Halvering av lustgasutsläppen från Sveriges nordligaste sjukhus

Under information fakta presenterar natUrvårdsverket fakta i olika frågor

in

fo

r

m

at

io

n

fa

k

ta

foto: mattias ahlm

Halvering av lustgasutsläppen

från sveriges nordligaste sjukhus

Täta och kortare lustgasledningar, bättre övervakning för att upptäcka läckage och användning bara där det behövs. Det är huvuddelarna i satsningen som gjort det möjligt att halvera utsläppen av klimatpåverkande lustgas vid Norrbottens läns landsting.

Landstingets fem sjukhus hade, liksom många andra svenska sjukhus, tidigare ett omfattande ledningsnät för lustgas. Näten hade fördelen att det var lätt att tillgå lustgas i sjukhusets alla lokaler, men de långa ledningarna och många uttagen inne­ bar läckage. 2004 inventerades nätet och betydande förluster av lustgas konstaterades.

Via den av Klimp delfinansierade satsningen 2007–2011 har samtliga verksamhe­ ters behov av lustgas kartlagts och åtgärder vidtagits. Lustgasnäten vid sjukhus utan förlossning har helt avvecklats. Verksamheter med sporadiska behov använder numer istället lustgas i lösa tuber. Förbrukningen vid de två sjukhusen med förlossnings­ avdelningar (Gällivare och Sunderby sjukhus, Luleå) har minskats genom effektivare användning samt bättre övervakning och kontroll på gasflödet. Om ett läckage upp­ står kan det därmed åtgärdas direkt. Projektet har även inkluderat Folktandvårdens lustgashantering.

PoSitiVa EffEktEr PÅ miLJÖ oCH Ekonomi

• Minskade utsläpp av 2 600 kg lustgas motsvarande drygt 800 ton koldioxid per år. • Minskade kostnader till följd av minskad lustgasanvändning motsvarande cirka

300 000 kr per år.

GEnomfÖranDE

Kartläggning av både ledningsnätens utbredning och verksamheternas behov av lustgas har bildat en plattform för åtgärder i projektet. Syftet var att kvalitetssäkra och minska användningen i hela distributionskedjan från gasleverantör till patient. Avtal har bland annat träffats med leverantören av lustgas där denne förbinder sig att destruera den restgas som oundvikligen följer med vid återleverans av tömda gasflaskor.

naturvårdsverket 106 48 stockholm. Besöksadress: stockholm - valhallavägen 195, Östersund - forskarens väg 5 hus Ub, kiruna - kaserngatan 14.

tel: +46 10 698 10 00, fax: +46 10 698 10 99, e-post: registrator@naturvardsverket.se internet: www.naturvardsverket.se Beställningar ordertel: +46 8 505 933

40, orderfax: +46 8 505 933 99, e-post: natur@cm.se postadress: Cm gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma. internet: www.naturvardsverket.se/publikationer

information fakta goda exempel Övriga klimatåtgärder klimp – klimatinvesteringsprogram mars 2012 isBn: 978-91-620-8580-3 mer information

kontakt: per Björkman, controller, norrbottens läns landsting. tel: 0920-28 40 00 (vx). mob: 070-55 762 33 per.bjorkman@nll.se

rörarbeten utfördes av Bothnia vvs aB i luleå. insatserna har i övrig genomförts av egen personal, driftentreprenörer och lokala mindre entreprenörer.

projektet på webben: www.nll.se

mer information om goda exempel: www.naturvardsverket.se/mir www.naturvardsverket.se/godaexempel http://www.webbhotell.sll.se/lustgaskonsortiet fakta reducering av lustgasförbrukning klimp nll 2007 åtgärd: 10 miljöinvestering: 2 000 000 kr Bidrag: 1 000 000 kr

Stor vikt lades inledningsvis på förankring av mål och åtgärder, bland annat i lands­ tingets gaskommitté samt med läkemedelsverket. Åtgärder och aktiviteter behandlades i olika arbetsgrupper. Folktandvården hade en egen arbetsgrupp med tandläkare som använder lustgas för tandläkarrädda patienter.

Arbetsmiljöfrågorna i anslutning till lustgasanvändning uppmärksammades tidigt och har haft en given plats inom projektet. Lustgas kan vara skadligt för den som expo­ neras för gasen under lång tid. Personalens arbetsmiljö har därför kartlagts och förbätt­ ringsåtgärder vidtagits. Exempel är bättre instruktioner och rutiner för hur förbruk­ ningen kan effektiviseras och bättre ventilation. Vid förlossningsavdelningarna har stor vikt lagts vid dialog med och information till både personal och föräldrar. Personalens delaktighet och engagemang ses som en framgångsfaktor för projektets goda resultat.

Överskott på lustgas kan omvandlas till syrgas och kvävgas i en destruktionsanlägg­ ning. Att installera en sådan reningsanläggning på de två sjukhusen med förlossningsavdel­ ningar kan ses som nästa steg inför framtiden, men inga politiska beslut är ännu fattade.

PotEntiaL oCH framtiDa nYtta

Det finns andra gaser än koldioxid som är klimatpåverkande växthusgaser. I många fall har de en starkare klimatpåverkan än vad koldioxid har. För att kunna nå klimatmålen är det viktigt att även utsläppen av dessa gaser, som till exempel lustgas, reduceras. Även om sjukvårdens lustgasanvändning minskat betydligt i takt med nya smärtlindringsmetoder använder landstingen stora mängder lustgas (130 ton år 2009). Lustgas är en kraftfull växthusgas och påverkar dessutom ozonskiktet negativt. Utsläpp av 1 kg lustgas ger samma klimatpåverkan som utsläpp av cirka 300 kg koldioxid. Det är därför positivt att läckage av lustgas från gasens användning som bedövningsmedel i vården minimeras.

varfÖr ett gott exempel

norrbottens läns landsting visar att lustgasutsläpp kan minska radikalt med ett systematiskt åtgärds-arbete och stort engagemang. med den tidiga satsningen på effektivare användning och minskat läckage har landstinget också bidragit till senare års stora fokus på minskad lustgasförbrukning inom vården. man har på ett offensivt sätt spridit kunskap och erfarenheter från sitt arbete, bland annat inom det nationella lustgaskonsortiet. arbetet har uppmärksammats av andra landsting, vilket medfört att andra sjuhus genomfört liknande åtgärder. norrbottens läns landstings projekt för lustgasreduktion tilldelades 2007 naturvårdsverkets utmärkelse ”guldklimp”.