Självständigt arbete i Militärteknik (15 hp)
Författare Program/Kurs
Niklas Stefansson OP-‐T 13-‐16/SA VT16
Handledare Antal ord: 8174
Peter Bull Beteckning Kurskod
Anders C. Haavik-‐Nilsen Metod & SA 1OP302
TRANSNATIONELLA LOGISTIKSAMARBETEN: EN MÖJLIGHET FÖR
FÖRSVARSMAKTEN ATT FÅ ÖKAD TILLGÄNGLIGHET PÅ SINA
TEKNISKA SYSTEM
Sammanfattning:
Försvarsmakten fick i början av 2016 leveransen av den första sjöoperativa konfigurationen av det nya helikoptersystemet Helikopter 14 (Hkp14). Upphandlingen av helikoptersystemet gjordes till-sammans med Norge och Finland med visionen att det skulle leda till synergieffekter genom sam-arbete. Omfattningen av detta samarbete är idag mycket mindre än de initiala avsikterna. Då För-svarsmakten har problem med tillgängligheten på reservdelar och att kostnaderna för försvarsma-teriel ökar, har detta lett fram till studiens forskningsfrågor: Vilka är förutsättningarna för ett sam-arbete med Norge kring reservmaterielförsörjningen av Hkp14 och vilka eventuella vinster skulle ett sådant samarbete ge?
Genom kvalitativa intervjuer och studier av rapporter identifierades förutsättningarna som sedan sattes i relation till teoribildningar kring logistik, för att kunna bestämma vilka eventuella vinster ett samarbete skulle kunna ge.
Studien visar att det finns möjligheter att samarbeta inom vissa områden som är kopplade till re-servmaterielsförsörjningen, men att de är begränsade då Norge är uppbundna av ett Interim Contractor Support (ICS) avtal med Nato Helicopter Industri (NHI). Efter att kontraktet går ut i mitten av 2019 blir möjligheten att samarbeta bättre och de möjliga vinsterna ökar. Studien visar också att det tänkta samarbetet kan leda till bättre tillgänglighet på reservdelar till en lägre kostnad än utan ett samarbete.
Nyckelord:
Transnational logistics collaborations; a possibility for the
Swe-dish Armed Forces to achieve increased availability to its technical
systems
Abstract:
The Swedish Armed Forces are receiving the first maritime modification of the new Helikopter 14 (Hkp14). The procurement of the helicopter system was made together with Norway and Finland with the vision of gaining synergies from the collaboration. The extent of collaboration is today less than the initial idea. This together, with having low availability of spare parts and problems with increased cost for defence equipment, led to the research questions; What are the preconditions for having lo-gistics cooperation together with Norway and what are the gains that can be identified from the given cooperation?
To identify the preconditions were qualitative interviews conducted together with studying of re-ports. Then these identified preconditions were put in correlation to logistics theory to identify the gains from collaboration. The study shows that there are possibilities for cooperation within some ar-eas linked to the supply chain of Hkp14, but they are very limited since Norway is tethered by a con-tract with the Nato Helicopter Industry (NHI). After this concon-tract goes out, the possibilities and the possible gains increase. The study shows that cooperation in the preferable areas can lead to a better availability to spare parts at a lower cost than without the cooperation.
Introduktion
Arbetet pågår i Försvarsmakten med att föra in Helikopter 14 (Hkp14) som internationellt be-nämns Nato Helicopter 90 (NH90). Den första modellen i sjöoperativ konfiguration lämnades över från Försvarets materielverk (FMV) till Försvarsmakten runt årsskiftet 2015/2016.1 Det råder stora problem att producera flygtid på helikoptrarna. Problemet med att producera flyg-tid beror på en begränsad tillgång på reservdelar.2
Ändamålet med denna studie är att undersöka förutsättningarna för ett svensk-norskt sam-arbete kring reservmaterielförsörjningen kopplat mot Hkp14 och identifiera vilka eventuella vinster detta samarbete skulle ge. Utifrån detta specifika fall syftar även studien till att dra ge-nerella lärdomar kring transnationella logistiksamarbeten och hur dessa kan bidra till att mindre länder såsom Sverige kan få ökad tillgänglighet på sina materielsystem. I studien har kvalitativa intervjuer och statliga utredningar används för att besvara de centrala frågeställ-ningarna.
Som en del av utvecklingen av den svenska helikopterparken hade Sverige under den se-nare delen av 1990-talet en strävan efter att upphandla en ny medeltung helikopter. Helikop-tern skulle kunna lösa trupptransport, ubåtsjakt och sjöräddning.3 Upphandlingen av helikop-tersystemet identifierades som ett tänkbart samarbetsprojekt för de nordiska länderna (Sve-rige, Norge, Finland och Danmark) och 1999 upprättades Nordic Standard Helicopter Pro-gramme (NSHP) med kontor i Stockholm. Rollen för organisationen var att utreda vilka sy-stem som var aktuella och därefter göra en gemensam upphandling åt länderna som ingick i samarbetet.4
År 2001 valde Danmark att lämna samarbetet och anskaffade ett medeltungt helikoptersy-stem som inte varit aktuellt inom ramen för samarbetet. Samma år valde också NSHP vilken helikopter som skulle upphandlas och valet föll på det europiska helikopterprojektet NH90.5 NH90-projektet bestod inledningsvis utav Frankrike, Tyskland, Italien och Nederländerna och ett företag från respektive land. Till projektet hade även Portugal och Belgien anslutit sig då de nordiska länderna påbörjade sin upphandling. 6 Den gemensamma upphandlingen syf-tade till att nå kostnadseffektiva lösningar avseende allt från utbildningar till underhåll. Utfal-let av detta beskrivs i Militärhelikopterutredningen där det konstateras att samarbetet blev mycket mindre än de initiala avsikterna. 7
Det finns även tidigare forskning på transnationella samarbeten där både militära och civila aspekter analyserats. Försvarssamarbeten inom ramen för EU har aldrig tagit fart, vilket i sin tur leder till att det fortskridande nordiska försvarssamarbetet blivit allt mer relevant. Med formandet av Nordic defence cooperation (NORDEFCO) 2009 har samarbetet fått en ny struktur med ambitionen av att öka den gemensamma säkerhetspolitiken. 8 Detta närmande inom den nordiska regionen kan ses som att det finns en stark politisk vilja för ett tätare sam-arbete inom de nordiska länderna. Det har skett en snabb kostnadsutveckling inom försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars- försvars-
1 Jansson, Lasse. Försvarsmakten Första sjöoperativa helikoptern överlämnad. 2016 2 Sundgren, Linda. Osäkert när Helikopter 14F når full kapacitet. 2016
3 RiR 2011:13, Leverans på utsatt tid? En granskning av försvarets internationella
materiel-samarbeten. 2011. Sida 52
4 Ibid. Sida 52 5 Ibid. Sida 52
6 Daniel Uiterwijk. M.fl. Aligning national ”logics” in a European military helicopter. 2013.
Sida 53
7 SOU 2010:50. Militärhelikopterutredningen. 2010. Sida 209
8 Forsberg, Tuomas. The rise of Nordic defence cooperation: a return to regionalism?. 2013
materielområdet, vilket inom ramen för minskade eller oförändrade försvarsbudgetar har lett till att flera länder i Europa har behövt minska antalet enheter inom de olika vapengrenarna9. I en analys av militära samarbetena i Europa framhölls det att samarbeten och integrationer mellan olika länder är det enda sättet att bibehålla dagens stridskapacitet utan att länderna be-höver höja sina försvarsbudgetar, vilket gör studier kring transnationella logistiksamarbeten betydelsefulla10. Den norska försvarsministern kommenterade försvarssamarbeten 2009 med orden ”The alternative to co-operation could be a situation where small and medium-sized countries lose their ability to maintain a credible defence” 11.
Ett av de prioriterade målen för NH90 var att uppnå en hög nivå av standardisering, där den ursprungliga idén var att ta fram en taktisk transporthelikopter och en marinvariant base-rad på samma design12. Just denna form av standardisering är en av de faktorer som betonas i rapporten Surviving austerity som en framgångsfaktor för att få samarbeten att lyckas13. alltef-tersom åren gick och utvecklingen av helikoptern fortsatte, växte antalet varianter till 24 stycken. De olika modifikationerna av helikoptrar berodde på att de olika länderna i samar-betet ville ha olika lösningar beträffande tillexempel kommunikationssystem och motorer.14 Teori
Forskning kring militära logistiknätverk och vad som egentligen skapar värde i dessa nätverk är ett område som kräver mer forskning. Däremot sker det mycket studier inom businessrela-terad akademiskforskning kring logistiknätverk och värdeskapande inom dessa.15 De teorier som studerats för att bedöma vinsterna av en förändring i nuvarande logistiklösning har stark-ast koppling till civillogistik, trots detta är de vinster/risker som dessa teorier används för att identifiera relevanta i en militär kontext. Även om militär logistik i grund och botten syftar till att säkerställa en förmåga kopplat till ett behov, kan det samtidigt konstateras att vikten av ef-fektivitet och ekonomi idag spelar en allt större roll då försvarsmakter i Europa blivit allt mer kostnadsstyrda16. Genom att använda teorier och begrepp som används för att studera företag i en alltmer globaliserad och konkurrenskraftig omvärld kan det leda till nya insikter om hur försvarsmakter ska hantera de minskade ekonomiska ramarna17.
Reservmaterielförsörjning är grunden till att kunna upprätta ett materielsystems tekniska tillgänglighet över tid18. Begreppet omfattar alla de åtgärder som tas från tillverkningen tills
9 Britz Malena, Westberg Jacob. Sveriges återtåg till närområdet. 2015. Sida 426
10 Valasek Tomas. Surviving Austerity The case for a new approach to EU military
collabo-ration. Sida 6
11 Ibid. Sida 6
12 Daniel Uiterwijk. M.fl. Aligning national ”logics” in a European military helicopter, 2013.
Sida 63
13 Valasek Tomas. Surviving Austerity The case for a new approach to EU military
collabo-ration. 2011. Sida 32
14 Daniel Uiterwijk. M.fl. Aligning national ”logics” in a European military helicopter, 2013
Sida 63
15 Yoho Keenan. M.fl. . Defence logistics an important research field in need of resear-‐
chers. Sida 89
16 Glas Andreas, M.fl. Performace-‐based logistics: a portfolio for contracting military
supply. Sida 105, Valasek Tomas. Surviving Austerity The case for a new approach to EU military collaboration. 2011. Sida 3-‐5
17 Christopher, Martin. Logistics and supply chain management. 2016. Sida 11-14 18 Försvarsmakten. Handbok Insatslogistik. 2012. Sida 68
reservmaterielen har kommit fram till användaren19. Reservmateriel omfattar reservdelar, ut-bytesenheter och även viss förbrukningsmateriel. En reservdel används för att ersätta en fel-aktig eller förbrukad komponent som kasseras vid bytet. Vilket skiljer sig från en utbytesen-het då denna byts ut mot en ny utbytesenutbytesen-het då den blivit defekt. Den utbytta utbytesenutbytesen-heten repareras sedan för att därefter återanvändas. Detta innebär att utbytesenheterna skapar ett eget slutet kretslopp. 20
Supply Chain Management (SCM) är ett begrepp som ofta används inom företagslogistik men som inte är lika prövad mot försvarslogistik. Användandet av termerna ”supply chain” och ”supply chain management” i tidskrifter har sedan i början på 90-talet ökat kraftigt21. En stor anledningen till begreppens popularitet går att koppla till globaliseringen och att många företag har inköp och logistiknätverk över stora delar av världen, vilket i sin tur lett till att fö-retag har behövt se över sina sätt att koordinera och effektivisera sina flöden av materiel in och ut ur företaget22.
För att förstå begreppet SCM behövs först en definition av begreppet supply chain som på svenska översätts till försörjningskedja. Detta begrepp kan förstås som en grupp av tre eller fler enheter som är direkt involverade i ett dubbelriktat flöde av produkter, tjänster, finanser och/eller information från en källa till en kund23. Det finns flera definitioner av SCM och be-greppet har används i flera olika sammanhang, denna studie kommer dock förhålla sig till föl-jande definition; ”The systemic, strategic coordination of the traditional business functions and the tactics across these business functions within a particular company and across busi-nesses within the supply chain, for the purposes of improving the long-term performance of the individual companies and the supply chain as a whole.24”. En stor del av SCM syftar till att uppnå en hög nivå av integration mellan de olika parterna i en försörjningskedja och däri-genom uppnå en optimering av flödet25. De drivande krafterna för dessa samarbeten går på en generell nivå att koppla till minskade kostnader, ökad service och kortare ledtider26.
För att förstå vilka områden där integration är viktigast är en metod att analysera ningskedjas riskprofil. Denna riskprofil kan ses som sannolikheten för en störning i försörj-ningskedjan i förhållande till vilken konsekvens denna störning skulle ge27. Det finns ett antal steg som tas upp i denna analys, men de som är mest relevanta i denna kontext är att förstå försörjningskedjans motståndskraft vid störningar och vilka möjligheter det finns att hantera de uppkomna störningarna. Ett steg i analysen av en försörjningskedja är att identifiera kri-tiska noder, vilket i denna studie kan ses som krikri-tiska sårbarheter i reservmaterielsförsörjning av Hkp14 där det blir stora problem om en störning inträffar. 28
De flesta samarbete som SCM behandlar rör det befintliga flödet mellan leverantören och kunden. Teorin behandlar även horisontella samarbeten vilket i denna studie är extra intres-sant då det tänkta samarbetet är ett exempel på ett horisontellt samarbete. Konceptet är ganska enkelt då det finns flera fördelar med att samarbeta så länge det inte finns en direkt konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur- konkur-
19 Försvarsmakten. Doktrinbilaga Försvarslogistik. 2015. Sida 42 20 Ibid. Sida 42-45
21 Metzer John T, Defining supply chain management. 2001. Sida 2 22 Ibid. Sida 2
23 Ibid. Sida 4 24 Ibid. Sida 18
25 Christopher, Martin. Logistics and supply chain management. 2016. Sida 13-15
26 Sandberg Erik, Logistics collaboration in supply chains: practice vs. Theory. 2007. Sida
283
27 Christopher, Martin. Logistics and supply chain management. 2016. Sida 219-221 28 Ibid. Sida 227
renssituation.29 Följande tre saker kan sammanfatta vad som är nödvändigt för ett lyckat sam-arbete över företagsgränser: det måste finnas ett förtroende mellan de olika enheterna, en bra informationsspridning/kommunikation måste etableras och vinsterna/riskerna måste delas av båda parterna.30
Även om det främst är en modell kopplat till civillogistik är vinster som ökad tillgänglighet och kostnadsbesparingar högst relevanta för Försvarsmakten, vilket gör den tillämpbar i denna kontext. Identifierad tidigare forskning som använt SCM för att värdera en militär lo-gistikkedja är uppsatsen Effektivare materielförsörjning till JAS 39 Gripen. Denna uppsats syftade till att ”[...]Undersöka om det finns ett mer effektivt sätt att försörja Försvarsmakten med reservmateriel till JAS 39 Gripen, där kostnader reduceras utan att leveransservicen för-sämras”. 31 Några av slutsatserna från denna uppsats var att det krävs tydligare ansvarsfördel-ningar och uppsatsen tog också fram förslag på förändringar i försörjningskedjan som skulle kunna åtgärda bland annat den bristande kravställningen och den bristande kommunikation-en32.
Leveransservice handlar om processen som sker vid en beställning av en produkt tills denna är levererad till en kund. Begreppet delas in i sex olika element som presenteras i den egen-gjorda figur 1, där vikten av de olika elementen beror på vilken bransch det rör sig om.33
Figur 1: Sammanställer de olika elementen i begreppet leveransservice
29 Christopher, Martin. Logistics and supply chain management. 2016. Sida 245-246 30 Oskarsson Björn, M.fl. Modern logistik –för ökad lönsamhet. 2013. Sida 322-323 31 Trinh Johanna & Widforss Jemina, Effektivare materialförsörjning för JAS 39 Gripen.
2010. Sida 2
32 Ibid. Sida 159
33 Oskarsson Björn, M.fl. Modern logistik –för ökad lönsamhet. 2013. Sida 34-35
De olika delarna i leveransservice begreppet Ledtid Leveranspålitlighet Leveranssäkerhet Lagertillgänglighet Information Flexibilitet/ Kundanpassning
Ledtid är den tid det tar från en orderläggning av en produkt tills den är levererad till kun-den34. Ofta finns det en angiven tid för hur lång tid det ska ta, dock överens stämmer inte denna tid med utfallet vid en leverans. För att förklara detta används begreppet leveranspålit-lighet som är ett mått på att tillförlitleveranspålit-ligheten på angiven ledtiden alltid stämmer. Leveranspå-litlighetens vikt blir mindre om det sker ett stort flöde av produkter mellan leverantör och kund. Även storleken på kundens lager gör leveranspålitligheten mer eller mindre betydelse-full. 35 Vidare är leveranssäkerhet ett mått på att leveransen är detsamma som det som har be-ställt, alltså rätt vara i rätt mängd och i rätt kvalité36. Lagertillgänglighet är ett mått på mäng-den som en producent har på lager som är färdiga att levereras vid en beställning. För produk-ter som tillverkas mot en kundorder är detta inte ett relevant begrepp.37 Elementet information beskriver det informationsutbyte som sker mellan leverantören och kunden och elementet flexibilitet/kundanpassning är den möjlighet som finns att hantera avvikelser från de normala leveranstiderna. flexibilitet/kundanpassning skulle kunna vara att det finns en möjlighet att korta ner ledtiden till ett högre pris. 38
Inom flygindustrin tillverkas produkter i mycket mindre serier än i exempelvis bilindustrin, och de kontroller på de produkter som produceras inom flygindustrin är mycket mer omfat-tande. Detta leder i sin tur till att leverantörerna inte kan stå ”stand-by” och leverera på kort varsel som de exempelvis kan göra inom bilindustrin. 39 För denna studie får denna tröghet som uppstår betydelse för vilka delar i leveransservicen som blir de viktigaste. Sverige som nation har beställt 18 stycken40 Hkp14, vilket innebär att flödet mellan Sverige och NHI kommer vara mycket mindre än för en större kund som exempelvis Tyskland som har beställt 243 stycken41. Detta leder till att det kommer vara av stor vikt att leveranspålitligheten är hög då ett lägre antal helikoptrar medför mindre lager av reservdelar. Visserligen kommer också förbrukningen av reservdelar vara lägre, men även detta ökar behovet av en hög leveranspålit-lighet då det i sin tur innebär att flödet mellan leverantören och kunden kommer att vara mindre.
Totalkostnad är inom logistik ett begrepp som används för att fånga upp alla kostnader av ett val mellan flera alternativ42. Modellen presenteras första gången av 1956 men utvecklades yt-terligare till denna form av Lambert 197643. I modellen fångas alla kostnadsposter in vilket gör den tillämpbar vid de flesta beslutssituationer kopplat till logistikkostnader44.
I Surviving austerity konstateras det att om ett försvarssamarbete skall lyckas är det av största vikt att samarbetet är sprunget ur en tydlig kostnads och fördelsanalys tillsammans med en offentlig debatt där den politiska och industriella påverkan av det eventuella
samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar- samar-
34 Oskarsson Björn, M.fl. Modern logistik –för ökad lönsamhet. 2013. Sida 35 35 Ibid. Sida 35
36 Ibid. Sida 36 37 Ibid. Sida 36 38 Ibid. Sida 36-37 39 Ibid. Sida 50-51
40 RiR 2011:13, Leverans på utsatt tid? En granskning av försvarets internationella
materiel-samarbeten. 2011. Sida 53
41 Daniel Uiterwijk. M.fl. Aligning national ”logics” in a European military helicopter, 2013.
Sida 63
42Oskarsson Björn, M.fl. Modern logistik –för ökad lönsamhet. 2013. Sida 38 43 Ibid. Sida 39
betet tas upp45. Detta gör det extra viktigt att det läggs vikt vid de potentiella kostnadsföränd-ringarna vid ett eventuellt samarbete. Precis som i leveransservice delas begreppet upp i ett antal olika element, som presenteras i den egengjorda figur 2.
Figur 2: Sammanställning av de olika kostnadsposterna i totalkostnadsbegreppet.
Elementet lagerföring handlar om två olika kostnadsdelar. Den första kanske mest uppenbara är den faktiska kostanden för kapitalbindning att ha ekonomiska medel uppbundna i lagerva-ror. Den andra aspekten är den risk det faktiskt medför i form av svinn, kassationer och kost-nader att försäkra de varor som är lagerförda.46 Lagerhållningskostnader/hanteringskostnader utgörs av de kostnader som kopplas till att driva och äga ett lager47. Exempel på detta är
kost-nader för personalen som arbetar på lagret, lagrings/hanteringsutrustning och den faktiska kostnaden för byggnaden i sig. Transportkostnader är de kostnader för administrationen och utförandet av den faktiska transporten. Kostnaden är till viss del kopplad till hur bra leverans-service som krävs vilket kommer beskrivas senare i arbetet, exempel på detta skulle kunna vara att välja transport med flyg eller fartyg.48 Administrativa kostnader är den kostnaden som uppstår vid ordermottagning, orderbehandlingar, planering och leverans aviseringar och andra kostnader som går att koppla mot administrationen kring den faktiska logistiken. Övriga lo-gistikkostnader innefattar alla kostnader som inte igår i de övriga begreppen och kan variera från företag till företag, några exempel är emballagekostnader, informationskostnader och andra logistik relaterade kostnader. 49
45 Valasek Tomas. Surviving Austerity The case for a new approach to EU military
collabo-ration. 2011. Sida 32
46 Oskarsson Björn, M.fl. Modern logistik –för ökad lönsamhet. 2013. Sida 40 47 Ibid. Sida 40 48 Ibid. Sida 40 49 Ibid. Sida 41 De olika kostnaderna i totalkostnads begreppet Lagerföring Lagerhålln ing/ hantering Transport Administrativa Övriga
I denna studie kommer begreppen leveransservice och totalkostnad användas för att förstå de eventuella vinster som kan identifieras av ett samarbete inom reservmaterielförsörjningen av Hkp14. Vidare kan även leveransservicen och totalkostnaden ställas mot varandra vilket leder till att priset för logistiken kopplas ihop med den önskade tillgängligheten. Att bestämma den faktiska kostnaden för en bristande leveransservice är svårt då konsekvensen kan variera från fall till fall50. Ofta finns det istället en högsta nivå av leveransservice som blir lönsam, då kostnaderna ofta vid en viss gräns skjuts uppåt, eftersom kostnaden att vara förberedd på allt är mycket hög51. Ur ett militärt perspektiv blir detta extra komplicerat, eftersom det är svårare att mäta vilka nivåer som faktiskt är lönsamma då det inte finns ett fokus på en vinst i pengar, utan snarare att uppnå tillräcklig effekt till lägsta möjliga pris.
Denna studie
För att studera transnationella samarbeten kommer fallet Hkp14 användas och de tänkta län-derna för ett samarbete kommer att vara Sverige och Norge. Förutsättningarna för ett samar-bete mellan Norge och Sverige kring Hkp14-materielförsörjning kommer studeras genom att se vilka tekniska, regelmässiga, organisatoriska och politiska möjligheter för samarbete det finns idag och vilka begränsningar som kan finnas. Identifierade förutsättningar är att Sverige valt en version av sina helikoptrar med en förhöjd kabinhöjd och ett unikt ledningssystem vil-ket skulle kunna påverka reservdelsförsörjningen för helikoptrarna52. Utöver detta har Sve-rige valt att ha helikoptrar av markoperativ konfiguration och helikoptrar av sjöoperativ kon-figuration, vilket skiljer sig från Norge som valde att bara anskaffa den sjöoperativa konfigu-rationen. En annan risk är att flygtjänst omfattas av en mängd regler där olika länders regler kan vara en begränsning för ett samarbete. Att omfattningen av samarbetet är begränsad, trots att detta var en stor anledning till att upphandlingen av helikoptrarna gjordes gemensamt är i sig också ett tecken på att det kan finnas fler oidentifierade hinder för samarbete.
Vidare kommer studien behandla vilka eventuella vinster som kan identifieras av det tänkta logistiksamarbetet. Vinsterna kommer att analyseras utifrån begreppen totalkostnad och leveransservice. Anledningen till valet av att endast studera ett svensk-norskt samarbete beror på studiens mindre omfattning och tillgängliga resurser. En annan anledning till valet att studera möjligheterna för samarbete mellan Sverige och Norge är att det är de två länder som efter upphandlingsfasen har haft ett visst samarbete avseende flygunderhåll53. Utifrån detta har två centrala frågeställningar för att svara på forskningsfrågan identifieras nämligen:
1. Hur ser förutsättningarna för ett svensk-norskt samarbete kring Hkp14 reservmateriel-försörjning ut?
2. Vilka eventuella vinster kan identifieras av ett svensk-norskt samarbete kring reserv-materielförsörjning?
Frågeställningarna har angripits genom intervjuer med personer som är väl insatta i logistiken kring helikoptrarna. Här har en viktig komponent varit att genomföra intervjuer med personer från både Sverige och Norge för att få insyn i båda ländernas syn på samarbetet. Det förvän-tade resultatet var att det skulle vara en relativt likartad syn på förutsättningarna för samarbete från de olika länderna. För att besvara fråga två kommer de identifierade förutsättningarna och de vinster som informanterna identifierat presenteras med stöd av teorin.
50 Oskarsson Björn, M.fl. Modern logistik –för ökad lönsamhet. 2013. Sida 44 51 Ibid. Sida 45
52 Försvarets Materielverk. Helikopter 14. 2015
53 RiR 2011:13, Leverans på utsatt tid? En granskning av försvarets internationella
Metod
För att söka svaret på forskningsfrågan har olika kvalitativa metoder använts där intervjuer och litteraturstudier i kombination har varit de främsta verktygen.
Studieobjekt
Det som har studerats för att få svar på frågeställningarna har varit svenska statliga utredning-ar och svutredning-aren från informanter som är väl insatta i logistiken kring Hkp14.
I Norge genomfördes det två intervjuer med personer som är anställda på Forsvarsmateri-ell. Den första personen hade erfarenhet ifrån luftförsvaret inom det tekniska spåret och bör-jade för sex år sedan att arbeta på NH90-projektet inom logistik.54 Den andra personen har bakgrund från den norska armén och har under de två senaste åren arbetat inom NH90-projektet inom logistik55. För att få det svenska perspektivet genomfördes en intervju med en person som jobbar med logistik inom Hkp14-avdelningen inom FMV. Personen har lång erfa-renhet ifrån flygunderhållstjänst i logistikspåret och har arbetat inom Hkp14-projektet under flera år56. I resultatdelen kommer svar från den första intervjun att benämnas som informant 1, den andra intervjun som informant 2 och den svenska informanten som informant 3, detta för att anonymisera informanterna och istället bara framhålla deras yrkesroll.
Antalet genomförda intervjuer i studien kan ses som en svaghet då en större mängd inter-vjuer ger en ökad trovärdighet av svaren som dessa interinter-vjuer ger när de kan ställas emot varandra. Inledningsvis fanns det en plan att genomföra intervjuer med personer som hade positioner inom underhållsorganisationerna i det norska och svenska försvaret. Det var pro-blem med att få till intervjuer i respektive lands försvarsmakt och de som svarade i Sverige hänvisade mig vidare till FMV då de fick veta vad studien behandlade. Detta ledde fram till beslutet att bara göra intervjuerna med de identifierade informanterna inom FMV och Fors-varsmateriell.
De statliga utredningar som används är Militärhelikopterutredningen från 2010 gjord av statens offentliga utredningar och Leverans på utsatt tid? En granskning av försvarets inter-nationella materielsamarbeten gjord av riksrevisionen. Båda dokumenten är framtagna med expertgrupper där företrädare från bland annat Försvarsmakten och FMV faktagranskat och varit expertstöd vilket ger utredningarna hög trovärdighet. 57
Instrument
Upplägget av intervjuerna var semi-strukturerade där informanterna fick samma grundfrågor men sonderande och tolkande frågor varierade. Detta val skedde då en mer ostrukturerad in-tervju lämpar sig för att förutsättningslöst utforska ett ämnesområde.58
Intervjuerna började med att informanten fick redogöra för sin bakgrund, vilket gjordes för att förstå vilka erfarenheter informanten hade. Vidare ställdes en fråga kring hur reservmateri-elförsörjningen fungerar idag. Denna fråga syftade både till att identifiera förutsättningar och eventuella faktorer som påverkar totalkostnaden och leveransservicen. Därefter fick informan-terna beskriva ifall de såg några problem med dagens upplägg. Denna fråga ställdes för att
54 Informant 1: Forsvarsmateriell Kjeller NH90 logistik. Intervju genomförd 2016-04-16 55 Informant 2: Forsvarsmateriell Kjeller NH90 logistik. Intervju genomförd 2016-‐05-‐27 56 Informant 3: Försvarets materielverk Linköping HKP14 logistik. Intervju genomförd
2016-04-28
57 RiR 2011:13, Leverans på utsatt tid? En granskning av försvarets internationella
materiel-samarbeten. 2011 Sida. 5, SOU 2010:50. Militärhelikopterutredningen. 2010. Sida 3-4
58 Blomkvist Pär, Hallin, Anette. Metod för teknologer Examensarbete enligt 4-fasmodellen.
kunna identifiera problem som ett samarbete skulle kunna motverka. Nästa fråga handlade om informantens syn på ett samarbete där det också ställdes följdfrågor kring hur det tidigare samarbetet hade fungerat. Anledningen till att undersöka informanternas syn på det tidigare samarbetet gjordes för att kunna identifiera hinder och möjligheter för ett framtida samarbete. Den sista frågan som ställdes var vilka vinster som informanterna skulle kunna identifiera av ett samarbete, vilket syftade till att få informantens syn på vilka eventuella vinster ett samar-bete skulle kunna ge. Det exakta upplägget på intervjuerna går att hitta i bilaga 1, Intervju-guide.
De statliga utredningarna användes för att kunna belysa bakgrunden till projektet och för att studera de slutsatser som dragits i utredningarna i relation till denna studie.
Genomförande
Det första som skedde under arbetsprocessen var att studera bakgrunden till Hkp14-projektet, detta gjordes för att få en inblick i hur allt ifrån upphandling till införandet av systemet har fungerat. Detta gjordes genom att studera utredningar hämtade ifrån Riksdagens hemsida där relevanta källor med hjälp av sökordet Helikopter 14 identifierades. Militärhelikopterutred-ningen och leverans på utsatt tid? En granskning av försvarets internationella materielsam-arbeten blev de huvudsakliga informationskällorna.
Det genomfördes även tidigt en intervju med en person i Försvarsmakten som har bak-grund ifrån Hkp14-projektet som gav ytterligare insikter kring bakbak-grund och vilken typ av in-formation som fanns tillgänglig59. Det framkom att data i form av listor av vilka delar som är likadana på de svenska och norska helikoptrarna omfattas av företagssekretess, vilket ledde till att undersöka problemet med en annan metod.
Därmed föll valet på att istället genomföra intervjuer med personer som är väl insatta i lo-gistiken kopplat till helikoptern och därmed har kunskaper kring vilka delar av lolo-gistiken som kan samordnas. I denna fas identifierades det att studiens grundstruktur kommer bestå av två delar där den ena syftar till att besvara vilka förutsättningar det finns för ett svensk-norskt lo-gistiksamarbete inom Hkp14-projektet och en andra del som syftar till att besvara vilka even-tuella vinster ett sådant samarbete skulle ge. Designen kan sammanfattas med denna egen-gjorda figur.
Figur 3: En sammanställning av studiens två teman
Personerna som identifierades som lämpliga att intervjua var personer som är väl insatta i Hkp14-projektet i Norge och i Sverige. Genom att intervjua personer i likande position från
59 Jungstedt, Henrik. Högre stabsutbildningen, student vid Försvarshögskolan. Intervjuad
2016-04-01 Förutsättningar
• Empiri från utredningar
• Empiri från intervjuer
• Teori kopplat till transnationella samarbete
Vinster
• Teorier kopplat till logistik
• Empiri från utredningar
• Empiri från intervjuer
båda länderna ger det jämförbara svar från båda parterna av det tänkta samarbetet. Då stora delar av studien har skrivits vid Krigsskolen i Oslo fick intervjun med informanten vid FMV genomföras via telefon, vilket helt klart är en nackdel då många aspekter såsom kroppsspråket missas. Den andra intervjun som genomfördes i Norge spelades inte in, på informantens begä-ran, vilket kan ha lett till att saker från denna intervju missades.
Andra förutsättningar i form av att studera vilken politisk vilja det skulle kunna finnas för detta samarbete har studerats genom att undersöka hur det politiska klimatet upplevs ha ut-vecklats av informanterna de senaste åren. Utöver detta fick informanterna svara på hur det politiska stödet varit i tidigare skeden under samarbetet.
Beträffande den andra frågeställningen, där de eventuella vinsterna av ett svensk-norskt logistiksamarbete kring helikoptersystemet behandlas, har svaren från intervjuerna ställts mot den valda teorin kring logistik. Genom att göra detta har vinster identifieras utifrån de givna förutsättningarna.
Analys av intervjuer
Den empiri som har inhämtas ifrån intervjuerna har analyserats genom att transkribera inter-vjuerna och sedan dela in informationen i förutsättningar och vinster. Det som identifierades som förutsättningar delas därefter in i tekniska/regelmässiga, organisatoriska och politiska. Utifrån svaren i intervjuerna identifieras även vilka kritiska sårbarheter det finns i reservmate-rielförsörjningen. De vinster som identifierades delades in utifrån vinster som påverkar leve-ransservicen och totalkostnaden.
Resultat
Förutsättningar
Tekniska/regelmässiga: Under intervjuerna med informanterna från Norge framgick det att reservmaterielen kopplat till Hkp14 kategoriseras i standard parts, basic parts, mission parts och consumables.
Figur 4: Sammanställning av de olika reservdelskategorierna och vad de innebär. (Vad kategorierna innebär förmedlades av informant 2 och 3)
• Skruvar, muttrar, brickor, kablar, o-ringar
och andra liknande reservdelar
Standard
parts
• Övrig reservmaterial som är samma för i
princip alla HKP14/NH90 helikoprar
Basic parts
• Reservmateriel som är specifik för
respektive nations uppdragskonfiguration
Mission parts
• Oljer, fetter och kemivaror såsom färg
Consumables
Informant 3 bekräftade att denna kategorisering av reservmateriel kan användas, men att denna indelning inte längre är aktuell i Sverige. Anledningen till att kategoriseringen inte längre är aktuell beror på att Sverige från och med november 2015 sköter underhållet av heli-koptrarna utan stöd från någon annan nation eller från industrin. Därmed görs det inte längre någon skillnad på basic parts och mission parts i Sverige.
Informanterna berättade att som en uppstart av Hkp14-projektet ingick Sverige, Norge och NHI in i ett avtal, där industrin försedde nationerna med reservmateriel som inte var kopplade mot respektive nations uppdragskonfiguration. För att skilja reservmateriel som rörde de olika uppdragskonfigurationerna fanns därmed kategorin mission parts. Sveriges del av avtalet har löpt ut, men det är fortfarande aktivt i Norge, vilket leder till att kategoriseringen fortfarande används i Norge. Avtalet mellan Sverige, Norge och industrin förklaras ytterligare under punkten organisatoriska förutsättningar.
Informant 1 och 2 berättade att standard parts och basic parts är i princip samma för båda länderna och även vissa mission parts. Dessa delar skulle därmed fungera att utbyta mellan länderna inom ramen för ett framtida samarbete. Även inom kategorin consumables såg in-formant 1 vissa möjligheter att utbyta varor mellan länderna, men med begränsningen att vissa kemikalier inte kommer att vara aktuella. Informant 3 höll med om att utbyte inom ka-tegorierna standard parts och consumables skulle vara aktuella i ett framtida samarbete. När det kom till de två andra kategorierna fanns det tveksamheter då Sverige och Norge har infört olika underhållsåtgärder, eftersom Sverige har infört serviceåtgärder som inte Norge har gjort kommer inte Sverige ur ett regelmässigt perspektiv kunna använda sig av dessa delar. Samti-digt är det ur ett tekniskt perspektiv möjligt, vilket samtliga informanter understryker och hänvisar tillbaka till att det under det tidigare samarbetet skickades reservmateriel ur samtliga kategorier mellan länderna.
Informant 3 trycker dock på att bara kategorin standard parts innebär en väldigt stor mängd delar, vilket också går att se på Fokkers hemsida som är en underleverantör till NHI. På deras hemsida går det att se vilka standard parts till NH90 de har i lager och listan är på tusentals olika delar60. Om ett framtida samarbete skulle innefatta reservmateriel som de olika länderna har olika serviceåtgärder på ser informant 3 att det skulle kunna uppstå problem då Sverige har en liten annan inställning än många andra länder. Förutom dessa kategorier nämner också informant 3 att det till Hkp14 finns ett antal specialverktyg som det också i ett framtida sam-arbete skulle vara möjligt att samarbeta kring.
Organisatoriska: Både informant 1 och 3 berättade om att Sverige och Norge ingick under början av införandefasen av Hkp14 i ett Interim Contractor Support (ICS) avtal med NHI som innebar att industrin ägde nästan all reservmateriel som inte tillhörde mission parts. Under av-talet som Sverige och Norge gick in i kunde länderna fritt utväxla den industriägda reservma-teriel som fanns i respektive lands lager. Förutom utväxling av reservmareservma-teriel förhåller alla informanterna att detta också ledde till att en god kommunikation mellan länderna där de hade många erfarenhetsutbyten. Informant 1 förklarar att det svenska och norska avtalet egentligen skulle haft samma slutdatum, men då NHI inte lyckades leverera helikoptrarna i avtalad takt gick en klausul i Norges avtal in som förlängde deras ICS-avtal. Denna förlängning ledde till att det skapade ett gap mellan det svenska och det norska slutdatumet. Därmed står Sverige på egna ben sedan avtalet löpte ut 30 november 2015, samtidigt som Norge fortfarande lyder un-der ICS-avtalet fram tills mitten av 2019. Detta mynnar ut i en viktig förutsättning kopplat till nuläget, nämligen att de delar som omfattas av ICS-avtalet inte kommer att vara aktuella i ett tänkt samarbete innan ICS-avtalet även har avslutats för Norges del. Informant 1 vill samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti- samti-
60 NH90 Stock, Hämtad 2016-05-12 från Fokker:
digt betona att det inte finns något som stoppar dem från att redan nu börja samarbeta kring de delar som inte berörs av ICS-avtalet.
Informant 1 berättade även om det norska operationskonceptet för helikoptrarna som inne-bär att de skall vara baserade på fartyg, vilket i sin tur betyder att en viss del av reservdelarna kommer finnas ombord på fartyg. Detta var även fallet under tiden då Sverige och Norge hade ett gemensamt ICS-avtal, vilket gjorde att det vid enstaka tillfällen under ICS-avtalet orsakade problem med att saker som såg ut att vara tillgängliga i datorsystemet egentligen fanns i Norra ishavet ombord på ett örlogsfartyg. Informant 2 nämnde också detta men såg inte det som nå-got större problem förutsatt att det finns en medvetenhet kring problematiken.
Informant 2 såg en risk med att ha ett allt för integrerat lager, sett till att det skulle kunna uppstå problem med prioriteringar i händelse av en upptrappning eller krig, samtidigt såg in-formant 2 ett tänkt samarbete som bättre än inget då det inte längre finns några stora lager i Norge såsom det gjorde under kalla kriget.
Av informant 1 påpekades olika risker med att ha gemensamma lager i form av att det kan uppstå obalans i systemet, vilket kan leda till att en nation sitter på ett lager, samtidigt som den andra nationen hela tiden använder lagret. Vilket i sin tur leder till att den andra nationen drar på sig extra logistikarbete i form av att behöva administrera beställningar och genomföra transporter utan att få något tillbaka. En annan risk som framhålls av informant 1 är att ifall en nation sitter på stora lager får denna nation god tillgänglighet och korta ledtider när den andra nationen konstant kommer att få vänta på att få leveranserna, vilket i sin tur kan leda till att det påverkar tillgängligheten på helikoptrarna. Båda dessa risker är visserligen som störst i scenariot där de båda länderna har gemensamma lager.
Informant 2 tryckte på att Hkp14-projektet är ett utvecklingsprojekt vilket i sin tur medför att det sker snabbare förändringar än hos ett mer beprövat system, vidare påverkar detta ruti-nerna kring underhållet av helikoptrarna och leder till långa ledtider. Både informant 1 och 3 upplever också att ledtiderna inte bara varit långa utan att det varit osäkert kring hur långa ledtiderna faktiskt blir från beställning till leverans. Informant 2 ser en möjlighet till att dessa osäkerheter kommer minska när Norge fått alla helikoptrar i den fullt uppgraderade modifi-kationen, eftersom det vid den tidpunkten kommer vara många fler länder som använder sig av samma modifikation.
Politiska: Sett till den politiska viljan framhåller informant 1 att det i de tidigare samarbetena fungerat väldigt bra och att de inte har behövt söka något politiskt stöd inom samarbetet för att få arbetet att flyta på. Både informant 1 och 3 framhåller också att det inom respektive land finns en vilja till ökat samarbete mellan länderna. Däremot berättade informant 1 att ICS-avtalet inledningsvis var tänkt att följas upp av ett Contractor Logistic Support (CLS) avtal. När det blev ett gap mellan de båda ländernas avslut på ICS-avtalet strandade dock dessvärre förhandlingarna mellan det svenska och norska försvarsdepartementet, vilket föranledde av-slutade förhandlingar. Informant 2 tycker att det har fungerat väldigt bra att samarbeta mellan länderna tidigare (på egen nivå), men mängden regelverk och behov av certifikat till materiel inom flygverksamhet leder det till att ett avtal mellan länder på den politiska nivån blir väldigt tungrott. Informant 3 såg den ökade övningsverksamheten med Finland som något som skulle kunna förenkla möjligheterna till att få till ett logistiksamarbete med dem. Förutom ICS-avtalet såg även informant 3 risker med att Norge är ett Natoland vilket skulle kunna försvåra möjligheterna till samarbete, då det tidigare funnits en vilja att samarbeta mer med andra Na-toländer.
Sammanfattningsvis kommer möjligheterna att köpa reservdelar från varandra och/eller ha delade lager vara begränsade till delar som inte omfattas av Norges ICS-avtal. Det finns både tekniska förutsättningar och en identifierad politisk vilja att utöka samarbetet mellan länderna,
vilket gör att det rent praktiskt skulle vara möjligt att påbörja ett samarbete redan nu. Vidare kommer möjligheterna för ett omfattande samarbete att vara ännu större efter att ICS-avtalet löpt ut. Det faktum att Hkp14 är ett utvecklingsprojekt och den osäkerhet det medför är en av de viktigaste förutsättningar som identifieras av intervjuerna och leder också till de mest kri-tiska sårbarheterna i reservmaterielförsörjningen. Att länderna tidigare har samarbetat har också lett till att det redan finns ett förtroende och god kommunikation mellan nationerna. De mest kritiska sårbarheterna av dagens reservmaterielförsörjning går i både Sverige och Norge att koppla till att det är ett utvecklingsprojekt.
Vinster
De vinster som har identifierats har utifrån teorin kategoriserats under begreppen totalkostnad och leveransservice.
Leveransservice
De olika begreppen i leveransservice behandlar servicen mellan leverantören och kunden, ändå kommer ett logistiksamarbete att påverka leveransservicen genom att tillföra en ytterli-gare dimension. Både informant 1 och 3 angav att det funnits problem med försörjningen av reservdelar i form av oklara ledtider tillsammans med en låg leveranspålitlighet och leverans-säkerhet från NHI. Informant 3 understryker att ett samarbete skulle förbättra tillgängligheten då det skapar möjligheter till att utnyttja reservdelar som en part har och en annan har en lång-leveranstid på. Något som informant 1 framhåller som en nackdel är att en helt gemensam lösning skulle kunna leda till att materielen finns, men att beställaren kommer behöva vänta längre på den. Detta är något som informant 2 inte ser som ett problem med samarbetet, då transporterna ändå är snabba. Informant 2 betonar att detta problem är mycket mindre än att helt stå utan en reservdel och tvingas vänta på en leverans från industrin. Informant 3 såg även en tydlig fördel med att ha startat upp ett samarbete ifall det skulle hända att Sverige gav sig ut internationellt med helikoptrarna, då det i samband med internationell tjänstgöring finns stora fördelar med att kunna få fram reservdelar snabbt som det normalt är lång leveranstid på snabbt. Informant 1 berättar att Norge endast opererar NH90 från en bas vilket gör att det blir en större skillnad för dem än för Sverige som har helikoptrarna på två baser i olika delar av landet.
Totalkostnad
Utifrån förutsättningarna är det inte aktuellt att ha ett helt integrerat försörjningssystem för de svenska och norska helikoptrarna, vilket medför att det inte kommer vara några större vinster i flera av de olika elementen i totalkostnadsbegreppet. Lagerföringskostnader är det element från totalkostnadsbegreppet där informanterna identifierar de största vinningarna. Informant 1 förklarade att när det byggs upp ett lager baseras det på ett teoretiserat underlag med utgångs-punkten att saker kommer att gå i sönder. Vidare berättade informant 1 att det i materielpro-jekt som pågått längre tid ofta synds en obalans i slitningen på materielsystemet vilket leder till att det ofta är samma sorts reservdelar som det finns få på lager av eller att dessa reservde-lar helt saknas. Ett samarbete kan göra att länderna slipper sitta in på lika stora lager av de sa-ker som det förbrukas lite av då de får en ökad redundans genom samarbetet. Att kunna sam-arbeta kring kategorin consumables är något som skulle kunna bidra till kostnadsbesparingar inom lagerföring, då artiklar inom denna kategori ofta har korta lagringstider.
Hkp14 är ett utvecklingsprojekt där osäkerheten kring vilka delar som kommer att bli fel-aktiga och i vilken omfattning stor. Detta leder enligt informant 1 till att kostnaden för att köpa in de artiklar som ändå bara ligger på lager skulle minskas vid ett samarbete, då det skulle leda till att nationen kan dra på sig en mindre kostnad men ändå ha tillgång till samma mängd materiel. Utöver detta konstaterar även informant 1 att det teoretiskt sett finns fördelar
med att ha tillgång till mer reservmateriel än vad man vill ha som ensam nation. Även infor-mant 2 framhåller detta som en styrka då det är lätt att ur ett logistiskt perspektiv se fördelarna av att kunna samutnyttja två nationers lager när både Sverige och Norge har relativt få heli-koptrar. Informant 2 ser vidare en möjlighet att inte stanna vid bara Sverige och Norge utan att besparingarna skulle kunna öka ytterligare ifall även Finland var en del av detta tänkta samarbete. En kostnadspost som skulle kunna öka är transportkostnader. Anledningen till detta är att det blir mer transporter än att komponenterna levereras direkt ifrån industrin. Detta ser informant 1 inte som något större kostnadspost då det inte kommer vara någon större skillnad än att flytta en komponent från ett lager till ett annat inom landet.
Sammanfattningsvis blir den huvudsakliga vinsten av ett samarbete en möjlighet till att få en bättre tillgänglighet på de delar som det finns förutsättningar för att utbyta mellan nationerna. Ett samarbete leder till teoretiska kostnadsbesparingar då respektive nation får tillgång till mer materiel till ett lägre pris och till en lägre risk.
Diskussion
Resultaten i studien är i förhållande till hypotesen något förvånande, då samarbetet mellan Norge och Sverige från projektets start till november 2015 hade varit större än vad rapporter-na och utredningarrapporter-na först pekade på. De tekniska möjligheterrapporter-na till använda svenska och norska reservdelar i båda organisationerna var bättre än förväntat då det tidigare framkommit kritik mot NH90-projektet att det inte uppnådde den önskade standardisering61.
Något som talar för att möjligheterna för samarbete inte är lika goda som det framhålls i resultatet är att alla tre informanterna var väldigt positiva till det tidigare logistiksamarbetet inom ramen för ICS-avtalet mellan Norge och Sverige. Att de var positiva kan ha lett till att informanterna underskattar de eventuella problem som kan uppstå när ett kontrakt ska forma-liseras. Något som stärker denna tes är det informant 1 nämnde kring CLS-avtalet, nämligen att förhandlingarna avslutades när förutsättningarna försämrades. Informant 2 berättade också att det är enklare att se fördelarna med att samarbeta ur ett logistikperspektiv än vad system-ingenjörerna gör som kanske ser nackdelar med att förhålla sig till en annan nation.
Den logistikteori som används för att fastställa vilka eventuella vinster som ett samarbete skulle kunna ge är som tidigare nämnt framtagna för att analysera civila logistikkedjor, där ut-fallen av förändringarna i en logistikkedja nästan alltid går att koppla till att öka vinsten hos ett företag. Det är samtidigt också önskvärt för en försvarsmakt att uppnå kostnadsbesparingar inom logistiken, särskilt då det inte påverkar tillgängligenheten. De fördelar som identifieras av teorin kan bli vilseledande, då förlusterna i en störning av en militär reservmaterielförsörj-ning inte främst blir en förlust i pengar såsom det blir för ett företag, utan förlusten blir till största del i utebliven militär nytta. Denna uteblivna militära nytta kan vara svår att mäta i pengar, vilket skulle kunna göra att fördelar utifrån civila logistikteorier blir något missvi-sande.
Något annat som kan ha påverkat resultatet är avgränsningarna. Valet av att bara studera möjligheterna och vinsterna av ett samarbete i reservmaterielförsörjningen i ett specifikt fall kan ha påverkat de generella slutsatserna. Ifall studien varit större hade flera olika exempel kunnat studeras vilket hade gjort slutsatserna mer allmängiltiga.
Utifrån resultatet går det att se två olika möjligheter för det tänkta samarbetet. Den första är att Sverige och Norge går in i ett samarbete som innefattar ett informationsutbyte där varje land får tillgång till det andra landets lagerstatus och upprättar ett avtal som förenklar proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces- proces-
61 Daniel Uiterwijk. M.fl. Aligning national ”logics” in a European military helicopter
serna att köpa reservmateriel av den andra nationen. Då det idag enligt informant 3 är väldigt besvärligt att köpa försvarsmateriel direkt från en annan försvarsmakt. Vilket i sådana fall skulle leda till att ett samarbete skulle förenkla processerna och ge en extra dimension av le-veransservice som i sin tur skulle öka tillgängligheten.
Det andra scenariot är att Sverige och Norge köper in en viss mängd reservdelar inom de kategorier där det är tekniskt/regelmässigt möjligt att samutnyttja. För att sedan balansera ut reservdelarna hos respektive nation och göra det möjligt att skicka delar mellan nationerna. I både dessa tänkta scenarier får båda länderna tillgång till en större mängd reservdelar till en lägre risk och en lägre kostnad. Genom att få tillgång denna större mängd reservdelar skulle detta kunna parera den osäkerhet som finns kring leveranspålitligheten. Att parterna i Sverige och Norge redan har ett gott förtroende för varandra och en god kommunikation är förutsätt-ningar tillsammans med de identifierade vinsterna goda för ett lyckat samarbete.
Då de kritiska sårbarheterna i reservmaterielförsörjningen är stark kopplade till att det är ett utvecklingsprojekt som har undersökts går det att dra flera slutsatser angående just ut-vecklingsprojekt. När det kommer till Hkp14-projektet är en identifierad anledning till pro-blemen med projektet att det varit ett stort antal länder som inte alltid haft viljan att jobba i samma riktning62. Att delta i internationella materielsamarbeten betraktas som en nödvändig förutsättning för svensk försvarsmaterielförsörjning. Även fast de fördelar som finns måste vägas emot den ökade risker i form av fördyringar, förseningar, förmågeglapp och minskad nationell handlingsfrihet.63 I dessa internationella materielsamarbeten likt Hkp14-projektet är vinster ifrån logistiksamarbeten något som skall tas i beaktande för att kunna parera fördy-ringar av materielen, men också för att kunna genom samarbete få en bättre tillgänglighet. Det finns generella problem med att bygga upp en korrekt reservmaterielportfölj i den osäkerhet som ett utvecklingsprojekt innebär, speciellt eftersom inget land vill köpa upp för mycket ma-teriel på omogna data. Att dela denna risk och kostnad är extra viktigt för mindre länder likt de nordiska. Ett ICS-avtal var en bra början och minskade förhoppningsvis kostnaderna till viss del, men informant 3 säger att det fortfarande behövs mer erfarenhet och att Sverige även efter avtalets slut får testa sig framåt vilket genom ett transnationellt logistiksamarbete hade kunnat ske till en lägre risk. Trots de risker som identifieras i Leverans på utsatt tid? En granskning av försvarets internationella materielsamarbeten är ändå trenden tydlig och del-tagandet i internationella materielsamarbeten kommer att fortsätta. Detta leder till vikten av att forskning som studerar dessa speciella förhållanden som råder under internationella mate-rielsamarbeten fortsätter inom officersprofessionen för att ytterligare ta del av de fördelar som uppstår och samtidigt få en förståelse som leder till att risker kan pareras.
Det denna studie främst tillför till forskningen är att koppla ihop kommersiell logistikteori med de speciella förhållanden den militära logistiken verkar under. Studien utreder också ett verkligt problem i Försvarsmakten och påvisar vilka möjligheter det finns att samarbeta med ett nordiskt grannland inom ett högaktuellt projekt. En del av denna studie som skulle behö-vas undersöka ytterligare är den politiska dimensionen. Då det i detta arbete har påvisats att det både finns förutsättningar och vinster med ett samarbete skulle en djupare analys av vilka hinder det eventuellt finns på en politisknivå för dessa samarbeten vara intressant. Vidare skulle även vinster kunna identifiera genom att samarbeta på andra plan mellan de nordiska länderna, där exempelvis en studie om hur pilot- och teknikerutbildningar inom Hkp14-projektet skulle kunna samordnas för att uppnå synergieffekter mellan länderna.
62 Daniel Uiterwijk. M.fl. Aligning national ”logics” in a European military helicopter
pro-gram, 2013. Sida 62-‐66
63 RiR 2011:13, Leverans på utsatt tid? En granskning av försvarets internationella
Referenslista
Blomkvist Pär, Hallin, Anette. Metod för teknologer Examensarbete enligt 4-fasmodellen. 1:2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, 2015
Britz Malena, Westberg Jacob. Sveriges återtåg till närområdet. Internasjonal Politikk Nr3 (2015) 423-431
Christopher, Martin. Logistics and supply chain management. 5. Uppl. Edinburgh: Pearson Education limited. 2016
Forsberg, Tuomas. The rise of Nordic defence cooperation: a return to regionalism. Internat-ional Affairs 89:5. (2013) 1161-1181
Försvarsmakten. Doktrinbilaga Försvarslogistik. (Stockholm: Försvarsmakten, 2015)
Försvarsmakten. Handbokinsatslogistik (Stockholm: Försvarsmakten, 2012)
Försvarets Materielverk. Helikopter 14. 2015-02-02. http://www.fmv.se/Projekt/Helikopter-14/ (Hämtad 2016-04-09)
Glas Andreas, Hofmann Erik & Eßig Michael. Performance-based logistics: A portfolio for
contracting military supply. International Journal of Physical Distribution & Logistics
Mana-gement Vol.43.No.2 (2013) 97-115
Jansson, Lasse. Försvarsmakten Första sjöoperativa helikoptern överlämnad. 2016.
http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2016/01/forsta-sjooperativa-helikoptern-overlamnad/ (hämtad 2016-04-08)
Metzer John, DeWitt William, Keebler James, Min Soonhong, Nix Nacy & Zacharia Zach, Defining supply chain management. Journal of business logistics, vol-22,No.2. (2001) 1-25 NH90 Stock, Hämtad 2016-‐05-‐12 från Fokker:
Oskarsson Björn, Aronsson Håkan och Ekdahl Bengt. Modern logistik –för ökad lönsamhet. 4.1 uppl. Egypten: Sahara Printing. 2013
Riksrevisionen 2011:13, Leverans på utsatt tid? En granskning av försvarets internationella materielsamarbeten.
Sandberg Erik. Logistics colloboration in supply chains: practice vs. Theory. The internation-al Journinternation-al of Logistics management vol. 18.(2007) 274-293
SOU 2010:50. Militärhelikopterutredningen. Försvarsmaktens helikopterresurser: Slutbetän-kande av Militärhelikopterutredningen
Sundgren, Linda. Osäkert när Helikopter 14F når full kapacitet. Officerstidningen. Nr2 2016.
https://www.officersforbundet.se/globalassets/pdfer/officerstidningen/2015-2016/web_ot2_16.pdf (Hämtad 2016-04-08)
Trinh Johanna & Widforss Jemina, Effektivare materialförsörjning för JAS 39 Gripen - En analys kring rollfördelning och gränssnittsansvvar i försörjningskedjan. Linköpings universi-tet. 2010
Uiterwijk Daniel, Soeters Joseph & Van Fenema Paul. Aligning national ”logics” in a Euro-pean military helicopter program. Defense & Security Analysis 29:1. (2013) 54-67
Valasek Tomas, Surviving Austerity The case for a new approach to EU military collaborat-ion. London: Centre for European Reform. 2011
Yoho Keenan, Rietjens Sebastiaan, Tatham Peter. Defence logistics an important research fi-eld in need of researchers. International Journal of Physical Distrubution & Logistics Mana-gement Vol. 43 No.2 (2013). 80-96
