förekomst av psykisk samsjuklighet.

- Screening och diagnostik – en multicenterstudie i samband med Lunds universitet. Syftet är att validera olika skattningsinstrument för att försöka se om det finns enklare sätt att hitta den ”sanna” diagnosen.

- CS högdos – nytta och risk. Ett vetenskapligt arbete inom ramen för ST-utbildningen.

- Depressionslyftet – en implementeringsstudie för nationella riktlinjer - depression, som finansieras i samarbete med SKL. Fokus på att ta fram ett utbildningsmaterial.

- Hur går det för små barn med feberkramper eller epilepsi? Ett projekt via Göteborgs universitet och Gillbergscentrum. Syfte att studera avvikelser i utveckling och beteende hos barn med feberkramper eller epilepsi.

Inom den vuxenpsykiatriska heldygnsvården bedrevs 2014 ingen forskning.

Vuxenpsykiatrisk öppenvård

- Deltar i ett arbete med att översätta och validera ett uppföljningsinstrument, WHODAS, på uppdrag av socialstyrelsen.

- Deltagit i framtagandet av ett psykiatrispecifikt prioriteringsinstrument i samarbete med Nationellt prioriteringscentrum.

- Flera medarbetare har individuella forskningsprojekt.

Mål

Kartläggning av nuvarande kompetens och behov avseende - Undervisning

- Handledning

- Förbättringsmetodik

- Forskningsmetodik, exempelvis metoder för implementering av nya metoder samt utrangering av icke tillämpliga metoder

- Vetenskap/akademisk examen Kartläggningen är inte genomförd.

(27)

Region Halland som arbetsgivare

Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting0

Invånarnas upplevelse av vården som ges av Psykiatri Halland påverkas i hög grad av medarbetarna.

Stolta och engagerade medarbetare som sprider en positiv bild av den verksamhet de arbetar inom, är en förutsättning för att unga ska välja att utbilda sig till de yrken som behövs idag och i framtiden.

Psykiatri Halland ska i jämförelser med andra arbetsgivare kännetecknas av en god arbetsmiljö, ett meningsfyllt uppdrag och av utvecklingsmöjligheter.

Mål

Resultatet i medarbetarenkäten avseende indikatorn ”Attraktiv Arbetsgivare” ska öka med fyra enheter. (2012 = 58)

Resultatet från medarbetarenkäten visar att förvaltningen inte uppnått målet (2014 = 56).

För att stödja att målet uppnås har aktiviteter främst inriktats på att stärka sambandet mellan Psykiatrin Halland, så som en del av Region Halland samt att arbeta med att säkerställa en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet har fått en tydlig struktur över året och olika aktiviteter genomförs enligt en årsplan. Både till följd av det planerade arbetet men också till följd av särskilda händelser i verksamheten har arbete med riskbedömning samt uppföljning av arbetsskador och tillbud haft ett stort utrymme. Tyvärr har en del av arbetet varit föranlett av speciella händelser och risker som uppstått i verksamheten.

Arbetet med att stärka sambandet mellan Psykiatrin Halland och Region Halland är ett arbete som behöver pågå längre för att ge önskat resultat. Initialt har vissa händelser och beslut haft motsatt effekt då de varit svåra att förklara och kommunicera till medarbetare. Som exempel kan nämnas beslut om nattersättning.

Även om inte målet uppnåtts uppfattas att det finns en större kunskap och acceptans för arbetet med att bli en gemensam arbetsgivare. Båda de åtgärder som förvaltningen inriktat sitt arbete på behöver sannolikt mer tid för att ge avsedd effekt.

Mål

100 % av de annonserade tjänsterna ska tillsättas med efterfrågad kompetens

Målet har inte uppnåtts för alla yrkesgrupper. Bedömningen är att detta beror på brister både nationellt (t.ex. läkare och psykologer) och lokalt (t.ex. sjuksköterskor). Inom dessa grupper har målet inte nåtts. Under året har förvaltningen lyckats rekrytera flera läkare.

(28)

Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare

Medarbetarnas upplevelse av vad som är en bra arbetsgivare i förhållande till andra behöver ständigt analyseras, utvecklas och diskuteras. Värderingar som Region Halland står för i förhållande till invå- narna gäller också i förhållande till medarbetarna och de som söker arbete. Arbetsplatsdialoger om värdegrund och likabehandling ska genomföras på alla arbetsplatser. Personalstatistik ska redovisas och kommenteras könsuppdelat.

Mål

Personalstatistik ska vara könsuppdelad och analyser ska göras i syfte att identifiera orsaker i arbetslivet som kan påverka kvinnor och män på olika sätt.

Förvaltningen använder sig av de uppföljningsverktyg som är gemensamma för Region Halland. I de fall könsspecifika uppgifter finns används och redovisas det. Uppföljning av rehabilitering, sjukfrån- varo, arbetsskador, tillbud och rekrytering görs och analyseras utifrån att identifiera eventuella skillnader mellan kvinnor och män. Arbetet har synliggjort skillnader eller bekräftat att skillnader inte finns. Detta i sin tur möjliggör att vidta åtgärder som bygger på fakta.

Mål

Sjukfrånvaron ska minska till 4,6 % eller lägre.

Att minska sjukfrånvaron är ett prioriterat område. Målet för 2014 var att sjukfrånvaron skulle sjunka till en nivå på 4,6 % av den totala tiden, eller lägre. Detta har dessvärre inte uppnåtts.

Mot slutet av 2013 började den långa sjukfrånvaron (mer än 91 dagar) att stiga och en inventering gjordes 2014 av både kort och lång sjukfrånvaro. Syftet var att hitta orsaker och att vidta åtgärder.

Chefer har, tillsammans med stöd från PA-enheten, gått igenom enskilda ärenden och upprättat handlingsplaner i de fall det inte funnits. En effekt är att den långa frånvaron (över 90 dagar) börjat sjunka efter sommaren. Utbildning och information i rehabiliteringsverktyg har genomförts för chefer och under året har ett större antal arbetsförmågebedömningar genomförts med stöd från företagshälsovården. Eftersom arbetet inriktats på den grupp som är svårast att få att återgå i arbete kommer insatser för att ytterligare minska frånvaron att behöva göras även kommande år.

Sjukfrånvaron visar ojämlikhet mellan kvinnor och män. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män.

Sjukfrånvaron för kvinnor med månadsanställning var under årets första elva månader 6,1 % jämfört med männens 3,7 %. I genomgångar av individuella ärenden av arbetsförhållanden för kvinnor respektive män har skillnader inte upptäckts som skulle ha kunnat förklara varför sjukfrånvaron är olik. Även om sjukfrånvaron också nationellt uppvisar samma mönster är det inte tillfredställande att orsakerna inte identifierats.

Den yrkesgrupp som har den högsta sjukfrånvaron är medicinska sekreterare med 9,3 %. I ett förvaltningsövergripande arbete om medicinska sekreterares arbetssituation är en slutsats att en komplex arbetssituation kan bidra till ohälsa. Vid en genomgång av de enskilda ärendena finns även flera fall av ej arbetsrelaterad ohälsa. Grupper med lägst frånvaro är administration/ledning samt läkargruppen med 4,1 %.

Vid en jämförelse mellan verksamhetsområdena har heldygnsvården i vuxenpsykiatri den lägsta frånvaron med 4,8 % medan vuxenpsykiatrins öppenvård har den högsta med 6,4 %. Vid en jämförelse av resultatet från medarbetarenkäten framkommer att medarbetare inom vuxenpsykiatrins heldygnsvård i högre grad uppfattar att de har förtroende för närmaste chef, har kunskap om hur arbetet bidrar till mål och har mindre besvär av stress än till exempel medarbetare inom

(29)

vuxenpsykiatrins öppenvård. För närvarande pågår arbeten på olika arbetsplatser med att ta fram handlingsplaner mot bakgrund av resultatet för medarbetarenkäten.

Eftersom korttidsfrånvaron skapar särskilda utmaningar vad gäller bemanning och produktions- planering är det en utmaning att minska denna för att arbetssituationen totalt sett ska bli bättre för samtliga medarbetare.

Sjukfrånvaro

2014-11-30 2013-11-30

Timmar Procent av

arbetstid Timmar Procent av arbetstid

Av totala arbetstiden 67 762 5,3 % 63 849 5,0 %

Intervall

- Kort* 29 273 43,2 % 30 767 48,2 %

- Mellan* 14 150 20,9 % 14 045 22,0 %

- Lång* 24 339 35 9 % 19 045 29,8 %

*Avser månadsanställda Mål

Åtgärder för minskad sjukfrånvaro för kvinnor ska prioriteras

Uppföljningen av de medarbetare som har den längsta sjukfrånvaron omfattar i huvudsak kvinnliga medarbetare. Den individuella åtgärd som genomförts är således att i varje enskilt fall identifiera möjligheter och eventuella hinder för återgång i arbete. På så sätt har åtgärder för att minska ohälsa bland kvinnor prioriterats.

Mål

Psykiatri Halland ska i samarbete med arbetsförmedlingen möjliggöra arbetsträning/sysselsättning för minst tre personer med funktionsned- sättning under 2014.

Redan när målet fastställdes fanns insikten att det är ett svårt mål att följa, då arbetsgivaren inte har möjlighet att registrera funktionsnedsättning. Uppföljningen får därför bygga på antaganden snarare än fakta. I ett fall har en medarbetare med funktionsnedsättning anställts, men det utesluter inte att flera anställningar gjorts under året. Vid en genomgång av ansökningar till lediga tjänster konsta- terades att det ytterst sällan framgår om en funktionsnedsättning finns. Detsamma gäller de medarbetare som kallas till intervju. Därför kvarstår frågan om psykiatrin uppfattas som en arbetsgivare där alla kommer att behandlas lika eller om Psykiatri Halland väljs bort av vissa potentiella medarbetare.