Gemensamma riktlinjer för examenskurser

2019-11-21

Institutionen för biologi och miljövetenskap 1 (21)

Medicinaregatan 18, Box 463, 405 30 Göteborg

I NSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP

Gemensamma riktlinjer för examenskurser

Denna text vänder sig till dig som ska handleda examensarbetare likväl som till dig som är kursledare eller examinator för examenskurserna. Riktlinjerna utgår från examenskurserna inom biologi men bör i den mån det är möjligt även omfatta övriga examenskurser som ges vid Biologi & Miljövetenskap (t.ex.

miljövetenskap). Detta gäller framförallt riktlinjer till handledare och examinatorer. När det gäller studenter på ämneslärarprogrammet finns specifika riktlinjer programmets webbsidor.

Innehåll

1. Examensarbete – vem gör vad och i vilken ordning? ... 2

2. Roller och ansvarfördelning i anknytning till examensarbeten ... 3

3. Riktlinjer för handledning av examensstudenter ... 6

4. Riktlinjer för examinatorer på examenskurser ... 10

5. Dokument och övrig formalia ... 13

6. Lista över examenskurser ... 15

7. Riktlinjer för muntlig presentation och opposition (Biologi) ... 17

8. Seminarieserier Vetenskaplig kommunikation (Biologi) ... 20

Aktuella blanketter m.m. finns på institutionens interna sidor på Medarbetarportalen

• Blankett för Individuell studieplan (ISP)

• Framsidesmallar

• Blankett för betygsrapportering

• Detaljerade bedömningskriterier

• Publiceringsgodkännande

Fakultetsgemensamma dokument (på Medarbetarportalen)

• Regler för betygsättning av självständigt arbete (examensarbete, examenskurs) vid Naturvetenskapliga fakulteten (betygskriterier)

• Regler för handledningstid av självständigt arbete (examenskurs)

1. E XAMENSARBETE – VEM GÖR VAD OCH I VILKEN ORDNING ?

Här följer en kort sammanfattning av examensarbetesprocessen.

Innan kursen

• Studenten söker examenskurs, behörighet kontrolleras (via studentkansliet) och studenten kallas till upprop av kansliet

• Studenten väljer projekt, oftast via direktkontakt med potentiella handledare Vid kurstart

• Studenten registreras på kursen av kansliet, efter information från kursledare vid kursstart

• Examinator godkänner den individuella studieplanen, ISP (studenten ska ha lämnat den till examinatorn senast 1 vecka efter kursstart på kandidatnivå och 2 veckor på masternivå)

Under kursens gång

• Studenten ska delta i obligatoriska föreläsningar etc. enligt den information som ges vid kursstart

• Handledare ska vara tillgängliga under hela kursen och ge återkoppling på skriftlig och muntlig presentation

• Kursledare ska vara tillgängliga under hela kursen och vid behov svara på frågor från studenterna Vid kursens slut

• Muntlig redovisning inklusive opposition organiseras av kursledare – handledare och examinator förväntas närvara

• Skriftlig redovisning lämnas in av studenten via Canvas (för Urkunds-kontroll) – handledare ska först ha godkänt att uppsatsen är redo att lämnas in

• Examinator bedömer skriftlig och muntlig redovisning enligt gemensamma bedömningskriterier för institutionen, och på gemensam blankett

• Handledare ska bistå examinator vid bedömning

• Inrapportering av betyg till kansliet görs av kursledare

Kursledarens övergripande ansvar:

• Hålla kontakt med alla studenter på kursen

• Se till att studenterna erbjuds lämpligt projekt

• Schemaläggning av obligatoriska moment inklusive redovisnings- och inlämningsdatum

• Inrapportering av betyg

Att tänka på innan man tackar ja till att handleda en exjobbare:

• Vilken kurs gäller det? Är det tilltänkta projektet lämpligt för just denna kurs/student? D.v.s. är kursen på grund- eller avancerad nivå och vilken omfattning (antal hp)?

• Är studenten behörig? Registrering ska alltid gå via kursledare

2. R OLLER OCH ANSVARFÖRDELNING I ANKNYTNING TILL EXAMENSARBETEN

Nedan följer en beskrivning av de olika rollerna i genomförandet av examenskurserna. Här framgår vem som har ansvar i respektive steg av processen från det att studenterna väljer en kurs till dess att betyget har rapporterats in i Ladok.

2.1. Kursansvarig lärares ansvar

Kursansvarig lärare har det övergripande ansvaret för registrering av studenter, betygsrapportering samt schemaläggning. Kursansvarig lärare har även ansvar för att alla studenter får adekvat information angående examenskursens krav samt tillgång till befintliga dokument rörande examenskursens genomförande. Kursansvarig lärare kan vara studierektor eller annan lärare på institutionen.

Inför kursstart

• Ta kontakt med studentkansliet för behörighetskontroll och antagningslistor.

• Kontrollera om antagna examensstudenter har hittat handledare och projekt och, om så inte är fallet, hjälpa till med förmedling av kontakt.

• Kalla studenterna till obligatorisk kursintroduktion (bör äga rum första dag på kursen).

• Uppdatera information på CANVAS.

• Schemalägga gemensamma kursmoment (i samråd med övriga berörda kursledare/lärare).

• Bestämma datum för gemensam presentationsdag – detta görs i samråd med examinatorer och man bör även stämma av med kursledare på andra examenskurser.

• I samråd med examinatorer och programansvarig/studierektor vid behov revidera kursplaner och katalogtexter.

• Vid behov, kontakta lab-ansvariga i respektive hus för samordnad lab-introduktion i början av kursen.

Vid kursens början

• Direkt efter upprop meddela kansliet vilka studenter som ska registreras och på vilken kurs (ange kurskod och period(er), notera särskilt om studenten önskar vara registrerad över sommaren).

Endast studenter som har handledare och preliminärt projekt ska registreras, för externa projekt gäller att projektplanen ska ha godkänts av examinator.

• Informera studenterna om kursens upplägg och innehåll, betygskriterier, kursutvärdering samt vilka slutdatum som gäller. Studenterna bör få denna information både skriftligt och muntligt.

• Ombesörja att antagna examensstudenter får information om anvisad arbetsplats, praktisk hantering av kort och nycklar, överordnade säkerhetsföreskrifter (ffa handledarens ansvar att informera).

• Utse examinator för respektive student (sker i samråd med examinatorerna och vid behov även med andra kursledare).

• Tillse att handledarna får tillgång till Riktlinjer för handledning av examensstudenter (extra viktigt när det gäller externa handledare).

Under kursen

• Tillse att studenten efter samråd med handledare inkommer med en individuell studieplan (ISP) till examinator. Studieplanen ska följa mallen.

Studenter som inte har lämnat in studieplan inom utsatt tid (senast 1 vecka efter kursstart på grundnivå, 2 veckor på avancerad nivå), alternativt att projektet inte bedöms uppfylla kurskraven, ska

• Tillse att examinator snarast (senast 1 vecka efter inlämnandet) går igenom ISP och ger återkoppling.

Om planen behöver revideras/kompletteras ska detta meddelas studenten (och kursledare) skyndsamt.

• Sammanställa information om att studenterna klarat av i kursen ingående obligatoriska moment.

Informationen fås från t.ex. examinator eller föreläsare (lämpligt att använda Omdömesboken i Canvas för detta ändamål).

• Schemalägga gemensam presentationsdag samt utse opponenter – stämma av med studenterna så att de är klara att presentera vid utsatt tid.

• I förekommande fall bedöma studentens opposition på annat arbete (t.ex. om examinator inte är närvarande).

• Vid behov svara på frågor från studenter och handledare.

Efter kursen

• Tillse att betygsrapport (använd aktuell blankett) fylls i och skrivs under av examinator och lämna därefter till berört studentkansli (förslagsvis fylls det mesta i direkt av examinator som sedan lämnar till kursledaren).

• Meddela betyget skriftligt direkt till studenten.

• Påminna studenten om att lämna in slutversion av arbetet för arkivering (elektroniskt samt utskrivet).

• Spara ner en elektronisk version (pdf) av alla examensarbeten. Arbetet ska ges ett rapportnummer som består av kurskod, studentens namn och termin då arbetet godkänts (ex. BIO600-Hans Larsson- VT12) och förmedlas till berört studentkansli för arkivering.

• Uppmana studenter att fylla i kursutvärdering samt sammanställa och förmedla resultatet vidare till berörda parter (nuvarande och kommande studenter, handledare/examinatorer samt studentkansli).

• Föra statistik över antagna studenter och deras resultat, följa upp Ladok-rapportering och ta kontakt med studenter som inte blir färdiga i tid (samt deras handledare) för att få ökad genomströmning.

2.2. Examinators ansvar

Alla tillsvidareanställda lärare kan vara examinatorer. För varje ämne utses en eller flera examinatorer som kan ta hand om arbeten på grund- respektive avancerad nivå. Handledare och examinator ska inte vara samma person.

Examinatorn måste vara insatt i kursplanens lärandemål samt gällande betygskriterier (se nedan samt Regler för betygsättning av självständigt arbete (examensarbete, examenskurs) vid Naturvetenskapliga fakulteten) och följa dessa föreskrifter i samband med bedömningen.

Examinator ska:

• Läsa och godkänna den individuella studieplanen för ”sina” studenter, vid behov ska komplettering begäras av studenten. Återkoppling ska ske inom en vecka från att studenten har lämnat in ISP.

Meddela kursledare beslutet.

• Läsa och bedöma den slutliga skriftliga rapporten, inklusive den populärvetenskapliga sammanfattningen (gäller avancerad nivå). På kurserna på avancerad nivå förekommer vanligtvis ytterligare examinerande moment under kursens gång, information om dessa fås från kursledaren.

• Leda examinationsseminariet och göra en bedömning av den muntliga presentationen.

• I förekommande fall bedöma studentens opposition på annat arbete (kan även göras av kursledaren).

• Vid behov kräva revidering av den skriftliga rapporten alternativt ny muntlig presentation.

− Krav på revideringar ska delges studenterna skriftligt (med motivering baserat på bedömningskriterierna) senast 3 veckor efter kursens slut.

− Studenter som blir underkända på den muntliga presentationen bör underrättas om detta i samband med slutseminariet.

• Fylla i och skriva under betygsrapporten och därefter lämna till kursansvarig (som i sin tur meddelar studenten och studentkansliet). Information om personnummer etc. kan man hitta på ISP.

Se även Riktlinjer för examinatorer på examenskurser nedan

2.3. Handledares ansvar

Alla studenter ska ha en eller flera handledare för sitt examensarbete. Huvudhandledare ska vara disputerad. För studenter som gör projekt utanför GU gäller att det alltid ska finnas en intern handledare som har det övergripande ansvaret.

Handledaren ska:

• Vara tillgänglig för studenten under den tid examenskursen pågår.

• Vara insatt i kursens omfattning (antal hp), nivå och lärandemål samt aktuella slutdatum.

• Tillsammans med studenten utforma syftet med studien samt planera upplägget så att det är anpassat till kursens omfattning och nivå.

• Se till att studenten får nödvändig introduktion till lab- och/eller fältarbete.

• Ge återkoppling under arbetets gång (gäller både skriftlig/muntlig presentation och det praktiska arbetet).

• Läsa igenom slutversionen av uppsatsen och bedöma att den är färdig att lämnas till examination

• Godkänna om arbetet kan publiceras på hemsidor etc.

• Närvara vid den muntliga presentationen.

• Bistå examinator vid betygsättning.

Se även Riktlinjer för handledning av examensstudenter nedan

2.4. Studentkanslier

• Meddelar kursansvarig lärare i god tid innan kursstart vilka studenter som har antagits till respektive kurs.

• Skickar kallelse till studenterna med bland annat information om kursansvarig och hänvisning till respektive CANVAS-sida.

• Registrerar studenter efter att kursansvarig lämnat in aktuella uppgifter.

• Tar emot och arkiverar både elektronisk och pappersversion av alla examensuppsatser.

• Rapporterar in betyg i Ladok utifrån de betygsrapporter som skrivits under av examinator.

• Arkiverar kursutvärderingar (sammanställningar).

• I de fall flera kurser/kurstillfällen samläser, skapas vanligtvis en gemensam CANVAS-aktivitet (detta görs manuellt). Studenterna kopplas därefter till rätt aktivitet, alternativt en viss sektion inom aktiviteten.

• Kopplar kursledare till respektive CANVAS-aktivitet, kursledaren bjuder sedan in examinatorer etc.

3. R IKTLINJER FÖR HANDLEDNING AV EXAMENSSTUDENTER 3.1. Syfte med examensarbete

Examensarbetet (ingående i en kandidat- eller masterexamen) syftar till att ge studenten kontakt med forskning inom något av de ämnen som förekommer på institutionen. Studenten ska under handledning utföra ett självständigt arbete där kunskaper från grundutbildningen ska tillämpas, fördjupas och kompletteras. Examensarbetet ska stimulera studenten till analys och problemlösning på vetenskaplig grund och leda fram till en vetenskaplig uppsats.

3.2. Handledare för examensarbete

Alla studenter ska ha en handledare för sitt examensarbete. I vissa fall kan man vara flera som delar på handledarskapet men det ska alltid finnas en huvudhandledare som är disputerad. För studenter som gör projekt utanför GU (vid myndigheter, industri etc.) gäller att det alltid ska finnas en intern handledare som har det övergripande ansvaret.

Om man har åtagit sig att handleda en student har man också åtagit sig att följa de riktlinjer och krav som gäller för handledare inom respektive kurs.

Som handledare förväntas man bland annat:

• Vara tillgänglig för studenten under den tid examenskursen pågår.

• Vara insatt i kursens omfattning (antal hp), nivå och lärandemål samt aktuella slutdatum så att projektet anpassas efter detta.

• Tillsammans med studenten utforma syftet med studien samt planera upplägget så att det är anpassat till kursens omfattning och nivå.

• Ge återkoppling under arbetets gång (gäller både skriftlig/muntlig presentation och det praktiska arbetet).

• Läsa igenom slutversionen av uppsatsen och bedöma att den är färdig att den lämnas till examination.

• Närvara vid den muntliga presentationen.

• Bistå examinator vid betygsättning.

Tänk på att det finns ett stort utbud av examenskurser inom institutionen men också inom andra program med koppling till institutionen. Som handledare gäller det därför att i varje enskilt fall kontrollera vilken kurs det gäller.

3.3. Val av projekt

Som handledare kan du annonsera potentiella projekt på institutionens alt. programmens hemsidor dit intresserade studenter hänvisas i första hand. Projektbeskrivningen bör vara av allmän karaktär (d.v.s.

vilka typer av projekt man kan erbjuda snarare än ett specifikt projekt som bara gäller en viss period) och innehålla kontaktuppgifter till huvudhandledare. Det är handledarens ansvar att kontrollera att publicerade projektbeskrivningar fortfarande är aktuella! Man kan också annonsera mer specifika projekt via anslagstavlor och kursledare.

Notera att den slutliga uppsatsen kan komma att publiceras på hemsidor etc., det är därför viktigt att tidigt informera och diskutera med student om man ser några problem med en sådan publicering. I samband med att studenten lämnar in sin uppsats ska de även fylla i ett publiceringstillstånd, där det förutsätts att frågan har diskuterat med respektive handledare (se nedan).

3.4. Antagning och registrering

Alla studenterna som ska göra examensarbete måste vara antagna till rätt kurs innan de kan påbörja sitt arbete. Det är därför viktigt att du som tilltänkt handledare i förväg kontrollerar med kursledaren att studenten är antagen till den aktuella examenskursen innan du tackar ja till att ta emot studenten! För att bli antagen måste studenten ansöka genom det nationella ansökningsförfarandet vid ordinarie ansökningstillfällen, eller genom ”sen ansökan”. Studievägledarna för respektive program kan hjälpa till om det är oklarheter med behörighet osv.

Endast studenter som har klart med handledare och åtminstone ett preliminärt projekt kan registreras på kursen. Kursansvarig lärare (och inte handledare) meddelar studentkansliet vilka studenter som ska registreras och under vilken tidsperiod. Om studenten ska göra ett längre arbete är det viktigt att redan tidigt meddela om detta kommer att löpa över sommaren eller om studenten kommer att göra uppehåll under denna period (det är viktigt att detta blir rätt inte minst ur försäkringssynpunkt).

3.5. Innehåll och omfattning

Examensarbetet består av en individuell forskningsuppgift, vilken ska presenteras både muntligt och skriftligt (se nedan Examination och betygssättning). Ambitionen med kursupplägget är att varje student som gör en acceptabel arbetsinsats ska kunna genomföra sitt arbete inom respektive 10, 20, 30 eller 40 veckor. Perioderna för examensarbetena följer den ordinarie terminsindelningen (kvartiler).

Som handledare har du ett övergripande ansvar att se till att det tilltänkta projektet är anpassat till omfattningen av den aktuella kursen. Endast i undantagsfall bör studenter som redan påbörjat sitt arbete byta kurs (från 15 hp till 30 hp på grundnivå, eller t.ex. från 30 hp till 45 hp på avancerad nivå). I de fall detta blir aktuellt ska det ske i dialog mellan student, handledare, kursledare och examinator och bör ske senast efter 1 mån (15 hp) eller ca. 10 veckor (övriga kurser).

På de flesta examenskurser ingår mer eller mindre obligatoriskt deltagande i olika aktiviteter som syftar till att förbereda studenten för muntlig och skriftlig presentation av arbetet (se även Seminarieserie Vetenskaplig kommunikation (Biologi)). Dessutom kan andra obligatoriska moment förekomma, vilka varierar från kurs till kurs. Kontakta kursledaren om du vill veta exakt vad som gäller för respektive kurs.

Individuell studieplan

Innan det praktiska arbetet med examensarbetet påbörjas ska varje student lämna in en individuell studieplan (ISP). Studieplanen ska godkännas av examinator (omfattning, frågeställning etc.).

Studieplanen skrivs på en särskild blankett och ska innehålla uppgifter om handledare, preliminär titel, frågeställning (bakgrund, syfte, hypoteser), utförande/metod, arbetsplats samt en övergripande tidsplan (inklusive planerat datum för redovisning).

OBS! Om du som handledare inte är knuten till GU (d.v.s. det är ett externt projekt) ska en övergripande projektplan lämnas in och godkännas av examinator innan kursen startar! Den slutliga individuella studieplanen kan lämnas in när kursen har startat. Studenter som gör externa projekt ska dessutom alltid ha en intern (biträdande) handledare på universitetet. Denna har huvudansvaret för det formella utformandet av uppsatsen och att universitetets riktlinjer följs.

OBS! Studenter som ändrar omfattning på projektet måste lämna in reviderad studieplan med aktuella uppgifter.

3.6. Handledning

Olika studenter har olika behov av handledning och olika handledare har olika sätt att handleda. Som handledare ska du ge studenten ett gott bemötande och ta handledningen på allvar. Tänk på att du har stor betydelse för studentens anställningsbarhet liksom för institutionens rykte!

Naturvetenskapliga fakulteten har fastställt regler för hur mycket handledningstid en student har rätt att kräva (i genomsnitt maximalt 45 min/vecka, se Regler för handledningstid av självständigt arbete (examenskurs)). I klocktimmar motsvarar detta:

15 hp: 7,5 timmar 30 hp: 15 timmar 45 hp: 22,5 timmar 60 hp: 30 timmar

Det är mycket viktigt att du och din student redan tidigt under kursen diskuterar hur ni ska lägga upp handledning i just detta fall. Som handledare ska du även informera studenten om vad som gäller på arbetsplatsen och introducera studenten till nyckelpersoner som denna behöver känna till (examinator, laboratorieansvarig, administratörer, dataansvarig m.m.). Informera och visa studenten vilka resurser som finns tillgängliga och hur hon/han får del av dem. I förekommande fall är det mycket viktigt att du som handledare ser till att boka plats på fältstation, laboratorium, eller liknande i god tid, samt att informera studenten om de säkerhetsrutiner som gäller.

Alla studenter som ska arbeta med något projekt som omfattas av försöksdjurslagstiftningen måste ha genomgått utbildning i försöksdjurskunskap. Handledarna är ansvariga för att detta sker.

Ersättning

Handledare anställda på institutionen ges normalt ersättning i form av timmar enligt schablon. En sammanställning görs vanligtvis vid årets slut, och timmarna läggs in i efterföljande års undervisningsplan.

Viss ersättning kan också fås för driftskostnader (se Medarbetarportalen för aktuella uppgifter).

3.7. Examination och betygsättning

På både grund- och avancerad nivå gäller att examinator grundar sin betygssättning av examensarbeten på följande:

− muntligt föredrag

− skriftlig redovisning

− utlåtande från handledaren

Övergripande betygskriterier och betygsskala är gemensamma för alla examenskurser inom Naturvetenskapliga fakulteten. Bedömningen ska göras utifrån följande fem huvudkriterier (se Regler för betygsättning av självständigt arbete (examensarbete, examenskurs) vid Naturvetenskapliga fakulteten):

1. Förståelse 2. Genomförande

3. Resultat, analys och tolkning

4. Muntlig presentation och kommunikation 5. Skriftlig presentation

Som handledare bör du gå igenom dessa kriterier tillsammans med studenten i början av kursen. Notera att olika kurser kan ha valt att vikta de olika bedömningspunkterna olika – se till att du har rätt bedömningsmall. Vid behov kan examinator begära komplettering av både den skriftliga och muntliga redovisningen.

Ungefärliga slutdatum för både muntlig och skriftlig redovisning bestäms i början av respektive kurs.

Definitiva datum ska finnas tillgängliga på CANVAS.

Muntligt föredrag

Mot slutet av kursen presenterar samtliga studenter sina arbeten med ett muntligt föredrag i ett minisymposium, på förutbestämda datum i slutet av varje kvartil. På grundnivå kan redovisningen ske på svenska eller engelska, men på avancerad nivå ska redovisningen ske på engelska. Tid för presentation, försvar och opponering skiljer sig också åt mellan de olika nivåerna (se även Riktlinjer för muntlig presentation (Biologi)). Som handledare förväntas du närvara på den muntliga presentationen. För de längre examensarbetena på avancerad nivå rekommenderas att studenterna även gör en muntlig halvtidspresentation, t.ex. inför forskargruppen men det är inget krav och bedöms inte av examinator.

Skriftlig redovisning

Examensarbeten ska även presenteras i en uppsats. Uppsatsen ska skrivas i form av ett vetenskapligt originalarbete på antingen svenska eller engelska (på avancerad nivå bör uppsatsen alltid skrivas på engelska). Sammanfattningen (abstract) av arbetet ska skrivas på både svenska och engelska. Studenter på avancerad nivå ska även lämna in en populärvetenskaplig sammanfattning (på svenska för svenska studenter, i övriga fall på engelska) på cirka 4500 tecken ihop med rapporten. Mallar för framsidor ska finnas att ladda ner från CANVAS för respektive kurs (länk till mallar på fakultetetens sidor finns även på institutionens sidor på Medarbetarportalen).

På avancerad nivå ska en i princip färdig version av uppsatsen lämnas till opponenterna 5 arbetsdagar innan den muntliga redovisningen av arbetet. Det är din uppgift som handledare att läsa och kommentera uppsatsen innan detta tillfälle. Att lära sig skriva vetenskapligt är en viktig del av examensarbetet och därför är det viktigt att du som handledare ger studenten ordentlig återkoppling på texten. Man ska alltså inte anta att studenten kan detta sen tidigare.

Anser du att studenten behöver mer hjälp med språket än vad som är rimligt för dig som handledare att lägga tid på bör du tidigt under arbetet hänvisa henne/honom till Språkhandledning som finns på Naturvetenskapliga fakulteten, både på svenska och på engelska. Läs mer på hemsida för Enheten för Akademiskt språk (ASK) eller Studentportalen (Akademiskt språk)

Notera också att på vissa kurser på avancerad nivå ska studenterna redan efter ca. 10 veckor lämna in en introduktion inklusive syfte vilken sedan diskuteras med examinator. Även då är det självklart att man som handledare har gett feedback på texten innan den lämnas in. På de längre kurserna på avancerad nivå kan det även förekomma någon form av halvtidskontroll.

Utlåtande från handledaren

Vissa av delmomenten som ingår i betygskriterierna omfattar studentens praktiska arbetsinsats under kursen och här har du som handledare en viktig roll. Även när det gäller den skriftliga presentationen är det av stor vikt att få handledarens synpunkt t.ex. på hur självständig studenten varit i sitt arbete och hur mycket jobb man som handledare har fått lägga ner på att få den aktuella slutprodukten. Det är alltså av största vikt att du fyller i den bedömningsmall som du får från kursansvarig/examinator.

Vid eventuella oklarheter eller skiljaktigheter ska examinator kontakta handledare inför slutbedömning och betygssättning av arbetet.

4. R IKTLINJER FÖR EXAMINATORER PÅ EXAMENSKURSER

Alla tillsvidareanställda lärare kan vara examinatorer. För varje ämne utpekas en eller flera examinatorer som kan ta hand om arbeten på grund respektive avancerad nivå. Handledare och examinator ska inte vara samma person.

Examinatorn måste vara insatt i kursplanens lärandemål samt gällande betygskriterier (se nedan samt Regler för betygsättning av självständigt arbete (examensarbete, examenskurs) vid Naturvetenskapliga fakulteten) och följa dessa föreskrifter i samband med bedömningen

4.1. Godkännande studieplan

Studieplanen (ISP) ska innehålla uppgifter om handledare, preliminär titel, frågeställning (bakgrund, syfte, hypoteser), utförande/metod, arbetsplats samt en övergripande tidsplan (inklusive planerat datum för redovisning). Planen skrivs på en särskild blankett. Bland våra dokument på interna sidor på Medarbetarportalen finns en sammanställning över vad man bör titta på vid bedömning av ISP.

Studenten ansvarar för att examinator får planen för bedömning senast 1 vecka (grundnivå) eller 2 veckor (avancerad nivå) efter kursstart. Vid bedömning av planen ska hänsyn framförallt tas till följande punkter:

− tydlighet i syfte/frågeställning/hypotes

− att projektet ligger på rätt nivå (d.v.s. grund eller avancerad) inbegripet frågeställning, metod och omfattning

− att tidsplanen inbegriper alla delar av processen samt att den är realistisk

Planen bör godkännas alternativt att man begär in komplettering snarast (inom 1 vecka från att studenten har lämnat in ISP) för att inte fördröja studentens start av projektet. Studenter som inte är godkända inom utsatt tid (vanligen 3 veckor) kan komma att avregistreras från kursen.

4.2. Sammanlagt betyg på kursen

Betyg på examenskurs sätts av utsedd examinator efter samråd med handledaren.

Betygsättningen görs med utgångspunkt i de gemensamma kriterierna för Naturvetenskapliga fakulteten.

På institutionen har vi valt att dela upp de fem huvudaspekter i ytterligare underkriterier enligt nedan:

1. Förståelse

a) Teoretisk bakgrund & vetenskapligt sammanhang b) Problemformulering, motivering & syfte

2. Genomförande

a) Praktiska färdigheter (datainsamling & analys) b) Självständighet i datainsamling & analytiska moment c) Självständighet i skrivprocessen

3. Resultat, analys och tolkning a) Presentation av resultat b) Analys & tolkning

c) Utvärdering & sätta in resultat i ett sammanhang 4. Muntlig presentation och kommunikation

a) Disposition & layout

b) Tydlighet i syfte, problemformulering & slutsats c) Framförande

5. Skriftlig presentation

c) Textkvalitet d) Litteratur

Varje punkt bedöms enligt skalan 0 (Obefintlig/Non-existent) till 4 (Utmärkt/Excellent) där 2 (Tillfredsställande/Sufficient) anses motsvara kraven för godkänt. Detta innebär att de fem huvudkriterierna kommer att väga olika tungt i sammanvägningen. Maximal poäng enligt kriterierna ovan är 60. För G krävs 30 poäng (50 %) samt att medelbetyget för vart och ett av huvudkriterierna (1-5) uppnår minst 2 (Tillfredsställande). För VG krävs 51 poäng (85%).

Vid bedömning av examensarbetet beaktas studentens förmåga att utifrån givna ramar och egna initiativ självständigt föra projektet framåt samt att hålla uppsatta tidsramar. Tidsaspekten är en viktig komponent vid betyget VG.

De vetenskapliga resultaten av arbetet är primärt inte grund för betygssättning, om inte anledningen kan kopplas till genomförandet. Oavsett resultaten är det planering, genomförande och rapportering av arbetet som ska bedömas. Arbetet ska normalt vara slutfört efter ca 10 (15 hp), 20 (30 hp), 13 (45 hp eller 40 (60 hp) veckors effektiv arbetstid.

På de flesta kurser begär kursledaren in omdömen från handledaren, vanligtvis med utgångspunkt från bedömningskriterierna, och examinatorn ska ta hänsyn till dessa vid slutbedömningen. Om handledarens bedömning skiljer sig avsevärt från examinators bör man kontakta handledaren för en direkt diskussion, vid behov kan man även begära in omdömen från ytterligare seniora forskare.

Punkt 4 och 5 ovan omfattar framförallt de ”tekniska aspekterna” av muntlig respektive skriftlig presentation (se de detaljerade bedömningskriterierna) medan punkt 1 och 3 ska ses som helhetsbedömning som innefattar båda formerna av presentation samt ev. övriga bedömningsgrundande moment under kursen. Punkt 2 omfattar själva processen och det praktiska arbetet med datainsamling och skrivande, och bedöms framförallt av handledaren men i vissa fall kan även examinatorn haft god insyn i detta (t.ex. i de fall uppsatsen behövt revideras).

4.3. Bedömning av muntlig presentation och eventuell opposition

Datum för de muntliga presentationerna fastslås i regel vid terminens början. Om man som examinator inte kan delta vid redovisningarna ska man tillse att det finns en lämplig ersättare.

Den muntliga presentationen ska alltid bedömas utifrån uppsatta bedömningskriterier vilka studenterna har haft tillgång till senast från kursstart. Minimikravet är att man använder bedömningsmallen där olika aspekter bedöms utifrån en femgradig skala (0-4 p). Det är dock ett plus om man kan utgå från de mer detaljerade kriterierna för att ge studenten mer feedback på själva framförandet. Denna kan skickas till studenten alternativt att man ger feedback muntligt i anslutning till redovisningstillfället.

Studenter som inte uppfyller kravet för godkänt på den muntliga presentationen ska meddelas detta i direkt anslutning till redovisningen. I normalfallet får studenten då göra en ny presentation vid nästa ordinarie redovisningstillfälle.

På grundnivå bedöms oppositionen bara som godkänd eller underkänd/ej genomförd. För godkänt betyg på kursen krävs att man genomfört en godkänd opponering. På avancerad nivå ska hänsyn tas till studenternas förmåga att:

− sammanfatta arbetets syfte och resultat på ett kortfattat sätt

− identifiera eventuella brister i arbetets metodik och i framställningen av arbetets resultat

− ställa klargörande frågor och ge förslag på förbättringar

− leda en diskussion som går utöver författarens egna slutsatser och som sätter resultaten i andra perspektiv

Redovisningarna varierar i omfattning enligt nedan, beroende på kursens nivå och längd.

Grundnivå

15 hp 15 minuter presentation + minst 5 minuter för frågor 30 hp 20 minuter presentation + minst 5 minuter för frågor Avancerad nivå

Opposition består normalt dels av frågor från student som utpekas opponent, dels av mer djupgående frågor från examinator/andra seniora lärare eller doktorander

30 hp 20 minuter presentation + opposition ca 15-20 minuter 45 hp 25 minuter presentation + opposition ca 15-20 minuter 60 hp 30 minuter presentation + opposition ca 20-25 minuter

4.4. Bedömning av skriftlig rapport

Deadline för inlämning av den skriftliga rapporten fastslås i regel vid terminens början. Som examinator ska man senast 3 veckor efter deadline ha gett återkoppling till studenten, antingen direkt eller via kursledare. Om man får förhinder ska detta meddelas kursledaren helst i god tid innan deadline, alternativt snarast möjligt om man redan påbörjat examination.

Den skriftliga rapporten ska alltid bedömas utifrån uppsatta bedömningskriterier vilka studenterna har haft tillgång till senast från kursstart. Minimikravet är att man använder bedömningsmallen där olika aspekter bedöms utifrån en femgradig skala (0-4 p). Det är dock ett plus om man kan utgå från de mer detaljerade kriterierna för att ge studenten mer feedback på innehåll och utförande. I de fall uppsatsen inte bedöms uppfylla kraven för godkänt ska studenten alltid få återkoppling med utgångspunkt från de detaljerade kriterierna, och det ska tydligt framgå på vilken eller vilka punkter som uppsatsen brister.

Om uppsatsen inte uppfyller ett eller flera av bedömningskriterierna ges studenten möjlighet att komplettera/revidera. Vid betygssättning tas då hänsyn både till den ursprungliga versionen som lämnats in och hur väl studenten bemött examinators kommentarer. Studenterna uppmuntras att lämna in revidering inom 3 veckor från besked från examinator, i annat fall kan fördröjningen komma att återspeglas i betyget. Om uppsatsen efter revision fortfarande inte anses uppfylla kraven för godkänt bör studenten rapporteras in som underkänd, med möjlighet att lämna in en ny version vid nästkommande ordinarie inlämningstillfälle (tydligare riktlinjer planeras att föras in i våra kursplaner under 2020).

4.5. Inrapportering av betyg

Inrapportering av betyg till kansliet sker på särskild blankett. På denna ska anges följande:

− Studentens namn och personnummer

− Kurskod

− Titel på arbetet

− Namn på handledare

− Datum för examination

− Betyg

− Ifylld bedömningsmall (totalpoäng samt poäng på respektive bedömningskriterium)

− Underskrift av examinator

Eftersom samma blankett används för att återkoppla betyg till studenten kan man här även ange ev.

övriga kommentarer till studenten. Om man har fyllt i de detaljerade bedömningskriterierna (enligt skalan U-G-VG) kan detta dokument lämpligtvis bifogas till både kansliet och studenten.

Innan betyget meddelas bör avstämning göras med kursledare så att alla eventuella övriga obligatoriska

5. D OKUMENT OCH ÖVRIG FORMALIA 5.1. CANVAS

För varje kurs ska det finnas en CANVAS-aktivitet – dessa skapas automatiskt inför varje kurstillfälle i Ladok, men på examenskurserna samläser ofta fler kurser/kurstillfällen och CANVAS-aktiviteter kan behöva skapas manuellt istället. Detta görs av kursadministratörerna vilka också kopplar aktuella studenter till aktiviteterna. Har man flera olika kurser i samma aktivitet kan det vara lämpligt att skapa separat sektioner. De gemensamma CANVAS-aktiviteterna kan sträcka sig över flera terminer.

Kursadministratören kopplar även kursledare till aktiviteten, men normalt inte övriga lärare/examinatorer utan det görs av kursledaren.

All inlämning av uppsatser bör ske via CANVAS, där de även körs genom Urkund. Även slutversion (för arkivering) bör laddas upp på CANVAS.

Följande dokument bör finnas tillgängliga på aktiviteten:

• mall för individuell studieplan

• blankett för publiceringsgodkännande

• mall för uppsats-framsidor

• skriftliga riktlinjer till studenterna (utgå från gemensamma riktlinjer som anpassas till respektive kurs)

• studenterna ska även ha möjlighet att fylla i en kursutvärdering vid kursens slut (gemensam mall fakultetens sidor på Medarbetarportalen)

Datum och information som är gemensam för flera av examenskurserna finns på de publika CANVAS- sidorna för biologiexamenskurserna.

5.2. Individuell studieplan

Varje student ska i samråd med handledare fylla i blanketten för individuell studieplan. Blanketterna finns på CANVAS och ska innehålla följande uppgifter:

• Kort beskrivning av forskningsuppgift

• Frågeställning/hypotes

• Utförande (metoder, analys)

• Tidsplan

Studenter som inte har lämnat in studieplanen inom uppsatt tid (senast 1 vecka på grundnivå, 2 veckor på avancerad nivå) riskerar att bli avregistrerade från kurstillfället!

5.3. Framsidesmallar

Mallar för uppsatsens framsida ska finnas för nedladdning på respektive kurs CANVAS-aktivitet. De finns även på institutionens interna sidor på Medarbetarportalen. De senare är anpassade så att man enkelt ska kunna lägga in text efter de två första sidorna (d.v.s. som kursledare är det bra att utgå från dessa när man ska lägga ut mallarna på sin egen kurssida).

Beroende på om studenten har tänkt ta ut en kandidat, magister eller master-examen ska olika mallar användas. Alla mallarna finns dessutom på både svenska och engelska, så det gäller att välja rätt språk beroende på vilket språk uppsatsen är skriven på. Studenten måste själv fylla i kurs, hur många poäng arbetet omfattar samt vilken/vilka terminer det gäller. På framsidan ska även stå vem/vilka som varit handledare (och till vilken institution eller företag den personen hör) samt examinator.

Typsnittet som gäller framsidan är Arial samt Arial narrow och texten ska vara vänstercentrerad. Ev. bilder ska vara högercentrerade och det finns utrymme på andrasidan att infoga källhänvisning.

5.4. Betygsrapport och bedömningsmall

Mall för inrapportering av godkänd kurs finns på institutionens interna sidor på Medarbetarportalen, den inkluderar även bedömningsmall. Denna kan vid behov anpassas för respektive kurs. På Medarbetarportalen finns även en variant som kan skickas till handledarna för att få deras bedömning av studentens insats.

5.5. Kursutvärdering

Mall för kursutvärdering hittas via fakultetens sidor på Medarbetarportalen. I dagsläget har vi ingen gemensam kursutvärdering för examenskurserna. Kursledare för själv välja om man vill samla in utvärderingen i pappersformat eller via något av de tillgängliga elektroniska formaten.

5.6. Publiceringsgodkännande

Alla uppsatser kan komma att publiceras på institutionens hemsida. Om man INTE vill att detta ska ske måste man se till att den slutliga uppsatsen har ”blanketten om publiceringsgodkännande” inkopierad före uppsatsens titelsida! Blanketten ska finnas tillgänglig för studenterna på CANVAS (finns på institutionens interna sidor på Medarbetarportalen).

6. L ISTA ÖVER EXAMENSKURSER

Nedan följer en lista över de examenskurser som ges på Institutionen för Biologi & Miljövetenskap.

6.1. Examenskurser i biologi

Biologi BIO602 (15 hp), BIO603 (30 hp)

Kursansvarig: Charlotta Kvarnemo (Zoologisk ekologi) Kontaktpersoner för respektive ämne:

Catharina Olsson (Zoofysiologi) Mats Andersson (Botanik)

Sam Dupont (Marina fältstationerna) Avancerad nivå

Examensarbete i biodiversitet och systematik (Nabis) BIO705 (30 hp), 706 (45 hp), 707 (60 hp) Kursansvarig: Bengt Oxelman

Evolutionär ekologi och beteendebiologi BIO715 (30 hp), BIO716 (45 hp, BIO717 (60 hp) Kursansvarig: Staffan Andersson

Fysiologi och cellbiologi BIO725 (30 hp), BIO726 (45 hp), BIO727 (60 hp)

Kursansvarig: Catharina Olsson (även samordning mellan examenskurser i biologi på avancerad nivå) Naturvårdsbiologi BIO795 (30 hp), BIO796 (45 hp), BIO797 (60 hp)

Kursansvarig: Karin Hårding

6.2. Examenskurser i miljövetenskap (alla varianter är ev inte aktuella)

Miljövetenskap ES1510 (15 hp)

Miljövetenskap med inriktning mot Botanik ES1501 (15 hp)

Miljövetenskap med inriktning mot Cell- och molekylärbiologi ES1502 (15 hp) Miljövetenskap med inriktning mot Marin ekologi ES1506 (15 hp)

Miljövetenskap med inriktning mot Zoologi ES1509 (15 hp) Kursansvarig: Lennart Bornmalm

Avancerad nivå

Miljövetenskap ES2500 (30 hp), ES2510 (60 hp)

Miljövetenskap med inriktning mot Botanik ES2501 (30 hp), ES2511 (60 hp)

Miljövetenskap med inriktning mot Cell- och molekylärbiologi ES2502 (30 hp), ES2512 (60 hp) Miljövetenskap med inriktning mot Marin ekologi ES2506 (30 hp), ES2516 (60 hp)

Miljövetenskap med inriktning mot Zoologi ES2509 (30 hp), ES2519 (60 hp) Kursansvarig: Lennart Bornmalm

Ekotoxikologi ES2540 (30 hp), ES2530 (45 hp), ES2520 (60 hp) Kursansvarig: Åsa Arrhenius

Miljö- och hälsoskydd ES2550 (30 hp) Kursansvarig: Marie Adamsson

Atmosfärsvetenskap med inriktning mot miljövetenskap ES2561 (45 hp) ES2521 (60 hp) Kursansvarig: Johan Boman

6.3. Examenskurser i lärarutbildningen

Självständigt arbete (examensarbete) 1 för gymnasielärare i biologi LGBI1G (15 hp) Kursansvarig: Mats Andersson

För ytterligare information om kurser inom ämneslärarprogrammet, kontakta Angela Wulff eller Mats Andersson

6.4. Kurser på andra institutioner

Dessutom ges följande examenskurser inom biologi/molekylärbiologi på andra institutioner Institutionen för marina vetenskaper

Avancerad nivå

Marin ekologi BIO760 (30 hp), BIO761 (45 hp), BIO762 (60 hp) Kursansvarig: Pierre de Wit

MV ger dessutom följande examenskurser inom marina vetenskaper:

Examensarbete för kandidatexamen i marin vetenskap MAR300 (15 hp), MAR310 (30 hp)

Examenskurs för masterexamen i Marin vetenskap MAR500 (30 hp), MAR600 (45 hp), MAR700 (60 hp)

Institutionen för kemi och molekylärbiologi Övergripande kursansvar: Jeanette Nilsson Grundnivå

Molekylärbiologi BIO612 (15 hp), BIO613 (30 hp) Avancerad nivå

Molekylärbiologi BIO780 (30 hp), BIO781 (45 hp), BIO782 (60 hp)

7. R IKTLINJER FÖR MUNTLIG PRESENTATION OCH OPPOSITION (B IOLOGI )

Examination av examenskurserna sker utifrån både den skriftliga och muntliga redovisningen, Se Regler för betygsättning av självständigt arbete (examensarbete, examenskurs) vid naturvetenskapliga fakulteten. De muntliga redovisningarna schemaläggs och planeras av kursledaren i samråd med examinator. Kursledaren ansvarar för annonsering av redovisningstillfällena samt att alla studenter får information om vem som ska opponera på just deras arbete. Redovisningarna är öppna för alla på institutionen och som handledare förväntas man att delta.

7.1. Grundnivå

Den muntliga redovisningen hålls vanligtvis 2-3 dagar innan kursens slut. Senast 3 dagar innan redovisningen ska alla studenter ha lämnat in ett abstract och en titel vilka sedan skickas ut till alla deltagare vid redovisningarna. Beroende på hur många studenter som ska redovisa vid det aktuella tillfället kan studentgruppen delas på två eller tre enligt ämnesområde som kör parallella redovisningar.

Cirka 12 studenter hinns med per dag.

På grundnivå kan redovisningen ske på svenska eller engelska. Längden på de muntliga redovisningarna varierar beroende på examenskursens omfattning.

15 hp 15 minuter presentation + minst 5 minuter för frågor 30 hp 20 minuter presentation + minst 5 minuter för frågor

Den redovisande studenten bedöms dels på sin egen presentation, dels på sin förmåga att svara på frågor, i första hand frågor från examinator/lärare/doktorand. Studenterna bedöms även på sin förmåga att ställa frågor (opponering) till annan student (se nedan).

Slutversionen (efter eventuella rekommenderade ändringar) av uppsatsen laddas upp elektroniskt på CANVAS, deadline anslås vid början av varje termin.

Handledning till student som ska opponera på annan students examensarbeten

Student som ska opponera ska ha tillgång till ”abstract”/sammanfattning samt ett utkast på uppsatsen tre dagar innan planerad redovisning.

Varje student blir av kursledaren tilldelad ett annat arbete att ställa frågor på. Frågorna ska fokusera på det vetenskapliga innehållet (d.v.s. inte formalia). Tänk på att vara tydlig när du formulerar frågorna.

Oppositionen bedöms bara som godkänd eller underkänd/ej genomförd. För godkänt betyg på kursen krävs att man genomfört en godkänd opponering.

7.2. Avancerad nivå

Den skriftliga rapporten, inklusive abstract och titel, lämnas in till kursledaren samt opponenter senast 5 arbetsdagar innan den muntliga redovisningen. Redovisningen hålls cirka 1 vecka innan kursens slut, exakt datum fastställs i början av respektive termin.

På avancerad nivå ska redovisningen ske på engelska. Längden på de muntliga redovisningarna varierar beroende på examenskursens omfattning.

30 hp 20 minuter presentation + opposition ca 15-20 minuter 45 hp 25 minuter presentation + opposition ca 15-20 minuter 60 hp 30 minuter presentation + opposition ca 20-25 minuter

Opposition består dels av frågor från student som utpekas opponent (bör vara ca 5-10 minuter), dels av

Den redovisande studenten bedöms dels på sin egen presentation, dels på sin förmåga att svara på frågor, i första hand frågor från examinator/lärare/doktorand. Studenterna bedöms även på sin förmåga att ställa frågor (opponering) till annan student.

Handledning till student som ska opponera på annan students examensarbeten

Student som ska presentera sitt examensarbete ansvarar för att opponenten i god tid innan redovisningen får den färdiga uppsatsen. På avancerad nivå ska opponenten(erna) ha tillgång till uppsatsen senast fem arbetsdagar innan planerad redovisning.

− Förbered dig genom att noga läsa igenom arbetet med fokus på det vetenskapliga innehållet. Bortse från formalia (stavning, formatering etc.).

− Ge en kort sammanfattning av arbetet (ett par meningar). Lyft fram arbetets starka och/eller svaga sidor. Saknas uppgifter av avgörande betydelse bör detta tas upp.

− Formulera ett antal frågor inriktade på det vetenskapliga innehållet i uppsatsen.

− Frågorna inklusive inledande sammanfattande mening(ar) lämnas in skriftligt till kursledare senast samma dag som redovisningarna ska äga rum.

− Vid opponeringstillfället, tänk på att formulera frågorna så att utrymme ges för diskussion och samtal. Tänk på att du har begränsat med tid.

− Ställ inte för många frågor åt gången!

Bedömning av oppositionen

Bedömning: skala 0–4 där 0 är avsaknad, 1 är otillfredsställande, 2 är tillfredställande (=godkänt), 3 är bra och 4 är utmärkt.

− Förmåga att sammanfatta arbetets syfte och resultat på ett kortfattat sätt

− Förmåga att identifiera eventuella brister i arbetets metodik och i framställningen av arbetets resultat.

− Förmåga att ställa klargörande frågor och ge förslag på förbättringar.

− Förmåga att leda en diskussion som går utöver författarens egna slutsatser och som sätter resultaten i andra perspektiv.

För godkänt betyg på kursen krävs att man genomfört en godkänd opponering.

7.3. Riktlinjer för opposition på examensarbeten (doktorander m.fl.)

Student som ska presentera sitt examensarbete ansvarar för att opponenten i god tid (senast fem arbetsdagar) innan redovisningen får den färdiga uppsatsen. Kursledaren ska i god tid innan redovisning ha utsett tillfrågat tänkbara opponenter samt meddelat studenterna vem som ska opponera på just deras arbete.

På avancerad nivå kan opponenten vara doktorand (ska i så fall kunna få kompensation i form av poäng, 1 hp per tillfälle, max 2 hp) eller en annan lärare inom ämnet.

Opposition från doktorand eller senior lärare

− Ge en sammanfattning av arbetet. Förtjänster och eventuella brister diskuteras – både positiv och negativ kritik ges. Saknas uppgifter av avgörande betydelse tas detta upp. Kritiska synpunkter bör kompletteras med förslag till förbättring.

− Diskutera arbetets vetenskapliga innehåll i relation till använd frågeställning, metodik, resultat och analys av resultaten.

− Diskutera arbetets slutsatser i ett bredare perspektiv.

− Ge eventuellt korta påpekanden om formalia vad gäller språk, disposition och referenser (det mesta av detta kan överlämnas skriftligt).

Tänk på:

− Förbered frågorna noga

− Ställ inte för många frågor åt gången

− Formulera frågorna så att utrymme ges för diskussion och samtal

Den redovisande studenten bedöms dels på sin egen presentation, dels på sin förmåga att svara på frågor, i första hand frågor från examinator/lärare/doktorand. Studenterna bedöms även på sin förmåga att ställa frågor (opponering) till annan student.

8. S EMINARIESERIER V ETENSKAPLIG KOMMUNIKATION (B IOLOGI )

Nedan beskrivs gemensamma kursmoment inom examenskurserna i biologi som syftar till att ge alla studenter en bas att stå på när det gäller vetenskaplig metodik. Liknande aktiviteter ges också inom miljövetenskapskurserna (de studenterna är även välkomna till föreläsning 3 och 4 nedan).

8.1. Grundnivå

Studenterna bör tydligt uppmanas att delta men om de missar något eller några träffar krävs inte komplettering vid senare tillfälle (om de har tagit till sig informationen på annat vis avspeglas i stället i examination av uppsatsen). Inför varje träff rekommenderas att man har gått igenom motsvarande kapitel i boken ”Asking Questions in Biology: A Guide to Hypothesis Testing, Experimental Design and Presentation in Practical Work and Research Projects” (Barnard, Gilbert & McGregor, 4e utgåvan, Benjamin Cummings, ISBN: 9780273734680).

1. Vetenskapliga frågeställningar – att formulera ett syfte

Diskussionsträff utifrån Asking questions in biology där studenterna får jobba med sina egna frågeställningar (ligger tidigt i kursen, innan studieplanen ska vara inne)

2. Försöksdesign och statistik

Diskussionsträff utifrån Asking questions in biology 3. Att skriva vetenskapligt (3h)

Föreläsning där man går igenom hur en vetenskaplig artikel är uppbyggd, vad man ska tänka på för respektive del. Fokus ligger dels på hur man ska få fram sitt budskap (struktur och språk), dels på vikten av korrekt referenshantering. Föreläsningen innefattar även en kort introduktion till Endnote 4. Att illustrera vetenskap (3h)

Föreläsning där man går igenom olika sätt att illustrera och sammanfatta information/data.

Tyngdpunkten ligger på olika typer av figurer, vad man ska tänka på för att de ska vara tydliga och överskådliga för läsaren/åhöraren. Särskilt poängteras skillnader när det gäller skriftlig och muntlig presentation.

Varje föreläsning ges 1-2 gånger per termin. Föreläsningarna ska vid behov ges på engelska (t.ex. om utländska Master-studenter deltar). Beroende på antalet studenter kan de två första träffarna behöva delas upp i mindre grupper.

8.2. Avancerad nivå

Följande träffar (preliminärt) är öppna för alla studenter på avancerad nivå. De återkommer en gång per termin. Studenterna bör delta i alla, och som handledare förväntas man uppmuntra detta, men vi kommer inte att ge kompletteringsuppgifter för de som missar (däremot kan det vara svårare att uppfylla kursmålen om man inte har deltagit…).

1. Experimentdesign och statistik

Diskussionsträffar där studenterna får jobba med sina egna frågeställningar. Jämfört med grundnivå läggs här större tyngd på att koppla frågeställningen till lämpliga statistiska metoder.

2. Forskningsetik

3. Popularisering inklusive ”kamratgranskning” av populärvetenskaplig sammanfattning

Obligatoriskt för alla som jobbar med djurförsök

Alla studenter som ska arbeta med något projekt som omfattas av försöksdjurslagstiftningen ska ha genomgått utbildning i försöksdjurskunskap. Det ligger på handledaren att ordna med detta (kontakta försöksdjursansvarig).