Barns inflytande i förskolans samling
En studie om pedagogers förhållningssätt till barns inflytande i förskolans samling
The influencer by children in preschool gathering
A study about educator’s approach to children´s influence in preschool gathering
Josefine Skarström
Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap
Ämne/Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå 15hp
Handledarens namn: Mikael Svanberg
Examinatorns namn: Getahun Yacob Abraham Datum: 2018-‐06-‐28
II
Abstract
The purpose of this study is to get a better knowledge about the educator’s approach towards giving the children a chance to influence the gatherings, but also the challenges that it may bring. The target group is the members of one team of educators at a preschool.
To gather information for the study a semi-structured interview was done, with each member of the team. This team works at preschool located in a medium-sized city in the middle of Sweden.
The results that emerged relied heavily on the educator’s approach and treatments towards the children. By being flexible and curious as an educator, it’ll lead to opportunities for the children to get more influence. The result shows some challenges in the work with children’s influence. One of them is lack of time and another is to take count of every individual in a group of children.
Keywords: Democratic, influence, childperspective, children´s perspective, preschool, educators, children, curriculum for the preschool, sociocultural theory.
III
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att få en större kunskap kring pedagogers förhåll- ningssätt i arbetet med att ge barnen inflytande i samlingssituationer, men även vilka utmaningar pedagogerna möter. Målgruppen är personalen i ett arbetslag på samma förskola.
För att få fram resultatet till undersökning användes semistrukturerade intervjuer. Det var tre pedagoger i ett arbetslag på en förskola som blev intervjuade, denna låg i en medelstor stad i mellersta Sverige.
Det resultat som framkom i studien hängde mycket på pedagogernas förhåll- ningsätt och bemötande av barnen. Genom att vara flexibel och nyfiken som pedagog, leder det till att barnen får möjlighet till mer inflytande. Resultatet visade även vissa utmaningar i arbetet med barns inflytande. I denna studie nämns bland annat tidsbrist och kunna se alla individer i en barngrupp.
Nyckelord: Demokrati, inflytande, barnperspektiv, barns perspektiv, socio- kulturell teori, förskola, pedagoger, barn och läroplan för förskolan.
IV
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 SYFTE ... 1
1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 1
2 BAKGRUND ... 2
2.1 VAD SÄGER LÄROPLANEN OM DEMOKRATI OCH INFLYTANDE? ... 2
2.2 BEGREPPET DEMOKRATI ... 3
2.3 BEGREPPET INFLYTANDE ... 3
2.4 BEGREPPET BARNPERSPEKTIV OCH BARNS PERSPEKTIV ... 4
2.5 SAMMANFATTNING AV BEGREPPEN ... 4
3 FORSKNINGSÖVERSIKT ... 6
3.1 SAMMANFATTNING AV FORSKNINGSÖVERSIKTEN ... 9
4 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 11
4.1 SOCIOKULTURELLA PERSPEKTIVET ... 11
4.2 SAMMANFATTNING AV DEN TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTEN ... 12
5 METOD ... 13
5.1 METOD ... 13
5.2 URVAL ... 13
5.3 GENOMFÖRANDE ... 14
5.4 BEARBETNING AV DATA ... 14
5.5 GENERALISERBARHET ... 15
5.6 RELIABILITET & VALIDITET ... 15
5.7 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 16
5.7.1 Informationskravet ... 16
5.7.2 Samtyckeskravet ... 16
5.7.3 Konfidentialitetskravet ... 16
5.7.4 Nyttjandekravet ... 17
6 RESULTAT ... 18
6.1 ARBETET MED ATT FRÄMJA BARNENS INFLYTANDE I SAMLING SITUATIONEN ... 18
V
6.2 PEDAGOGERNAS TANKAR KRING UTMANINGAR MED ATT GE BARNEN INFLYTANDE I
SAMLINGSSITUATIONEN ... 20
6.3 SAMMANFATTNING UTIFRÅN STUDIENS FRÅGESTÄLLNINGAR ... 22
6.3.1 Hur ger pedagoger barnen inflytande i samlingssituationen? ... 22
6.3.2 Vilka utmaningar ser pedagoger att det finns med att ge barnen inflytande i samlingssituationen? ... 22
7 ANALYS AV RESULTATET UTIFRÅN DET SOCIOKULTURELLA PERSPEKTIVET ... 23
7.1 SAMMANSTÄLLNING AV HUR STUDIENS FRÅGESTÄLLNING BLEV BESVARADE UTIFRÅN DEN TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTEN ... 25
7.1.1 Hur ger pedagogerna barnen inflytande i samlingssituationen? ... 25
7.1.2 Vilka utmaningar ser pedagogerna att det finns med att ge barnen inflytande i samlinssituationen? ... 25
8 DISKUSSION ... 27
8.1 RESULTATDISKUSSION ... 27
8.2 METODDISKUSSION ... 31
8.3 SLUTSATSER & FORTSATT FORSKNING ... 31
8.3.1 Slutsatser ... 31
8.3.2 Fortsatt forskning ... 32
REFERENSER ... 33
BILAGOR ... 35
1
1 INLEDNING
Jag har valt att skriva om barnens inflytande i samlingen i detta examensar- betet, då jag anser att det är viktigt i förskolan. Jag har under mina VFU perioder och när jag varit ute och vikarierat funderat kring hur mycket infly- tande barnen egentligen får på verksamheten och dess innehåll. I och med detta har det väckts tankar och funderingar kring just barnens inflytande. Jag tycker det är viktigt att förskollärare låter barnen få känna delaktighet och att det de säger faktiskt tas på allvar och är betydelsefullt. Det är förskollärarens ansvar att ge barnen rätt verktyg för att detta ska kunna ske. Förskolans läroplan skriver att ”förskollärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll” (Skolverket, 2010 s.12).
Det är viktigt för professionen att bli mer medvetna om hur man faktiskt jobbar med barnens inflytande och delaktighet. Det ligger på pedagogernas ansvar att kunna reflektera och analysera sig själv, att kunna stanna upp och fundera kring vad vi egentligen låter barnen vara delaktiga och ha inflytande i. Jag har sett hur positivt det kan vara för barnen att känna att deras initiativ och tankar blir tagna på allvar, att det bidrar till att deras lek och aktivitet på förskolan speglar en helt annan glädje och lärande.
Med denna studie hoppas jag kunna bidra med nya tankar och tips på hur man kan tänka kring att ge barnen mer inflytande och delaktighet i sin vardag på förskolan.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur pedagoger jobbar med barnens inflytande i förskolan vid samlingssituationerna.
1.2 Frågeställningar
Ø Hur ger pedagoger barnen inflytande i samlingssituationen?
Ø Vilka utmaningar ser pedagoger att det finns med att ge barnen inflytande i samlingssituationer?
2
2 BAKGRUND
I denna bakgrund beskrives några begrepp som anses viktiga att klargöra innan studien påbörjas. Dessa begrepp är: demokrati, inflytande, barnper- spektiv och barns perspektiv. Det kommer även tas upp vad läroplanen säger kring demokrati och inflytande. Begreppet demokrati definieras då det ofta kommer upp i samband med inflytande begreppet. Barnperspektiv och barns perspektiv har valts att beskrivas för att då det pratas om att kunna ge barn inflytande handlar det om att som pedagog kunna närma sig ett barns per- spektiv.
2.1 Vad säger läroplanen om demokrati och infly- tande?
Det första som står i förskolans läroplan är att förskolan vilar på en demokra- tisk grund. Förskolans läroplan har ett eget avsnitt som heter barns infly- tande. Här tas det upp mål som förskolan med hjälp av förskollärare och arbetslagets insats ska sträva efter att uppnå (Skolverket, 2016). Förskolans läroplan tar upp att:
i förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är.
Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta an- svar för egna handlingar och för miljön på förskolan. De behov och in- tressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten (Skolverket, 2016 s.14).
I förskolans läroplan står det även att arbetslaget ska:
• verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja att ta ansvar och utöva inflytande i förskolan,
• verka för att varje barns uppfattningar och åsikter respekteras,
• förbereda barnen för delaktighet och ansvar för de rättigheter och skyl- digheter som gäller i ett demokratiskt samhälle” (Skolverket, 2016 s.12).
I och med detta står det tydligt att vi i förskolan ska jobba med demokrati och inflytande, det står som mål och eftersom det är förskolans läroplan som är vårt styrdokument är det viktigt att vi pedagoger är medvetna vad de olika begreppen demokrati och inflytande innebär och hur vi kan tillsätta detta i praktiken på förskolan.
3
2.2 Begreppet demokrati
Johannesen och Sandvik (2009) skriver att begreppet demokrati ofta tas upp i samband med inflytande och delaktighet. Skolverket (2000) menar när man skapar samtal mellan barn och vuxna där alla får vara delaktiga jobbar man på att stärka relationer. Författaren menar att när man deltar i dessa samtal måste man ställa sig själv inför en del etiska överväganden som att lyssna, överväga, söka argument och värdera. Skolverket (2000) anser att om man deltar i dessa samtal leder det till att man utvecklar en förståelse för sin egna och andras åsikter. Om man då använder sig av sådana här samtal i verksam- heten uppfyller man de krav som finns på att utveckla barns demokratiska kompetenser.
Åberg och Lenz Taguchi (2005) tar upp vikten av att pedagoger är medvetna och med hjälp av att ha ett demokratiskt förhållningssätt och utforma miljön så kan de demokratiska värderingarna speglas i vardagen på förskolan.
Författarna skriver även att demokrati är inget vi kan lära barnen utan det är något man hela tiden bygger upp tillsammans med barnen i en process.
2.3 Begreppet inflytande
Arnér (2009) skriver att begreppet inflytande och delaktighet ofta benämns tillsammans. Inflytande tolkas olika beroende på i vilket sammanhang man pratar om begreppet. Det handlar om att vuxna ska närma sig ett barns perspektiv för att förstå hur barnens tankar går. Författaren skriver även att ju mer pedagogerna bejakar barnens initiativ och tar dem på allvar kommer barnens förtroende växa mer och dem blir mer inspirerade. Arnér (2009) tar upp att om barnen känner att de vuxna tar dem på allvar och visar respekt och intresse för deras initiativ utvecklas barnen sin lek och aktivitet desto mer.
Arnér (2009) beskriver att inflytande handlar om att få möjlighet att påverka sin tillvaro. För att barnen ska kunna få inflytande krävs det att barnen tillfrågas och får möjlighet till att reflektera. Inflytande handlar om att inte ta något för givet som vuxen utan istället försöka ta reda på barnens uppfattning om olika situationer och händelser.
Det står i förskolans läroplan att barnen har rätt till inflytande i sin vardag på förskolan (Skolverket, 2016). Arnér (2009) skriver att har någon en rättighet är det någon annan som har en skyldighet och i detta sammanhang är det pedagogerna som har skyldighet att ge barnen möjlighet till inflytande i
4
förskolan. Författaren menar att detta kräver att pedagogerna bemöter barnen på ett visst sätt för att förhålla sig till det uppdraget de har. Pedagogernas förhållningssätt och syn på barn är enormt viktigt för att lyckas med detta uppdrag.
Johannesen och Sandvik (2009) tar upp att pedagoger måste ta sig tid till att försöka förstå vad barn tycker och tänker för att barnen ska få möjlighet till inflytande. Författarna skriver även att inflytande handlar inte om att be- stämma utan om gemenskap, att alla är med och måste visa respekt och inkludera varandra oavsett åsikter och inställningar.
2.4 Begreppet barnperspektiv och barns perspektiv
Begreppen barnperspektiv och barns perspektiv är två olika tolkningar av hur vi ser på barn. Sommer, Pramling Samuelsson och Hundide (2011) beskriver barnperspektivet där det är de vuxna som föreställer sig en tanke kring barns handling, erfarenheter och uppfattningar. De vuxna försöker komma så nära barnets perspektiv som möjligt men det slutar ändå med att det blir den vuxnes bild av barnet som presenteras. Sommer m.fl. (2011) skriver även om barns perspektiv där det handlar om barnets egna erfarenheter, uppfattningar och förståelse av världen. Här fokuserar de vuxna på barnet som subjekt i livsvärlden istället för att tolka själva hur barnet upplever olika sammanhang.
Sheridan, Pramling Samuelsson och Johansson (2010) menar att ett barnper- spektiv måste innehålla ett barns perspektiv och som sedan ska tolkas av pedagogerna.
Även Arnér och Tellgren (2006) tar upp begreppen barnperspektiv och barns perspektiv där de skriver att det går lätt att skilja dessa begrepp åt ifall man tar sig tid till att prata med barnen och förstå vad de menar. Genom dessa samtal kan man förstå barns perspektiv och förstå att det skiljer sig från individ till individ.
2.5 Sammanfattning av begreppen
Alla dessa tre begrepp kommer studien ha användning av i. När man har klart för sig vad detta har för betydelse och står för får man en större förståelse för hur man som pedagog kan hjälpa barnen och verksamheten att bli så bra som
5
möjligt. Som Johanssen och Sandvik (2010) skrev hänger inflytande och delaktighet ihop med demokrati. Är man som pedagog medveten om vad demokrati är i praktiken så leder detta till inflytande och delaktighet för barnen. Även som Arnér och Tellgren (2006) tog upp att man kan förstå barns perspektiv ifall man går in i samtal med barnen och försöker förstå dem. Detta med samtal och kommunikation beskrev även skolverket (2000) som en viktig del att ha i verksamheten för att utveckla barnens demokratiska kompetenser. Sammanfattningsvis leder detta till vikten av lyhörda och medvetna pedagoger som är nyfikna på vad barnen tänker och vill.
När man förklarar begreppet demokrati på sådant sätt som beskrivs ovan kan betyda att barn har rätten att få som de vill. Men om man jobbar med demo- krati så leder det till att en del barn blir nöjda (de barn som får sin vilja igenom) men de barn som hamnar i en minoritetsposition, alltså de barn som inte får sin vilja igenom får helt enkelt acceptera vad majoriteten bestämt.
Detta blir en problematisk situation där barn ska få vara delaktiga och har rätt till inflytande samtidigt som de inte alltid går att följa. När ska pedagoger försöka vänja barnen vid att detta sker och hur förklarar man detta för barnen.
Det är viktigt att tänka på att det faktiskt är vissa barn som inte får ”som de vill” och då inte får inflytande just i det tillfället. Det är här pedagogernas reflektioner och bemötande lägger grunden för att barnen ändå kan ”accep- tera” att det inte får ha inflytande i alla situationer men att de en annan gång kan få sin vilja igenom. I dessa situationer handlar det återigen om att man som pedagog är medveten och kan förhålla sig till detta med demokrati i förskolan på ett bra och medvetet sätt. Det hänger på pedagogernas förhåll- ningssätt gentemot barnen.
6
3 FORSKNINGSÖVERSIKT
I detta kapitel beskrivs och gås det igenom några tidigare avhandlingar som kan stärka och bidra med kunskap till denna studie. Det beskrivs resultat metod och varför forskning är relevant för studien. I de studie som nu ska beskrivas har de använt sig av olika metoder när dem ska undersöka sitt resultat. De flesta har använt sig av olika slags observationer och intervjuer.
Efter att ha läst dessa avhandlingar kommer denna studie endast genomföra intervjuer av ett arbetslag för att se ifall det kan komma fram till något nytt resultat att bidra med.
Arnér (2006) har skrivit en licentiatuppsats som heter barns inflytande i förskolan- problem eller möjligheter för de vuxna? Denna avhandlingen handlar om att ge barn inflytande i vardagen på förskolan och hur pedagoger- nas förhållningssätt kring att ge barnen inflytande är. Den tar upp vilka möjligheter och problem som blir till följd för pedagogerna genom att ge barnen inflytande i förskolan. Arnérs (2006) studie utgår ifrån ett utveckl- ingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers förhållningssätt till barns initiativ. Den metod hon använder sig av är berättelse som empiri.
Detta har hon valt att använda för det är i huvudsak pedagogernas berättelser om hur de i sitt utvecklingsarbete förändrade sitt förhållningsätt till barnens initiativ. Utvecklingsarbetet gick ut på att pedagogerna skulle gå från att nekande förhållningssätt till att ha ett förhållningssätt som ger barnen möjlig- het att vara delaktiga.
I sitt resultat av sin avhandling kom Arnér (2006) fram till att pedagogerna var positiva till att ändra sitt förhållningssätt. Från början var pedagogerna negativa och ansåg att det inte var möjligt att ge barnen så mycket inflytande över sin dag som utvecklingsarbetet ansåg att de skulle göra. Pedagogerna var rädda att det skulle leda till ”kaos” och att barnen inte skulle kunna hantera detta. Arnér (2006) tar upp i sitt resultat ett exempel där pedagogen säger ja istället för nej till ett barn där pedagogen i vanliga fall skulle säga nej. Detta leder till att barnen utvecklar sin lek och lärande på ett positivt sätt när de känner att de kan ha inflytande på sin lek. Hade pedagogen sagt nej hade leken tagit stopp men nu utvecklas den istället till att ett lärande, utfors- kande och samspel barnen emellan uppstår. Arnér (2006) beskriver även att istället för att säga nej till barnens idéer ska man prata med barnen och säga varför man inte kan göra som de vill och komma fram till en lösning som
7
fungerar tillsammans med barnen. Författaren menar att man inte ska göra ett problem om något som inte är ett problem.
Arnér (2006) skriver även att anledningen till att pedagogerna ofta säger nej har att göra med rutiner och brist av tid i förskolan. Det syns tydligt i det olika exemplen i studien vad positivt och givande det är att ge barnen infly- tande. Genom att säga nej som pedagog (på grund av tidsbrist och regler) tillåter man automatiskt barnen att inte få inflytande i sina aktiviteter. När pedagogerna säger ja istället och låter barnen få inflytande att utveckla och utforska sina aktiviteter leder detta till betydligt mer lärandesituationer för barnen. Författaren tar även upp vikten av att pedagogerna inte ska se barnens initiativ som att de vill bestämma för då leder det till att pedagogerna ser det som ett hinder istället för att se aktiviteterna utifrån ett barnperspektiv.
Arnérs (2006) studie visar att genom att pedagogerna bara fick en tankestäl- lare kunde det ändra sitt förhållningssätt gentemot barnen och ge dem mer inflytande i sin vardag på förskolan. Detta ledde till att barnens initiativ och kreativitet utvecklades. Genom att barnen fått mer inflytande har det lett till att det har skapats ett större lugn i gruppen och barnen kan föra mer samtal med pedagogerna vilket leder till att barnen kunnat fördjupa sitt inflytande i vardagen på förskolan. Arnér (2006) tar upp att pedagoger inte ska se barns inflytande som ett hinder och att det stör den vardagliga rutinen och regler, utan istället se det som en möjlighet för utveckling och lärande både för pedagogerna och barnen.
En annan licentiatuppsats som Westlund (2011) har skrivit heter pedagogers arbete med förskolebarns inflytande. Detta är en studie som handlar om att undersöka hur pedagoger arbetar med förskolebarns inflytande. Författaren gör en beskrivning av arbetet och sen problematiserar och analyserar hon detta för att utmana förståelse för vad ett arbete med barns inflytande kan innebära. Den metod som används i studien är fallstudie av två olika försko- leavdelningar. Westlund (2011) tar upp att de avdelningar som studerats har arbetat med barns inflytande utifrån olika arbetsformer så som att skapa möjlighet för barnen att själva starta och välja aktivitet utan hjälp av pedago- gerna. Pedagogerna skapar möjlighet för samtal med barn och stödjer barnens inflytande gentemot andra barn. De använder även inflytande som indirekt form där pedagogerna planerar verksamheten utifrån barnens behov och intressen. Även Westlund (2011) skriver om att barnens inflytande påverkas av de förhållningsätt pedagogerna har. Det är inte bara de olika arbetsformer-
8
na som avdelningarna jobbar med som möjliggör inflytande utan även för- hållningsättet påverkar hur mycket inflytande ett barn kan få i sin vardag.
Westlund (2011) belyser även några dilemman som kan uppstå i samband med att pedagogerna ska ge barnen inflytande i verksamheten och dess innehåll. Ett dilemma är att pedagogerna ofta känner att de har ett krav på sig ifrån kollegor, föräldrar eller brist på personal och då inte kan låta barnen få det inflytande som de egentligen vill att barnen ska få. Författaren beskriver även andra dilemman exempelvis att när barnen får inflytande inte säger vad de själva vill utan istället säger det dem tror andra vill höra. Pedagogerna ställer sig även frågan om det är rättvist att ge alla lika mycket inflytande eller om man ska ge olika mycket inflytande till barnen beroende på vilken intresse och behov barnen har. Det sista dilemmat Westlund (2011) tar upp handlar om relationen mellan hur mycket barnen ska få välja fritt och det vi ska styra barnen åt att välja aktiviteter som bryter stereotypa könsnormer.
Alla dessa dilemman stöter man på när vi pratar om att barnen ska få frihet att välja fritt samtidigt som vi har ett uppdrag i förskolan och följa.
Westlund (2011) kom slutligen fram till att barnens inflytande är något som genomsyrar hela pedagogernas arbete i förskolan, såväl planerade som oplanerade aktiviteter. Författaren lägger också stor vikt vid att pedagogerna själva måste få klart för sig vad de menar med inflytande innan de kan jobba med det.
Den sista avhandlingen som kommer att beskrivas har Emilson (2008) skrivit och den heter det önskvärda barnet - fostran uttryckt i vardagliga kommuni- kationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Avhandlingen handlar om att få mer kunskap om fostran som sker i handlingar. Denna avhandling består av tre olika delar som fokuserar på inflytande, delaktighet och försko- lefostran. Emilson (2008) har använt videoobservation som metod där hon har filmat kommunikation mellan lärare och barn. I första delen tar författa- ren upp att delaktighet i läroplanen hänger ihop med inflytande och demo- krati, vilket betyder att ha möjlighet att påverka sin situation i pedagogiska sammanhang. Emilson (2008) kom fram till att när läraren inte styr barnen lika mycket och vill närma sig barnets perspektiv leder det till att barnen har större möjlighet till delaktighet.
9
Emilson (2008) skriver i sin andra del i avhandlingen om vilken möjlighet till inflytande barnen får. Den fokuserar på att titta på förskolans samlingssituat- ion där pedagogerna styr aktiviteten och barnen. Författaren tar upp att barnens inflytande ses som något självklart då det tillhör en mänsklig rättig- het, det är kopplat till uppdraget om demokrati och är en förutsättning för lärande. Emilson (2008) kom fram till att barnens inflytande i samlingen är begränsat och att när barnen får inflytande handlar det mest om att de får välja mellan olika alternativ. Det är alltid pedagogen som styr hur mycket inflytande och om barnen får inflytande. Emilson (2008) konstaterade även här att barnens inflytande hänger på om pedagogerna försöker närma sig barnets perspektiv eller inte. Det hänger även på att pedagogen är intresserad av att föra en öppen kommunikation med barnen för att närma sig deras perspektiv och ha möjlighet att ge dem inflytande.
3.1 Sammanfattning av forskningsöversikten
Arnérs (2006) studie kan användas i studien då den vill få fram hur pedago- ger förhåller sig till att ge barnen inflytande i samlingen. Den tar även upp eventuella möjligheter och utmaningar som finns för pedagogerna att ge barnen inflytande. Utifrån Arnérs (2006) resultat ser man hur man på ett enkelt sätt kan se hur pedagogernas förhållningssätt påverkar barnen och hur pedagoger genom att tänka till kan hjälpa barnen känna att det dem vill har betydelse. Får pedagoger bara en tankeställare och stannar upp innan man säger nej till ett barns initiativ kan man komma långt i sitt arbete kring barns inflytande.
Även Westlunds (2011) avhandling kan vara till hjälp inför denna studie då den tar upp delar av det denna studie handlar om vad det kan innebära att arbeta med barns inflytande för pedagogerna. Den tar upp dilemman som kan uppstå när man pratar om att ge barnen inflytande och viktiga tankar som studien kan ta nytta av när intervjuerna med pedagogerna sker. Det kan vara bra att ta med sig vad inflytande innebär för varje pedagog innan de får berätta hur de jobbar med att ge barnen inflytande i samlingen.
Emilsons (2008) avhandling består av tre olika delar men i denna studie kommer det fokuseras på hennes del om inflytande och delaktighet. Då även denna studie tar upp relevanta och bra svar på hur pedagoger bör agera för att
10
gynna barns inflytande. Emilson (2008) tar även upp att delaktighet och inflytande kopplas ihop med demokrati i läroplanen vilket även denna studie tidigare har belyst.
11
4 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
För att uppnå syftet med studien att undersöka hur pedagoger jobbar med att ge barnen inflytande i samlingssituationen. Men även vilka utmaningar det finns med att ge barnen inflytande har det tagits stöd i Vygotskijs sociokultu- rella perspektiv. I detta perspektiv menas det att alla individer lär i alla olika sammanhang i samspel med varandra och omvärlden. Studien går in på några begrepp inom Vygotskijs perspektiv som anses är relevanta att använda i analysen av studien. Begreppen är proximala utvecklingszonen, mediering och språket.
4.1 Sociokulturella perspektivet
Phillips (2014) skriver att Vygotskij anser att barn utvecklas olika beroende på vilka kulturella förutsättningar som finns. Barns sätt att tänka, kommuni- cera, bete sig och tolka omvärlden påverkas av detta. I det sociokulturella perspektivet är miljön viktig då den påverkar hur en individ utvecklas.
Phillips (2014) tar upp att Vygotskij menar att ett barns utveckling är kopplat till den proximala utvecklingszonen. Med detta menar han det utrymmet som finns mellan det som ett barn klarar på egen hand till det som den inte klarar på egen hand. Det är i detta utrymmet barnen kan klara av en uppgift med hjälp av en pedagog. Författaren skriver vidare att det är i den proximala utvecklingszonen ett barn lär sig som bäst. Phillips (2014) skriver att Vygotskij menar att en individ lär först tillsammans med andra och utvecklas sedan detta till individuell kunskap. I och med detta har förskolan en stor roll för barns utveckling.
Phillips (2014) förklarar att pedagogen har en stor roll i det sociokulturella perspektivet då det är pedagogens roll att hitta var varje barns proximala utvecklingszon är. Utefter detta ska pedagogen sedan hjälpa barnen framåt i lärandet. Det är även pedagogens roll att väcka barnens intresse för lärande och utveckling för att sedan vägleda dem så att det kan utveckla sina för- mågor. Författaren tar även upp att Vygotskij menar att lärandet måste vara lustfyllt och drivas av en inre vilja för att det ska bli så bra som möjligt.
Barnen bör vara delaktiga med att utforma och utforska sitt eget lärande.
12
Phillips (2014) menar även att det läggs stor vikt vid språket i detta perspek- tiv. Vygotskij anser att språket är en förutsättning för högre form av tän- kande. Språket utvecklas som ett socialt verktyg för barnen att kommunicera med omvärlden på. Säljö (2014) skriver att språket ses som ett unikt och rikt redskap för att skapa och kommunicera kunskaper. Det är kommunikationen som blir en länk mellan barnet och omgivningen. I det sociokulturella per- spektivet är kommunikation en central del i utveckling och lärande. Genom kommunikation mellan olika parter blir personer delaktiga i kunskaper och färdigheter.
Säljö (2014) tar även upp att det pratas om mediering i detta perspektivet vilket innebär att förmedla kunskap. Mediering kan ske med hjälp av teknik och artefakter men människans viktigaste medierade redskap är de resurser som finns i vårt språk. Smidt (2010) menar att våra interaktioner med om- världen alltid medieras med hjälp av olika tecken (språk) eller kulturella redskap. Till exempel medierar barnen på förskolan i sin interaktion med den fysiska och sociala omgivningen med hjälp av det språk och kulturella redskap som finns till hands i vår miljö på förskolan.
Phillips (2014) beskriver att språket är den viktigaste delen i en människans kunskapsbildning. Det är genom språket vi kommunicerar och genom detta medierar vi så omvärlden blir begriplig för oss. Med hjälp av kommunikation med andra blir vi delaktiga i att göra världen funktionell vilket leder till att vi kan samspela med människor i olika aktiviteter.
4.2 Sammanfattning av den teoretiska utgångspunkten
Genom denna teoretiska utgångspunkten anses studien kunna få verktyg att analysera hur pedagoger jobbar med att ge barnen inflytande och vilka utmaningar det kan innebära att ge barnen inflytande i samlingssituationen.
Utifrån språket och kommunikationen kommer studien kunna analysera samspelet som beskrivs mellan pedagoger och barn då Vygotskij anser att man lär i alla sociala sammanhang. Studien kan även analyseras utifrån den proximala utvecklingszonen genom att kolla på de svar som studien får in ifrån de intervjuer som gjorts och hur pedagogerna jobbar med barnens inflytande och hur delaktiga de får vara i utformningen av samlingens inne-
håll.
13
5 METOD
5.1 Metod
I och med att syftet till studien är att få pedagogers syn kring hur de jobbar med barnens inflytande har det valts en kvalitativ metod. Bryman (2011) tar upp att en kvalitativ metod handlar om deltagarnas perspektiv, att det är vad deltagarna tycker är viktigt och intressant som utgör utgångspunkten i under- sökningen.
I studien användes semistrukturerade intervjuer då det medför att det blir mer utförligare svar än om det hade använts strukturerade intervjuer. Bryman (2011) beskriver semistrukturerade intervjuer är en intervju där forskaren använder sig av en mall av förskrivna frågor ofta kallas denna mall för intervjuguide. Christoffersen och Johannessen (2015) tar också upp att i en semistrukturerad intervju är svaren mer öppna. Det finns inga förgivna svarsalternativ och det är upp till den som blir intervjuad att tolka frågorna.
Bryman (2011) skriver att man som forskare kan välja att ställa ytterligare frågor eller förklara vad man menade med frågan ifall det blir relevant. I och med detta är det lättare att gå ner mer i djupet och ställa vidare frågor till den som blir intervjuad om den uppfattat något fel eller vill utveckla vidare på något de sagt.
De avhandlingar som har undersökt har ofta använt sig av observationer eller både observation och intervjuer därför har denna studie nu valt att endast använda sig av metoden intervjuer när det ska få fram resultatet till studien.
Detta har valts för att studien vill se ifall den kan få fram något annorlunda resultat än tidigare genom att endast använda sig av intervjuer då detta inte har gjorts i de tidigare avhandlingar som lästs.
5.2 Urval
I studien valdes ett arbetslag på tre pedagoger ut som jobbade med barn i åldrarna 3–6 år att intervjua. Den förskola som valdes ligger i en medelstor stad i mellersta Sverige. Det valdes ut tre pedagoger för att kunna göra lite mer utförliga och längre intervjuer för att kunna gå ner lite djupare kring studien. De tre pedagogerna som har intervjuats kommer att bli fingerade med namnen Karin, Anita och Matilda för att säkerställa att deras anonymitet hålls. Det har endast beskrivit ålder i branschen och vilken profession de har.
14
Alla som intervjuats i studien är förskollärare och har arbetat i branschen mellan 15–25 år.
5.3 Genomförande
En förskola blev kontaktad och frågat ifall de skulle kunna tänka sig att bli intervjuade. Förskolan blev utvald då de jobbar med samling och syftet med studien handlar om just barnens inflytande i samlingen. Det var ett arbetslag som skulle bli intervjua. Tid bestämdes för intervjuerna som skedde på förskolan då det var smidigast för pedagogerna. Intervjuerna skedde under en heldag på den avdelningen som pedagogerna jobbade. Intervjuerna ägde rum i ett eget rum bort från den verksamhet som fanns för att det inte skulle bli några onödiga störningsmoment. Den tid som var avsatt för varje intervju var ca 45 min för att vara säkra på att hinna med utan att stressa. Intervjuerna tog inte lika lång tid som tänkt men mellan 25–35 min tog varje intervju. Veckan innan lämnades informationsbrev och samtyckesblankett hos pedagogerna på avdelningen för att pedagogerna som skulle bli intervjuade fick skriva på och läsa mer ingående om vad som skulle undersöka och hur det skulle gå till.
5.4 Bearbetning av data
När intervjuerna hade skett så bearbetades den insamlade data genom att intervjuerna transkriberades. Detta gjordes under en eftermiddag samt en förmiddag. Då intervjuerna hade spelats in lyssnades de på inspelningen samtidigt skrevs hela intervjun ner ordagrant i var sitt dokument, för att sedan i resultatdelen kunna jämföra vad de olika pedagogerna hade sagt och ta ut det som var relevant för denna studie. Detta gjordes även för att det skulle vara lättare at kolla igenom det material som kommit in när analysen av resultatet skulle ske. Det nerskrivna intervjuerna blev ca fem sidor långt. När varje intervju hade transkriberats kunde analysen utifrån materialet påbörjas.
Studiens frågeställningar styrde vad som var intressant och relevant att ta med från de olika intervjuerna. Efter att ha jämfört de olika dokumenten med intervjuernas svar kunde det bildas två rubriker i sammanställningen av resulterat utifrån studiens syfte och frågeställningar. Utefter intervjuernas svar och studiens syfte och frågeställningar kunde det bildas två kategorise- ringar i sammanställningen av resultatet. Efter sammanställningen av resulta- tet analyserades det utifrån den teoretiska utgångspunkt som i denna studie är den sociokulturella teorin.
15
5.5 Generaliserbarhet
Bryman (2011) beskriver att generaliserbarhet handlar om att man bara kan generalisera sina svar utifrån det stället man har gjort sin undersökning. I denna studie då den endast har intervjuat ett arbetslag som bestod av tre pedagoger på en förskola kan resultatet bara generaliseras till den förskolan.
Det kan inte dras några slutsatser om att alla förskolor i den staden jobbar så.
Bryman (2011) tar upp att det kan vara olika saker som påverkar att man får de olika resultat som man får. Därför menar författaren att man måste vara försiktig när man generaliserar sin data. Denna studie har bara generaliserat sitt resultat till den tilltänkta förskolan, men om man vill kan man vid senare tillfälle utöka och göra samma undersökning på betydligt mer förskolor och då kan man generalisera svaren på ett annat sätt.
5.6 Reliabilitet & validitet
Christoffersen och Johannessen (2012) skriver att reliabilitet handlar om hur tillförlitlig den data man samlar in är. Det hänger ihop med hur noggrann och exakt de insamlade data i undersökningen är. Författarna menar att det handlar om vilken data som används, hur det har samlats in och hur materi- alet kommer bearbetas.
Christoffersen och Johannessen (2012) tar även upp validitet som handlar om hur relevant den data man samlar in är. Författarna skriver att när man samlar in data för en undersökning handlar det inte om hur verkligheten ser ut utan att datan är en representation av verkligheten. Därmed behöver man ställa sig frågan hur de data man samlar in representerar det fenomen man vill under- söka och hur relevant den är i förhållande till fenomenet.
I denna undersökning har den insamlade data sammanställts och sedan endast tagit ut de delar som är relevanta utifrån studiens frågeställningar. Sådan information som har sagts under intervjun som inte är nödvändig för studiens frågeställningar har tagits bort. Under insamlingen av den data som användes i studien har inga personliga värderingar i det som har sagts på intervjuerna och inte heller när analysen av materialet tillagts. När val av informanter skulle väljas ut till intervjuerna blev det ett arbetslag på en förskola som jobbar med samling för att kunna uppfylla studiens syfte och frågeställningar.
Det valdes att intervjua en grupp som jobbar inom den profession som behövs för att uppfylla de frågeställningar studien har.
16
5.7 Forskningsetiska överväganden
Löfdahl (2014) tar upp att de finns etiska riktlinjer som man måste ta i beaktning innan, efter och under sin undersökning. Det gäller att kunna tillämpa en god forskningssed. Pedagogerna som intervjuades fick i informat- ionsbrevet (se bilaga:1) som skickades med information om vad de olika kraven innebar. De fick sedan skriva på en samtyckesblankett (se bilaga:2) för att bekräfta att de ville delta i undersökningen men att de när som helst under undersökningen kunde välja att avbryta. Här nedan beskrivs vad de olika begreppen innebär och hur dem har använts.
5.7.1 Informationskravet
Informationskravet handlar om att man ska informera om vad syftet med sin undersökning innebär. Det ska även framgå att deltagarna deltar frivilligt och att de när som helst under studiens gång kan välja att avsluta sitt deltagande (Bryman, 2011). Löfdahl (2014) tar upp att genom informationskravet ska du ge tillräckligt med information om din studie att de som ska delta kan förstå vad som kommer krävas av dem. Författaren skriver även att det ska framgå hur svar och material kommer att behandlas så ingen obehörig kommer åt den. Det ska även stå hur resultatet kommer behandlas och att identiteterna på personerna kommer att skyddas. Detta har studien uppfyllt när det skickats ut informationsbrev (se bilaga:1) till pedagogerna som skulle intervjuas. Där fick pedagogerna all information som de behövde för denna studie.
5.7.2 Samtyckeskravet
Samtyckeskravet handlar om att deltagaren själv har rätt att bestämma om sin medverkan i undersökningen (Bryman, 2011). Pedagogerna har innan under- sökningen fått skriva på en samtyckesblankett (se bilaga:2) då de samtycker till att delta i denna undersökning och att de när som helst under undersök- ning kan välja att avbryta ifall de inte längre vill vara med.
5.7.3 Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet handlar om att man som forskare ska tänka på att skydda identiteten på de som deltar i undersökningen (Bryman, 2011).
Vetenskapsrådet (2017) skriver även att man inte ska sprida information man har fått i förtroende vidare. Detta gjordes då alla deltagare fick fingerade namn i under hela studiens gång såväl material som i de skriftliga. Materialet som studien fått in i har förvarats på en sådan plats att ingen obehörig har kommit åt det. Det kan bli så att examinatorn vill ta kontakt med de som man
17
har intervjuat för att kolla att det har skett en intervju, men annars är de som intervjuats helt anonyma.
5.7.4 Nyttjandekravet
Nyttjandekravet handlar om att de uppgifter man samlat in endast kommer at användas till den tänkta studien och inget annat (Bryman, 2011). Detta krav har uppfyllts när studien meddelade i informationsbrevet att allt material som samlats in kommer att förstöras så fort arbetet är inlämnat och godkänt på Karlstad universitet.
18
6 RESULTAT
I resultatdelen beskrivs det resultat studien har fått fram. Detta har gjorts genom att det har skapats två underrubriker som passar in på den insamlade data. Efter detta har svaren sammanställt utifrån studiens två frågeställningar.
Som tidigare nämnts har pedagogerna varit anonyma och därmed blivit kallade med fingerade namn som är Karin, Matilda och Anita. Studien utfördes med tre pedagoger som arbetade tillsammans i ett arbetslag, därmed pratar alla pedagoger om samma avdelning och barngrupp.
6.1 Arbetet med att främja barnens inflytande i samling situationen
Karin beskriver att barns inflytande är viktigt då barnen ska känna att deras idéer och tankar är betydelsefulla och tas på allvar. Får barnen inflytande och möjlighet att påverka sin situation leder det till att barnen bli mer intresserade och nyfikna på att delta och lära sig. Karin beskriver även att det är viktigt att man tar till vara på barnens tankar och idéer och då kan frångå sin egen planering för att istället ta vara på det barnen vill i stunden. Karin menar att man som pedagog ska kunna ta vara på det spontana i stunden. Barnens tankar och idéer i samlingen idag kanske inte kommer upp imorgon och då går man miste om ett roligt och lärofyllt tillfälle att ge barnen inflytande.
Karin menar på att man ska vara så flexibel som möjligt som pedagog för att kunna fånga dessa stunder och då istället kunna ta sin ”planerade” aktivitet en annan dag. Karin beskriver detta såhär:
Har jag inte något jättestort planerat är det inte så viktigt att jag gör det, då är det viktigare att fånga stunden och ta tillvara på det barnen vill och ger dem inflytande om det är kreativt och bra och inte bara flams. Det är viktigt att vara flexibel och att lyssna in barnen. Det som barnen kom- mer med just den här dagen kanske aldrig mer kommer upp. Det kanske bara är just idag det här härliga kommer och då går jag miste om det.
Mycket av det jag själv planerat kan man ta en annan dag men inte det barnen ger uttryck till.
Karin beskriver att det är viktigt att man lyssnar på vad barnen pratar om och bemöter dem genom att ställa följdfrågor och lyssna in. Det är viktigt att vi pedagoger är intresserade av vad barnen säger och uttrycker. Är det något vi märker att barnen visat intresse för brukar vi ofta följa upp och jobba vidare på detta. Vi tar ofta vara på barnens idéer och spinner vidare på det dem intresserar sig för.
19
Karin tar även upp att barnen får möjlighet att påverka samlingens innehåll genom att hon som pedagog hela tiden läser av dagen och fångar upp vad barnen visat intresse för under dagen och tycker är kul. Då kan hon fånga det och tänker ofta att det där kan hon göra en samling kring eftersom många barn tycker det är kul.
Anita pratar även hon om hur viktigt det är för barnen att de får inflytande.
Hon menar att det är viktigt att barnen får tänka efter vad de vill men även lära sig att uttrycka tankar och idéer. Anita beskriver att de jobbar mycket med att barnen ska komma igång och kunna ta för sig mer själva. Hon menar att ju mer barnen får öva på att föra fram sina tankar och idéer ju mer tar barnen för sig. Anita menar att:
Det berikar tillvaron att man kan tänka ut själv vad man vill.
Anita tar upp att det är viktigt att barnen känner en trygghet för att kunna ta för sig och framföra sina åsikter och idéer i samlingssituationen. Hon menar att genom att ha en struktur på samlingen och ha lite ramar som är återkom- mande och liknande i samlingen så känner barnen igen sig vilket är viktigt.
Sen där emellan varierar de innehållet utefter vad barnen visat intresse för och vad som pedagogerna har planerat. Innehållet i samlingen ska vara genomtänkt och finnas en bra balans mellan roligt och lärorikt. Anita menar att de använder samlingen som informationstillfälle och undervisning men också en rolig stund på dagen då vi samlas hela gruppen.
Vi har samma rutiner i början genom att gå igenom dag och väder och i slutet av samlingen avslutar vi med frukt så barnen känner igen sig och vet vad som ska hända. Det är viktigt att man stannar upp och förbere- der barnen för vad som komma skall. Viktigt att barnen känner igen sig i situationen för att kunna känna en trygghet.
Anita pratar om att det är viktigt att barnen redan innan samlingen får en valmöjlighet att välja om de vill vara med eller inte. Redan där får barnen inflytande i sin situation och det blir lättare att få en meningsfull samling om barnen är där på egen vilja. Anita menar att det är många som har tagit bort samlingen i förskolan idag för att de inte riktigt tycker att samlingen funge- rar. Anita tar upp att genom att barnen själva får bestämma blir samlingen redan där betydligt enklare då barnen som är med vill vara delaktiga och följer då de regler och strukturen på samlingen på ett bra sätt. Det blir inget tjat om att barnen inte får göra si eller så. Anita beskriver detta såhär:
Vissa kanske vill iaktta samlingen på håll innan de vill delta för de kan vara lite skrämmande. Sen efter ett tag kan de komma och vilja vara med för att det trots allt är nyfikna på vad som händer. Det är viktigt att alla får känna att de själva kan bestämma.
20
Anita trycker på att samlingen inte ska vara en kamp om att få barnen att lyssna utan det ska vara en rolig och lustfylld stund men även en träning för barnen. Tycker barnen det är roligt är det lättare för barnen och vara med och tiden går fort för dem.
Matilda beskriver att barnen får inflytande i samlingen genom att det förs en dialog mellan pedagogen och barnen och detta leder till att barnen är med och bestämmer hur samlingen kommer att se ut. Genom att ge barnen inflytande handlar det inte om att de får göra som de vill utan att vi som pedagoger hjälper och stöttar barnen och är närvarande. Det är viktigt att barnen får inflytande genom att dem är delaktiga i samlingen tillsammans med oss pedagoger som håller i samlingen. Matilda menar att:
Vi stärker barnens tilltro till sig själva när vi tar barnen på allvar och lyssnar på dem och förbereder barnen då på att förstå och handla efter demokratiska principer.
Matilda tar även upp att barns inflytande handlar om att lyssna och ta vara på barnens idéer. Det är pedagogerna som ser till att barnen får möjlighet till att ha inflytande. Om barnen känner att vi pedagogerna låter dem få inflytande leder det till att barnen blir mer nyfikna och drivna att få vara delaktiga och ge inflytande. Matilda beskriver att när barnen får möjlighet till inflytande ökar deras kreativitet, barnen utvecklas och blir självständiga individer.
Matilda förklarar detta såhär:
Om vi pedagoger visar för barnen att det de säger och gör är okej och att vi finns här för barnen och vi tycker att det de gör är bra. Genom att lyfta barnen och vara positiva och se barnen ger man barnen förutsätt- ningar för att bli mer och mer självständiga och vågar säga mer och komma med idéer.
Alla tre pedagogerna pratar om att de har samma barnsyn och de pratar ofta ihop sig och reflekterar kring hur de vill jobba. Pedagogerna tycker att det är viktigt att barnen ska få så mycket inflytande och tid som möjligt att klara sig själva. De strävar alla åt samma hål och vill att barnen ska bli självständiga.
Pedagogerna tar alla tre upp att de lyssnar in barnen och har ett tillåtande klimat på avdelning där barnens idéer är välkomna. De vill ta vara på barnens fantasi, kreativitet, idéer och lekfullhet vilket är viktigt för alla tre.
6.2 Pedagogernas tankar kring utmaningar med att ge barnen inflytande i samlingssituationen
Karin beskriver att en utmaning hon ser med att ge barnen inflytande kan vara att alla 21 barn ska kunna lyckas. Alla barn är olika och ingen är den
21
andre lik, ändå ska alla barn känna att de får inflytande och kunna känna att det är roligt och lärorikt på samlingen. Det är en utmaning som pedagog att se till att detta sker och att alla barnen känner att dem får den stimulans de behöver och känner att dem är viktiga och lyckas. Karin menar att:
Det är viktigt att vara lyhörd och se alla barnen. När man har en funde- ring kring ett visst barn kan man ta upp det med arbetslaget och då hjäl- pas åt. Man måste se till att alla barnen kommer till tals på sitt sätt.
Även om man har en plan ska man kunna vara så flexibel som möjligt för att ge barnen tillfälle till inflytande.
Även Anita tar upp att det gäller att försöka ta till vara på barnens önskemål, att det kan vara svårt. Hon beskriver även att det är en utmaning att försöka ha koll på alla barnen och inte bara de barn som är framåt och oftast pratar.
Det gäller att även hjälpa och lyfta de barn som inte tar för sig lika mycket så deras inflytande och delaktighet också kommer fram i samlingen. Det gäller att stötta och hjälpa alla på det sätt dem behöver på vägen för att lyckas ge sina åsikter och idéer. Det handlar om att finnas där och stötta barnen så pass mycket att de ändå känner att det klarar det själva. Detta är en utmaning som pedagog då man oftast ser de som hörs och syns, det blir lätt att de som är lite tysta försvinner i mängden. Anita beskriver detta såhär:
Det är viktigt att lyssna in barnen även de barn som kanske inte säger så mycket men som man kan läsa av och se. Har man lite koll på vad de är intresserade av och gillar kan man då ge de barnen uppdrag som man vet att de klarar av och gillar. Då ger man de barn som inte tar för sig in- flytande på ett visst sätt även fast de inte uttrycker sig.
Matilda säger också att det är en utmaning att man som pedagog måste gå utanför sina ramar och gå in på sidospår när man ska ge barnen inflytande.
Det handlar om att man är flexibel och inte rädd för att frångå det man har tänkt. Detta tar Matilda upp som en utmaning då hon har upplevt att många gärna vill göra det dem har planerat och blir lite osäkra när man måste frångå sin plan och följa de barnen vill och intresserar sig för istället. Matilda tar även upp att det handlar mycket om tiden i förskolan, att det hela tiden är tidspressat och då kan hon uppleva att hon måste följa sin planering för att barnen ska få med sig den kunskap som hon vill förmedla till barnen. Hon menar att det hänger på att det är pedagoger som är flexibla i sin undervis- ning och ser möjligheterna istället för hinder.
22
6.3 Sammanfattning utifrån studiens frågeställningar
6.3.1 Hur ger pedagoger barnen inflytande i samlingssituationen?
Det framträder en tydlig röd tråd i hur pedagogerna ger barnen inflytande i samlingen. Alla tre pedagogerna trycker på att det gäller att vara lyhörd och lyssna på vad barnen säger och tycker. Det är viktigt att intressera sig för vad barnen säger och stötta barnen i deras åsikter och idéer. Pedagogerna tycker också att det är vi vuxna som ger barnen möjlighet till att få inflytande.
Genom att vi ger barnen inflytande känner dem sig mer delaktiga och bety- delsefulla vilket leder till att barnen blir mer och mer självständiga individer.
Barnen får inflytande i samlingen genom att pedagogerna tar barnen på allvar och försöker hela tiden fånga det som barnen intresserar sig för här och nu men även att de tar barnens tankar och idéer på allvar och för in det i sam- lingen. Pedagogerna är flexibla och villiga att hoppa över deras planering för att istället fånga något barnen vill och ger uttryck till. Alla i arbetslaget har liknande barnsyn vilket leder till att pedagogerna ser vikten av att barnen får inflytande i samlingen. Alla pedagoger tycker det är viktigt och leder till utveckling och lärande för barnen. Alla tre pedagogerna ger liknande svar och tankar kring frågorna och hur dem ger barnen inflytande det är inga svar som skiljer sig och är annorlunda vilket tyder på att arbetslaget är samman- svetsade och har samma syn på hur man ska ge barnen inflytande.
6.3.2 Vilka utmaningar ser pedagoger att det finns med att ge barnen inflytande i samlingssituationen?
Alla tre pedagoger ser på utmaningarna i att ge barnen inflytande i samlingen på ungefär samma sätt. Även här ger pedagogerna lika svar och det är ingen som sticker ut i hur de har svarat. Det handlar om att kunna se varje individ i en barngrupp med 21 barn vilket är väldigt svårt då vissa tar mer plats än andra. Alla är olika och det gäller att kunna se varje barn och ge dem möjlig- het till inflytande. Det hänger på att vara en närvarande pedagog och hjälp- samma i arbetslaget. Det är viktigt att man är medveten och känner barngrup- pen så pass bra att man vet vem eller vilka barn man kanske måste fokusera lite mer på för att få fram deras inflytande i gruppen. De tar även upp att det handlar mycket om tidsbrist med att hinna se alla barn och ge dem möjlighet till inflytande. Förskolans dag handlar mycket om rutinsituationer och saker som måste ske på vissa tidpunkter. Detta leder till att man kan känna sig stressad och det är enormt viktigt att kunna lägga det bakom sig och istället fokusera på barnen här och nu.
23
7 ANALYS AV RESULTATET UTIFRÅN DET SOCIOKULTURELLA PERSPEKTIVET
I detta avsnitt analyseras resultatet utifrån den teoretiska utgångspunkt som valts att använda i studien vilket är det sociokulturella perspektivet.
I den sociokulturella teorin menar Vygotskij att barns utveckling är kopplat till något som han kallar den proximala utvecklingszonen. Den handlar om det utrymmet mellan det som ett barn klarar själv till det som den inte klarar själv. Det är i detta utrymmet barnet genom hjälp av en pedagog klarar av en uppgift. Det är i detta utrymmet barnet lär sig som bäst (Phillips, 2014). Detta kan i denna studie kopplas till intervjun med Karin då hon tar upp att det är viktigt att barnen får klara sig på egen hand så långt det går. Hon tar även upp att det är viktigt att pedagogen är lyhörd och är med och stöttar barnen när de vill och på ett sådant sätt som gör att barnen känner att de lyckas. Men att barnen ändå känner att de har klarat det själva. Karin menar att genom att finnas för barnen och hjälpa dem så lite som möjligt men ändå så att de lyckas blir barnen mer självständiga och vill ha mer inflytande.
Denna teorin lägger stor vikt vid att lärandet ska vara lustfyllt och att det ska drivas av en inre vilja av barnen för att det ska bli så bra som möjligt. Peda- gogen är viktig här då det är pedagogens roll att fånga barnens intresse och hjälpa barnen framåt i sitt lärande. Barnet måste själv få vara med och ut- forma och utforska sitt lärande (Philips, 2014). Både Karin och Anita trycker på att det är enormt viktigt att barnen har möjlighet till inflytande genom att påverka samlingens innehåll så den blir rolig och barnen blir intresserade. De menar att om barnen får möjlighet att påverka samlingen och innehållet blir det något som barnen är intresserade av vilket kommer leda till att barnen lär sig mer. När barnen ser att de blir tagna på allvar och får inflytande byggs det upp förtroende hos barnen som gör att de blir mer självständiga.
Språket anses vara en stor och viktig del i det sociokulturella perspektivet, det anses vara en förutsättning för högre form av tänkande (Philips, 2014).
Även Säljö (2014) tar upp att det är genom språket som barnen kan kommu- nicera med omvärlden på. Kommunikationen blir som en länk mellan barnet och sin omgivning, och det är en central del i utveckling och lärande. Detta trycker Matilda mycket på i min intervju med henne då hon menar att barnen ges möjlighet till inflytande genom en dialog barn och pedagoger emellan.
24
Genom språket kan barnen framföra sina åsikter och tankar vilket leder till att vi pedagoger har möjlighet att ge barnen inflytande. Även Anita tog upp i sin intervju att det är viktigt att försöka se de barn som inte använder språket så mycket och kunna stötta och hjälpa dem så de också kan få inflytande och påverka sin situation.
Alla pedagoger tryckte i sina intervjuer på att det är viktigt att uppmärk- samma även det barn som inte säger så mycket. Det är lätt att de barnen försvinner och hamnar i skymundan när de barn som är framåt och tar för sig tar mer plats. Det är ju självklart att man ser de barn som pratar mer än de barn som är tysta. Men här är det då extra viktigt att vi pedagogerna är medvetna om detta och hjälper de barn som inte använder språket på samma sätt. Hur mycket ska pedagogerna pusha det barn som inte använder sig av språket utan att det blir jobbigt för de barn som är blyga. Det är en svår avvägning man får ta som pedagog. Det gäller att veta gränserna och vad varje barn klarar av inför andra barn. Man får som pedagog hitta sätt för att få varje individ att få inflytande utifrån barnens nivå och vad de klarar av.
Mediering handlar om att förmedla kunskap, det kan ske med hjälp av olika artefakter men det viktigaste medierande redskapet en människa har är det resurser man har i sitt språk (Philips, 2014). I intervjun med Karin kan man se att hon ger barnen inflytande genom att hon lyssnar in barnen och ställer följdfrågor till dem. Barnen förmedlar därmed sina kunskaper om saker genom att använda sig av sitt språk. När barnen berättar och ger sina syn- punkter och idéer på saker använder de sig av språket och det är med hjälp av detta som vi pedagoger kan spinna vidare på det barnen visat intresse för.
Karin tar även upp att pedagogerna ofta tar vara på barnens idéer och spinner vidare på dem. Detta sker genom att pedagogerna använder sitt språk och artefakter som finns i miljön på förskolan för att kunna förmedla kunskap vidare. Smidt (2010) skriver också att barnen på förskolan medierar i sin interaktion med den fysiska och sociala omgivning med hjälp av språket och det redskap som finns på förskolan. När man har denna syn på lärande och utveckling blir samlingen ett väldigt viktigt moment för att barnen ska få kunskap men även kunna få inflytande genom att ge sina idéer och tankar.
Denna teori tar upp att individer lär i alla olika sociala sammanhang. Som Matilda berättar i sin intervju att det handlar mycket om pedagogernas roll i att hjälpa barnen framåt i sitt lärande. Genom att pedagogerna tror på barnen och låter de få inflytande växer deras intresse och lärande.
Barnen som inte använder språket för att mediera sin kunskap kan använda de materiella ting som finns på förskolan. Genom att leka med andra barn och använda sig av olika leksaker och verktyg som finns i miljön på förskolan
25
kan barnen få fram mycket kunskap även fast de inte använder det verbala språket. Kroppsspråket och hur barnen agerar i olika situationer är också viktigt att pedagogerna uppmärksammar och tar vara på för att de barnen också ska få inflytande och utvecklas framåt. Även fast vissa barn är blyga och det är en utmaning att få med de barnen är det viktigt att man gör det på rätt sätt. Det är inte alltid man behöver se tillbakadragenhet till något negativt och något man behöver åtgärda. Om en pedagog är kreativ och uppmärksam kan man hjälpa de barnen mycket på andra sätt och ge dem det ansvar och inflytande som de klarar just nu. Desto mer pedagogerna jobbar för att de blyga barnen ska få inflytande på sitt sätt ju mer kommer de barnen att växa och ta för sig. Alla barn är olika och tar olika tid på sig att utvecklas vilket man måste förstå och ta till sig. Sen kommer det alltid vara så att vissa barn är mer framåt än andra och så kommer det alltid att vara men det gäller att försöka uppmuntra barnen så de känner att de vågar och att inget är fel eller dumt.
7.1 Sammanställning av hur studiens frågeställning blev besvarade utifrån den teoretiska utgångspunk- ten
7.1.1 Hur ger pedagogerna barnen inflytande i samlingssituationen?
När man tittade på hur pedagoger ger barnen inflytande i samlingssituationen kopplat till den sociokulturella teorin hittade man många kopplingar som stämde överens. Teorin tar upp vikten av språket och att barn lär sig i alla olika sociala sammanhang. Genom att pedagogerna ger barnen inflytande i samlingen och ger de möjlighet till att påverka samlingens innehåll får barnen även möjlighet att påverka sitt lärande vilket är viktigt för att det ska bli ett lustfyllt och roligt lärande. När pedagogerna är närvarande och lyssnar på vad barnen uttrycker intresse för och har en dialog med barnen använder dem språket som medierande redskap. Detta är enormt viktigt för att barnen ska kunna få inflytande i samlingen.
7.1.2 Vilka utmaningar ser pedagogerna att det finns med att ge barnen inflytande i samlinssituationen?
När man undersöker utmaningarna med att ge barnen inflytande handlar det även här mycket om språket. Pedagogerna anser att det är en utmaning att kunna ge barn som inte säger så mycket och inte har så mycket språk ännu det inflytande som barn med språk kan få. Här gäller det att man som peda-
26
gog är lyhörd och även ser de barnen och hjälper och stöttar dem så att de också kan få inflytande på ett eller annat sätt. Det hänger mycket på att hjälpa barnen så pass mycket att de ändå känner att det lyckas själva. Här kan man tänka på den proximala utvecklingszonen att pedagogerna hjälper barnen på vägen denna gång för att barnen sedan kan klara det själv längre fram.
27
8 DISKUSSION
I detta avsnitt diskuteras metodvalet som studien har gjort. Det kommer även föras en diskussion kring studiens resultat utifrån tidigare forskningarna som har tagits upp. Resultat har satts i relation till studiens syfte och frågeställ- ningar.
8.1 Resultatdiskussion
I studiens resultat såg man tydligt att det handlar mycket om att vara lyhörd och närvarande pedagog för att barnen ska få möjlighet till inflytande. Alla tre intervjuer tog upp vikten av att man genom kommunikation och dialog med barnen kan komma nära deras tankar och idéer. Arnér (2006) skriver mycket om detta i sin avhandling där det handlar om att kunna stanna upp som pedagog och verkligen tar tillvara på det barnen säger. Hennes studie tar även upp att beroende på hur pedagogerna bemöter barnen påverkar det dem.
Genom att pedagogerna istället ska hjälpa barnen och låta dem känna att det de vill har betydelse. Även intervjuerna tog upp detta, att om pedagogerna låter barnen få inflytande och blir tagna på allvar växer barnens kreativitet och vilja att påverka sin situation. Pedagogerna tog upp att om barnen får möjlighet till inflytande ökar de sin kreativitet och de utvecklas och blir självständiga individer. Arnér (2006) tog även upp detta i sin avhandling när hon gav exemplet med barnen som leker utomhus och får ta in vatten i leken.
Genom att pedagogen säger ja till barnen istället för nej så utvecklar de sin kreativitet i leken. I och med detta kan man också ställa sig frågan hur myck- et man kan tillåta och ge barnen möjlighet till sina tankar och idéer för att det fortfarande ska fungera i verksamheten. Det finns ju trots allt en anledning till att pedagoger kanske har svårt att låta det spontana och barns tankar få ta plats i vardagen på förskolan. Jag tror det gäller att hitta den rätta balansen mellan att låta barnen få känna att deras initiativ blir tagna på allvar och om man säger nej kunna förklara för dem varför. Pedagoger bör ha en tanke och svar på varför barnen inte får igen de dem vill.
I studien intervjuades tre pedagoger ifrån ett arbetslag alla pedagogerna tog upp att det har samma barnsyn och resonerade på samma sätt gällande barns inflytande och lärande. De tog upp att de strävar åt samma håll och vill alla att barnen ska bli självständiga individer. Pedagogerna frågades i början av intervjuerna vad barns inflytande betyder för just dem för att kunna förstå hur de olika pedagogerna jobbar med att ge barnen inflytande. Westlund (2011)
