NYCKELTALSANALYS
MELLAN IFRS OCH US GAAP
En kvantitativ studie av dubbelnoterade
läkemedelsföretag
BUSINESS RATIO ANALYSIS
BETWEEN IFRS AND US GAAP
A quantitative study of cross-listed
pharmaceutical companies
Examensarbete inom huvudområdet redovisning Grundnivå 15 Högskolepoäng
Vårtermin 2019 Alexander Bernhard Simon Gustavsson
Handledare: Cecilia Gillgren Examinator: Henrik Linderoth
Nyckeltalsanalys mellan IFRS och US GAAP
Examensrapport inlämnad av Alexander Bernhard och Simon Gustavsson till Högskolan i Skövde, för Kandidatexamen (BSc) vid Institutionen för handel och företagande.
20/5-2019
Härmed intygas att allt material i denna rapport, vilket inte är vårt eget, har blivit tydligt identifierat och att inget material är inkluderat som tidigare använts för erhållande av annan examen.
Signerat: _________________________ Signerat: __________________________
Alexander Bernhard Simon Gustavsson
Förord
Vi vill inledningsvis rikta ett stort tack till de personer som har hjälp oss på vägen med denna uppsats. Ett extra stort tack till vår handledare Cecilia Gillgren och vår examinator Henrik Linderoth som gett oss kommentarer under arbetets gång. Vi önskar även få tacka våra studiekollegor som har hjälpt oss förbättra vår uppsats.
Skövde 20 Maj 2019
Alexander Bernhard Simon Gustavsson
Sammanfattning
Ekonomin blir allt mer global och redovisningsinformation analyseras av olika investerare över hela världen. Informationen som jämförs behöver vara jämförbar med varandra för att ge rättvisande vägledning i ett beslutsfattande. Börsnoterade företag inom Europeiska unionen ska upprätta sin redovisning enligt IFRS och företag som är noterade i USA ska upprätta sin redovisning enligt US GAAP. Det som skiljer regelverken åt är att US GAAP är mer regelbaserat och IFRS är principbaserat, vilket medför att företagsledningen har möjlighet att påverka redovisningen i viss utsträckning. Regelverken skiljer sig åt på en mängd olika punkter för att i vissa avseenden påminna om varandra. Men det är skillnaderna som skapar den informationsasymmetri som sedan kan vilseleda investerare som jämför bolag mellan de olika regelverken.
Syftet med denna studie är att analysera om redovisning enligt IFRS eller US GAAP leder till signifikanta skillnader mellan olika nyckeltal.Genom att analysera detta vill vi belysa de eventuella skillnader som kan uppstå i de finansiella nyckeltalen vilket kan ändra
investerares intresse för företaget.
I studien har 21 stycken dubbelnoterade läkemedelsföretag ingått. Med dubbelnoterade innebär det i denna studie att företagen är noterade på börsen både i Europa och i USA. För dessa företag har två stycken mått för skuldsättning, två stycken mått för lönsamhet och två stycken mått för likviditet beräknats och analyserats. Komponenterna för att beräkna nyckeltalen har hämtats ur företagens egna årsredovisningar som upprättats enligt både IFRS och US GAAP. För att fastställa om regelverken har någon signifikant påverkan på
nyckeltalen har vi analyserat våra nyckeltal genom en hypotesprövning. Genom denna studie har vi konstaterat att regelverken inte har någon signifikant påverkan på något av de
undersökta företagens nyckeltal.
Nyckelord: IFRS, Läkemedelsföretag, Nyckeltal, Redovisning, US GAAP.
Abstract
The economy is getting even more global and accounting information are analysed by several investors over the world. The information being compared has to be comparable with each other to give true guidance before decision-making. Companies listed on the stock exchange within the European Union shall establish their accounting in accordance with IFRS and companies listed on the American stock exchange shall establish their accounting in accordance with US GAAP. What sets the rules apart is that US GAAP is more rule-based than IFRS, which is principle-based, and the managers have an opportunity to influence the
accounting to some extent. The frameworks differ in some points, while they in some respects remind of each other. However, it is the differences that create the information asymmetry which can mislead shareholders who compare companies that reports in accordance with both regulations.
The purpose of this study is toanalyse whether accounting according to IFRS or US GAAP leads to significant differences between different financial ratios. By analysing this, we want to shed light on the possible differences that may arise in the financial ratios, which can change the investor’s interest in the company.
The study includes 21 cross-listed companies who are listed on a stock exchange both in Europe and in the US. Two ratios of debt, two ratios of profitability and two ratios of liquidity have been calculated and analysed for each of the companies. The components that have been used to calculate these ratios have been collected from the companies own annual reports that have been prepared in accordance with both IFRS and US GAAP. The study has used a hypothesis test to determine whether the regulations have any significant impact on the financial ratios. The result of this study shows that the regulations have no significant impact on the examined company’s financial ratios.
Keywords: Accounting, Financial ratios, IFRS, Pharmaceutical Companies, US GAAP
Innehåll
1 Inledning... 1
1.1 Problembakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion ... 2
1.3 Problemformulering ... 5
1.4 Syfte ... 5
2 Referensram ... 6
2.1 Intressentteorin ... 6
2.2 Disclosureteori och omvärldsfaktorer ... 7
2.3 Regelverk ... 8
2.3.1 IFRS ... 8
2.3.2 U.S. GAAP ... 9
2.3.3 Skillnader och likheter mellan regelverken ... 10
2.4 Tidigare forskning ... 13
2.5 Nyckeltalsanalysens intressenter ... 16
2.6 Soliditet (Equity ratio) ... 17
2.7 Skuldsättningsgrad (Leverage ratio) ... 18
2.8 Avkastning på totalt kapital (Return On Assets)... 19
2.9 Avkastning på eget kapital (Return On Equity) ... 20
2.10 Balanslikviditet (Current Ratio) ... 22
2.11 Kassalikviditet (Quick ratio) ... 23
2.12 Sammanfattning ... 24
3 Metod... 26
3.1 Metodval ... 26
3.2 Urval ... 27
3.3 Analys av nyckeltal ... 29
3.4 Val av analysmetod ... 30
3.5 Hypotesprövning ... 30
3.5.1 Wilcoxon tecken-rang test ... 31
3.5.2 Databearbetning ... 31
3.6 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ... 32
4 Empiri ... 34
4.1 Soliditet ... 34
4.2 Skuldsättningsgrad ... 35
4.3 Avkastning på totalt kapital ... 36
4.4 Avkastning på eget kapital ... 37
4.5 Balanslikviditet ... 39
4.6 Kassalikviditet ... 40
5 Analys ... 42
5.1 Mått för skuldsättning ... 42
5.2 Lönsamhetsmått ... 44
5.3 Likviditetsmått ... 45
5.4 Analys utifrån teorin ... 46
5.5 Koppling till tidigare studier ... 47
6 Slutsats och diskussion ... 50
6.1 Samhälleliga och etiska aspekter... 52
6.2 Förslag till fortsatta studier ... 52
7 Referenser ... 54
Bilagor ... 57
Bilaga 1 Individuella reflektioner ... 57
Alexander Bernhard ... 57
Simon Gustavsson ... 59
Bilaga 2 Tabeller för uträkningen av nyckeltal ... 61
Bilaga 3 Wilcoxon tecken-rang test ... 67
Bilaga 4 Komponenter för uträkning av nyckeltal ... 70
Begreppsförklaring och förkortningar
Kapitalisering
När kostnaden för internt arbete flyttas från resultatet för att istället läggas på balansrapporten som en tillgång.
IFRS
International Financial Reporting Standards, gällande praxis inom EU.
IASB
International Accounting Standards Board, organisation som utfärdar standardsamlingen IFRS.
U.S. GAAP
U.S. Generally Accepted Accounting Principles, den sammanfattande benämningen på den amerikanska redovisningsstandarden och motsvarar det svenska begreppet god
redovisningssed.
FASB
Financial Accounting Standards Board, organisation som utfärdar standardsamlingen US GAAP.
SEC
Securities and Exchange Commission, amerikanskt federalt statligt kontrollorgan för redovisningen i de stora företagen i USA vars aktier handlas på någon av USA:s börser.
Forskning
Process som genom systematiskt arbete kan frambringa nya kunskaper och ökat vetande.
Utveckling
Karakteriseras som den verksamhet som systematiskt och metodiskt utnyttjar forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av dem som redan existerar.
Först in, först ut – metoden
Lagervärderingsprincip som innebär att man vid värderingen utgår från att de äldsta varorna säljs först. Det innebär att resterande lager består av de senast inköpta produkterna.
London Stock Exchange Aktiebörs i London.
NASDAQ
Aktiebörs i USA.
New York Stock Exchange
Världens största börs med huvudbyggnad på Wall Street i New York.
Signifikant Betydande
Informationsasymmetri
Informationsasymmetri uppstår i en situation där en av parterna har mer eller bättre information än andra inför en affärsuppgörelse.
1
1 Inledning
Detta kapitel kommer ge en inledande presentation av ämnet för uppsatsen. Ämnet kommer att preciseras och bakgrunden till problemformuleringen kommer att diskuteras. Det valda syftet samt problemformuleringen kommer att presenteras.
1.1 Problembakgrund
Enligt Beuren, Hein & Klann (2008) blir ekonomin allt mer global och
redovisningsinformation analyseras oftare av olika investerare från hela världen. Detta medför att informationen som jämförs måste vara jämförbar med varandra för att ge rättvisande vägledning inför ett beslutsfattande. Börsnoterade företag inom Europeiska unionen ska upprätta sin redovisning enligt IFRS och företag som är noterade i USA ska upprätta sin redovisning enligt US GAAP.
I denna studie kommer det amerikanska regelverket benämnas som US GAAP, då det är det vedertagna begreppet i tidigare forskning (Bao, Lee, & Romeo, 2010; Beuren, Hein, & Klann, 2008; Haverty, 2006).
IFRS är ett principbaserat regelverk som öppnar upp för en viss möjlighet till
uppskattningar för företagsledningen (Finansinspektionen, 2006) medan US GAAP är mer regelbaserat än principbaserat och företagsledningen har mindre möjlighet att påverka redovisningen (Benston, Bromwich, & Wagenhofer, 2006). Regelverken skiljer sig åt på en mängd olika punkter för att i vissa avseenden påminna om varandra. Men det är skillnaderna som skapar den informationsasymmetri som sedan kan vilseleda investerare som jämför bolag med de olika regelverken. Det råder bland annat skillnader mellan regelverken i hur värdering av tillgångar ska hanteras. Enligt IFRS ska tillgångar redovisas efter
anskaffningsvärdet och sedan skrivas av i samma takt som de förbrukas, men omvärdering till verkligt värde får göras för immateriella tillgångar, materiella tillgångar och
anläggningsfastigheter om det behövs. US GAAP ger inte denna möjlighet till att omvärdera tillgångar till verkligt värde då det istället ska utgås från anskaffningsvärdet för att sedan skriva av tillgången i takt med nyttjandeperioden (Beuren, Hein, & Klann, 2008). Forskning visar på att redovisning till verkligt värde är informativ för investerare, men informativiteten påverkas av mängden mätfel och källan till de uppskattningar som görs (Landsman, 2007).
2 IFRS ger också möjlighet till att kapitalisera internt upparbetade kostnader till immateriella tillgångar när vissa villkor uppfylls. Detta medför sedan att denna tillgång skrivs av i takt med nyttjandeperioden. US GAAP möjliggör inte någon form där internt upparbetade kostnader får kapitaliseras då dessa istället ska kostnadsföras direkt då utgiften sker (Beuren, Hein, &
Klann, 2008). Då inte utvecklingskostnader räknas som immateriell tillgång utan den måste kostnadsföras det året som kostnaden uppkommer medför detta att viktiga tillgångar inte finns med i företagets balansrapport då de istället har kostnadsförts direkt (Palepu, Healy, &
Peek, 2017).
När likvärdiga verksamheter ska jämföras men där den ena redovisar enligt IFRS och den andre enligt US GAAP medför dessa skillnader i regelverken att olikheter i de finansiella rapporterna inte nödvändigtvis behöver bero på skillnader i verksamheten utan istället på just regelverken. Om en jämförelse ska göras mellan bolag som redovisar enligt de
olika regelverken behöver investeraren först justera rapporterna. Detta för att med säkerhet kunna förlita sig på att de nyckeltal som räknats fram av företagens resultat- och
balansrapporter är jämförbara med varandra.
Av tidigare forskning framgår det även att nettoresultatet varierar på ett väsentligt sätt mellan regelverken när företag upprättar redovisning enligt både IFRS och US GAAP
(Haverty, 2006). En väsentlig skillnad i nettoresultat kan ha stor påverkan på investerare när de ska fatta beslut grundade på årsredovisningen. Därför krävs det att investerarna är medvetna om dessa eventuella skillnader i redovisning för att kunna fatta välgrundade beslut.
1.2 Problemdiskussion
Informationsasymmetri mellan olika bolags årsredovisningar som sedan eventuellt förstärks vid standardiseringen av redovisningen mellan företag i olika länder kan påverka
investerarnas beslutsunderlag negativt. I takt med en allt mer globaliserad ekonomi analyseras bokföringsinformation i större utsträckning än tidigare av olika investerare från hela världen. Genom att minimera eller eventuellt eliminera dessa skillnader kan det hjälpa investerare till att få ett mer rättvisande beslutsunderlag att luta sig mot (Beuren, Hein, &
Klann, 2008).
3 Problemet grundar sig i den informationsasymmetri som uppstår när investerare analyserar ett företag med en typ av redovisningsnorm för att sedan jämföra det med ett annat företag som använder en helt annan redovisningsnorm. Finns det skillnader i
redovisningsnormen kan nyckeltal vara vilseledande att jämföra. Beuren, Hein och Klann (2008) förklarar att bolagens nyckeltal kan bli missuppfattade eller missvisande i förhållande till andra företag när bolag med olika redovisningsnormer jämförs.
Beuren, Hein och Klann (2008) har analyserat skillnader i nyckeltal mellan brittiska företag som är noterade på den brittiska börsen som även är noterade på den amerikanska börsen.
Det konstaterades att det fanns ojämnt fördelade procentuella variationer samt att det fanns både positiva och negativa observationer för bland annat nyckeltalen avkastning på totalt kapital och skuldsättningsgrad. Till detta ska tilläggas att vissa företag hade betydande skillnader i vissa nyckeltal medan skillnaden var mer eller mindre obefintlig för andra
nyckeltal. Slutsatsen av studien är att regelverken inte påverkar de finansiella nyckeltalen på ett betydande sätt för de företag som har undersökts. Beuren, Hein & Klann (2008)
uppmanar till ytterligare forskning på området för att fastställa skillnader i de finansiella nyckeltalen för de företag som omvandlar sina finansiella rapporter från IFRS till US GAAP.
Samtidigt påvisade en annan studie av Bao, Lee & Romeo (2010) att det finns skillnader i vissa nyckeltal beroende på vilket regelverk som följs. Företag som följer IFRS hade bland annat en högre balanslikviditet, lägre omsättningshastighet på tillgångarna samt en lägre skuldsättningsgrad. Då dessa två studier påvisar olika slutsatser tyder det på att ingen av studierna ger ett uttömmande svar för hur regelverken påverkar nyckeltalen.
En av de skillnader som skiljer de båda regelverken åt är när och hur utgiften för forskning och utveckling ska kostnadsföras. Enligt IFRS ska utgiften för forskning kostnadsföras det år som utgiften sker medan utgifter för utveckling ska räknas som en immateriell tillgång under förutsättning att vissa kriterier är uppfyllda. När dessa kriterier uppfylls ska dessa utgifter läggas på företagets balansräkning som en tillgång för att sedan kostnadsföras i den takt som tillgången används. Orsaken till att IFRS anser att utgiften för utveckling ska hanteras på detta vis grundar sig i att det med stor säkerhet kommer medföra ekonomiska fördelar för företaget i framtiden och att utgiften därför ska kostnadsföras över tid som tillgången används och genererar intäkter. Detta medför att kostnaden för att utveckla den nya
4 produkten enbart syns i företagens resultatrapport genom de avskrivningar som genomförs för tillgången (Marton, Lundqvist, & Pettersson, 2018). Enligt US GAAP ska istället utgiften för forskning och utveckling kostnadsföras direkt det år som utgiften uppstår (Beuren, Hein,
& Klann, 2008).
En bransch som är beroende av att ständigt utveckla nya produkter är läkemedelsindustrin som ständigt behöver utveckla nya produkter för att behålla marknadsandelar.
Läkemedelsbranschens forskning och utveckling (FoU) är ett riskabelt område, där varje insats kan leda till en produkt som genererar miljarder i intäkter alternativt till enbart höga kostnader utan intäkter. Däremot är det viktigt att satsa på forskning och utveckling för att det annars kan leda till avtagande avkastning från den allmänna marknaden och det skulle även lämna potentiella möjligheter outforskade. I sak betyder detta risker, men
läkemedelsindustrin måste ta dessa risker för att driva utvecklingen framåt. Riskerna uppstår genom vetenskaplig osäkerhet vid upptäcktsprocessen, den fortsatta oförutsägbarheten kring produktens säkerhet fram till de sista stadierna av produktförsök och i slutändan hur marknaden tar emot produkten. Marknaden kan påverkas av förändringar i sjukdomsprofiler och förväntad eller oväntad konkurrens (Pandey, 2003). På grund av att det investeras stora summor på forskning och utveckling samt att regelverken skiljer sig åt i hur dessa utgifter ska kostnadsföras blir läkemedelsindustrin en intressant bransch att studera. Det är viktigt för investerare att inneha förståelse för hur regelverken eventuellt kan påverka nyckeltalen för att kunna fatta välgrundade investeringsbeslut.
Det kan eventuellt uppstå differenser i nyckeltalen om ett företag har möjligheten att kapitalisera kostnaden för utveckling till skillnad mot om det sker en direkt kostnadsföring.
Palepu, Healy, & Peek (2017) beskriver att den direkta kostnadsföringen medför att viktiga tillgångar utelämnas ur balansrapporten. Detta går i sin tur även att koppla till den
informationsasymmetri som råder mellan företag och investerare. Informationsasymmetrin uppstår när viktiga tillgångar utelämnas hos ett företag medan det finns bokfört som en tillgång i ett annat. Det gör att det blir mycket svårt för en investerare att avgöra, baserat på nyckeltalen, vilket företag som presterar tillräckligt bra för att till exempel vara en
investeringsmöjlighet eller att företaget är kreditvärdigt. För en investerare är det viktigt att ha kunskap om hur nyckeltalen påverkas av regelverken för att kunna fatta ett korrekt beslut med nyckeltalen som beslutsunderlag.
5 Efter att ha beskrivit bakgrunden till problemet samt fört en diskussion kring detta har vi arbetat fram vårt syfte och problemformulering för denna studie.
1.3 Problemformulering
• Hur påverkas läkemedelsföretags nyckeltal av redovisningsskillnaderna mellan IFRS och US GAAP?
1.4 Syfte
Syftet med denna uppsats är att analysera om redovisning enligt IFRS eller US GAAP leder till signifikanta skillnader mellan olika nyckeltal.
6
2 Referensram
I detta kapitel kommer vi att gå igenom den referensram vi har utgått från vid
uppsatsarbetet. Först kommer två teorier presenteras och kopplas samman med vårt syfte.
Efter det kommer de båda regelverken IFRS och US GAAP att beskrivas för att läsaren lättare ska kunna förstå vilka skillnader och likheter som finns och hur dessa påverkar redovisningen.
Det kommer att redogöras för den tidigare forskning som finns på området och de nyckeltal vi kommer att använda oss utav kommer att presenteras.
2.1 Intressentteorin
Vi kommer använda oss av intressentteorin för att förstå hur nyckeltalen kan påverkar ett företags intressenter inför ett beslutsfattande där nyckeltalen ligger som beslutsunderlag för intressenten. 1984 definierade Freeman en intressentgrupp som den grupp vars stöd
organisationen behöver för att kunna överleva (Weber & Marley, 2012). Intressenter till ett företag kan vara företagsledningen, ägarna, kommunen, staten, långivare, leverantörer, kunder och investerare (Deegan & Unerman, 2011). Redan på 1960-talet diskuterades intressentteorin i bolagskretsar men först när Freeman 1984 publicerade boken Strategic Management uppmärksammades teorin ordentligt, detta medförde att begreppet intressent började användas mer frekvent bland forskare samt yrkesutövare. Freeman klassificerade intressenterna i två kategorier, marknadsbaserade och sekundära intressenter. Till de marknadsbaserade hör anställda, konsumenter och aktieägare och till de sekundära hör media och myndigheter men även samhällsaktivistgrupper hör till denna kategori. Den allmänna uppfattningen gick mot att varje organisation hade flera olika intressenter som i sin tur hade ett flertal olika intressen samt krav på organisationen. Utmaningen för
organisationen blev att förstå, avväga och tillgodose den intressentgrupp eller de grupper som hade störst betydelse för organisationen (Weber & Marley, 2012).
Genom årsredovisningarna når företagen ut med information till sina intressenter oavsett till vilken intressentgrupp som intressenten tillhör. Enligt Beuren, Hein & Klann (2008) är
jämförbarheten viktig i den information som företagen lämnar ifrån sig för att undvika felaktiga beslut på grund av ett bristfälligt beslutsunderlag. Nyckeltal som räknats fram från årsredovisningarna används i stor utsträckning av olika intressenter för att analysera ett bolag inför ett beslutsfattande. För att nya investerare ska kunna jämföra olika företags
7 nyckeltal krävs det att balans- samt resultatrapporterna är jämförbara med varandra för att inte informationsasymmetrin ska påverka beslutsunderlaget negativt (Beuren, Hein, & Klann, 2008). Risken för att informationsasymmetri ska påverka ett beslutsunderlag kan tänkas öka när information från olika delar av världen ska jämföras med varandra, då lokala tolkningar av regelverk kan påverka informationen.
2.2 Disclosureteori och omvärldsfaktorer
Ett flertal faktorer styr i vilken utsträckning som redovisningssystem och
redovisningsstandarder bidrar till utvecklingen av företags rapporteringspraxis i olika länder.
Den faktor som i störst utsträckning påverkar redovisningssystemen och praxis är över tid omvärldsfaktorer. De redovisningens- och upplysningsmetoder som företag följer är ständigt påverkade av ett flertal omvärldsfaktorer så som sociala, ekonomiska, kulturella och
politiska. Flera studier (Cooke, 1989; Gray, Meek, & Roberts, 1995; Inchausti, 1997) har försökt att förklara disclosure genom att kombinera dessa faktorer för att förklara sambandet mellan de omvärldsfaktorer och upplysningsmetoder som har påverkat utvecklingen av företagsinformation i ett land
Tidig disclosureforskning beskrev relationen mellan redovisningssystemen och ett flertal faktorer som är orsaken till den variation som råder i systemen på nationell och
internationell nivå. Ett lands redovisningssystem påverkas både direkt och indirekt av interna och externa faktorer som samverkar med varandra för att påverka regleringen av
företagsinformation i ett land. Dessa interna faktorer kan användas för att öka medvetenheten och efterfrågan av exempelvis kunskap om företagens ansvar efter finansiella kriser. Medan de externa faktorerna har en påverkan genom att kräva global harmonisering och standardisering av redovisning. Påverkan av omvärldsfaktorer kan vara grunden för de skillnader som finns i företagsrapporteringen då man jämför företag från olika länder. En orsak till att det uppstår skillnader i den finansiella rapporteringen vid jämförelse mellan två olika länder kan vara påverkan av omvärldsfaktorer.
Företagsinformation och tillämpningen av disclosureteorier kan därför skilja sig åt mellan olika länder (Diogenis, o.a., 2016).
8 Problemet som denna studie önskar utreda är om regelverkens skillnader får någon
signifikant påverkan på företags nyckeltal. Denna teori kan hjälpa oss att förstå orsakerna till dessa skillnader och hur regelverken konstant påverkas av olika omvärldsfaktorer.
2.3 Regelverk
De skillnaderna som finns mellan IFRS och US GAAP kan eventuellt påverka nyckeltalen hos läkemedelsbolag. Därmed är det nödvändigt att ge en presentation av de olika regelverken för att på så sätt göra det lättare att förstå bakgrunden till den eventuella problematiken som uppstår när regelverken skiljer sig åt. De viktigaste skillnaderna och likheterna mellan regelverken kommer även att presenteras.
2.3.1 IFRS
Det ena regelverket som ingår i denna studie är International Financial Reporting Standards (IFRS). International Accounting Standards Board (IASB) är det normgivande organet och består av experter från olika yrkesbakgrund och geografiska områden. Det finns sedan ett antal personer som kallas “trustees”, vilket på svenska kan översättas till förvaltare eller intressebevakare. Dessa intressebevakare är ansvariga för styrningen och tillsynen av IASB, främjande av IFRS standarder och säkerställer organisationens finansiering. För att
upprätthålla offentligt redovisningsansvar är organisationen övervakad av en övervakningskommitté, bestående av offentliga myndigheter, som till exempel
finansmarknadsregulatorer (IFRS, 2018). IASB grundades år 2001 då det ersatte International Accounting Standards Committee (IASC) som varit det gällande regelverket sedan 1973. IASB uppdrag är att utveckla standarder för redovisning som skapar transparens,
redovisningsansvar och effektivitet till finansiella marknader runt om i världen (IFRS, 2018).
IFRS-standarder ger transparens genom att förbättra den internationella jämförbarheten och kvalitéten på finansiell information, så att investerare och andra intressenter kan fatta välgrundade ekonomiska beslut (IFRS, 2018).
För det enskilda företaget sänks kostnaderna genom att använda ett enda betrott redovisningsspråk. IASB som organisation är en oberoende, privatfinansierad, ideell
9 organisation utan vinstsyfte som arbetar för att tjäna allmänintresset. Styrningen och
processen inom IASB är utformade för att hålla normbildning oberoende från särskilda
intressen och samtidigt garantera ansvar för dess intressenter runt om i världen (IFRS, 2018).
Noterade företag i hela EU ska sedan år 2005 tillämpa de internationella
redovisningsreglerna IFRS i koncernredovisningen. IFRS tillämpas av EU som ett led i deras strategi för en gemensam kapitalmarknad. Syftet med IFRS var att minska skillnader i ländernas redovisningspraxis och därigenom öka jämförbarheten. Genom en gemensam plattform av regler skulle det bidra till en mer likartad tillämpning av valda
redovisningsprinciper, oberoende på koncernens verksamhet eller nationella tillhörighet.
IFRS är ett principbaserat synsätt vilket ger företagen en möjlighet att verksamhetsanpassa sina finansiella rapporter. Att verksamhetsanpassa sin redovisning ställer krav på företaget att pedagogiskt upplysa om hur deras finansiella rapporter påverkas på grund av de val som gjorts vid klassificering och värdering. Samtidigt ställs det även krav på analytiker,
investerare och andra intressenter att vara insatta i regelverket för att förstå vilka de värderingsantaganden som posterna i resultat- och balansräkningen återspeglar.
(Finansinspektionen, 2006).
2.3.2 U.S. GAAP
Det andra regelverket som kommer att vara en del i vår undersökning är U.S. Generally Accepted Accounting Principles (US GAAP). GAAP är en term som används för att beskriva principer och praxis som styr redovisningen av finansiella transaktioner vid förberedelsen av de finansiella rapporterna (FASB, 2019). US GAAP är den sammanfattande benämningen på den amerikanska redovisningsstandarden och motsvarar det svenska begreppet god
redovisningssed (Nilsson, 2014). Den organisation som upprättar dessa standarder heter Financial Accounting Standards Board (FASB) och grundades 1973 för att tjäna ett viktigt allmänt intresse. FASB är likt IASB en oberoende, privatfinansierad och ideell organisation utan vinstsyfte. FASB är även sedan 1973 godkänt av Securities and Exchange Commission (SEC) som den utvalda organisationen som får sätta standarder för redovisning för publika aktiebolag (FASB, 2013). SEC i sin tur är ett amerikanskt federalt statligt kontrollorgan för redovisningen i de stora företagen i USA vars aktier handlas på någon av USA:s börser.
Dessutom har kommissionen högsta tillsyn över själva börshandeln (Nilsson, 2014).
10 FASB:s uttalade uppdrag för organisationen är att upprätta och förbättra standarder för redovisning och rapportering som främjar den finansiella rapporten av bolag som tillhandahåller beslutsfattande information till investerare och andra intressenter.
Uppdraget uppnås genom en omfattande och självständig process som uppmuntrar ett brett deltagande, samt objektivt överväger alla intressenters åsikter. FASB blir i sin tur
kontrollerade av “Foundation’s Board of Trustees” (FASB, 2013).
Enligt en övergripande uppfattning är US GAAP mer regelbaserade än principbaserade (Benston, Bromwich, & Wagenhofer, 2006). I oktober 2002 utfärdade FASB ett förslag om ett mer principbaserat tillvägagångssätt för amerikanska standarder. FASB förklarade att mycket av detaljerna och komplexiteten i redovisningsstandarder är driven av efterfrågan. Detta menade de uppstod genom undantag från principerna i standarderna och mängden vägledning för tolkning och implementering som gavs av FASB och andra för att tillämpa standarderna. Det slutade med att förslaget avvisades med anledningen att det skulle kunna leda till situationer där professionella bedömningar i god tro resulterar i olika tolkningar för liknande transaktioner och händelser, vilket ökar oron för hur tillförlitlig jämförbarheten blir.
Jämförbarheten får anses vara särskilt viktigt i en internationell miljö, eftersom det finns en risk för att lokala revisorer och regulatorer kommer till olika åsikter om tolkningen av
omtvistade bokföringsfrågor. Dessutom har FASB utvecklat regelbaserade standarder för att möta efterfrågan hos de stora beståndsdelarna, såsom företagsledning och revisorer som önskar ett tydligt svar på varje tolkningsbart redovisningsproblem (Benston, Bromwich, &
Wagenhofer, 2006).
2.3.3 Skillnader och likheter mellan regelverken
Det är viktigt att känna till de skillnader som finns mellan regelverken för att lättare kunna förstå hur dessa skillnader påverkar redovisningen som i sin tur eventuellt påverkar
nyckeltalen. Tabell 1 presenterar de stora skillnaderna som finns mellan de båda regelverken IFRS och US GAAP. Skillnaderna och likheterna är indelade i tre stycken delar där den första delen presenterar de huvudsakliga skillnaderna avseende den konceptuella strukturen för redovisning. Den andra delen kommer att redovisa de skillnader som finns för den finansiella rapporten. Den tredje delen av tabellen kommer ta upp de skillnader som finns vad gäller derivat, säkringsredovisning och andra liknande frågor. Tabellen är en direktöversättning av
11 de skillnader och likheter som Beuren, Hein & Klann (2008) presenterar i sin artikel och uppdelningen är även hämtad från den.
Del 1. Konceptuell struktur.
Redovisningsområde IFRS US GAAP
Värdering. Anskaffningskostnad, men
immateriella tillgångar, fasta tillgångar och anläggningsfastigheter kan omvärderas till verkligt värde.
Omvärderingar är inte tillåtna, med undantag för derivatinstrument och vissa andra finansiella instrument som kan eller bör värderas till verkligt värde.
Källa: Beuren, Hein och Klann (2008)
Del 2. Finansiella rapporten.
Redovisningsområde IFRS US GAAP
Redogörelse av övriga redovisade intäkter och kostnader.
Kräver en separat redogörelse, antingen i en förklarande not eller framhävd i redogörelsen av förändringar i eget kapital.
Kräver en upplysning om det totala värdet och det ackumulerade värdet, i form av en separat finansiell rapport eller i kombination med resultaträkningen eller redogörelsen för förändring av eget kapital.
Förändringar av redovisningsprinciper.
Kräver korrigering av jämförande information och av den ingående balanserade vinsten som ackumulerats från den föregående
redovisningsperioden.
Vanligtvis krävs att effekten av införandet tas upp i
resultaträkningen för nuvarande period. Kräver en pro forma (för formens skull) upplysning av
jämförande information. Kräver även retroaktiva justeringar i specifika situationer.
Immateriella tillgångar förvärvade från tredje part.
Kräver kapitalisering om kriterierna för erkännande är uppfyllda. De måste avskrivas med hänsyn till deras användbara livslängd. Tillgångar med obestämd nyttjandeperiod skrivs ej av men måste ha sitt återvinningsvärde beräknat och jämföras med det
Kräver kapitalisering om kriterierna för erkännande är uppfyllda. De måste avskrivas med hänsyn till deras användbara livslängd.
Tillgångar med obestämd nyttjandeperiod skrivs ej av men måste ha sitt återvinningsvärde
12 redovisade värdet årligen. Om
återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet måste en förlust bokföras i resultaträkningen för perioden. Omvärderingar tillåts i mycket sällsynta situationer. Vinster eller förluster som uppkommit vid försäljning eller minskning av de immateriella tillgångarna redovisas som operativt resultat.
beräknat och jämföras med det redovisade värdet årligen. Om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet måste en förlust bokföras i resultaträkningen för perioden. Omvärderingar är inte tillåtna. Vinster eller förluster som uppkommit vid försäljning eller minskning av de immateriella tillgångarna redovisas som operativt resultat.
Internt upparbetade immateriella tillgångar.
Kostnader för forskning redovisas som kostnader när de uppstår.
Utvecklingskostnader för immateriella tillgångar kapitaliseras om vissa kriterier är uppfyllda och skrivs av med hänsyn till tillgångens nyttjandeperiod.
Kostnader i förväg, kostnader vid lansering av nya produkter, kostnader för produktionsprocesser eller kostnader relaterade till perioden då normal produktionskapacitet ännu inte uppnåtts redovisas då de uppstår.
Vinster eller förluster som uppkommit vid försäljning eller minskning av immateriella tillgångar redovisas som rörelsekostnader.
När de uppstår redovisas forsknings- och utvecklingskostnader som kostnader i resultaträkningen för perioden. Vissa kostnader för programvara och webbutveckling måste kapitaliseras.
Varulager. Redovisas till det minsta värdet mellan anskaffningsvärdet och
nettoförsäljningsvärdet. Antingen kan
“först in, först ut-metoden” (FIFU) eller en metod som bygger på vägda genomsnittspriser användas för att bestämma kostnaden. “Sist in, först ut”-metoden är förbjuden. Återföring av förluster till minskning av
Liknar IFRS, även om “sist in, först ut”-metoden är tillåten. Återföring av förluster till minskning av återvinningsvärdet accepteras inte.
13 återvinningsvärde som ursprungligen
registrerats krävs alltid om det finns förändringar i de bestämda
omständigheterna.
Konvertibla skuldebrev. Kräver redovisning av konvertibla skuldebrev genom divisions metoden, fördelning av komponenter mellan tillgångar och skulder.
Redovisas som skulder.
Källa: Beuren, Hein och Klann (2008)
Del 3. Derivat, säkringsredovisning och andra liknande frågor
Redovisningsområde IFRS US GAAP
Derivat och
säkringsredovisning.
Kräver redovisning till verkligt värde.
Vinster och förluster redovisas i
resultaträkningen för perioden, förutom säkringar av kassaflöden som anses vara effektiva, vars vinster och förluster är uppskjutna i de likvida medlen.
Liknande IFRS, förutom att de inte behöver justera basvärdet för säkringsredovisningen från kassaflödet av förväntade transaktioner.
Information av rörelsegren - redovisningsprinciper.
Kräver upprättande av information baserad på koncernens
redovisningsprinciper.
Tillåter användningen av interna redovisningsprinciper, om redovisningsprinciperna skiljer sig från koncernens
redovisningsprinciper.
Tabell 1 Sammanställning av skillnader och likheter mellan IFRS och US GAAP. Källa: Beuren, Hein och Klann (2008)
2.4 Tidigare forskning
Vi har funnit tidigare forskning som jämför IFRS och US GAAP genom en nyckeltalsanalys.
Denna forskning har påvisat att det finns skillnader mellan att redovisa enligt de olika
regelverken. Beuren, Hein och Klann (2008) studerade just vilken effekt som skillnaderna har i redovisning enligt IFRS eller US GAAP med hjälp av ett antal nyckeltal. Författarna
analyserade 37 stycken engelska företag som var noterade på både London Stock Exchange (LSE) och New York Stock Exchange (NYSE). Med hjälp av årsredovisningar som var
14 inskickade till LSE och NYSE beräknade sedan forskarna de olika nyckeltalen för att
undersöka om det fanns några skillnader. Studien kom fram till att det finns procentuella skillnader i nyckeltalen beroende på om årsredovisningen upprättats enligt det ena eller det andra regelverket, vilket tyder på skillnader mellan IFRS och US GAAP. Slutsatsen av studien blev att nyckeltalen inte påverkas på ett väsentligt sätt av de skillnader som finns i
redovisningsstandarderna.
Bao, Lee och Romeo (2010) har gjort en liknande studie. Studien syftade till att komma med bevis för effekten av skillnader i hur redovisning av lager, materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar och utvecklingskostnader skiljer sig mellan IFRS och US GAAP. För att belysa effekterna använde forskarna en nyckeltalsanalys. Resultatet i denna studie var att de företag som redovisade enligt IFRS hade en betydligt högre balanslikviditet, betydligt lägre kapitalomsättningshastighet samt en betydligt lägre skuldsättningsgrad. Som slutsats kunde denna studie tillhandahålla inledande bevis för skillnaderna mellan US GAAP och IFRS baserat på de utvalda nyckeltalen. Dessa skillnader kan bero på skillnaderna som finns mellan IFRS och US GAAP i hur redovisningen behandlas. Dock menar Bao, Lee & Romeo (2010) att skillnaderna också kan orsakas av andra faktorer som inte redovisas i artikeln.
Dessa faktorer kan till exempel vara företagets ålder, ledningsstil, typ av industri, lönsamhet och storlek på företaget, liksom många andra faktorer.
Det finns även forskning som har undersökt om redovisningsinformationen kommer vara av samma kvalité om ett byte från US GAAP till IFRS skulle ske för amerikanska företag. Finn och El-Gazzar (2017) studerade detta genom att använda rättelser som gjorts av årsredovisningar på ett stickprov av utländska företag noterade på den amerikanska börsen som även
redovisar enligt IFRS. Detta jämfördes sedan med ett stickprov av amerikanska företag som använder US GAAP. Resultatet av studien indikerade att IFRS företag har en lägre grad av rättelser än företag som redovisar enligt US GAAP. Det var dock utan betydande skillnad vad gäller källan till rättelsen och påverkan på nettoresultat eller eget kapital. Studien
konstaterar även att ett införande av IFRS på amerikanska företag skulle framställa kvalitativ redovisningsinformation som inte skiljer sig avsevärt från den som upprättas enligt US GAAP.
Därmed skulle ett införande av IFRS på amerikanska företag inte försämra kvaliteten på information till investerarna.
15 En studie av Barth, Landsman, Lang och Williams (2012)undersökte om tillämpning av IFRS på icke amerikanska företag resulterar i redovisning som är jämförbar med amerikanska företag som tillämpar US GAAP. Studien kom fram till att IFRS-företagens redovisning hade större jämförbarhet med amerikanska företag när företagen tillämpar IFRS än när de tillämpar sina inhemska standarder. Studien fann även att både före och efter företagen antagit IFRS-standarder, var kvaliteten på redovisningen högre för amerikanska företag.
Samt att alla tre dimensioner av redovisningskvalitet, resultatutjämning,
periodiseringskvalitet och aktualiteten, är potentiella källor till ökningen av jämförbarheten efter att företag antagit IFRS-standarder istället för den inhemska standarden. Sammantaget tyder resultatet av artikeln på att insatser för att stråla samman standarderna, det ökande obligatoriska användandet av IFRS runt om i världen, utvecklingen av internationella redovisningsstandarder och insatser för att öka samordningen av en internationell
värdepappersmarknad har ökat jämförbarheten mellan de olika redovisningsstandarderna.
Författarna menar att även om en utbredd tillämpning av IFRS på icke-amerikanska företag har förbättrat jämförbarheten med amerikanska företag kvarstår emellertid betydande skillnader (Barth, Landsman, Lang, & Williams, 2012).
Haverty (2006) genomförde en studie där han undersökte kinesiska företag som redovisade enligt IFRS men samtidigt var noterade den amerikanska börsen där redovisningen
upprättats enligt US GAAP där syftet var att undersöka om dessa två regelverken harmoniserade med varandra. Det som studien visar på är att de kinesiska företagens nettoresultat varierade på ett väsentligt sätt mellan de olika regelverken. Forskarna menar att trots att ett arbete med att harmonisera de båda olika regelverken under en tid har pågått skiljer sig ett bolags resultat väsentligt beroende på vilket regelverk som används. I genomsnitt visar studien att redovisningen som har upprättats enligt IFRS ger ett lägre nettoresultat än den redovisning som upprättats enligt US GAAP. Den viktigaste orsaken till detta menar Haverty (2006) är att IFRS tillåter omvärdering till verkligt värde av
anläggningstillgångar. Då kinesiska företag ges denna chansen antar många av bolagen detta alternativ i sin IFRS-redovisning. Detta kan bero på att Hong Kong GAAP som är den
inhemska redovisningsnormen också använder sig av omvärdering till verkligt värde.
Anledningen till att redovisningen enligt IFRS gav ett lägre nettoresultat menar Haverty
16 (2006) beror på att avskrivningarna varje år blir betydligt högre när omvärdering av
anläggningstillgångarna sker till verkligt värde vilket sänker resultatet.
Då vi nu har presenterat tidigare forskning på området går vi nu över till att gå igenom nyckeltalsanalysens intressenter och de nyckeltal som studien kommer att undersöka. Denna presentation görs i efterföljande stycken.
2.5 Nyckeltalsanalysens intressenter
För att ge läsaren en förståelse för hur intressenter skaffar sig information om företag presenteras här en kort bakgrund till hur denna information presenteras och analyseras.
Samtliga företag redovisar en kvantitativ redovisning över sin verksamhet i form av en balansräkning och resultaträkning. Även de framtida förväntningarna på tillväxt uttrycks i samma form. Detta medför att både den historiska och den förväntade utvecklingen i företaget bäst beskrivs och beräknas genom en kvantitativ metod (Carlson, 2000).
Den finansiella analysen över ett företag ger användbar information till företagets samtliga intressenter, såsom ägare, anställda, långivare, leverantörer m.m. Beroende på vad
intressentens bakomliggande syfte är för analysen hanteras och bearbetas informationen på olika sätt. En bank som överväger att låna ut kapital till ett företag vill kunna utreda om företaget har förmågan till att betala tillbaka lånet medan en eventuell köpare vill kunna bedöma företagets framtida lönsamhet. En aktieinvesterares främsta syfte med analysen är att bedöma hur lönsamt ett eventuellt köp skulle kunna bli i förhållande till andra
investeringsalternativ (Nilsson, Isaksson, & Martikainen, 2002). Då vi nu har redogjort för nyckeltalsanalysens olika intressenter, där vi kommer att fokusera på investerarna, presenterar vi nu nedanför de olika nyckeltalen som kommer att ingå i vår studie.
17
2.6 Soliditet (Equity ratio)
𝐸𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙
𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟= 𝑆𝑜𝑙𝑖𝑑𝑖𝑡𝑒𝑡
Soliditet är ett mått där företagets egna kapital ställs i förhållande till de totala tillgångarna.
Till det egna kapitalet inkluderas dessutom den andelen som tillhör det egna kapitalet från de obeskattade reserverna. De obeskattade reserverna delas upp och fördelas som
skatteskuld och eget kapital för att ge en rättvisande bild av det egna kapitalet (Öberg, 2017). Då vi i denna studie har använt oss av koncernredovisningar som inte innehåller några obeskattade reserver behöver vi inte utföra denna justering.
Om företaget har en soliditet på 100% betyder det att företagets samtliga tillgångar har finansierats med eget kapital och inte har några skulder till några kreditinstitut. Är istället soliditeten 0% har alla företagets tillgångar finansierats av skulder istället. Ett företag med hög soliditet är mindre bundna till kreditinstitut som medför fasta utbetalningar när en skuld ska amorteras och ränta ska betalas. Företaget kan även visa på hög kreditvärdighet genom hög soliditet och får förmodligen lättare lån.
Trots fördelarna med hög soliditet kan det i vissa fall vara en nackdel. Om företaget betalt av alla sina skulder i hög takt kan det bli likviditetsproblem och betalningsförmågan påverkas då negativt. I vissa fall kan det även vara så att företaget är duktiga på att förränta det lånade kapitalet och intäkterna blir då högre än vad kostnaderna är för det lånade kapitalet (Öberg, 2017).
Detta nyckeltal blir intressant att analysera då det egna kapitalet påverkas när omvärdering till verkligt värde sker samt när utgifter kapitaliseras i bolag som använder IFRS vilket inte får göras enligt US GAAP.
För att testa om soliditeten påverkas signifikant av de skillnader som finns mellan IFRS och US GAAP ställer vi följande hypoteser:
H1a: De skillnader som finns i redovisning mellan IFRS och US GAAP har ingen signifikant apåverkan på läkemedelsföretags soliditet.
18 H1b: De skillnader som finns i redovisning mellan IFRS och US GAAP har signifikant påverkan på läkemedelsföretags soliditet.
Om nollhypotesen accepteras innebär det att skillnaderna mellan regelverken inte har någon signifikant påverkan på företagens soliditet. Men om nollhypotesen däremot förkastas innebär det att regelverkens skillnader har en signifikant påverkan på företagens soliditet.
2.7 Skuldsättningsgrad (Leverage ratio)
𝑆𝑘𝑢𝑙𝑑𝑒𝑟
𝐸𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙 = 𝑆𝑘𝑢𝑙𝑑𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑔𝑟𝑎𝑑
När skuldsättningsgraden räknas ut undersöks det hur företagets totala skulder förhåller sig till det egna kapitalet. Precis som vid uträkningen för soliditet ska de obeskattade reserverna fördelas till skatteskulder och eget kapital, men då vi använder oss av koncernredovisningar som inte innehåller några obeskattade reserver behöver vi inte utföra denna justering (Öberg, 2017).
Skuldsättningsgrad är ett av de mest använda nyckeltalen av kreditinstitut och investerare, detta då det säger i vilken utsträckning som företagets ledning är villig att finansiera verksamheten med skulder istället för eget kapital. Ett företag som till exempel önskar öka avkastningen på eget kapital kan förändra företagets finansiering genom att öka skulderna och minska det egna kapitalet i sin balansräkning. Denna strategi fungerar bra så länge som inte räntekostnaden överstiger fördelen med den ökade vinsten i förhållande till
aktiekapitalet (Bragg, 2007).
Av samma anledning till att soliditeten analyseras är skuldsättningsgraden intressant att analysera då regelverken påverkar det egna kapitalet och företagets skulder.
För att testa om skuldsättningsgraden påverkas signifikant av de skillnader som finns mellan IFRS och US GAAP ställer vi följande hypoteser:
H2a: De skillnader som finns i redovisning mellan IFRS och US GAAP har ingen signifikant påverkan på läkemedelsföretags skuldsättningsgrad.
19 H2b: De skillnader som finns i redovisning mellan IFRS och US GAAP har signifikant påverkan på läkemedelsföretags skuldsättningsgrad.
Om nollhypotesen accepteras innebär det att skillnaderna mellan regelverken inte har någon signifikant påverkan på företagens skuldsättningsgrad. Men om nollhypotesen däremot förkastas innebär det att regelverkens skillnader har en signifikant påverkan på företagens skuldsättningsgrad.
2.8 Avkastning på totalt kapital (Return On Assets)
𝑁𝑒𝑡𝑡𝑜𝑟𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡
𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟= 𝐴𝑣𝑘𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔 𝑝å 𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙
Avkastning på totalt kapital kan sägas vara ett av de viktigaste nyckeltalen och det beskriver hur effektiv verksamheten är. Med detta mått kan en bedömning göras huruvida ett företags verksamhet avger en önskvärd avkastning på de tillgångar som företaget förfogar över.
Avkastningen på totalt kapital påverkas av om årets nettoresultat eller balansomslutningen förändras. Om balansomslutningen sjunker medan nettoresultatet är konstant kommer avkastningen på totalt kapital att öka, och motsatt effekt vid ett scenario tvärtom det ovan nämnda (Hogia, 2011).
Vad som är ett rimligt avkastningskrav beror på ett flertal olika faktorer, exempelvis så önskar en aktieinvesterare en avkastning som motsvarar eller överstiger de alternativa placeringarna som finns. Riskfaktorn styr även i vilken nivå som avkastningen bör ligga på, i ett stabilt bolag som har en kontinuerlig tillströmning med intäkter samt att verksamheten bedrivs utan större tillgångar som kräver förräntning samt dyra investeringskostnader är riskfaktorn låg. Detta medför att avkastningen på detta bolag kan accepteras på en lägre nivå till skillnad mot ett annat bolag där intäkterna är osäkra och tillgångarna höga. Detta gör att en hög avkastning inte alltid är bättre än en lägre i de fall riskfaktorn vägs in. För att få rätt analys ska alltid riskfaktorn tas med i beräkningarna.
Kopplat till vår studie där vi analyserar hur nyckeltalen påverkas av skillnaderna i regelverken kommer detta nyckeltal bli intressant att analysera. En stor skillnad mellan de olika
20 regelverken är möjligheten till kapitalisering av internt upparbetade immateriella tillgångar samt möjligheten till omvärdering till verkligt värde inom IFRS till skillnad mot US GAAP där inget av detta är möjligt. När internt upparbetade immateriella tillgångar kapitaliseras höjs årets resultat då kostnaden för den internt upparbetade tillgången istället tillförs bolagets immateriella tillgångar. Detta gör att både nämnaren och täljaren i nyckeltalets beräkning påverkas av denna förändring.
Gällande riskfaktorn så behöver vi inte anpassa oss till den då vi inte kommer att jämföra bolag med varandra utan enbart mot sig själva (Öberg, 2017).
För att testa om avkastningen på totalt kapital påverkas signifikant av de skillnader som finns mellan IFRS och US GAAP ställer vi följande hypoteser:
H3a: De skillnader som finns i redovisning mellan IFRS och US GAAP har ingen signifikant påverkan på läkemedelsföretags avkastning på totalt kapital.
H3b: De skillnader som finns i redovisning mellan IFRS och US GAAP har signifikant påverkan på läkemedelsföretags avkastning på totalt kapital.
Om nollhypotesen accepteras innebär det att skillnaderna mellan regelverken inte har någon signifikant påverkan på företagens avkastning på totalt kapital. Men om nollhypotesen däremot förkastas innebär det att regelverkens skillnader har en signifikant påverkan på företagens avkastning på totalt kapital.
2.9 Avkastning på eget kapital (Return On Equity)
𝑁𝑒𝑡𝑡𝑜𝑟𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡
𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑒𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙= 𝐴𝑣𝑘𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔 𝑝å 𝑒𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙
Avkastning på eget kapital är ett mått på ägarnas avkastning från verksamheten (Öberg, 2017). Detta nyckeltal används av investerare för att fastställa hur stor avkastning de erhåller från det kapital som de har investerat i företaget. Detta är ett vanligt nyckeltal som analyseras men det kan vara missvisande (Bragg, 2007).
21 Som nämndes tidigare i studien kan avkastning på eget kapital lätt manipuleras av en
företagsledning som är angelägna om att öka detta nyckeltal. Detta kan ledningen göra genom att ändra företagets finansiering då de kan öka skulderna och minska det egna kapitalet i sin balansräkning. Men även om mängden eget kapital på så sätt blir minskad och förbättrar nyckeltalet, har företaget en förpliktelse att betala tillbaka skulden och därpå ränta. En alltför ivrig strävan efter detta tillvägagångssätt kan leda till en så pass hög skuldbelastning att en liten nedgång i försäljningen kommer leda till att företaget inte kan betala av sin skuld. I värsta fall kan detta leda till konkurs. En skarpsinnig investerare skulle kombinera detta nyckeltal med en analys av hur mycket skulder företaget har samt hur stora räntekostnaderna är (Bragg, 2007).
Avkastning på eget kapital är intressant att analysera därför att de flesta skillnader som finns i mellan regelverken summeras i nettoresultatet. Därmed kan detta nyckeltal eventuellt ge olika mått på avkastningen beroende på vilken redovisning investerare använder sig av.
För att testa om avkastningen på eget kapital påverkas signifikant av de skillnader som finns mellan IFRS och US ställer vi följande hypoteser:
H4a: De skillnader som finns i redovisning mellan IFRS och US GAAP har ingen signifikant påverkan på läkemedelsföretags avkastning på eget kapital.
H4b: De skillnader som finns i redovisning mellan IFRS och US GAAP har signifikant påverkan på läkemedelsföretags avkastning på eget kapital.
Om nollhypotesen accepteras innebär det att skillnaderna mellan regelverken inte har någon signifikant påverkan på företagens avkastning på eget kapital. Men om nollhypotesen
däremot förkastas innebär det att regelverkens skillnader har en signifikant påverkan på företagens avkastning på eget kapital.
22
2.10 Balanslikviditet (Current Ratio)
𝑂𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟
𝐾𝑜𝑟𝑡𝑓𝑟𝑖𝑠𝑡𝑖𝑔𝑎 𝑠𝑘𝑢𝑙𝑑𝑒𝑟 = 𝐵𝑎𝑙𝑎𝑛𝑠𝑙𝑖𝑘𝑣𝑖𝑑𝑖𝑡𝑒𝑡
Balanslikviditet kan användas av långivare för att avgöra huruvida ett företag har en tillräcklig nivå av likviditet för att betala sina skulder. En balanslikviditet med en kvot om 1 anses vara den absoluta miniminivån av acceptabel likviditet, men det är snarare att föredra en balanslikviditet där kvoten är 2 (Bragg, 2007).
Detta nyckeltal kan vara missvisande om ett företags omsättningstillgångar är starkt viktade till förmån för varulager eftersom denna omsättningstillgång kan vara svår att avveckla på kort sikt. Balanslikviditeten kan även vara ovanligt hög om ett företag använder en aggressiv kostnadskapitaliseringsmetod när de kostnadsför sitt lager. I dessa fall kommer företaget att lägga till alla möjliga kostnader till sin kostnadsfördelning och sedan använda
fördelningsmetoder som tenderar att belasta högsta möjliga belopp av dessa kostnader till lager (Bragg, 2007).
Ett annat problem är att nyckeltalet kan vara ovanligt lågt för företag som drar ner pengar från en kreditlimit, eftersom de tenderar att hålla sina kontanter på en miniminivå och endast fylla på kassan när det absolut är nödvändigt för att betala sina skulder (Bragg, 2007).
Detta nyckeltal blir relevant att analysera då det finns skillnader mellan regelverken vad gäller värdering av varulager, vilket inkluderas i omsättningstillgångar. Till exempel är “sist in, först ut”-metoden tillåten enligt US GAAP men inte enligt IFRS. Beroende på om ett företag väljer att använda denna metod kan det uppstå skillnader vid beräkning av nyckeltalet balanslikviditet.
För att testa om balanslikviditet påverkas signifikant av de skillnader som finns mellan IFRS och US GAAP ställer vi följande hypoteser:
H5a: De skillnader som finns i redovisning mellan IFRS och US GAAP har ingen signifikant påverkan på läkemedelsföretags balanslikviditet.
H5b: De skillnader som finns i redovisning mellan IFRS och US GAAP har signifikant påverkan på läkemedelsföretags balanslikviditet.
23 Om nollhypotesen accepteras innebär det att skillnaderna mellan regelverken inte har någon signifikant påverkan på företagens balanslikviditet. Men om nollhypotesen däremot
förkastas innebär det att regelverkens skillnader har en signifikant påverkan på företagens balanslikviditet.
2.11 Kassalikviditet (Quick ratio)
𝑂𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟 − 𝑣𝑎𝑟𝑢𝑙𝑎𝑔𝑒𝑟
𝐾𝑜𝑟𝑡𝑓𝑟𝑖𝑠𝑡𝑖𝑔𝑎 𝑠𝑘𝑢𝑙𝑑𝑒𝑟 = 𝐾𝑎𝑠𝑠𝑎𝑙𝑖𝑘𝑣𝑖𝑑𝑖𝑡𝑒𝑡
Kassalikviditet definieras enligt Öberg (2017) som ett företags likvida omsättningstillgångar i förhållande till företagets kortfristiga skulder. De likvida omsättningstillgångarna består av samtliga omsättningstillgångar i företaget förutom de som utgör olika lagerposter.
Genom att utelämna de olika lagerposterna vid beräkningen av kassalikviditet ges en bättre förståelse för företagets kortsiktiga förmåga att generera pengar från mer likvida tillgångar, såsom kundfordringar och omsättningsbara värdepapper. Att tänka på när detta nyckeltal analyseras är att det fortfarande inte ger en sann mätning av företagets likviditet om de flesta av kundfordringarna inte förfaller på några veckor, medan de kortfristiga skulderna förfaller direkt (Bragg, 2007).
Kassalikviditet blir intressant att jämföra med balanslikviditeten därför att det vid en
jämförelse av dessa nyckeltal går att se om skillnaderna i redovisning som finns av varulager har åstadkommit någon effekt. Genom att inkludera detta nyckeltal i studien belyser vi den eventuella effekt som kan uppstå på grund av skillnader som finns i redovisningen.
För att testa om kassalikviditeten påverkas signifikant av de skillnader som finns mellan IFRS och US GAAP ställer vi följande hypoteser:
H6a: De skillnader som finns i redovisning mellan IFRS och US GAAP har ingen signifikant påverkan på läkemedelsföretags kassalikviditet.
H6b: De skillnader som finns i redovisning mellan IFRS och US GAAP har signifikant påverkan på läkemedelsföretags kassalikviditet.
24 Om nollhypotesen accepteras innebär det att skillnaderna mellan regelverken inte har någon signifikant påverkan på företagens kassalikviditet. Men om nollhypotesen däremot förkastas innebär det att regelverkens skillnader har en signifikant påverkan på företagens
kassalikviditet.
2.12 Sammanfattning
För att förstå hur nyckeltalen påverkar ett företags investerare inför ett beslutsfattande kommer vår studie att använda intressentteorin. Intressentteorin menar att den största utmaningen för företagen är att förstå, avväga och tillgodose den intressentgrupp eller de grupper som har störst betydelse för organisationen. Studien kommer även att använda disclosureteori för att beskriva de eventuella skillnader som kan uppstå i nyckeltalen på grund av omvärldsfaktorer.
Regelverken som vår studie undersöker är IFRS och US GAAP. Organisationerna för båda regelverken är oberoende, privatfinansierade och ideella utan vinstsyfte. IFRS bygger på ett principbaserat synsätt vilket ger företagen en möjlighet att verksamhetsanpassa sina finansiella rapporter. US GAAP och andra sidan är mer regelbaserat än principbaserat.
De största skillnaderna och likheterna mellan de olika regelverken framgår av tabell 1.
Tidigare studier har kommit fram till att det finns procentuella skillnader mellan regelverken när man studerar företags nyckeltal men att dessa skillnader inte är signifikanta. Studierna har även kommit fram till att ett införande av IFRS på amerikanska företag inte försämrar kvaliteten på information till investerare. Dessutom har tidigare forskning undersökt om redovisning av icke-amerikanska företag som tillämpar IFRS är jämförbara med redovisning av amerikanska företag som tillämpar US GAAP. Resultatet tyder på att insatser för att stråla samman standarderna, det ökande obligatoriska användandet av IFRS runt om i världen, utvecklingen av internationella revisionsstandarder och insatser för att öka samordningen av en internationell värdepappersmarknad har ökat jämförbarheten mellan de olika
redovisningsstandarderna. Avslutningsvis har tidigare forskning studerat kinesiska företag som redovisar enligt US GAAP men samtidigt även redovisar enligt US GAAP då de är noterade på den amerikanska börsen. Studiens resultat visade på att företagens
nettoresultat varierade på ett väsentligt sätt mellan regelverken. Forskarna till denna studie
25 menade att trots att de pågått ett arbete att harmonisera de båda regelverken under en tid skiljer sig ett bolags resultat väsentligt beroende på vilket regelverk som tillämpas.
Vår studie kommer att använda tre stycken olika kategorier av nyckeltal och beräkna två stycken av varje. Dessa kategorier är lönsamhetsmått, likviditetsmått och mått på företagens skuldsättning. De lönsamhetsmått som ingår i studien är avkastning på totalt kapital och avkastning på eget kapital. De likviditetsmått som kommer beräknas är balanslikviditet och kassalikviditet. Avslutningsvis kommer soliditet och skuldsättningsgrad att beräknas för att se hur företagen har finansierat sin verksamhet. Dessa kategorier av nyckeltal har valts ut i de tidigare studier vi har nämnt och vi har därför valt att använda samma för att lättare kunna jämföra våra resultat med deras.
26
3 Metod
I detta kapitel inleder vi med att beskriva hur vi ska gå tillväga för att genomföra vårt urval av företag, hur vi ska samla in data samt hur vi ska undersöka den. Det kommer även att presenteras vilken statistisk metod som kommer att användas och hur vi ska gå tillväga för att svara på studiens hypoteser och frågeställningar. Vi tar även upp validitet, reliabilitet och generaliserbarhet samt andra aspekter som kan påverka det resultat vi kommer fram till.
3.1 Metodval
Vi har tagit till oss information från företags årsredovisningar för att kunna undersöka hur nyckeltalen påverkas av de olika regelverkens normer utan att väga in personliga åsikter eller värderingar. Inledningsvis har arbetet fokuserat på att skapa en teoretisk förståelse hos läsaren för det problem som finns beskrivit. Från problemet har uppsatsens frågeställning arbetats fram och det är utifrån denna som studien har utformats. För att besvara frågan har en kvantitativ studie genomförts där årsredovisningar från läkemedelsföretag har studerats, nyckeltal har räknats fram och dessa ligger sedan till grund för den analys och de slutsatser vi har kunnat konstatera. En kvantitativ studie är nödvändig då vi undersöker nyckeltal som är en variabel. I en kvantitativ studie är den egenskap som studeras alltid en variabel (Patel &
Davidson, 2003).
Då Beuren, Hein & Klann (2008) och Bao, Lee & Romeo (2010) har studerat branscher
överlag valde vi att studera en specifik bransch. Ett område där redovisningsnormerna skiljer sig är som vi tidigare har nämnt forsknings- och utvecklingskostnader. Forskning och
utveckling är en strategisk faktor för produktinnovation, särskilt för företag inom högteknologiska- och forskningsinriktade branscher (Landry & Callimaci, 2003).
Läkemedelsbranschen som undersökningsområde får anses vara mycket lämplig då dessa företags fortlevnad är i stort behov av nyare forskning och utveckling av nya medicinska upptäckter. På grund av dessa anledningar förväntar vi oss att kunna se större skillnader när vi undersöker företag inom läkemedelsindustrin än vad tidigare studier har gjort. Som Pandey (2003) skriver i sin artikel om investeringsbeslut i läkemedelsföretag finns det många och stora risker inom branschen. Därmed är det av största vikt att investerare och andra intressenter kan göra en korrekt analys och att analysen är jämförbar med andra
läkemedelsföretag.
