Lillegårds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

(1)

1

Postadress: Partille kommun, 433 82 Partille

Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post: partille.kommun@partille.se

Telefon: 031-792 10 00 Webbplats: www.partille.se

Facebook: www.facebook.com/partillekommunen

Lillegårds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Förskola

Läsår

2017/2018

(2)

2 Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Förskola

Ansvariga för planen

Anki Larsen

Förskolechef

Vår vision

Respekt för alla människors lika värde.

Vår förskola ska arbeta på ett sätt som främjar lika rättigheter och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi ska arbeta för goda relationer och trygga miljöer men också skydda barn mot alla former av kränkningar. Vi vill att barnen ska få tillgång till sådana sammanhang att de utvecklas till ansvarsfulla individer med stor självtillit. Det gör vi genom att visa barnet en stark tilltro till dess möjligheter, visar barnet stor respekt och ger barnet ansvar. Vi har en övertygelse om att barnet är kompetent med en stark drivkraft att göra gott.

De viktigaste i arbetet med att förhindra trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling är att skapa sådana miljöer där barnen utvecklar självförtroende, respekt och tolerans. Arbetet med förebyggande åtgärder kommer att handla mycket om att kritiskt granska våra normer, rutiner och regler kopplade till varje

diskrimineringsgrund.

Planen gäller från

2017-11-01

Planen gäller till

2018-10-31

Läsår

2017/2018

Barnens delaktighet

På förskolan ska barnen vara delaktiga i utformandet av Likabehandlingsarbetet. Det gäller främst att ta fram mål som främjar ett gott arbetsklimat och motverkar kränkningar som förskolan ska arbeta med under året. Detta gör vi genom att ta barnen och deras tankar, åsikter och idéer på allvar. Vi väljer kartläggningsmetoder där barnen är direkt medverkande. Vår barnsyn och värdegrund ligger till grund i arbetet med att låta barnen vara med och påverka sin egen förskola.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vi lyssnar in föräldrar i vårt dagliga möte, på utvecklande samtal och föräldramöten.

Personalens delaktighet

Likabehandlingsgruppen med en representant från varje förskola i området har träffats för att diskutera kartläggningsmetoder samt sett över struktur och ramar för planarbetet. Pedagogerna på förskolan har kartlagt och upprättat planen på APT.

Förankring av planen

Planen kommer att presenteras på föräldramöten och finnas tillgänglig på Unikum och förskolans anslagstavla.

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

Förra årets plan utvärderades genom analys av resultat av de insatser och åtgärder på APT med pedagogerna på förskolan.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Pedagogerna på förskolan har varit delaktiga i utvärderingen av förra årets plan. Barnen har varit delaktiga genom samtal och pedagogernas lyssnande.

(3)

3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

Främjande arbete

Insats: ”Arbeta aktivt med pedagogernas och barnens förhållningssätt kring konflikter och händelser". "Synliggöra individernas positiva egenskaper. Se varje händelse som unik”.

Vi är alla överens om att vi arbetar aktivt med detta dagligen.

Vi diskuterar kring det svåra ämnet om kollegial lojalitet, hur tar vi upp med varandra om vi anser att någon kollega gjort något som riskerar att upplevas kränkande?

Vi reflekterar över föreläsningen ”hissad och dissad” som vi har diskuterat på vårt pedagogiska forum och att vi behöver bli bättre på att närgranska leksituationer som vi uppfattar som fungerande.

Insats:”Vi skapar lekmiljöer som inte är könsstereotypiska. Vi ser kontinuerligt över våra lekmiljöerför att utveckla leken som uppstår där". "Pedagogerna har ett tillåtande förhållningssätt”.

Vi diskuterar och reflekterar över vad miljöerna signalerar när vi utformar våra miljöer och ändrar om efter behov.

Vi har reflekterat över att många av våra äldsta barn vill att pedagogerna ska välja vilka de ska leka med och har funderat kring varför. En hypotes kan vara att de väljer utifrån hur de tror att de ska välja då det har blivit mer indelat i kön när de väljer själva.

Insats: Vi uppmärksammar de tillfällen då situationerna uppstår". "I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion , konsulterar vi föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma”.

Vi har inte konsulterat vårdnadshavare om deras religioner utan tänker att vi tar upp det om det kommer upp ett intresse bland barn eller vårdnadshavare.

Insats:"Vi anpassar verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina sätt i de olika aktiviteterna". "I ska fungera som goda förebilder genom ett

förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. ” Vi anpassar verksamheten när det behövs.

Förebyggande arbete Åtgärd:

”Vi vill skapa mindre grupper även utomhus för att skapa en tryggare miljö för barnen och för att pedagogerna lättare ska kunna se alla barn och möta deras behov”.

Svårt att ta bort ”döda vinklar” men vi försöker uppmärksamma dem och vara medvetna var det kan upplevas otryggt av barnen.

Även utomhus behöver vi ta oss tid att närgranska leksituationer där det ser ut som det fungerar bra men vid närmare granskning kan tyda på annat.

Årets plan ska utvärderas senast

2018-05- 31

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Samtal och observationer kommer att ligga till grund för utvärderingen. Det följs av en diskussion mellan pedagogerna kring analysen av de resultat vi fått av åtgärder och insatser på ett APT.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Pedagogerna på Lillegårds förskola och förskolechef

(4)

4 Främjande insatser

Namn

Motverka kränkande behandling.

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling

Mål och uppföljning

Motverka kränkande behandling.

Insats

Arbeta aktivt med pedagogernas och barnens förhållningssätt kring konflikter och händelser.

Synliggöra individernas positiva egenskaper. Se varje händelse som unik.

Ansvarig

Pedagogerna på förskolan.

Datum när det ska vara klart

Fortlöpande under året.

Namn

Lek efter intresse.

Områden som berörs av insatsen

Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning

Mål och uppföljning

Barnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön. De ska välja sina lekar utifrån sina intressen utan att bli begränsade av traditionella könsmönster.

Insats

Vi skapar lekmiljöer som inte är könsstereotypa.

Vi ser kontinuerligt över våra lekmiljöer för att utveckla leken som uppstår där.

Pedagogerna har ett tillåtande förhållningssätt.

Ansvarig

Pedagogerna på förskolan

Datum när det ska vara klart

Namn

Etnicitet och religionsfrihet

Områden som berörs av insatsen

Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning

Mål och uppföljning

Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen

Att visa på mångfalden i religiösa åskådningar och uttryck när sådana situationer uppstår.

Insats

Vi uppmärksammar de tillfällena då situationerna uppstår.

I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma.

(5)

5 Ansvarig

Pedagoger på förskolan

Datum när det ska vara klart

Fortlöpande

Namn

Funktionsnedsättning

Områden som berörs av insatsen

Funktionsnedsättning

Mål och uppföljning

Alla barn ska ha rätt att respekteras utefter sina behov och förutsättningar.

Insats

Vi anpassar verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina sätt i de olika aktiviteter

Vi ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar.

Ansvarig

Pedagoger på förskolan

Datum när det ska vara klart

Fortlöpande

Namn

Pedagogisk miljö

Områden som berörs av insatsen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning

Vi vill att förskolan ska erbjuda trygga miljöer utan "döda vinklar" från vuxna.

Insats

Vara medvetna om hur vi skapar våra miljöer.

Vara aktiva pedagoger både inom- och utomhus.

Vi observerar barnen var och hur de leker.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

Namn

Genus i vår miljö

Områden som berörs av insatsen

Kön

Mål och uppföljning

Vi vill att våra miljöer ska motverka traditionella könsmönster och -roller.

Insats

(6)

6

Vi går till skogen för att ge barnen en könsneutral miljö där leken inte är förutbestämd av materialet.

När vi skapar miljöer vill vi att de ska vara lika attraktiva för alla barn oavsett kön.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

Fortlöpande under året

Namn

Normkritiskt förhållningssätt

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Skapa en tillåtande och accepterande miljö på förskolan fri från begränsande normer.

Vi kommer att lyfta normkritiskt förhållningssätt på veckoreflektionen och fokusera på ”osynliga regler” i barngruppen.

Insats

Vi lyfter att olika är bra och uppmuntrar barnen att vara normbrytande. Alla är olika och alla behövs.

Vi är medvetna om språkets makt och är noga med hur vi uttrycker oss.

Vi kommer att fortsätta diskussionen kring hur vi utmanar normerna i det dagliga arbetet på våra arbetsplatsträffar.

Vi ser över våra rutinsituationer och närgranskar hur våra normer ser ut i olika situationer.

Vi har ett tillåtande klimat i arbetslagen där vi är trygga med att ifrågasätta varför vi gör som vi gör och är öppna för att ge och få konstruktiv kritik.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

(7)

7 Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Vi har tagit fram information om nuläget genom observationer av barngruppen och genom diskussion i arbetslaget.

Områden som berörs i kartläggningen

Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen

Barnen har varit involverade genom pedagogernas aktiva, medvetna lyssnande samt observationer.

Några av föräldrarna har varit delaktiga genom diskussioner på föräldramöte.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

Varje avdelnings personal har observerat varandra och sig själva och genom diskussion på APT har vi närgranskat våra regler och rutiner.

Resultat och analys

Vi har diskuterat kring våra matsituationer och de barn som inte äter fläsk. Kan det upplevas kränkande om man ställer fram prickig korv men inte kalkon? Vi upplever svårigheter med hur man förklarar för de yngsta barnen varför de inte äter ett visst livsmedel.

I vår komplexa situation kring matbordet kan det finnas risk för kränkningar beroende på hur vi gör. Det är många olika behov som ska mötas och olika "regler" för olika barn.

Vi har observerat att aktivitetstavlan kan upplevas som kränkande om man inte får plats i den leken man vill vara för att antalet barn redan är fyllt. Eller om någon byter aktivitet när någon annan vill va med.

Vi har även sett att vissa barn väntar in "bästa kompisen" innan de placerar sitt kort.

(8)

8 Förebyggande åtgärder

Namn

Trygghet och tillgänglighet.

Områden som berörs av åtgärden

Mål och uppföljning

Barnen ska känna sig trygga och att de blir sedda på förskolan, både inom- och utomhus.

Åtgärd

Vi vill skapa mindre grupper även utomhus för att skapa en tryggare miljö och för att personalen lättare ska kunna se alla barn och möta deras behov.

Vi skapar mindre grupper för att öka uppsikten.

Motivera åtgärd

Vi har sett en risk i tillsynen och tillgängligheten ute på gården när alla avdelningar är ute samtidigt.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

Namn

Specialkost

Områden som berörs av åtgärden

Kränkande behandling och Religion eller annan trosuppfattning

Mål och uppföljning

Vi vill känna oss trygga med hur vi utrycker oss kring specialkost och förklara på ett sätt så barnen förstår och som stämmer överens med hur vårdnadshavarna möter barnets funderingar hemma.

Åtgärd

Vi kommer att ta hjälp av föräldrarna till de barn som inte äter fläsk och rådgöra hur vi ska förklara för barnet.

Motivera åtgärd

Vi ser i kartläggningen en viss osäkerhet i hur vi förhåller oss till barn med annan kost.

Vi vill känna oss trygga med hur vi uttrycker oss och förklara på samma sätt som föräldrarna.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

(9)

9 Namn

Förståelse

Områden som berörs av åtgärden

Mål och uppföljning

Vi vill att barnen ska förstå varför vi gör som vi gör i olika situationer och varför vi behandlar dem olika.

Åtgärd

Förklara för barnen varför vi gör som vi gör.

Varför vi har en viss regel eller kan eller inte kan göra på ett visst sätt. Att alla har olika behov och att vi därför inte gör på samma sätt med alla.

Motivera åtgärd

Vi har sett i kartläggningen att om vi tar oss tiden att förklara för barnen varför vi gör som vi gör och varför vi inte behandlar alla på samma sätt skapar det förståelse hos barnen och förstärker känslan av att vi respekterar barnens behov och önskningar.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

(10)

10 Namn

Ingen får känna sig bortvald.

Områden som berörs av åtgärden

Mål och uppföljning

Ingen ska känna sig bortvald. Alla ska få vara med och leka.

Åtgärd

Vi kan gå in och bestämma var och med vem man ska leka med i en övergångsfas.

Viktigt att pedagogerna är närvarande när barnen gör sina val och stöttar så att det blir en jämn fördelning.

Motivera åtgärd

Vi såg i kartläggningen att det fans risk för kränkning i arbetet med aktivitetstavlan. Om vi går in och bestämmer vem barnen leker med kan vi skapa medvetna grupperingar och skapa nya kompiskonstellationer.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

(11)

11 Rutiner för akuta situationer

Policy

Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Om det ändå visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste förskolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter.

Åtgärderna som vidtas grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till det eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det övervägs också om åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Pedagogerna är lyhörda för det enskilda barnets upplevelse. Pedagogerna håller god uppsikt och är närvarande vid barns lek.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

De som blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för ett barn kan höra av sig till:

Anki Larsen Förskolechef

anki.larsen@partille.se 031-792 9729

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

Utredningar i förskolan måste anpassas till barnens ålder och mognad.

1. Den pedagog eller vuxen som upptäcker kränkningen skall genast ingripa. En utredning ska göras av pedagog som allsidigt belyser vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller dem som kan ha kränkt.

2. När vi klargjort händelsen sitter vi ner tillsammans med barnen och samtalar om vad som hänt. Vi visar tydligt att vi tar avstånd ifrån all kränkande behandling. Vi samtalar med barnen hur det känns och hur barnen ser på situationen.

3. Pedagogerna meddelar snarast förskolechef vad som skett och vad som gjorts.

4. Förskolechef anmäler skyndsamt händelsen till huvudman.

5. Pedagogerna analyserar sin miljö och sitt förhållningssätt för att hitta och åtgärda situationer och miljöer där risk för kränkningar och trakasserier uppstår.

6. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta även samtal med barnensföräldrar.

7. Eventuellt tas kontakt med specialpedagog för handledning.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

1. Personalen bör vara rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/barnen.

2. Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte.

3. Anmäl händelsen till förskolechef, Anki Larsen.

4. Förskolechef anmäler skyndsamt händelsen till huvudman.

5. Förskolechef utreder händelsen skyndsamt. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt attöverväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. 6. Förskolechef informerar vårdnadshavaren

Rutiner för uppföljning

Förskolechefen följer upp ärendet med barnet och dess föräldrar. Förskolechef samtalar regelbundet med den personal som kränkt barnet om hur kontakten med det berörda barnet fungerar.

(12)

12 Rutiner för dokumentation

Pedagoger och vuxna som vittnat kränkningen ansvarar för att dokumentera händelsen. Förskolechefen dokumenterar utredningen, åtgärder och uppföljning.

Ansvarsförhållande

Förskolechef ansvarar för att händelsen utreds, åtgärdas, följs upp och dokumenteras.

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med

diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.

Trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad

”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.

(13)

13 Repressalier

Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att

vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan.

[diskriminering]

När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor.

Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.”

Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]

En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig.

[trakasserier]

(14)

14 Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition

(2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]

Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]

David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta

David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i

negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig”

storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelse som kan vara trakasserier:

Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]