SVEA HOVRÄTT SLUTLIGT BESLUT Miljööverdomstolen
Rotel 1303 2008-05-15 Mål nr Stockholm M 7979-07 Aktbilaga 7
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Östersunds tingsrätts, miljödomstolen, slutliga beslut 2007-10-08 i mål M 156-07, se bilaga A
KLAGANDE
[fastighetsägaren, adress]
Ombud: [Advokaten]
Advokatfirman Rinander Aktiebolag Box 22
971 02 Luleå SAKEN
Bygdeavgiftsmedel
MILJÖÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE 1. Miljööverdomstol avslår överklagandet
2. Miljööverdomstolen avslår [fastighetsägarens] yrkande om ersättning för kostnader.
YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
[Fastighetsägaren] har yrkat bifall till sin ansökan om bidrag.
Han har vidare yrkat att Miljööverdomstolen håller syn samt yrkat ersättning för sina kostnader med 4 125 kr.
MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL
[Fastighetsägaren] har i allt väsentligt åberopat samma
omständigheter som vid miljödomstolen. Dessutom har han ingivit och åberopat en ägoutbyteskarta från år 1961.
Miljööverdomstolen, som inte finner skäl att hålla syn, gör samma bedömning som Miljödomstolen. [Fastighetsägarens]
överklagande ska därför avslås. Det föreligger inte skäl att
bevilja [fastighetsägaren] ersättning för kostnader.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2008-06-12.
Anders Holmstrand Sven Bengtsson Ulla Bergendal Karin Kussak
I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, referent, miljörådet Sven Bengtsson samt hovrättsråden Ulla Bergendal och Karin Kussak. Enhälligt.
---
ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT Miljödomstolen
2007-10-08 Mål nr M 156-07 Meddelat i
Östersund
SÖKANDE
[fastighetsägaren, adress]
Ombud: [advokat]
Box 22 971 01 Luleå SAKEN
ansökan om bygdeavgiftsmedel; Vilhelmina Laxbäcken 1:40 MILJÖDOMSTOLENS BESLUT
Miljödomstolen lämnar ansökan utan bifall.
ANSÖKAN Se bilaga nr 1.
YTTRANDE
Ångermanälvens Vattenregleringsföretag har i ett yttrande anfört bl.a. följande. Den beskrivning av skaderegleringen avseende båtfart för fastigheten som lämnas i ansökan är felaktig. Förhandlingar om gemensamma åtgärder för att undanröja båtfartsbesvär fördes aldrig för de fastigheter i
Laxbäcken som ligger vid Maksjön. Det var fråga om åtgärder för fastigheter belägna i Laxbäckenviken. Laxbäcken 1:40
behandlades på samma sätt som andra fastigheter vid Maksjön eftersom det inte förelåg några särskilda förhållanden för fastigheten. Diskussioner med omgivande fastigheter angående eventuella åtgärder har inte förts.
Tröskeln till Maksjön ligger omkring nivån +340,0 m. Såväl före som efter den utvidgade regleringen har det vattenståndet inträffat omkring den 14 maj i genomsnitt. Under åren 1991 - 2006 har islossningen inträffat omkring den 17 maj. Efter den tidpunkten och till omkring den 21 maj, motsvarande nivån +341,5 m, h ar vattenstånden före och efter den utvidgade regleringen utvecklats likartat. Vattenståndet +342,0 m uppnås endast med några dagars försening jämfört med förhållandena före den utvidgade regleringen. Det inträffar i månadsskiftet maj/juni, alltså cirka två veckor efter islossningen i stället
för som tidigare en vecka. Förhållandena överensstämmer med vad som angavs i målet om Malgomajs utvidgade reglering. Den
uppgivna kostnaden för inköp av båttrailer förefaller rimlig i och för sig. Regleringsföretaget har ingen uppfattning om storleken på ersättning för försvårad båtfart. Skadan är dock bedömd och ersatt redan i målet om Malgomajs utvidgade reglering.
Beträffande minskat marknadsvärde vill regleringsföretaget påpeka att det finns en sommarsänkningsgräns för Malgomaj som gällde redan före den utvidgade regleringen och alltjämt
gäller. Vattenståndet skall senast den 1 juli vara lägst +342,0 m.
Dessutom får vattenståndet under fyllnadsperioden och fram till den 1 oktober inte sänkas om nivån i sjön är lägre än + 342,5 m. Malgomajs utvidgade reglering innebär ingen annan skillnad för återfyllnaden av Maksjön än den som redovisades i ansökan om den utvidgade regleringen, d.v.s. omkring en vecka. Nivån +342,5 m uppnås numera omkring den 4 juni i stället för som tidigare omkring den 28 maj. Avsänkning under nivån +342,5 m sker inte på sommaren. Enligt bifogade diagram över minimum- och medianvattenstånden i Malgomajs avseende perioderna 1959 - 1992 och 1993-2006, d.v.s. förhållandena före och efter den utvidgade regleringen, varierar det under resten av sommaren, efter det att nivån +342,5 m uppnåtts, från vecka till vecka
vilken av mätserierna som har lägst medianvärde. Någon skillnad på förhållandena före och efter den utvidgade regleringen finns alltså inte under sommaren. Därmed kan inte heller någon skillnad i vattenstånd för den senaste femtonårsperioden utläsas.
MILJÖDOMSTOLENS SKÄL
I 4 § förordningen om bygde- och fiskeavgifter anges att om ersättning för viss skada tidigare bestämts av miljödomstolen får ansökan inte göras. Enligt stadgandets lydelse före den 4 januari 1999 gällde att endast den som lidit en skada för
ersättning inte hade bestämts av vattendomstolen fick ansöka om bidrag. Vad först avser ansökan avseende ersättning för
försvårad båtfart och båttrailer förhåller det sig som
regleringsföretaget anfört, nämligen att båtfartsskada avseende fastigheten Laxbäcken 1:40 redan bedömts och ersatts i målet om Malgomajs utvidgade reglering. Av Östersunds tingsrätts,
Vattendomstolen, dom den 26 februari 1993, DVA 5, framgår att [fastighetsägaren] och [fastighetsägarens hustru] i egenskap av ägare till Laxbäcken 1:40 tillerkänts 3 000 kr i
båtfartsersättning. Ansökan i denna del kan därför inte bifallas.
När det sedan gäller begärd ersättning för minskat
marknadsvärde noterar miljödomstolen att vattendomstolen i sin dom den 26 februari 1993 bedömt att verkningarna av den utvidgade regleringen i huvudsak skulle inskränka sig till en försenad återfyllnad av sjön Malgomaj under våren och försommaren. Såsom regleringsföretaget påpekat har vattendomstolens förmodan också besannats. Vid den skadereglering som skedde i vattendomstolen utgick ingen ersättning för minskade marknadsvärden. Med beaktande av att den utvidgade regleringen medfört endast en obetydlig
senareläggning av sjöns återfyllnad finner inte heller
miljödomstolen skäl att nu besluta om någon ersättning i detta avseende. Även i denna del lämnas ansökan därför utan bifall.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se överklagandehänvisning
Överklagande skall ges in till Östersunds tingsrätt,
miljödomstolen, senast den 29 oktober 2007 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen.
På miljödomstolens vägnar Göran Simonsson
I avgörandet, enhälligt, har deltagit rådmannen Göran Simonsson och miljörådet Inge Bodin.
---
ADVOKATFIRMAN RINANDER
AKTIEBOLAG 2007-01-18
Östersunds tingsrätt Miljödomstolen
Ansökan om bidrag ur fonderade regleringsmedel
SÖKANDE: [Fastighetsägaren] och [fastighetsägarens hustru]
[adress]
OMBUD: [Advokaten], Box 22, 971 02 Luleå
Som ombud för makarna [efternamn], ägare av fastigheten Laxbäcken 1:40 får jag härmed ansöka om bidrag ur fonderade regleringsmedel avseende sjön Malgomajs reglering enligt följande
BAKGRUND
Årsregleringen av sjön Malgomaj har förkommit sedan 1958, då dåvarande Mellanbygdens vattendomstol tillät årsreglering mellan höjderna +339 m och +343 m i det använda höjdsystemet.
Sommarsänkningsgränsen +341,5 m skall vara uppnådd senast den 1 juli. I domen 1958 lämnades även tillstånd till ett s.k
flerårsmagasin mellan nivåerna +337 m och +339 m på så vis att under en tjugoårsperiod sammanlagt 10 m av flerårsmagasinet fick användas. År 1989 ansökte tillståndshavaren,
Ångermanälvens Vattenregleringsföretag om tillstånd att
utnyttja flerårsmagasinet permanent. Målet benämndes Malgomajs utvidgade reglering (Östersunds tingsrätt Vattendomstolens mål VA 6/89 sedermera miljödomstolens mål M 33-99).
I ansökan om tillstånd till ansökan beskrev sökandena att följderna av permanentandet av flerårsmagasinet skulle bli en försenad återfyllnad av magasinet med i medeltal 8 dagar per år. Då återfyllnaden av sjön vanligen påbörjas en bit in i maj månad, innebär den försenade återfyllnaden av sjön att ständerna ligger blottlagda ännu längre tid, att avståndet mellan sjöns vattenyta och strandlinjen vid
sommarsänkningsgräns under hela återfyllnadsperioden är åtta
dagar efter. Detta innebär bl a förfulning samt att båtfarten inte kan ske utan längre sträcka mellan båtplats och segelbart vatten måste passeras.
[Fastighetsägarens] fastighet ligger vid den del av sjön
Malgomaj som benämns Maksjön (jfr bilagda kartskiss, bilaga 1).
Fråga är om fritidsbostad som angränsar sjön. Maksjön är grund och en tröskel vid dess förening mot Varrisen, innebär att båtfart över huvudtaget inte kan äga rum förrän sjön når en bit över +340m (jfr bilagda fotografier tagna kring
[fastighetsägarens] brygga samt bild som visar vilken båt fråga är om, bilaga 2)
Tillstånd till idrifttagning av den utvidgade regleringen
meddelades av Östersunds tingsrätt, Vattendomstolen 1993-03-24 sedan huvudförhandling hållits. Inför huvudförhandlingen fördes förhandlingar mellan sökandena och de av sakägarna som företräddes av ombud. Parterna träffande härvid generellt överenskommelse innebärande att ersättning skulle utgå för försvårad båtfart med belopp baserade på den ökade dragsträcka som skulle föreligga under våren, räknat från
seglationssäsongens början omedelbart i början av maj tills sjöns sommarsänkningsgräns uppnås dvs kring midsommar.
Sökandena i målet, Ångermanälvens vattenregleringsföretag, upprättade kartskisser där respektive fastighets båtplats
markerades och sökanden presenterade uppgifter om den ökade dragsträckan för varje enskilt fall.
Vid förhandlingarna inför idrifttagningsdomen 1993 kunde
konstateras att metoden med ökade dragsträckor knappast skulle kompensera fastigheter vid bl.a. Varrisen eftersom det inte kan bli tal om att dra en båt den dryga kilometern mellan båtplats ut till öppet vatten under återfyllnadstiden. Det diskuterades därför att sökandena skulle utföra vissa åtgärder såsom
kompensation, men tiden inför vattendomstolens förhandling då idrifttagning skulle behandlas, var alltför kort för att
lämpliga förslag skulle kunna utarbetas. Parterna träffade därför överenskommelse att frågan om bl.a. inverkan på båtfarten berörande fastigheterna vid Maksjön, däribland Laxbäcken 1:40, skulle sättas på prövotid.
Sökanden presenterade en skrift där de angivna fastigheterna upptogs men därvid omnämndes, felaktigt inte Laxbäcken 1:40.
För Laxbäcken 1:40 angavs därför ett belopp med en ökad dragsträcka om 3 000 kr, ett belopp som utdömdes och som [fastighetsägaren] felaktigt uppbar. Detta är felaktigt därför att enligt uppgörelsen frågan skulle vara uppskjuten.
I vattendomstolens dom angavs alltså inte Laxbäcken 1:40 som en uppskjuten fastighet. Beträffande de fastigheter som uppsköts, däribland de fastigheter som omgav [fastighetsägarens]
fastighet, diskuterades under flera år lämpliga
kompensationsåtgärder. Dessa tänktes givetvis även komma [fastighetsägaren] till gagn. Emellertid så kunde inte någon lämplig praktisk lösning över huvudtaget finna, detta beroende på utomordentliga svårigheter att utföra beständiga åtgärder (jfr bilagda kopia av skrift, bilaga 2 A) som tillställdes
sökandena vid hanteringen av skaderegleringen. Av dåvarande förbundsjurist Olofssons brev till sökandena 1996-11-01 framgår att parterna var eniga om att båtfarten på Laxbäcken 1:40 rätteligen skulle varit uppskjuten (bilaga 3).
Efter idrifttagningen fördes förhandlingar under flera år - inbegripandens ev. för sakägarna gemensamma åtgärder vid Maksjön. Emellertid kunde inte någon sådan enighet nås om lämpliga åtgärder varför träffades därför en ny uppgörelse mellan sökandena och sakägarna innebärande att en ersättning för fastigheter med lång dragsträcka skulle bli 11 000 kr.
[Fastighetsägarens] fastighet hanterades, även detta felaktigt, inte vid detta tillfälle.
När det gäller [fastighetsägarens] fastighet får alltså anses att vattendomstolen - som blott dömde ut ersättningar, underskattade båtfartsskadan. Rätteligen borde därför för [fastighetsägarens] vidkommande åtminstone anhängiggjorts anmälan om oförutsedd skada. Tiden för anmälan om oförutsedd skada utgick redan 2003-03-24 och tidpunkten passerades utan att [fastighetsägarens] skada blev föremål för sådan anmälan.
I anledning av det sagda har [fastighetsägaren] inte blivit kompenserad på ett sätt som varit avsett. Det görs gällande att det är skäligt att [fastighetsägaren] erhåller bidrag ur
fonderade regleringsmedel.
Till detta kommer. Som framgår av ovannämnda skrift (bilaga 2 A) med de anteckningar som [fastighetsägaren] själv gjort å sin kopia, har verkningarna av den utvidgade regleringen varit sådan att [fastighetsägaren] överhuvudtaget inte kan använda sin båtplats på fastigheten under den tidigare delen av
säsongen. Enligt [fastighetsägarens] uppfattning har det sedan den utvidgade regleringen tilläts dessutom ofta förekommit att avsänkningen av sjön påbörjats redan under seglationssäsongen.
I den mån båtfart skall ske måste sjösättning ske vid hamnen i Skansholm. Därtill kommer att vid vattenstånd under 342 m, - dvs vattenstånd som alltså förekommer längre tid numera pga den försenade/eftersläpande återfyllnaden av sjön - båtfarten i
Maksjön är mycket försvårad pga grundförhållanden.
Ersättning yrkas med 20 000 kr, dvs. kostnaderna för den båttrailer han köpt för att hålla sig skadeslös samt med 8 000 kr för försvårad båtfart på Maksjön.
Vidare kan konstateras att [fastighetsägarens] fastighet, en exklusivt belägen strandfastighet med utsikt och orientering över Maksjön. Enligt uppgifter i ansökan om den utvidgade regleringen skulle skillnaden mellan den utvidgade regleringen och tidigare förhållanden innebära en eftersläpning med återfyllanden av åtta dagar. Denna skillnad bedömdes inte innebära någon inverkan på berörda fastigheters marknadsvärde allra som helst då dessa redan haft den alltsedan 1958 utövade regleringen att anpassa sig till. Emellertid kan nu 13 år av regleringen konstateras att antingen den utvidgade regleringen eller denna reglering i förening med tidigare tillstådd
reglering och andra regleringar uppströms i systemet, innebära att Maksjön är blottlagd mycket lång tid varje vår. Enligt
[fastighetsägaren] har detta blivit fallet under i stort sett vart annat år av de hittills utövade regleringen. Förutom den förfulning som blottläggningen innebär, påverkas
[fastighetsägarens] fastighet av att den blottlagda stranden luktar illa.
Förhållandena avviker i så hög grad från den redovisning som gavs i ansökan att det framstår som skäligt att
[fastighetsägaren] erhåller kompensation för den nedgång i marknadsvärde som måste antas ha blivit fallet av den utvidgade regleringen, [fastighetsägaren] anser at den skillnaden är 10
%. Då fastighetens marknadsvärde kan antas vara 500 000 kr, yrkar [fastighetsägaren] ersättning för påverkan på
marknadsvärdet med 50 000 kr, YRKANDE
Sammantaget yrkar makarna [efternamn] ersättning med 70 000 kr varav 20 000 kr för försvårad båtfart och 50 000 kr för den
utvidgade regleringens inverkan på marknadsvärdet.
[Fastighetsägaren] yrkar även ersättning för kostnaderna i ärendet med belopp som anges senare.
Luleå som ovan [advokat]
Bilägges: Fullmakt, kartskiss, kop av fotografier, kop av
skrift 1992-10-07 samt 1996-11-01
