Examensarbete
15 högskolepoängSex lärares arbetsmetoder och åsikter kring
den individuella utvecklingsplanen
Six teachers´ working methods and views on
the individual development-plan
Elize Asadi
Lärarexamen 210hp
Barndoms- och Ungdomsvetenskap Handledare: Gitte Malm LÄRARUTBILDNINGEN
Abstract
Elize Asadi (2009). Sex lärares arbetsmetoder och åsikter kring den individuella utvecklingsplanen
Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola
Examensarbetet ställer frågan i vilken mån den individuella utvecklingsplanen
integreras i den dagliga undervisningen och elevernas lärande. Utgångspunkten har
varit två frågeställningar: vilka arbetsmetoder använder lärare i arbetet med den
individuella utvecklingsplanen och vilka för- och nackdelar ser de med dokumentet?
Problemområdet introduceras med en förklaring av den individuella utvecklingsplanen för att senare ge en inblick i den tidigare forskningen. De teoretiska utgångspunkterna har varit det sociokulturella, kognitiva samt det behavioristiska perspektivet på inlärning och lärande. Empirin bestod av sex klasslärare i de lägre årskurserna från tre skolor. Lärarna intervjuades separat och materialet transkriberades för att sedan redovisas i empirin. Resultatet blev att skolorna har varierade arbetsmetoder och dokumentet är integrerat i undervisningen i olika mängder. De arbetar med portfolio, stenciler och uppsatta mål. Även om arbetsmetoderna varierade mellan skolorna kunde man se många likheter i deras uttalande om för- och nackdelar. Bland fördelar nämndes det att dokumentet gav framförhållning, var tydligt för samtliga parter samt konkret. Nackdelar var framförallt att arbetet var tidskrävande, för mycket fokus på kunskap och att somliga lärare såg en risk i att förtydligandet av elevernas situation kan påverka de svaga eleverna negativt. Samtliga lärare använde den individuella utvecklingsplanen som flitigast inför utvecklingssamtalet och utöver det var det två skolor som använde dokumentet i större mån under undervisningen. Ett mönster som kunde ses var att de lärare som integrerade IUP i en större grad även hade kontinuerligt avsatta tider för diskussion och vidareutveckling av dokumentet.
Innehållsförteckning
1 Inledning 7
1.1 Introduktion till problemområdet 7 1.2 Syfte och frågeställningar 8
1.3 Disposition 8
2 Tidigare forskning 9
2.1 Den individuella utvecklingsplanen 9 2.2 Arbetsmetoder kring den individuella utvecklingsplanen 11 2.3 För- och nackdelar 13
3 Teoretiska utgångspunkter 15
3.1 Det sociokulturella perspektivet 15
3.2 Det kognitivistiska perspektivet 16 3.3 Det behavioristisk perspektivet 17
4 Metod 18 4.1 Metodval 18 4.2 Urval 20 4.2.1 Regnbågsskolan 20 4.2.2 Blåkullaskolan 21 4.2.3 Guldkompasskolan 21 4.3 Genomförande 22 4.4 Forskningsetiska övervägande 23 5 Presentation av empirin 25 5.1 Regnbågsskolan 24 5.1.1 Inför utvecklingssamtalet 24 5.1.2 Arbetsmetoder 26 5.1.3 För- och nackdelar 28 5.2 Blåkullaskolan 30 5.2.1 Inför utvecklingssamtalet 30 5.2.2 Arbetsmetoder 30 5.2.3 För- och nackdelar 33 5.3 Guldkompasskolan 34 5.3.1 Inför utvecklingssamtalet 34 5.3.2 Arbetsmetoder 35 5.3.3 För- och nackdelar 37 6 Analys 38 6.1 Arbetsmetoder 38 6.2 För- och nackdelar 40 6.3 Sammanfattning och slutsatser 43
1 Inledning
Ett dokument som sammanfattar vad som ska göras för att eleven ska nå målen. Var det allt det blev efter alla dessa år av diskussioner? Prata om en storm i ett vattenglas och mycket väsen för ingenting. Men vänta nu. Vid första anblick kan det tyckas väldigt torftigt och något som de flesta gjort sedan flera år. Det är helt korrekt iakttagelse. Många skriver säkert redan ett sådant dokument i samband med utvecklingssamtalen, så vad är då utmaningen (Zetterström, 2006:15).
1.1 Introduktion till problemområdet
Skolväsendet är i ständig förändring och under de senaste åren har det utförts flera revideringar. 2006 kom det en ny förordning att varje elev skall ha en individuell utvecklingsplan, IUP. IUP är en relativt ny förordning som fortfarande är under utveckling på såväl statlig- som kommunalnivå. I skolverkets allmänna råd finns det riktlinjer som skolorna skall följa men därefter är det upp till varje skola eller kommun att utforma dokumentet och välja arbetsmetoder (Skolverket, 2008).
Den uppfattningen jag har om IUP är att det fungerar bra och de lärare som jag har kommit i kontakt med har varit nöjda med dokumentet. Genom min verksamhetsförlagda tid har jag fått en inblick i hur några lärare arbetar med dokumentet men jag skulle vilja ta del av andra lärares arbetsmetoder. Det är en självklarhet att IUP skall användas i samband med utvecklingssamtalet men i vilken mån
är den individuella utvecklingsplanen integrerad i den dagliga undervisningen och elevernas lärande?
I min familj arbetar många inom skolväsendet, vilket har lett till diskussioner kring bla IUP. Vi har diskuterat de olika arbetsmetoder som vi har haft erfarenhet utav, de valmöjligheter och de regler som finns kring dokumentet. I det inledande citatet framkom det att Zetterström i sin bok diskuterar syftet med IUP. I de allmänna råden
1.2 Syfte & frågeställningar
Som snart nyexaminerad och yrkesverskam inom skolväsendet kommer en av mina arbetsuppgifter vara att skriva elevers IUP. Jag vill naturligtvis göra ett bra samt värdefullt arbete som kan gynna elevernas lärande. Syftet med examensarbetet är att se i
vilken mån den individuella utvecklingsplanen integreras i den dagliga undervisningen och elevernas lärande?
IUP är ett dokument som berör elev, lärare och vårdnadshavare. Jag har valt att fokusera på lärarnas perspektiv där jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att få en inblick i deras arbetsmetoder och tankar kring dokumentet.
Arbetet kommer att utgå från följande frågeställningar:
• Vilka arbetsmetoder använder lärare i arbetet med den individuella utvecklingsplanen? • Vilka för- och nackdelar ser lärare med dokumentet?
1.3 IUP disposition
Det första kapitlet har gett en introduktion till problemområdet, den individuella utvecklingsplanen. Nästa kapitel har sin utgångspunkt i en förklaring av den individuella utvecklingsplanen för att vidare redogöra för tidigare forskning om hur dokumentet kan integreras i den dagliga verksamheten. I samband med det andra kapitlet tas även begrepp som metakognition och den proximala utvecklingszonen upp. I det tredje kapitlet redovisas tre teoretiska förankringar kring elevers inlärning och lärande. De tre teoretiska perspektiven är det sociokulturella, kognitiva och det behavioristiska. Kapitel fyra redogör de metodval samt det urval som gjorts vid insamlandet av empiri. I kapitel fem redovisas empirin och i det sjätte kapitlet görs en analys av empirin som kopplas till de tidigare kapitlen kring forskning och teori. I slutet på det femte kapitlet görs en sammanfattning och slutsatser dras. I det avslutande kapitlet genomförs en diskussion och kritisk reflektion över hela arbetsprocessen.
2
Tidigare forskning
Nedanstående kapitel inleds med en förklaring av den individuella utvecklingsplanen. Kapitlet fortsätter med en forskningsöversikt på olika arbetsmetoder samt andra aspekter kring dokumentet. De tidigare forskningsresultaten är baserade på flera olika källor och en stor del grundar sig i Moreau och Wretman (2006) som har följt skolverkets utformande av IUP från början till slut.
2.1 Den individuella utvecklingsplanen
Den individuella utvecklingsplanen, IUP trädde i kraft 2006. Tanken var att det skulle fungera som ett stöd i elevens lärande och att det skulle vara framåtsyftande. 2008 reviderades dokumentet och idag skall IUP vara framåtblickande med mål som elever skall uppnå samt innehålla skriftligt omdöme på elevens nuvarande kunskapsläge (Skolverket, 2008). Nedan finns en bild som förtydligar direktionerna kring dokumentet från styrdokumenten som består av läroplanen samt kursplanen till skolans utformning av elevernas IUP.
I samband med revideringen tillkom ett nytt inslag, nämligen det skriftliga omdömet. I IUP skall det bifogas ett skriftligt omdöme från varje ämne där elevens nuvarande kunskaper bedöms. Det är upp till varje rektor att avgöra hurvida omdömet skall vara betygsliknande (Skolverket, 2009).
I den framtåsyftande delen skall det finnas en tydlig planering kring de arbetsinsatser som behövs för att eleven skall vidareutvecklas. Utgångspunkten vid diskussionen kring vilka mål eleven skall uppnå måste vara styrdokumenten som står skrivet i Lpo 94 och de nationella kursplanerna som oftast är omstrukturerade i de lokala kursplanerna. I Lpo 94 och kursplanerna finns de mål som skolan skall hjälpa eleverna att uppnå nerskrivna. Målen är uppdelade i två benämningar: uppnående- och strävansmål. Uppnåendemålen är minimum på vad eleverna skall ha uppnått och de finns för åk 3, 5 samt i åk 9. Uppnåendemålen kan mätas och bedömas medan strävansmålen är mål som alltid skall stå i fokus och som inte är mätbara. I de allmänna råden står det att ”den individuella
utvecklingsplanen bör, konkret beskriva vad skolan ska göra för att eleven ska utvecklas i riktning mot läroplanens och kursplanens mål att sträva mot” (Skolverket, 2008:13).
De menar att IUP bör innehålla såväl kortsiktiga som långsiktiga mål men att fokus skall vara på strävansmålen (Skolverket, 2008).
Vid utvecklingssamtal skall det råda en öppen diskussion mellan lärare, elev och vårdnadshavare. För att det skall kunna uppstå en diskussion bland parterna är det förutsatt att målen är förenklade och förklarade för såväl eleven som vårdnadshavare. Under utvecklingssamtalet skall man med hjälp av styrdokumenten samt elevens kunskapsutveckling som utgångspunkt komma överens om vilka kommande mål eleven skall arbeta mot (Skolverket, 2008). I förordningen står det:
Skolans uppdrag är att skapa förutsättningar för att den enskilda eleven ska utvecklas så långt som möjligt i riktning mot målen i läroplanen och kursplanerna. För att detta ska vara möjligt behöver läraren följa elevens utveckling och anpassa undervisningen utifrån individens behov. Den individuella utvecklingsplanen är ett redskap för att eleven ska få överblick och förståelse för sitt eget lärande och för att vårdnadshavare får information så att denna kan stödja elevens utveckling (Skolverket, 2009:1).
I citatet framgår det att IUP skall ses som ett verktyg där det skall finnas en tydlig ansvarsfördelning samt vara skrivet hur samtliga parter skall stödja elevens kommande
utveckling och lärande. IUP skall uppdateras minst en gång per termin men om skolsituationen eller studieresultaten ändras skall även dokumentet revideras och vårdnadshavare samt elev informeras. Dokumentet är en öppen handling och därför bör man vara noggrann med att känsliga uppgifter inte tas med. En del elever kommer även ha ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram skrivs till de elever som löper risk att inte kunna uppnå de nationella målen i åk 3, 5 och 9 eller behöver stödinsatser. I åtgärdsprogrammet skriver man vad eleven behöver särskilt stöd i och det skall även framgå vilka insatser skolan skall göra för att hjälpa eleven (Skolverket, 2008).
2.2 Arbetsmetoder kring den individuella utvecklingsplanen
I de allmänna råden står det att IUP skall vara ett aktivt verktyg i elevens lärande (Skolverket, 2008). Det finns flera olika arbetsmetoder som man kan använda sig utav, ett alternativ är att dokumentera elevernas kunskapsutveckling i en portfolio (Moreau & Wretman, 2006). I portfolion samlar eleven och läraren kontinuerligt ett urval av elevens arbetsuppgifter som är tydligt kopplade till elevens utveckling och lärande (Ellmin, 1999). Det primära syftet är att portfolion skall ligga till grund för diskussioner och planering kring elevens framtida målsättning och utveckling. Moreau & Wretman (2006) anser att dokumentation skall finnas med som komplement till det verbala och ge elev, lärare samt vårdnadshavare en fullständig bild över elevens aktuella kunskapsutveckling. Ellmin (1999) menar att portfolio främjar lärandet eftersom eleven blir en aktiv deltagare i processen inom flera aspekter såsom ansvarstagande, planering av det egna lärandet samt att det ökar elevens reflektionsförmåga. Målet är att dokumentation skall bli en del av den dagliga undervisningen (Zetterström, 2006).
Förutom elevarbeten kan portfolion även innehålla elevens nerskriva reflektioner över sitt lärande, respons som eleven fått från lärare samt planeringar. I samband med att elevens utveckling synliggörs får eleven en möjlighet till att öka sin förmåga till metakognition (Moreau & Wretman, 2006).
Nationalencyklopedin definierar metakognition enligt följande;
Medvetenhet om eller förståelse av den kunskap man har, en förståelse som kan komma till uttryck antingen genom effektiv användning av kunskapen eller genom förmåga att verbalt beskriva den (Lundberg, 2009).
Vidare står det att man är medveten om sitt agerande och sina tankar i den mån att man exempelvis kan klara av problemlösningar. Vid problemlösning är elevens förmåga till metakognition synligt eftersom eleven utmanas att använda sina kunskaper i praktiken och måste avgöra vilka som är de bästa valen för att uppnå ett bra resultat (Lundberg, 2009).
Den metakognitiva förmågan hjälper oss att avgöra vilka som är de mest passande inlärningsstrategierna för oss. Personer som besitter denna förmåga kan distansera sig och reflektera över sitt eget lärande. Detta görs genom att ställa frågor som: ”Vad håller
jag på med? Hur gör jag det? Hur bra/dåligt går det? Hur skall jag gå vidare?"
(Lundberg, 2009). Metakognition uppstår alltså genom att man reflektera och utvärdera sig själv som både två är värdefulla verktyg vid inlärning. Däremot skall det poängteras att det krävs mycket tid och övning för att man skall kunna lära sig det (Moreau & Wretman, 2006). När en elev har förmågan till metakognition betyder det att eleven är självgående. Det innebär att eleven har förmågan att själv avgöra vad denne behöver träna på för att kunna lära sig mer (Korp, 2003).
Moreau och Wretman (2006) har flera åsikter om hur lärare aktivt kan integrera IUP i undervisningen och samtidigt låta eleverna ta större ansvar för sitt lärande. De anser att det är fördelaktigt om eleverna gör sin egen planering, men det förutsätter att läraren och eleven har en regelbunden kommunikation för att planeringen skall kunna leda in eleven i den proximala utvecklingszonen. Den proximala utvecklingszonen är det stadiet av inlärning som eleven ännu inte uppnått eller har kunskap i. När eleven befinner sig i det stadiet skall det vara ett läge som eleven kan uppnå med hjälp av en kunnig inom området, som t ex en lärare. Det viktiga är att den proximala utvecklingszonen är precis ovanför elevens befintliga kunskapsnivå. För att läraren ska kunna vägleda in eleven i den proximala utvecklingszonen är det en förutsättning att läraren vet var i utvecklingsfasen eleven befinner sig och vilka mål som skall uppnås. Vidare menar
Moreau & Wretman (2006) att elevernas lärande reduceras om denne befinner sig på samma utvecklingsnivå under en längre tid.
2.3 För- och nackdelar
En fördel som understryks vid användandet av portfolion är att elevens utveckling synliggörs för elev, lärare samt för vårdnadshavare. De elever som behöver extra stöd fångas därför lättare upp. Dokumentationen visas även för vårdnadshavare vid utvecklingssamtal och ligger till grund för diskussioner kring nya mål som skall uppnås av eleven (Ellmin & Cederholm, 2006).
I samband med skolverkets omfattande undersökning angående införandet av IUP besökte de en skola där eleverna var involverade i sitt lärande. Eleverna arbetade med bl a loggböcker och portfolio. Lärarna berättade att syftet med arbetsmetoderna var att eleverna från tidig ålder fick dokumentera sin kunskapsutveckling vilket resulterade i ett ökat engagemang från elevernas sida. En lärare uttalade sig enligt följande:
Eleven har sin IUP i sin portfolio och dokumenterar lärandet som visar på att eleven är på väg mot dessa mål. Vid nästa samtal gör eleven en bedömning av sitt lärande med portfolion som underlag (Skolverket, 2007, s 17).
Trotts den goda intentionen med IUP kan Moreau & Wretman även se risker med dokumentet. En av riskerna är att lärare inte upplever något syfte med IUP och istället ser dokumentationen som något som måste redovisas. Fortsättningsvis kan lärarna anse att det är tidskrävande att skriva IUP och att det tar tid från övriga arbetsuppgifter. Faran med det är att lärarna får mindre planeringstid vilket kan leda till att kvaliteten på undervisningen försämras (Moreau & Wretman, 2006). I skolverkets rapport poängterar många att IUP är tidskrävande men påpekar att den tiden blir återvunnen när de skall göra bedömningar av eleverna (Skolverket, 2007).
Regeringskansliet kan i sin rapport Elevens framgång – skolans ansvar se en risk i att många skolor och lärare missuppfattar syftet och istället strävar mot kvantitiva mål och att för mycket fokus läggs på uppnåendemålen (Regeringskansliet, 2001).
Månsson & Vallberg Roth (2005) anser att det i samband med IUP och exempelvis Zetterströms arbetsmetoder har uppkommit en stark övertygelse om att dokumentet är fläckfritt utan att föra en kritisk diskussion. Istället menar de att det bör föras diskussioner som även tar upp eventuella brister och problem som kan uppstå.
I skolverkets undersökning framkom det att en kommun har fått ett speciellt blankettsystem för IUP som har skrivits av ett utbildningsföretag. Skolan menade att de till en början var nöjda men att de nu upplever att det fungerar som ett avprickningsschema och att de på skolan vill utforma ett egen blankett och mallar att följa (Skolverket, 2007). Även Månsson & Vallberg Roth (2005) kan se ett problem i att skolor har anlitat konsulter som skrivit IUP blanketterna. Roth menar att det blir fel då det är eleven som skall ha användning av IUP och anser att lärare och elever bör vara med i utformandet (Månsson & Vallberg Roth 2005).
3 Teoretiska utgångspunkter
Lärares utformning av undervisningen är kopplad till styrdokumenten men även till lärarens syn på elevers inlärning och lärande. I IUP skall det utöver elevens mål även anges vilka arbetsmetoder som skall användas för att stödja elevens inlärning. I det teoretiska avsnittet kommer det därför att redogöras för det socikulturella, kognitiva och behavioristiska perspektivet på inlärning och lärande.
3.1 Det sociokulturella perspektivet
Den sociokulturella inlärningsteorin har sin grund i Vygoskijs teorier om hur inlärning och lärande sker. I det sociokulturella perspektivet är det samspelet som står i fokus. Säljö (2000) menar att samspel är ett av de viktigaste leden i barns lärande. Alla är vi olika och genom samspel kan man lära sig mer utav varandra. Enligt Dysthe är samspel och lärande ihopkopplade (Dysthe, 2003). Utöver samspel är även kommunikation och språket centrala begrepp som leder vägen till inlärning och lärande (Säljö, 2000).
Enligt den socikulturella synen finns det inga gränser för det mänskliga lärandet. Människan kan alltid utvecklas och när denne uppnått de uppsatta målen kan den med hjälp av omgivningen nå nya mål. Allt lärande behöver inte ske i samspel med andra, människan kan även utvecklas och lära sig individuellt (Säljö, 2000). Däremot skriver Dysthe (2003) att när lärandet sker individuellt är det de tidigare erfarenheter från omgivningen och samspelet med andra individer som är utgångspunkten för det individuella lärandet.
Vid elevers inlärning är det av stor vikt att läraren hjälper eleven in på rätt spår och att denna vet var i utvecklingsstadiet eleven befinner sig (Moreau & Wretman, 2006).
Vygotskij ansåg att man lär sig som bäst i den proximala utvecklingszonen (Dysthe, 2003). Säljö menar att:
Lärande i stor utsträckning är både en fråga om att besitta information, ha färdigheter och förståelse, men samtidigt också att kunna avgöra vilken information, vilka färdigheter och vilken förståelse som är relevanta i ett visst sammanhang och inom ramen för ett verksamhetssystem (Säljö, 2000, s.141).
Det är alltså först när man kan försätta sina kunskaper i ett sammanhang som det blir reelltoch man kan säga att man uppnått målet (Säljö, 2000).
Dysthe (2003) skriver att eleverna bör kunna utvärdera sig själva eftersom de har användning för det i samband med att de reflekterar över sitt lärande. Fortsättningsvis anser hon att det är bra men att det ställer höga krav på både elev och lärare. Det är lärarens uppgift att lära ut tillvägagångssättet som kan vara tidskrävande. Orsaken till att det går åt mycket tid är för att det är nödvändigt att eleverna förstår metoden vilket kräver att samspelet mellan parterna är välfungerande. Det är även viktigt att portfolion precis som andra moment och redskap ingår i sammanhang som tillsammans skapar en helhet (Dysthe, 2003).
3.2 Det kognitivistiska perspektivet
Den kognitiva inlärningsteorin bottnar i Jean Piagets teorier som bla ansåg att barn behöver utrymme att få egna erfarenheter genom ett aktivt handlande för att kunna utvecklas (Illeris, 2001). Piagets syn på inlärning och lärande byggde på individens egna förmågor och inte lika mycket på det sociala. Individen lär sig i samspel med ting och konstruerar själv sin förståelse av omvärlden (Evenshaug & Hallen, 2005).
I det kognitiva synsättet finns det en stadieteori. Stadieteorin grundar sig i tron att elevers kunskapsutveckling utvecklas enligt olika stadier och följer ett specifikt mönster. För att varje elev skall få rätt undervisning är det viktigt att veta var eleverna befinner sig i kunskapsutvecklingen.
Även om fokus ligger på individualiserad undervisning inom kognitivismen menar de att elever även lär sig under gemensam undervisning (Illeris, 2001).
Den kognitiva synen på att mäta elevers kunskaper inom ett specifikt ämne bedöms genom hela lärandeprocessen och inte endast av slutresultatet. Vid bedömning ges eleven exempelvis fler frågor och man tittar på allt arbete som gjorts av eleven under en längre tidsperiod. Det bedömningssättet grundar sig i att eleven skall kunna använda sina kunskaper, försätta det i praktiken och använda det i rätt sammanhang (Dysthe, 2003).
3.3
Det behavioristiska perspektivet
Behaviorismen utvecklades i början av 1900-talet och hade störst inflytande under 1950- 1970-talet (Hensvold, 2006). Beskrivningen av inlärning kan uttryckas med att vem som helst kan lära sig vad som helst. Imsen (2003) skriver att det som skiljer människor åt är hastigheten för inlärningen och menar att en del lär sig snabbt medan andra behöver mer tid. Inlärning sker när människan utför eller har kunskaper om något som denna inte haft eller kunnat tidigare och när resultatet blir synligt för övriga (Imsen, 2003). Uttrycket ”övning ger färdighet” skulle kunna kopplas samman med denna inlärningssyn där man anser att övning är en grundpelare i riktning mot inlärning (Hensvold, 2006). Hensvold beskriver i sin bok hur behaviorismen synliggörs i skolan.
Det är viktigt för läraren att förstärka elevens ”goda” resultat och tanken är att de positiva förstärkta resultaten kommer att bestå. Elevens aktivitet är styrd av läraren och sker på lärarens villkor. Inom detta perspektiv är elevens prestationer och färdigheter ett mått på undervisningens effekter. Prestationer och färdigheter mäts före och efter undervisningen utifrån standardiserade metoder. Fokusering på undervisning bidrar till en lärarcentrerad verksamhet, där ansvaret ligger hos läraren och eleverna främst arbetar individuellt. (Hensvold, 2006:39).
I skolan kan det uttrycka sig i form av att läraren i förväg bryter ner de aktuella uppgifterna i mindre delar och därefter bestämmer vilka uppgifter varje elev skall göra
4 Metod
Syftet med examensarbetet är att få en inblick i lärares arbetsmetoder kring IUP. För att besvara kunna frågeställningarna har det gjorts metodval som redovisas nedan. Vid metodval har för- och nackdelar jämförts samt har det tagits hänsyn till etiska överväganden. Vidare beskrivs de urval av lärare och skolor som deltagit.
4.1 Metodval
Vid insamlandet av empirin kommer metodvalet att vara kvalitativa forskningsintervjuer. Ett alternativ till den kvalitativa intervjun kan vara en kvantitativ enkätundersökning. Genom den kvantitativa undersökningsmetoden finns det möjlighet att få fler svar, alltså en bredare vidd på undersökningen. Nackdelen är att svaren blir kortfattade och att man inte kommer in på djupet (Trost, 2005). Med kvalitativa intervjuer blir antalet färre men det skapar möjlighet till en större inblick i den intervjuades tankar, variationen bland svaren blir större och dessutom har man möjlighet att ställa följdfrågor när intervjun genomförs (Sörensen & Olsson, 2001).
En forskningsintervju är ett samtal som i förväg är strukturerat av forskaren (Kvale, 1997). Jag använde mig av strukturerade frågor för att de övergripande frågorna skulle vara desamma för de intervjuade. En intervju är ett styrt samtal där forskaren har möjlighet att få ökade kunskaper om den intervjuades synpunkter. Kvale (1997) poängterar även att intervjuer inte ses som en jämlik situation då det är forskaren som i efterhand får definiera och granska svaren som sades (Kvale, 1997). Det blir en subjektiv undersökning där resultaten sedan tolkas av forskaren (Sörensen & Olsson, 2001).
Den kvalitativa intervjun genomsyras av en låg grad av standardisering. Den låga standardiseringen ger utrymme för forskaren att välja den ordning frågorna skall ställas samt möjlighet att variera följdfrågorna eftersom de intervjuade svarar olika. Trotts att ämnet är bestämt finns det stora variationsmöjligheter som låter sig styras av den intervjuades jargong (Trost, 2005).
Om man som forskare vill få uppriktiga svar skall man använda sig av öppna frågor där den intervjuade får möjlighet att uttrycka sig fritt och berätta om sina synpunkter utan att bli styrd. Det är därför viktigt att forskaren är påläst i ämnet för att kunna ställa relevanta följdfrågor. Det som sägs under intervjun är subjektivt eftersom det är den intervjuades synpunkter som uttrycks. Man kan aldrig göra exakt samma intervju med olika människor då vi alla har olika åsikter och uttryckssätt (Kvale, 1997).
Det är viktigt att tänka på var intervjun skall utföras eftersom valet kan påverka resultatet. Trost (2005) menar att man bör tänka på den intervjuades perspektiv och bekvämlighet vid val av plats. Den intervjuade bör känna sig trygg och avslappnad i miljön. Det skall vara en plats där man kan sitta ostört och neutralt (Trost, 2005).
Jag skall intervjua flera pedagoger som är verksamma på samma skola och känner varandra. Ett alternativ hade kunnat vara att genomföra gruppintervjuer med pedagogerna på vardera skola. En risk med gruppintervjuer är att pedagogerna inte får möjlighet att komma till tals lika mycket och att de kan bli påverkade av gruppdynamiken. Med mina frågeställningar vill jag ta reda på hur de enskilda lärarna arbetar, därför är det mest fördelaktigt att genomföra separata intervjuer. Varje lärare får därigenom tillfälle att uttrycka sig samtidigt som forskaren kan koncentrera sig på en i taget och utgå från personens perspektiv vid eventuella följdfrågor (Trost, 2005).
I den kvalitativa forskningsintervjun kan man använda sig av en bandspelare som hjälpmedel. En fördel med det är att man som forskare inte behöver föra anteckningar under intervjun utan kan istället koncentrera sig på den intervjuade. En annan fördel är att man efter intervjun kan lyssna på den intervjuades tonfall och ordval vid upprepade tillfällen. Nackdelar är att det kan uppstå tekniska problem såsom att det inte blir inspelat eller att bandspelare senare går sönder. Om man vill vara säker på att det inspelade inte går förlorat kan man föra stödanteckningar under intervjun. När man använder en bandspelare som hjälpmedel kan den intervjuade känna sig hämmade då det som sägs spelas in. Vid användning av bandspelare måste man naturligtvis få den intervjuades godkännande (Trost, 2005). Jag kommer att använda mig av diktafon men kommer samtidigt att föra stödanteckningar för att undvika att det insamlade materialet
4.2 Urval
Urvalet består av tre skolor från två kommuner. Blåkullaskolan och Guldkompasskolan är belägna i en större kommun med drygt 100 000 invånare. Jag har fått kontakt med dem genom bekanta. Regnbågsskolan ligger i en närliggande kommun med mindre än 30 000 invånare. Under de senaste tre åren har jag genomfört min verksamhetsförlagda tid på Regnbågsskolan och det är så jag har kommit i kontakt med de lärarna. Samtliga deltagande är kvinnor.
4.2.1 Regnbågsskolan
Regnbågsskolan är en grundskola som byggdes i slutet av 1960-talet med F-6 klasser. Från den skolan har tre lärare i åk 1 deltagit. De tre pedagogerna är klasslärare och de arbetar i samma arbetslag. När IUP infördes hade samtliga lärare på skolan två och en halv dags studiedag med information om dokumentet, genomgång av de allmänna råden och konferenser. Samtliga förskolor och skolor inom kommunen arbetar med samma IUP-blankett som följer eleven från förskolan till grundskolans sista termin i åk 9. Några lärare har gjort studiebesök på närliggande skolor och varit på kvällsseminarier om IUP. Inom en snar framtid har skolan som mål att skapa en digital IUP som blir tillgänglig för elever och vårdnadshavare genom inloggning på skolans hemsida. IT-satsningen skall eventuellt också fungera som en digital portfolio, men inget har fastställts eller genomförts än.
Presentation av lärare
Olga blev färdigutbildad lågstadielärare 1970. Sedan dess har hon varit yrkesverksam lärare med undantag för de år hon var mammaledig. Olga har arbetat på den nuvarande arbetsplatsen sedan 1992. Idag arbetar hon i en första klass med 19 elever.
Sara var till en början fritidspedagog som 1994 vidareutbildade sig till låg- och mellanstadielärare. Hon började arbeta på Regnbågsskolan 1996 och i dagsläget är Sara ansvarig för 20 elever i åk 1.
Brita är i grunden förskolelärare som 1994 vidareutbildade sig till lågstadielärare. Hon har arbetat i såväl åldershomogena och hetrogena klasser. Sedan 1994 har Brita varit yrkesverksam på den nuvarande skolan. Just nu är hon klassföreståndare för 16 elever i åk 1.
4.2.2 Blåkullaskolan
Blåkullaskolan är en F-5 skola belägen i en större kommun. Skolan byggdes 1990 och har åldershomogena klasser. Utformandet av skolans IUP påbörjades innan det trädde i kraft som lag. För fyra år sedan började de med att skapa en gemensam syn kring värdegrund och kunskap. Skolan har haft en regelbunden och ett nära samarbete tillsammans med Helene Moreau och Steve Wretman som har haft förläsningar för dem och guidat dem genom arbetet kring IUP. Personalen på skolan har gemensamt utformat en portfoliomapp som samtliga elever får när de börjar förskoleklassen. De arbetar fortfarande med att revidera och utveckla dokumentet samt att föra diskussioner. Varannan torsdagseftermiddag har de pedagogiska forum där de diskuterar olika skolfrågor som exempelvis IUP.
Presentation av lärare
Magdalena är i 30-års ålder och är grundskollärare för åk 1-7 i svenska, so och engelska. Hon blev färdigutbildad 1993 och har arbetat på olika skolor i landet. Idag är Magdalena klasslärare för åk 1 med 16 elever. Hon har arbetat på Blåkullaskolan sedan fyra år tillbaka.
Tina blev färdigutbildad lågstadielärare 1980 och sedan dess har hon arbetat i kommunen. Hon började arbeta på Blåkullaskolan sedan augusti 2008 och är klasslärare i åk 1.
4.2.3 Guldkompasskolan
Guldkompasskolan är belägen i den större kommunen. Skolan byggdes under början av 1990-talet och består av ca 600 elever i F-9. 2002 genomförde skolan en storsatsning i form av fortbildningar i portfoliometodik. I samband med det skapades även en gemensam kunskaps- och elevsyn. Pedagogerna har fått fortbildningar av Roger och Birgitta Ellmin, haft diskussionsgrupper samt har personalen fått åka på studieresor till Nya Zeeland där de fick ta del av deras arbetsmetoder med portfolioarbete. Under 2004 hade samtliga elever på Guldkompassskolan en portfolio i klassrummet. När IUP infördes upplevde skolan att direktiven från skolverket var diffusa. Skolan ansåg att det primära var att lärarna skulle känna sig bekväma med dokumentet och därför bestämde de att varje lärare själva fick utforma en IUP-stencil och välja arbetsmetoder. Utifrån skolans och skolverkets riktlinjer har varje lärare utformat en IUP. Lärare som arbetar med elever upp till åk 3 skall fokusera på svenska och matte i arbetet med IUP. När eleverna byter klass väljer den nya läraren att antingen fortsätta med samma IUP eller arbeta med sin egen blankett.
Presentation av läraren
Denise är i 30 årsåldern och blev färdigutbildad grundskollärare i svenska, so och idrott 2001. Hon har arbetat på Guldkompassskolan sedan 2000. Idag är Denise klasslärare för en klass i åk 3 som hon haft sedan de började i första klass.
4.3 Genomförande
Eftersom jag har haft min verksamhetsförlagdatid på Regnbågsskolan hade jag sedan tidigare skapat kontakt med lärarna. Inför tillfrågandet diskuterade jag först innehållet kring mitt examensarbete med var lärare för sig och berättade att jag gärna ville genomföra en intervju. När de visade intresse gav jag dem en blankett där syftet med forskningen framgick och de frågor som skulle ställas var nedskrivna. I dokumentet stod det även att jag skulle använda mig av en diktafon och att anteckningar skulle göras. När de fick informationen sa jag att de skulle se över det i lugn och ro för att se hurvida de
kunde tänka sig att deltaga och om de hade några funderingar kring frågorna eller arbetet i övrigt. Efter några dagar frågade jag lärarna om de kunde tänka sig att bli intervjuade och därefter avsatte jag tid med varje lärare. Samtliga intervjuer utfördes på lärarnas begäran i skolans arbetsrum.
Blåkullaskolan och Guldkompassskolan är välkända i kommunen för sitt arbete med IUP. Inför intervjuerna skickade jag ett mail till rektorn där jag introducerade mig själv och mitt examensarbete. Rektorerna från de två skolorna hänvisade mig till de lärare som de ansåg vara lämpliga till intervjun. Därefter skickade jag samma mail till lärarna och frågade ifall de kunde tänka sig att deltag. Jag fick svar från sammanlagt tre lärare från de både skolorna och tid avsattes för intervjuer. Intervjuerna tog ca 45 minuter att genomföra och efter var och en utav dem transkriberades materialet.
4.4 Etiska övervägande
Vetenskapsrådet har skrivit råd kring insamlande av forskningsmaterial. Utgångspunkten i de forskningsetiska övervägande är individskyddskravet som är indelat i fyra rubriker: informations-, samtyckes-, konfidentialitets- och nyttjandekravet. Informationskravet kan sammanfattas med att forskaren är skyldig att ge en tydlig förklaring av syftet med arbetet till de berörda personerna. Under samma krav står det även att de intervjuade skall veta att deltagandet sker av fri vilja och att de har rätt att avstå när som helst under processen. Det andra kravet är samtyckeskravet. Det bygger på informationskravet om att intervjun sker under den deltagandes premisser. Det är viktigt att forskaren erbjuder möjligheten för de deltagande att vara anonymiserade i redovisningen. Med anonymisering menas det att det är omöjligt att kunna ta reda på vem den deltagande är. Namn på stad, för- och efternamn och arbetsplats blir istället fingerade. Forskaren och deltagarna bör inte ha bekantskap då detta kan leda till en obekväm situation där den deltagande kanske blir återhållsam eller känner plikt gentemot forskaren. Konfidentialitetskravet är det tredje kravet i ledet. Under det kravet står det bland annat att känsliga uppgifter såsom personuppgifter och utredningar skall vara utom räckhåll för de som inte är involverade i forskningen. Nyttjandekravet är den
endast nyttjas i forskningen. Slutligen skall det också nämnas att det är av fördel om forskaren berättar för de deltagande var forskningen kommer att redovisas för allmänheten (Vetenskapsrådet, 2002).
Med forskningsprinciperna i åtanke har jag valt att använda fingerande namn på lärare, skolor och kommuner. De deltagande lärarna fick kännedom om detta när de blev tillfrågade om de ville deltaga. I samband med det lämnades även en blankett med information kring arbetet samt att diktafon skulle användas vid intervjuerna. Diktafonen användes förutsatt att de intervjuade gav sitt medgivande. Vidare stod det att såväl anteckningar som det inspelade materialet endast skulle användas i forskningssyfte. Avslutningsvis stod det att examensarbetet kommer att finnas till deras förfogande på Internet from mitten av juni.
5 Presentation av empirin
Nedan presenteras empirin från de deltagande lärarna. Inledningsvis sammanfattas en presentation av vad lärarna på Regnbågsskolan berättade under intervjuerna. Därefter redovisas Blåkullaskolans arbetmetoder och vilka för- och nackdelar de ser. Guldkompasskolan representeras av en lärare som redovisar skolans och hennes arbetsmetoder och åsikter.
5.1
Regnbågsskolan
Lärarna upplever att de fått tillräckligt med information kring IUP men de anser att den inte är entydig eftersom den kan tolkas på flera olika sätt. De känner sig trygga i arbetet med IUP men har gärna fler diskussioner med kollegor om olika arbetsmetoder.
5.1.1 Inför utvecklingssamtalet
Gemensamt för lärarna var att de tog fram IUP strax innan utvecklingssamtalet för att se över de föregående målen, vilka förändringar som skett i elevens lärande samt vilka nya mål som kan sättas upp för varje elev vid det nya samtalet.
Innan utvecklingssamtalet skickar samtliga lärare ut en kopia på den föregående IUP-blanketten till vårdnadshavare så att de skall få en chans att se över de senast uppsatta målen. Ibland skickas även skoluppgifter som eleven gjort till hemmet. Under utvecklingssamtalet skriver lärare, elev och vårdnadshavare tillsammans ner nya mål som eleven skall uppnå samt vad de olika parterna skall göra. I IUP skriver lärarna 3-4 kortsiktiga mål. Utgångspunkten för målen som eleverna skall sträva mot är de som står i den lokala kursplanen för åk 1. När eleven har uppnått målen för åk 1 får eleven fortsätta med de ständiga strävansmålen och uppnåendemålen för åk 2 osv. Målen för åk 1 ges till vårdnadshavare vid första föräldramötet och några av lärarna skickar även hem
Lärarna tar över IUP när eleverna börjar i åk 1 men det är i samband med första utvecklingssamtalet som de skriver upp mål. Sara sade:
Sen är det inte alltid som jag skriver något i IUP mappen första terminen i 1: an. Det är självklara saker de ska träna på då, läsa, skriva, räkna… sen är det första terminen så det är klart att det finns en mängd med mål som ska uppnås.[..] Nej, jag tycker det bättre att bara diskutera på hösten och sen ta det på våren istället och det har varit ok från föräldrarna såklart. För annars blir det ju att skriva samma mål åt eleverna i åk 1 två gånger per årskurs och elev och det känns liksom inte lönt.
I samband med införandet av IUP ritade Brita ballonger med målen för svenska i årskurs 1. Målen som är nerskrivna i ballongerna är anpassade så att eleverna kan läsa och förstå dem. Samtliga lärare använder sig av stencilen och de upplever att det fungerar bra. De visar stencilen för eleverna först under vårterminen i åk 1 eftersom de anser att målen annars kan bli överväldigande för eleverna. Syftet är att samtliga elever skall ha uppnått ett av målen och kunna fylla i åtminstone en ballong i slutet av terminen. Inför utvecklingssamtalen sitter läraren med varje elev och gör en utvärdering. Eleven bedömer hurvida hon eller han anser sig uppnått målen i de olika ballongerna. För varje mål de uppnått får de färglägga tillhörande ballong. Ibland förekommer det att eleverna är på väg mot ett mål och i sådana fall färglägger de halva ballongen. Brita berättade att en elev hade kommit fram till henne och bett att få färglägga en till ballong på stencilen för att hon ansåg att hon hade utvecklats. Vidare sade Brita:
Det var jätteroligt att hon självmant tar upp det för det betyder ju att hon gått och funderat på ballongerna själv och reflekterat och kommit på att hon kunde färglägga en ballong. Det var jätteroligt.
5.1.2 Arbetsmetoder
Ingen av lärarna har elevernas konkreta mål från IUP i undervisningen. Olga har en idé som hon även har skapat materialet till men hon medger att det inte används. Idén går ut på att hon skriver ner målen från elevernas IUP på separata papper som placeras i en plastficka.
Tanken är att stencilen skall tas upp under lektionstid för att eleven och läraren skall påminnas om vilka mål som hon/han skall arbeta mot. Anledningen till att den inte används tror hon dels beror på att hon glömmer bort det samt att hon inte känner sig nöjd med utformandet. Hon sade:
Fast sen tror jag att det är för många mål på pappret. Det kanske hade varit bättre om jag bara skrev ett mål åt gången så att det blir ännu tydligare för mig och eleverna för nu känns det så rörigt och svårt att se vilka mål som ska uppnås och vilka dem har lyckats med.
På frågan hurvida de integrerar IUP i den dagliga undervisningen svarade samtliga att de har målen i bakhuvudet men att de inte arbetar med dokumentet visuellt i undervisningen. Sara berättade att hon varit på studiebesök på Guldkompasskolan och understryker att hon inte vill arbeta på det sättet.
De har ju uppsatta mål på väggarna. Alla elever kan ju se varandras mål och det har ju med integritet att göra, alla vill väl inte att det ska vara uppsatt om du nått målen eller inte och jämföras. Nej, det är inget för mig, men visst funkar det för dem så, go ahead.
När frågan om hur de arbetar med svenskämnet togs upp under intervjuerna framkom det att de arbetar med svenskschema. Alla eleverna har ett svenskschema där lärare tillsammans med eleven skriver ner vilka arbetsuppgifter eleven skall ha på schemat. När frågan ställdes om varför de skrev arbetsuppgifterna tillsammans med eleven svarade Olga:
Jo, men det är ju för att de ska känna sig delaktiga och oftast vet de själva vad de behöver träna på även om mitt stöd och åsikt är viktigt, det brukar vi komma bra överens om tycker jag.
Sara sade:
Ja, de har ju olika scheman för de är ju på helt olika nivåer i min klass […] men jag tycker att det är viktigt att vi pratar om vilka uppgifter de ska göra och att de får tid att tänka efter vad de själva tycker att de behöver träna på men det är klart, märker jag att det inte fungerar för en elev så bestämmer jag men det brukar fungera.
5.1.3 För- och nackdelar
Sara såg IUP som övervägande bra men hon ansåg att de som tycker om att dokumentera och organisera papper har större glädje av det än hon har. Hon upplever att dokumentet är tydligt och att det förtydligar samt gör det lättare att hålla koll på saker och ting. Även Olga tyckte att det blev tydligare för samtliga inblandade eftersom det blir konkret. Vidare sade hon:
Fördel är ju att man som lärare måste göra iakttagelser på vad varje elev kan och vad han behöver träna mer på […] Visst iakttog man innan också men nu måste man redovisa det tydligt och konkret i IUP… innan var det mer diffust liksom. Nu har jag bättre koll var eleven befinner sig och har underlag att arbeta vidare med.
Bland fördelarna kunde Brita se att alla i kommunen arbetar med samma IUP-blankett, vilket underlättar om en elev skall göra ett skolbyte. Hon känner sig tryggare i arbetet och som hon själv utrycker det ”man vet med vilka ögon man ska se” dokumentet. Brita är överens med de andra om att det är en fördel att IUP är strukturerad och att den tydliggör information för eleverna och vårdnadshavare.
Både Sara och Olga menade att det finns en risk att dokumentet blir negativt laddat för elever som inte uppnår målen. De påpekade att eleven är med och skriver sina mål men syftar på att elever är väl medvetna om sin egen och andras kunskapsläge. Olga sade:
Ja, nu när målen är så tydliga och konkreta kan de svaga eleverna tappa självförtroendet
och motivationen och det är det sista de behöver. Det kan bli överväldigande för dem med alla målen.
Sara betonade att de ska ha individuella mål men att ballongschemat och de lokala kursplanernas mål är gemensamma för alla eleverna och att det är där det brister för de som inte klarar av målfokuseringen. Sara berättade:
I min klass finns det ju flera som inte kan läsa eller skriva, och nä, vad händer med dem?! De vet ju att de inte når upp till målen och det känns som att de ger upp ibland […] Jag tror att det gynnar de som har det lätt i skolan mer helt enkelt.
Brita menade att en av nackdelarna är att det i grunden blir en subjektiv bedömning även om eleven och föräldrarna är delaktiga. I intervjun sade hon:
Det är subjektivt, det känns fel att man har så stor makt över en elevs IUP […] Jo men visst diskuterar man med föräldrar och elev om vad som ska skrivas och det godkänns ju av dem men det som skrivs är i botten vad jag tycker. På det viset är det subjektivt, jag upplever att det är min åsikt som kommer fram och styr. Därför är jag jättenoga med ordval i IUP, det ska ju följa eleven länge.
Även Sara och Olga uppfattade att det är de som styr och de ansåg att vårdnadshavarna sällan gav sig in i en diskussion, utan instämmer med det som lärarna säger.
En annan nackdel som Olga upplever är att hennes undervisning har blivit tråkigare sedan införandet av IUP. Hon berättade att en av de aspekterna hon tidigare tänkte på vid lektionsplaneringen var att det skulle vara roligt men att hon numera anser att hennes främsta fokus ligger på målen. Hon vidareutvecklar det under intervjun och säger att målen ständigt finns i bakhuvudet samt att hon är orolig över hurvida eleverna når dem eller ej. Samtidigt poängterar Olga att det är hennes egen uppfattning och att eleverna tycker att det är en rolig undervisning.
Samtliga tre lärare var överens om att arbetet med dokumentet krävde mycket tid och investering, något som ingen av dem upplevde att de kan bidraga med. Brita påpekade även att den tid hon la ner på samtal med varje elev och skrivandet av varje elevs IUP leder till att undervisningstid och planeringstid gick förlorad. Olga menade att tiden redan är knapp och att hon vid flera tillfällen fått ta med arbetet hem för att planeringstiderna inte räckt till. Sara såg också tidsaspekten som ett problem men när frågan ställdes hurvida hon hade lagt ner mer tid på arbetet med IUP ifall hennes klass bestod av åtta elever svarade hon:
Nej, det hade jag inte. Det är inte något för mig med alla papper och dokumentation. Helt ärligt lägger jag hellre ner den tiden till annat. Men visst kan det vara en nackdel för omgivningen att jag inte skriver ner allt utan har det i bakhuvudet.
orden kring elevens kunskapsutveckling då elevens svaga sidor inte framkommer tydligt. Vidare menar hon att deras IUP-blankett är mer anpassad till förskolan. Istället anser hon att skoldelen bör utökas i takt med elevernas stigande ålder eftersom det läggs till mer information för varje årskurs.
5.2 Blåkullaskolan
Båda de intervjuade lärarna upplever att de har fått mycket information om hur arbetet ska utföras och vad syftet med IUP är. Magdalena har arbetat på skolan i många år och har varit med i utformandet av skolans arbetsmetoder från början. Tina har nyligen börjat på skolan och har därmed fått information om IUP på den tidigare arbetsplatsen. Hon upplever att hon informerats väl kring Blåkullaskolans arbetsmetoder.
5.2.1 Inför utvecklingssamtalet
Inför utvecklingssamtalet har klasslärarna utvärdering tillsammans med varje elev. De ser över de föregående målen som skrevs i samband med förra utvecklingssamtalet. Eleverna gör en utvärdering i svenska, matte, tema, social utveckling och idrott. Lärarna får hjälpa eleverna i utvärderingen genom att ställa de frågor som hjälper eleven att reflektera över sin situation. De läser och skriver åt dem eftersom eleverna i åk 1 inte har kommit så långt i deras läs- och skrivutveckling. Eleven berättar sina åsikter muntligt och läraren skriver ner dem på datorn. Tina berättade hur de går tillväga när eleverna ska göra utvärderingar:
Då har ungarna berättat med sina egna ord ..så frågar jag dem: ”vad tycker du om att läsa”…så säger de och jag skriver ner ordagrant det som de har sagt.
Magdalena sade följande om elevernas utvärderingar:
För man måste ju visa dem hur man reflekterar, det är alltså inget man kan utan det måste ju vi visa dem hur man gör. Alltså vi måste ju ge dem en modell, så ser jag det i alla fall.
Portfolion och IUP skickas sedan hem till vårdnadshavare som får se över dokumenten och skriva en kommentar. Båda lärarna menar att majoriteten av vårdnadshavare endast skriver ok. Magdalena förklarade och berättade:
Då går de igenom portfolion hemma, allting är känt, barnen vet vad som skall tas upp på samtalet och föräldrarna vet vilka förutsättningarna så vi behöver inte sitta på samtalet och kolla igenom allt för alla vet ju allt innan.
5.2.2 Arbetsmetoder
När eleverna börjar i förskolklass på Blåkullaskolan tilldelas de en portfoliopärm som de skall ha med sig tills de slutar skolan. I portfolion skall eleverna samla arbetsuppgifter som de har gjort och IUP vara placerad.
Magdalena berättar att eleverna i förskoleklass inte själva får bestämma över vad de skall placera i portfolion. Hon menar att det är lärarens uppgift att visa eleverna exempel på vad som kan placeras i pärmen så att eleven kan bli bekant med arbetssättet. I takt med stigande ålder får eleverna större möjligheter att vara med och påverka. I första klass använder Magdalena och hennes elever sig av uttrycket inträdesbiljett. Magdalena förklarade syftet med inträdesbiljett:
Sen så jobbar jag och flera andra också med inträdesbiljett. Ingenting får komma in här om det inte har en inträdesbiljett. Då får man tala om varför man har valt det och vilka mål det visar att man har nått…det får ju inte bli allt liksom. Det ska bara vara ett par saker som ska in per läsår som vi sätter in…då ska de helst relatera till målen i IUP.
Tina sade följande:
Jag har sagt att ”oooo det här som ni har gjort det sparar vi.” Och sen är det någon som har kommit sådär spontant när de har skrivit en bok ”att och kan jag inte få lägga den i min mapp”, och då får de göra det om den boken betyder mycket för dem.
Magdalena har avsatt portfoliotid med samtliga elever i klassen. Hon berättade:
Ja, alltså vår bibliotekarie har halva klassen varannan måndag och den andra halva måndagen därpå. En gång i veckan varannan vecka har vi portfolio tid kan man säga och då sitter jag med en elev i taget med portfolion framme. De älskar att bläddra i den och så tittar vi om det är något som måste kommenteras eller läggas till eller så och då tittar de på sina mål .
Magdalena sade att hon använder portfolion och IUP regelbundet och att det är viktigt att det är ett levande arbetsmaterial.
Det ska liksom inte vara så att de glömmer vad vi har skrivit för mål […] så det är därför som vi plockar fram den..men sen tycker de om att visa varandra och bekanta sig med det för de är ju bara 7 år.
Tina har däremot ingen avsatt portfoliotid med eleverna och på frågan hur ofta de använder dokumentet svarade hon:
Ganska sällan nu i början […] men vi är inte där än att man har det i bakhuvudet och tänker på det eller att nu får man gå och titta vad jag ska göra härnäst. Men tanken är ju att man ska gå in och titta på det mer.
På utvecklingssamtalet i första klass skriver föräldrar, elev och lärare tillsammans ner de första målen. Det finns inget specifikt antal på hur många mål som skall skrivas men det brukar vara ett långsiktigt och några kortsiktiga, dock max tre stycken. I åk 1 är det individanpassat i vilka ämnen målen skall skrivas eftersom det primära syftet är att eleverna skall känna sig delaktiga i sin egen inlärning och lära sig hur systemet är upplagt. Under intervjun berättade Tina ett exempel:
En del tycker att svenskan går hur bra som helst, det är det inga bekymmer med utan då väljer man lite svårare som multiplikationstabellen […] någon skriver att han vill bli bättre på fotboll och är det viktigt för honom så skriver vi det som mål.
5.2.3 För- och nackdelar
Tina ansåg att arbetet med IUP och portfolio är positivt och att skolan har kommit långt. Hon sa följande, ”fördelarna kan jag ju säga att det finns hur många som helst”. Bland fördelar kan Magdalena se att all tid de har lagt ner har varit värt det då hon upplever att skolan har en tydlig och gemensam kunskapssyn. Under intervjun sade hon:
Vi har jobbat oss igenom alla de här frågorna som handlar om det här basic. Synen på barnen, föräldrarna och kunskapssyn och nu så har vi jobbat mycket utifrån Vygotskij, som Lpo också utgår från. Så vi får teorierna att vila oss på […] Jag kan säga vad skolan står för.
En annan fördel som hon kan se är att arbetet med portfolio och IUP gynnar vårdnadshavare men framför allt eleverna eftersom de vet vad som förväntas av dem och vilka målen är. Magdalena menar att det är tydligt och konkret, både elevernas egna uppsatta mål samt läs- och skrivutvecklingsmålen.
Man behöver aldrig sitta på ett utvecklingssamtal och säga fortsätt som du har gjort för då blir det bra […] för det finns ju alltid ett nytt steg som man kan titta på.
En av nackdelarna som Magdalena framförde som även var den enda som Tina poängterade var den oändliga tid som de har lagt ner på utformandet av portfolion, IUP, skriftliga omdöme och diskussioner. Vidare menar Magdalena att det även går åt mycket tid från undervisningen då hon måste sitta med varje elev inför utvecklingssamtalet och skriva deras utvärderingar. Som hon själv utryckte det sker följande i de situationerna:
Jo, då får min resurslärare hoppa in och ta klassen, och det betyder ju alltså att de barnen som behöver extra stöd i andra språk, halva min klass som har svenska a stöd, de mister sitt stöd för att jag sitter med det här. Så det här vägs ju mot vartannat och nu är det så att det går 16 barn i min klass men i min kollegas går det 26, så du kan ju tänka dig hur många timmar det går åt till dem.
Hon påpekar att det blir lättare i de högre årskurserna då eleverna själva kan genomföra utvärderingarna. Problemet består när de går i första- och andra klass då de behöver stöd att komma in i arbetsmetoderna kring dokumenten. Magdalena sade:
Så den tiden har vi ju och sen har vi jobbat med det alla studiedagar, all kompetensutveckling har ju gått åt till detta och så. Det har varit ett stort och gediget arbete.
En annan punkt som Magdalena upplever som negativt är att det ibland blir för mycket fokus på kunskapsaspekten. Hon menar att kunskap är viktigt men att andra områden såsom elevernas trivsel på skolan inte får försummas. Hon påpekade:
Jag tycker att det allra viktigaste är att barnen trivs, och mår bra och blir sedda i skolan. Och det här kan ge..det är lätt hänt att vi lägger kanske för mycket fokus på kunskapsbiten.
5.3 Guldkompasskolan
Idag känner Denise sig trygg i arbetet med IUP men hon medger att hon i början tyckte att det gavs för lite information om hur arbetet med dokumentet skulle gå tillväga. Under de senaste åren har hon dock upplevt att skolverket har gett ut bra information, utbildningar och föreläsningar. Det finns inget specifikt hon skulle vilja ha ökade kunskaper om gällande dokumentet.
5.3.1 Inför utvecklingssamtalet
Inför utvecklingssamtalet skickas elevernas portfolio med de förgående IUP stencilerna hem till vårdnadshavare. Denise skickar hem dokumenten för att vårdnadshavare och elev skall få en chans att gå igenom innehållet samt ha en möjlighet att förbereda sig inför samtalet. Vidare berättade hon:
Jag förbereder mig och oftast är det ju så att vi tycker ganska lika för de har ju själv märkt vad kanske elevens svårigheter är och barnen själva är ganska medvetna om det när de går i 3: an.
5.3.2 Arbetsmetoder
När eleverna börjar i förskoleklass på Guldkompasskolan får samtliga elever en portfoliopärm som kommer att följa dem under hela deras tid på skolan. När eleverna börjar 1: an följer deras portfolio med och under det första utvecklingssamtalet skriver de tillsammans ner de första målen i IUP. Denise sade följande om arbetet med IUP:
Själva IUP kommer in i 1: an och då görs den vid första utvecklingssamtalet kan man säga att man gör den och sen så revideras den när man har uppnått de målen eller det som står att man ska göra.
Denise berättade att hon och hennes elever tittar på portfolion flera gånger i månaden och att nya mål sätts upp efterhand som eleverna uppnår dem. De väntar inte till nästa utvecklingssamtal innan de reviderar den. Denise anser inte att vårdnadshavare behöver vara närvarande när lärare och elev skriver upp nya mål. Istället skickar hon hem de nya målen till vårdnadshavare så att de får se vilka målen är. IUP dokumentet är placerat i elevernas portfolio som finns tillgänglig i klassrummet.
Denise menar att det är viktigt att det inte är för många mål nerskrivna eftersom det kan bli svårt för eleverna och läraren att arbeta mot så många. Istället är tanken att eleverna inte skall ha fler än tre kortsiktiga mål och ett långsiktigt.
Det är en blandning av uppnåendemålen och strävansmålen kan man väl säga som man fokuserar på […] vi brukar ha med ett långsiktigt kan man säga som är ett som man kanske behöver jobba lite mer med.[…] Sen brukar de andra vara kortsiktiga mål så att man känner att man ska kunna uppnå de målen.
Vidare sade hon att de elever som avklarat uppnåendemålen för åk 3 får utöver de konstanta strävansmålen arbeta mot uppnåendemålen för åk 5. Under intervjun berättade Denise att hon har märkt att eleverna har blivit bättre på att utvärdera sina egna styrkor och svagheter.
Denise poängterade vikten av att eleverna är bra på att reflektera och utvärdera sina egna insatser och att det är viktigt att de är delaktiga i sin lärandeprocess. Hon sade:
För att det är de som ska jobba med det. Jag och föräldrarna kan ju tycka men om inte eleven håller med och vill inte jobba med just det så kommer de aldrig att klara målen. … så därför är det jätteviktigt att de är med på det.
Denise menade att elevernas IUP integreras i undervisningen i den mån att eleverna håller sig uppdaterade på vilka mål de har uppsatta och har dem i åtanke när de gör skoluppgifter. Hon berättar att portfolion och elevernas mål tas upp några gånger i månaden. Eftersom eleverna har individuella mål är det sällan som samtliga elever har samma målsättning vid exempelvis temaarbete. Därför påminner hon eleverna om konkreta saker de bör tänka på att träna. Denise sade:
Då är det kanske 10 elever som just har den grejen som ett mål eller vad man ska säga för att man vet att de har svårt med det och när man jobbar med det så kan man se tydligare vilka mål och varför tränar vi på det ..så att dem gör kopplingen att ja men då tränar jag ju på de här målen. Så på så sätt använder man den.
När eleverna uppnår ett mål från sin IUP sätts beviset in i portfolion och eleven skriver en text med sina reflektioner kring utvecklingen. Denise berättar att eleverna även kan gå tillbaka och se gamla arbetsuppgifter som de har i portfolio där de kan se sin utveckling. På deras utvärderingsstencil kan de läsa vilka förbättringar de vill göra till nästa gång och vilka saker de ville förbättra inför nästa arbetsuppgift. Denise berättade:
Har man skrivit ett svenskarbete t ex med kommentarer och såhär så när man ska skriva ett nytt tar man ju fram det gamla för att se så att man inte gör samma fel igen.
När eleverna upplever att de har uppnått ett mål berättar de det för Denise som frågar eleverna:
Hur tänker du visa då att du har klarat det här målet och sätta in ett bevis på det […] Så då gör de inträdesbiljetter där de skriver varför de har uppnått målet.
5.3.3 För- och nackdelar
Denise kan se flera fördelar med dokumentet. En av dem är det faktum att IUP förtydligar för vårdnadshavare och elever vad som förväntas av eleven. Hon anser att IUP och införandet av de skriftliga omdömena har bidragit till att lärare måste skriva om elevernas aktuella situation.
Att det inte kommer som en chock för dem, det hänger samman med skriftliga omdömet men att det kanske tidigare var att man som lärare kunde linda in sig mer eller om man tyckte att det var lite obehagligt att tala om för en elev att den hade svårigheter så kanske man kunde komma ifrån det eller vad man ska säga lättare än vad man är tvungen att göra när man skriver en IUP för där måste man ju ha fram både elevens starka och svaga sidor.
En annan sak som Denise nämner är att det alltid finns en IUP som följer eleven vare sig eleven byter klass eller skola. Fördelen med det anser hon vara att den nya läraren har dokument på elevens tidigare utveckling och vet var denne befinner sig.
Denise kan inte se många nackdelar med IUP. En aspekt som hon kan se som problematiskt är att dokumentet kan vara till en nackdel för de elever som är lite svagare. Hon uttrycker följande:
Men där är det viktigt att man tänker på hur man skriver det för att alla har ju..även om man har jättestora svårigheter i skolan så har man ju även positiva saker man kan. Man ju vissa grejer i alla fall. Det är ju inte så att man inte kan något alls.. att man då kan lyfta fram det men det kan säkert finnas de som inte tänker på det och då kan IUP vara ett verktyg som inte är så bra.
6 Analys
Nedan kommer den insamlande empirin att sammankopplas till föregående kapitel kring tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkterna. Analysen kommer att vara uppdelad och följa de två frågeställningar som arbetet grundar sig på; vilka
arbetsmetoder använder lärare i arbetet med den individuella utvecklingsplanen samt vilka för- och nackdelar lärare ser med dokument. Avslutningsvis görs det en
sammanfattning av samtliga skolor och lärare samt slutsatser dras.
6.1 Arbetsmetoder
Genomgående för empirin var att de lärare som hade fått mer information och avsatta tider för att arbeta med dokumentet arbetade mer medvetet med att integrera IUP i den dagliga undervisningen. Blåkullaskolan och Guldkompasskolan tilldelar eleverna i förskoleklass varsin portfolio där elevernas IUP samt ett urval av elevernas arbetsuppgifter blir placerade. Moreau & Wretman (2006) anser att portfolio är ett bra redskap som synliggör elevens kunskapsutveckling och kan ligga till grund för diskussioner kring elevens utveckling. Även Dysthe (2003) ställer sig positiv till arbetet med portfolio men poängterar att det är tidskrävande eftersom det är lärarens uppgift att lära ut metoden till eleverna. Hon anser att den tidsinvestering som lärarna gör för att lära ut metoden är viktig och behövs för att eleverna skall kunna reflektera och bli delaktiga i sitt eget lärande. Under intervjuerna med de lärare som använder sig av portfoliometodiken framkom det att det gick åt mycket tid. I början vägledde de eleverna i att göra urval och berättade vilka aspekter eleverna bör tänka på när de vill placera något i sin portfolio.
Magdalena och Denise använder sig av två liknande arbetsmetoder när eleverna skall träna på att reflektera över sitt lärande samt träna eleverna på att redovisa varför de ville ha med något i sin portfolio. Magdalena använder sig av ett uttryck som kallas för inträdesbiljett där eleverna får förklara varför de valt att ta med ett arbete i portfolion samt vilka mål som berörs. Denises elever var äldre och de fick istället skriva reflektioner kring och utvärdera sina arbetsinsatser. Med den sociokulturella synen på
