I näthatarnas tanke : Hur ideologier och normer främjas i näthat

I näthatarnas tanke

KURS:Uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap 2, 15 hp PROGRAM: Medie- och kommunikationsvetenskap

FÖRFATTARE: Elise Johansson, Alexander Hansson EXAMINATOR: Staffan Sundin

TERMIN:HT/VT 2020/2021

1

Sammanfattning

Näthat är idag en förväntad nackdel av att använda internet och sociala medier. Även när hatet är riktat mot en individ blir det oftast en attack mot en kollektiv identitet. Syftet med studien var att analysera vilka normer och ideologier som främjas i hatkommentarer och hur de samspelar med varandra baserat på mottagarens kön, ålder, hudfärg och sexualitet. Totalt analyserades kommentarer från åtta videoklipp publicerade på Youtube, fyra vardera spel- respektive sminkbranschen. Genom att använda ett Python script och Googles’ Perspective API, kunde kommentarer med en viss nivå av toxicitet väljas från videoklippens kommentarsfält. Sedan analyserades kommentarerna av författarna utifrån olika diskurskritiska kriterier utifrån metoden kritisk diskursanalys. Analysen visade att nationalism och misogyni var de största ideologierna bakom hatkommentarerna och många avsändare hade tydligt använt olika härskartekniker. Förutom de nämnda ideologierna, hittades även patriarkat och skönhetsideologin. Resultaten visade att även fast det är samma ideologi bakom flera hatkommentarer, vad som specifikt attackeras och kritiseras varierar beroende på mottagarens kön, ålder, hudfärg och sexualitet. För framtida studier skulle en liknande analys kunna göras fast med fokus på hur mycket och vilken sorts näthat personer med färre följare och engagemang får.

2

Abstract

Online hate is an expected downside of using the internet and even when hate is solely targeted towards an individual, it becomes an attack on a collective identity. The purpose of this study was to examine which norms and ideologies could be found in hate comments and how they interact with each other – based on gender, age, skin colour, and the sexuality of the receivers. In total, the comments of eight YouTube videos were examined. Four in the gaming genre and four in the beauty genre. Using a Python script and Google’s Perspective API, comments above a certain toxic threshold were taken from the videos which were then analysed by the authors based on different criteria. The analysations were done using critical discourse analysis. The analysis showed that nationalism and misogyny were the main ideologies behind the hate comments and multiple comments used master suppression techniques. In addition to the mentioned ideologies, patriarch and the ideology of beauty were also found. The results show that even if the same ideology is behind multiple hate comments, what is being attacked or criticised varied depending on the receiver’s gender, age, skin colour, and sexuality. Due to many of the youtubers having a big following and engagement, many of their followers defended them against online hate. For future studies, a similar analysis could be done but with a focus on people with less followers and engagements. Keywords: online hate, critical discourse analysis, intersectionality, YouTube, nationalism, misogyny

3

Innehåll

3. Syfte och Frågeställningar ... 7

4. Forskningsöversikt ... 8 4.1 Tidigare forskning ... 8 4.2 Kunskapsluckor ... 9 5. Teori ... 10 5. 1 Genusperspektiv ... 10 5. 2 Intersektionalitet ... 11

5. 3 Diskurs och Makt ... 12

5. 4 Härskartekniker ... 13 5.5 Ideologier ... 14 5.5.1 Nationalism ... 14 5.5.2 Misogyni ... 14 5.5.3 Patriarkat ... 15 6. Metod ... 15 6.1 Kritisk diskursanalys ... 15 6.2 Fas 1: Välj diskurs ... 16

6.3 Fas 2: Hitta och förbered datakällor (texter) ... 16

6.4 Fas 3: Textens bakgrund ... 18

6.5 Fas 4: Övergripande teman ... 18

4

6.7 Fas 6: Analysera interna relationer i texterna ... 18

6.8 Fas 7: Tolkning av data ... 18

6.9 Kritik mot CDA ... 19

6.10 Material ... 20

7. Analys och Resultat ... 23

7.1 James Charles – EXTREME Quarantine Glow Up Makeover! ... 23

7.2 James Charles – Recreating My DISGUSTING Old Makeup Looks! ... 24

7.3 Jackie Aina - Luxury Maintenance Routine, At Home! Face Shaving, Brow Lamination, Hair Removal ... 26

7.4 Jackie Aina – 2010 Makeup Vs 2020 Makeup! ... 27

7.5 Pokimane - 999 IQ impostor 1v7 lights trick in Among Us | Pokimane... 28

7.6 Pokimane - I CAN'T BELIEVE I AGREED TO THIS!! FORTNITE BATTLE ROYALE! | Pokimane... 29

7.7 EthanGamer-CAN RONALDO ESCAPE THE SUPERMARKET?? | EthanGamer 30 7.8 EthanGamer - FREE THE VILLAGERS!! - Minecraft Dungeons | EthanGamer ... 30

7.9 Fas 4: Övergripande tema ... 31

7.10 Undertema: ... 32

7.11 Fas 5: Externa relationer i texterna ... 33

7.12 Fas 6: Interna relationer i texterna ... 38

7.13 Fas 7: Tolkning av data ... 40

8. Diskussion och Slutsats ... 44

8.1 Normer och ideologier som kan avläsas i hatkommentarerna ... 44

8.2 Samspelet mellan normer och ideologier ... 49

8.3 Härskartekniker som finns eller kan avläsas i hatkommentarerna ... 50

8.4 Slutsats ... 50

8.5 Förslag till vidare forskning ... 51

6

1. Introduktion

Sociala medier ger personer flera möjligheter att uttrycka sina åsikter i det offentliga rummet vilket kan ses som ett viktigt element av en mer inklusive och demokratisk kommunikation i samhället. Samtidigt finns det en stark tendens för användare av sociala medier att utnyttja dessa möjligheter genom att skriva eller dela förolämpande kommentarer, även känd som näthat. Enligt Polismyndigheten (2019a, u.s.) kan vissa kommentarer klassas som näthat beroende på hur personen som mottar kommentarerna hanterar de skrivna orden. På grund av internet och sociala mediers snabba utveckling hinner det samhället inte stifta lagar som skyddar internetanvändare. De som sprider näthat har idag tillgång till flera verktyg där de kan bli hörda av betydligt flera än för några år sedan (Keipi, Näsi, Oksanen, & Räsänen, 2017, s. 2).

Youtube är en plattform som många kreatörer väljer att publicera sina videoklipp på och många youtubers får hatkommentarer i sina kommentarsfält. När det handlar om personer med ett större antal kommentarer på deras videoklipp är sannolikheten högre att det förekommer fler hatkommentarer. Det är sällan personer döms eller får konsekvenser för att ha spridit näthat och det är på grund av att yttrandefriheten går före i vissa fall (Polismyndigheten, 2019c). Enligt Polismyndigheten (2019c, u.s.) är det endast vid undantag som polis och åklagare hjälper den drabbade, oftast handlar det om näthat som är kopplad till sexualitet, rasism eller om någon anses vara grovt kriminell.

2. Bakgrund

I detta kapitel kommer vi redogöra vad näthat är och varför det uppstår. 2.1 Näthat

Att undersöka näthat är viktigt av flera anledningar och en anledning är att samhället får en bild av hur stort problemet egentligen är och att poliser då kan prioritera det (Polismyndigheten, 2019b). Polismyndigheten (2019b, u.s.) förtydligar även att medan näthat är vanligt bland unga sker det också bland vuxna och kända personer. Näthat bygger på ideologier och fördomar som modifieras kulturellt och förstärks genom vardagliga interaktioner (Keipi et al, 2017). Keipi et al (2017, s. 55) noterar att även fast näthat är riktat mot en enskild person blir det oftast en attack mot en kollektiv identitet. Det innebär att när en känd person attackeras för att inte vara manlig nog eller för att vara mörkhyad, är det inte

7 enbart individen som får näthatet. Även läsare eller följare som identifierar sig med mottagaren av näthatet kan känna sig träffad av hatkommentaren. Det finns en skillnad på vilken sorts hat personer utsätts för. Enligt Statens Medieråd (2019, u.s) utsätts tjejer mer för sexuella trakasserier medan killar utsätts mer för ospecificerat näthat och hot. I en avhandling av Maria Fridh (2018) visade det sig att studenter med funktionsnedsättningar utsattes för mer nätmobbning än deras klasskamrater utan funktionsnedsättning. Det har noterats att näthat bygger på ideologier och normer (Keipi et al, 2017), frågan som är kvar är vilka ideologier och normer det är som ligger bakom näthatet? Samhällsrelevansen finns då vi människor följer olika normer och ideologier i våra liv. Det finns ideologier, normer och värderingar som normaliserar hot och våld, som till exempel rasism, fascism och nazism. Det behövs därmed mer forskning angående ideologier och normer i samhället och även om hur näthat skildrar sig angående icke binära kön.

2.2 Youtube

Youtube är en plattform som tillåter alla att publicera videoklipp i olika sorters genrer. Många kan uttrycka sig i form av musik eller underhållning. Om kreatörer uppnår 1000 prenumeranter och har totalt 4000 visningstimmar under 12 månader får de tillåtelse att tjäna pengar genom reklam som läggs på deras videoklipp (Youtube, 2021a). Med hjälp av nyckelord kan kreatörerna nå ut till fler personer som söker videoklipp kopplat till specifika genrer eller ämnen. Det innebär också att kreatörerna mottar fler kommentarer till sina videoklipp (Youtube, 2021b). Den finns möjligheter för youtubers att filtrera bort kommentarer med hjälp av nyckelord för att försöka minska på näthatet de får. Kreatörerna har även ett ansvar att följa Youtubes riktlinjer som går ut på att de inte får skapa innehåll som är skadligt eller olämpligt.

Youtube arbetar aktivt för att minska på nätmobbning, de har tagit hjälp av utsatta kreatörer för att få deras perspektiv. De har även tagit hjälp av experter som studerar nätmobbning. Youtube utgår ifrån en policy för hatretorik som syftar på att skydda specifika grupper och medlemmar, ”Vi anser att innehåll är hatretorik när det uppmuntrar till hat eller våld mot grupper baserat på skyddade attribut som ålder, kön, etniskt ursprung, kast, religion, sexuell läggning eller krigsveteranstatus” (Youtube, 2021c, u.s.).

3. Syfte och Frågeställningar

Syftet med studien är att studera vilka ideologier och normer som ligger bakom näthatet och hur de samspelar med varandra. Vi vill undersöka hur ideologier och normer tillsammans

8 påverkar budskapet som finns i hatkommentarerna. Vi kommer att utgå ifrån tre frågeställningar

• Vilka normer och ideologier kan avläsas i hatkommentarerna?

• Hur samspelar normerna och ideologierna med hatkommentarerna beroende på vem mottagaren är utifrån genus, ålder, hudfärg och sexualitet?

• Vilka härskartekniker finns eller kan avläsas i hatkommentarerna?

4. Forskningsöversikt

I detta avsnitt kommer vi redogöra forskning som gjorts tidigare angående näthat och varför det uppstår. Avsnittet avslutas med kunskapsluckor som kan föra forskningen vidare om näthat.

4.1 Tidigare forskning

Näthat är ett problem som har funnits länge och därför är det många som har forskat om det (Statens Medieråd 2019, Elledge 2013, Mishna 2018). Statens Medieråd gjorde en studie där de kom fram till att det finns skillnad på näthat som individer får beroende på olika faktorer. Till exempel visades det i deras studie att tjejer utsattes mer för trakasserier i jämförelse med killar som utsattes mer för ospecificerade näthat. Enligt en rapport av BRÅ (2015) är killar utsatta för hot med våld medan tjejer hängs ut med bilder som oftast handlar om tjejens ”påstådda sexuella vanor” (BRÅ, 2015 s. 11). Christian Elledge (2013, s. 699) skriver att det inte finns någon skillnad på hur mycket näthat de två könen mottar. Mishna (2018, s.405) skriver att nätmobbning angående kön och sexualitet är format utifrån heteronormativa stereotyper, att kvinnor är mer sårbara och beroende medan män är mer starka och självständiga. I Maria Fridhs (2018) avhandling visade det sig att studenter med funktionsnedsättning blev mer utsatta för nätmobbning än deras klasskamrater utan funktionsnedsättning. Förutom att kön, hudfärg, och sexualitet kan påverka om en individ utsatts för näthat och vilken typ av hat de utsatts för, kan även beteende och personliga åsikter påverka. Enligt en rapport av Internetstiftelsen (2018) drabbas de individer som uttrycker politiska åsikter oftare av näthat än de som inte gör det. I en studie utförd av Celik (2019, s.1-2) var mycket av näthatet kopplad till etnicitet, religion, politik och även sexuell läggning. Men näthatet var inte annorlunda mot deltagarna i studien i och med deras utbildning eller kulturella bakgrund.

9 Anonymiteten förklarar delvis varför näthat sker. Enligt Young et al. (2018, s.2) sprids näthat på grund av att avsändarna är anonyma och kan bidra till en obalans i makt mellan offer och angripare. De nämner även att om avsändarna är medvetna om att de är anonyma är det med stor sannolikhet att de sprider mer näthat. Enligt en undersökning av BRÅ (2015) är majoriteten av gärningspersonerna män och hälften av dem har tidigare varit dömd för brott. Det visar sig även att om mottagaren av näthatet är under 18 innebär det oftast att gärningspersonen och mottagaren är jämnåriga. Där mottagaren är vuxen är det en större spridning av gärningspersonens ålder. Mycket av näthatet sker genom Facebook men bland äldre gärningspersoner och mottagare av näthat sker näthat även genom e-post (BRÅ, 2015).

En studie har gjorts av Cheng, Bernstein, Danescu-Niculescu-Mizil och Leskovec (2017, s. 1227) där de har kommit fram till att det finns situationella faktorer som kan öka sannolikheten att någon sprider näthat. Dessa faktorer består av individens humör och diskussionens kontext. Det går inte att fastställa en tydlig förklaring på varför de väljer att sprida näthat. I studien förklarar de att näthatare är födda och inte skapade, alltså är det större chans att personer med en viss personlighet sprider mer näthat än andra (Cheng et al., 2017, s. 1227). Enligt Rodríguez-Hidalgo et al (2018) är det många av näthatarna som har låg självkänsla. De nämner även “Förmågan att förstå och dela andras känslor, empati, är en av de mest anmärkningsvärda faktorerna inom nätmobbning (2018, s. 1508)” vilket kan förklara en del av näthatet som förekommer på internet.

4.2 Kunskapsluckor

När det gäller tidigare forskning för näthat är det många undersökningar som enbart utgår ifrån binära kön som man och kvinna eller tjej och kille, som till exempel Fridhs avhandling,

Bullying, violence and mental distress among young people. Cross-sectional population-based studies in Scania, Sweden (2018), BRÅs rapport, Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet (2015) och Statens Medieråds rapport Ungas anmälningar av hat och hot på sociala medier 2019. Det är få rapporter och analyser som tar med

icke-binära och transpersoner. Vi kommer inte specifikt fokusera på icke-icke-binära och transpersoner, däremot kommer vi ha det i åtanken när vi undersöker kommentarerna. Som det har nämnts tidigare i texten, även fast näthat är riktat mot en enskild person blir det oftast en attack mot en kollektiv identitet (Keipi et al, 2017, s.55) och att inte ha i åtanken olika sexualitet är att osynliggöra vissa grupper.

10 I en rapport av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015) beskriver de olika kunskapsluckor när det gäller forskning och hantering av näthat. En av luckorna är att det inte finns nog med forskning om näthat utifrån ett normkritiskt perspektiv. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor förklarar vikten av att ”problematisera bakomliggande normer och maktrelationer” (2015, s. 11). De förklarar att det ger ”möjlighet till en fördjupad förståelse av kränkningar, hat och trakasserier - inte bara information eller stöd till dem som utsätts (2015, s. 11)”. Detta är vad vi vill fokusera på – de normer och ideologier som kan hittas i näthatet som sprids. En stor del av forskning om näthat fokuserar på hur det påverkar barn och unga, vi kommer inte att utgå ifrån en viss åldersgrupp när vi gör vår undersökning. Dels på grund av att majoriteten av näthatarna kommer att vara anonyma och vi kan därför inte säkerställa vilken ålder en individ har, dels för att åldern inte spelar en stor roll i det vi vill undersöka. Normer och stereotyper påverkar både unga och vuxna. Vi kommer inte heller fokusera på vilka näthatarna är då vi inte kan veta vilka de är.

5. Teori

I detta kapitel presenterar vi studiens teorier och begrepp. Främst används genusperspektivet i studien eftersom vi vill granska vilka ideologier och normer som uppstår i samhället. Vi använder det även då samhället är uppbyggt utifrån att män och kvinnor är olika. Vi förklarar även vad intersektionalitet är och hur det är relevant. Sedan går vi igenom diskurs, makt och härskartekniker. Sist redogör vi vad ideologier innebär och vilka ideologier som förekommer i samhället kopplat till våra teorier.

5. 1 Genusperspektiv

Vi använder oss av genusperspektivet i vår studie eftersom kön är en idealisk konstruktion som är normativ där specifika handlingar är kopplade till de binära könen – man och kvinna (Butler, 1993, s.1–2). Dessa normer skiljer sig åt beroende på kultur. Normer är tydliga eller icke tydliga regler som styr, reglerar, förbjuder och förespråkar sociala beteenden i särskilda kontexter (Burchell et al. 2012, s. 2). När normerna bryts uppkommer det antingen beröm eller hat.

Vi utgår ifrån Yvonne Hirdmans (2003, s. 84–92) teori om genuskontraktet och dess tre grundläggande principer. Genuskontraktet är en socialkonstruktion som tar upp väsentliga skillnader och skapar hierarki. Den första är att kvinnor och män har olika normer som de

11 förväntas att följa. Dessa normer kan skilja sig åt och är oftast motsatta till varandra. Principen handlar om att hålla isär det kvinnliga och manliga. Den andra principen är att män värderas högre. Det finns en avsky för det kvinnliga och om en kvinna beter sig på ett manligt sätt kommer hon att hyllas medan om en man beter sig på ett kvinnligt sätt, kommer han få skämmas. Den sista principen handlar om att vi alla är med och skapar genusordningen. Det kan göras både medvetet och omedvetet.

Hirdman (2003, s. 94–97) förklarar att produktionen av genus, det vill säga att när man bestämmer vad som är manligt och kvinnligt, sker när det handlar om att bestämma deras natur. För att genusvillkoren ska försvinna, måste omständigheterna förändras. Den förändringen handlar om att det ska vara möjligt att inte behöva följa genuskontraktet, vad det innebär är att man ska fritt kunna bete sig som man vill utan att känna ett behov av att följa normer.

Enligt Vetenskapsrådet (2003) manifesteras genus på många olika nivåer: “För individen, som en aspekt av den egna personligheten, på det kulturella planet i tankefigurer, metaforer, kategorier: på det sociala planet, som en princip för organisation av arbete och beslutsprocesser (Vetenskapsrådet, 2003, s. 3)”. Beroende på vilken källa man utgår ifrån finns det två kategorier inom kategoriseringsprincipen: Den första är att det finns en föreställning om två kön som är varandras motsatser. Detta är inte tänkt utifrån ett biologiskt perspektiv, snarare anses det som ett västerländskt tankemönster. Den andra är att genusordning existerar i varje samhälle och består av föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Det som påverkar vilka föreställningar det blir är vart samhället finns och vilken tidsepok det befinner sig i.

5. 2 Intersektionalitet

Intersektionalitet myntades av Kimberlé Williams Crenshaw. Det är ett perspektiv som föddes som ett svar på afroamerikanska kvinnors osynliggörande i genusstudier (Corlett & Mavin, 2014, s. 260). Konceptet inom intersektionalitet är att det finns flera identiteter som påverkar hur en viss händelse eller situation kan upplevas. Det innebär att en person kan utsättas för flera sociala ojämlikheter samtidigt som till exempel, rasism, sexism och funkofobi (Corlett & Mavin, 2014, s. 261). Av denna anledning blir intersektionalitet relevant för att undersöka vilka identiteter som attackeras i hatkommentarer och vilka ideologier som har främjats. Eftersom rasism är en vanlig faktor bakom näthat (Celik, 2019, s. 1463) är det viktigt att undersöka utifrån detta perspektiv för att inte osynliggöra en grupps upplevelse av näthat. Vi

12 utgår ifrån vardagsrasism med Hellströms definition (u.å, s. 27), ”vardagsrasism visar hur makrostrukturella kategorier uttrycks i vardagen och inte bara bland samhällets eliter. Det är vanlighetens rasism som står i fokus för denna inriktning”.

Michelle Greenwood (2012, s. 105) argumenterar att mycket av kontexten när man undersöker social identitet försvinner på grund av att många forskare närmar sig sociala identiteter som universell och singulär. När forskare undersöker identiteter utifrån ett singulärt perspektiv osynliggör de upplevelserna som minoriteter utsätts för (Greenwood, 2012, s. 105). Att använda intersektionalitet i forskning är viktigt för att undersöka hur sammankopplade identiteter konstrueras av ”sociocultural power and privilege” (Corlett & Mavin, 2014, s. 264). Murray (2020) berättar om att minoriteter i samhället måste arbeta mer för att uppnå samma status som de som tillhör majoriteten. Därför har något kallat för anti-fördomsträning skapats, det innebär att inte ha förhastade fördomar mot någon utan att veta dess situation. Tanken är att man ska acceptera personer för hur de än är på arbetsplatser oavsett kön, etnicitet och sexuell läggning. Problemet med perspektivet är att nya hierarkier skapas när det implementeras in i näringslivet, det utgår från gruppidentiteter som vi fortfarande inte förstår till 100 procent och baseras på förhållanden som alla människor inte är överens om ännu (Murray, 2020).

Intersektionalitet kopplas till materialet genom att vi undersöker på vilket sätt som kommentarerna är formulerade utifrån perspektivet. Genom att använda oss av intersektionalitet går det att se om det finns ojämlikheter mellan olika grupperingar och minoriteter.

5. 3 Diskurs och Makt

Det finns en maktobalans mellan mottagare och avsändare, i vår uppsats kommer kreatörerna av videoklippen räknas som mottagare och personerna som skrivit hatkommentarerna är avsändarna. Maktperspektivet används då CDA är vår valda metod.

Enligt Foucault ((1972), Barker & Jane (2016, s. 22–23)) innebär diskurs att man har ett antal uttalanden som ger språket ett sätt att prata om något. Det ger språket ett sätt att representera kunskap om ett visst ämne vid en given historisk tidpunkt. Diskurs handlar om produktionen av kunskapen genom språket. Enligt Foucault (1972) fungerar makten inte som en centraliserad begränsad kraft. Makten sprids genom alla nivåer i sociala förhållanden och är

13 produktiv i sociala förhållanden och relationer. Barker & Jane (2016, s. 12) skriver att maktdiskursen används när det gäller att skilja på maktnivåerna på grund av kulturella och sociala egenskaper som uppstår när ett samhälle byggs upp. Det innebär att sättet vi tänker och pratar om ett ämne reflekteras och influeras genom hur vi agerar gentemot det ämnet.

De dominanta idéerna och delarna i alla samhällen är styrt av klassen med makten. En viktig del av samhället är ideologi, vilket skapar vårt samhälle till en viss del genom, bilder, myter, idéer och olika koncept. Vilket är “ideologi som en uppsättning av idéer, betydelser och praxis, medan de innebär att vara universal sanningar, betydelsekartor som upprätthåller sociala grupper med makt (Barker & Jane, 2016 s.12)”. Det är klassen med makten som har möjligheten att bibehålla sin maktposition på grund av att supporten de har är sedd som sunt förnuft. Detta kan vara i form av en passiv revolution, då man ändrar lagar och regler sakta istället för att göra en våldsam revolt. Processen genom att skapa, behålla och återskapa dessa auktoritära handlingar kallas för hegemoni. Ideologier skapar ett gemensamt sätt att leva liknande religionen med regler och moraliska handlingar. Genom de gemensamma idéerna med tid kan räknas som sunt förnuft bildas sociala faktorer, vilket reflekteras tillbaka på folket genom deras ideologier och kulturer samt skapar normer i samhället utifrån dessa ideologier och kulturer (Gramsci, 1971, Barker & Jane (2016, s. 76)).

5. 4 Härskartekniker

Det finns sju härskartekniker (Nyberg & Wiberg, 2015, s. 2-8), osynliggörande vilket innebär att någon får mottagaren att känna sig som att den inte är viktig eller intressant för personen som osynliggör. Det kan ske medvetet men även omedvetet på grund av till exempel okunnighet. Nyberg och Wiberg förklarar att syftet med osynliggörande är att få personen som utsätts för det att känna sig obetydlig. Man kan utsättas för det direkt, där någon rakt ut uttrycker deras ogillande och man kan även utsättas för det indirekt genom kroppsspråk.

Förlöjligande innebär att man skämtar på bekostnad av någon annan, till exempel genom att

förlöjliga en persons utseende eller röst (Nyberg & Wiberg, 2015). Syftet är enligt Nyberg och Wiberg (2015) att få mottagaren att känna sig osäker, de nämner även att ett visst språkbruk eller jargong kan omedvetet och oavsiktligt förlöjliga en annan person.

Undanhållande av information innebär att man inte berättar eller uppdaterar en annan

person om viktig information som de påverkas av (Nyberg & Wiberg, 2015).

14 & Wiberg, 2015). Man kan likställa det med att personen som utsätter en annan för dubbelbestraffning skickar dubbla budskap. Påförande av skuld och skam innebär oftast en blandning av olika härskartekniker och ett exempel är när kvinnor som har utsatts för sexuella trakasserier även utsätts för denna härskarteknik genom att skylla på dem (Nyberg & Wiberg, 2015). Våld och hot om våld innebär att man hotar mottagaren genom våld, trakasserier eller förbud. Nyberg och Wiberg förklarar att det handlar om ”att skapa rädsla och otrygghet (2015, s. 7). Den sista härskartekniken är objektifiering och innebär att man ser mottagaren som ett objekt och oftast fokuserar på deras kropp och osynliggör personens budskap eller prestationer (Nyberg & Wiberg, 2015)

5.5 Ideologier

Vi utgår ifrån Barker & Jane (2016, s. 640) där definitionen av ideologi definieras som världssynen av olika grupper av människor som rättfärdigar och upprätthåller deras handlingar. Däremot kommer vi inte enbart utgå ifrån politiska idéer, vi kommer att fokusera på vilka idéer och värderingar som påverkar och styr verksamheter.

5.5.1 Nationalism

Nationalism förknippas oftast enbart med etnicitet, men det finns även en koppling till kön och sexualitet (Charles & Hintjens, 2002, s. 3:1). Den nationalism som Charles och Hintjens (2002, s. 4:1) skriver om utgår ifrån en kollektiv identitet som grundar sig i en specifik könsfördelning av arbete, sexuell läggning och etnicitet som involverar olika uppfattningar. Dessa uppfattningar kan handla om vad som är respektabelt och lämpligt sexuellt beteende, vad som är manligt och vilka roller kvinnor förväntas ha samt en uppfattning om rasöverlägsenhet.

5.5.2 Misogyni

Misogyni betyder hat mot kvinnor som finns i olika sorters former som till exempel “male privilege”, sexuella trakasserier, våld mot kvinnor, sexuell objektifiering och även patriarkat som nämns nedan. Aristoteles som var en grekisk filosof, predikade att män alltid ska ge befäl till kvinnor och kvinnorna ska lyda då de är den underordnade skapelsen av gud (Srivastava et al, 2017, s. 1). Misogyni kopplas till sexism, som innebär ”diskriminering, förtryck eller utnyttjande av människor på grund av könstillhörighet (Statens Medieråd, 2017, u.s)”.

15

5.5.3 Patriarkat

Patriarkat är en del av feminismen, det förklarar att kvinnor är underordnande till män i flera olika sociala institutioner och praxis. Det är ett strukturellt skick i samhället som ett koncept att män har övermakten i familjen och även ute i samhället (Barker & Jane, 2016, s. 343). “Enskilda män, grupper av män och kategorier av män underordnar och utesluter kvinnor från rättigheter, resurser och positioner till förmån för sig själva och sitt eget kön (Folkesson, 2008, s. 2)”.

5.5.4 Ideologi om skönhet

Utseende är en del av könen. Kvinnans patriarkala regim definierar henne genom en fantasimodell av skönhet. Män och kvinnor kategoriseras olika på attraktivitets skalan, att vara attraktiv kan vara viktigt för män men det förekommer konsekvenser om kvinnor inte är det i form av hur andra värderar henne och hur hon värderar sig själv (Tseelon, 1993, s. 1).

6. Metod

I det här kapitlet presenterar vi vår analysmetod och vad det innebär samt hur den fungerar. Vi nämner några kriterier som vi utgått ifrån för att kategorisera kommentarerna. Vi reflekterar därefter över kritiken mot den valda metoden, kritisk diskursanalys även känt som CDA. Avslutningsvis redogör vi för vårt insamlade material och förklarar varför vi har valt de olika genrerna angående vårt material

6.1 Kritisk diskursanalys

Vi kommer att använda kritisk diskursanalys som vår metod genom att analysera hatkommentarerna som har skrivits på olika Youtubeklipp. Det som gör CDA (Critical Discourse Analysis/Kritisk diskursanalys) relevant är att det är en teori som fokuserar på användandet av språket (Ahrne & Svensson, 2015, s. 177). Forskare inom CDA anser inte att språk i sig har makt, det får makt när det används av mäktiga personer. Oftast används CDA för att undersöka hur personer med makt använder språket och hur det påverkar ojämlikheter (Mullet, 2018, s. 117). Till exempel är CDA vanligt när det forskas inom områden som rasism och genus. I vårt fall, ger yttrandefrihet och anonymiteten på nätet personer makten att använda språket hur de än önskar utan att stå för några konsekvenser. De som blir offer i detta fall är mottagarna av näthatet som inte kan använda anonymiteten längre när de väl har visat sig på Youtube. Vi kommer att utgå ifrån det allmänna analytiska ramverket för CDA som

16 Diana Mullet redovisar i sin artikel, A General Critical Discourse Analysis Framework for

Educational Research (2018). Informationen om ramverket har tagits från de ursprungliga

forskarna som Fairclough, Wodak och Meyer.

6.2 Fas 1: Välj diskurs

Det handlar om att identifiera diskurser som är relaterade till ojämlikheter i samhället (Mullet, 2018, s. 123). Diskurser är dagliga samtal i form av tal eller skrift och är en kommunikation mellan olika parter som till exempel mottagare och avsändare. För denna uppsats var diskursen normer och ideologier som främjas i näthat. Fokuset är på hur normer och ideologier samspelar med kommentarer och vilka av dessa ideologier leder till att mottagaren utsätts för hat. Enligt Van Dijk (1994, s. 23) innebär diskurser om ojämlikhet att den dominanta gruppen försöker kontrollera den underordnande gruppen genom deras inflytande eller genom manipulation i olika former. De frågor vi har utgått ifrån har redovisats i frågeställningarna i tidigare kapitel.

6.3 Fas 2: Hitta och förbered datakällor (texter)

Det går ut på att välja ut och förbereda datakällor inför analysen (Mullet, 2018, s. 123). Vi har analyserat existerande texter, i detta fall, kommentarer och valt att hitta nyckelord och begrepp för att tolka vilka kommentarer som anses vara hatiska. Vi har sedan kategoriserat hatkommentarerna beroende på vilka ideologier eller normer som främjas i kommentarerna.

17

Tablå 6.1 Hatkommentarernas kategorier och kriterier

Kriterier för att vi ska bedöma kommentaren som en hatkommentar:

Om en kommentar har en negativ, nedlåtande, eller diskriminerande ton ska det bedömas som en hatkommentar. Detta gäller även för kommentarer som är menade som skämt och även om avsändaren skriver att kommentaren inte är en hatkommentar. Om en kommentar menas som positiv fast egentligen kan tolkas som negativ (det vill säga, en dubbelmening eller en dold kritik) ska det bedömas som hatkommentar. Om en kommentar kan tolkas antingen positivt

Kategorier Kriterier

Sexistiska kommentarer 1. Har en sexuell ton och kan skapa obehag hos mottagaren 2. Osynliggör en persons kön om de inte passar in i normen 3. Nedlåtande om personer inte passar in i normen för de binära könen

Rasistiska kommentarer 1. Kommentarer där hudfärg eller etnicitet nämns i ett negativt sammanhang

Homofobiska/transfobiska kommentarer

1. Kommentarer som nedvärderar mottagaren på grund av sin sexualitet

2. Kommentarer som tyder på att det är fel att inte vara heterosexuell

Personangrepp 1. Kommentarer där hatet är direkt riktat mot mottagaren och inte passar in i en specifik ideologi. Till exempel, ”Du är en idiot”, 2. Kommentarer där hatet är riktigt direkt och öppet mot mottagaren ”Jag hatar dig”

Utseende 1.Kommentarer där mottagarens utseende kritiseras utan att det kopplas till en specifik ideologi/kategori.

Kompetens 1. Kommentarer där mottagarens kompetens inom ett visst område kritiseras på ett icke-konstruktivt sätt

2. Kommentarer som påstår utan att vara konstruktiv att mottagaren inte har lyckats med sitt mål/uppdrag

Åldersdiskriminering Kommentarer som syftar på mottagarens ålder i ett negativt sammanhang

Ospecificerade 1. Kommentarer som är tydligt negativa men som inte passar i en annan kategori

2. Kommentarer där det är otydligt om en kommentar är negativ eller positiv och som kan tolkas på både sätten beroende på vad mottagaren menade.

18 eller negativt beroende på vem som läser kommentaren, ska det bedömas som hatkommentar och diskuteras.

6.4 Fas 3: Textens bakgrund

Det går ut på att redovisa de historiska och sociala sammanhangen i samband med texterna (Mullet, 2018, s. 123). Det innebär även att redovisa vilka författarna är vilket inte kommer att göras i denna analys då författarna av hatkommentarerna är anonyma. De faktorer som kommer att tas i åtanken är genreegenskaper, historiska sammanhang, produktions sammanhang, generell vinkling eller stil, avsedd mottagare, och avsedd mening i texten (Mullet, 2018, s. 123).

6.5 Fas 4: Övergripande teman

Det går ut på att identifiera huvud- och underteman som finns i texterna (Mullet, 2018, s. 124). För denna uppsats kommer det att göras genom en öppenkodning som redovisas i denna fas.

6.6 Fas 5: Analysera externa relationer i texterna (Interdiskursivitet)

Interdiskursivitet handlar om identifiering av interaktioner mellan olika diskurser inom specifika texter. Fas fem går ut på att man hittar dessa interaktioner och tolkar vilka ideologier som uttrycks i texten. Fasen avslutas med att undersöka sociala relationer som kontrollerar produktionen av text (Mullet, 2018, s. 124). För denna uppsats har interaktionerna identifierats genom att tolka kommentarerna utifrån textens sammanhang (fas tre) samt vilka ideologier och normer som främjas utifrån budskapet som näthataren vill nå ut med.

6.7 Fas 6: Analysera interna relationer i texterna

I fas 6 undersöks texterna med avseende på interna relationer eller mönster, ord och språkliga enheter som representerar maktrelationer, sociala sammanhang eller talarens ställningar. Fokuset ligger på hur texten används utifrån grammatik, ton, och uttryckssätt som till exempel metaforer. Det undersöks även vilken information som kan tolkas från texten. I vanliga fall undersöks även hur texten är strukturerad särskilt nyhetsartiklar men för denna analys kommer det inte tas hänsyn till strukturen då texterna är kommentarer (Mullet, 2018, s. 124).

6.8 Fas 7: Tolkning av data

Fas sju går ut på att tolka betydelsen av huvudteman, externa- och interna relationer som identifierades i fas 4, 5 och 6. Syftet är att gå igenom de strukturella egenskaperna och

19 enskilda fragmenten för att sedan placera dem i ett bredare sammanhang och teman som presenterades i den tidigare fasen (Mullet, 2018, s. 125). Det kommer även att presenteras vilka härskartekniker som har hittats bland kommentarerna.

6.9 Kritik mot CDA

Kritisk diskursanalys har utvecklats genom åren och används idag av många forskare. Trots sin popularitet finns det kritik riktad mot metoden och den största är att den är för vag (Poole, 2010, s. 152). Metodens vaghet är en återkommande kritik och har även tagits upp av Diane Mullet (2018, s. 138–139) som förklarar att kritisk diskursanalys är tidskrävande och svår att använda. Hon anser att forskare som vill använda sig av kritisk diskursanalys borde ha stor förståelse för metoden. På grund av dessa kritik valde vi därför att utgå ifrån en färdig mall som vi vet har använts i ett tidigare studie och där varje fas redovisas. En annan kritik är att ramverket i kritisk diskursanalys förlitar sig på forskarens egen tolkning av data. Det innebär att det finns en risk att forskaren främjar sin egen ideologiska agenda istället för att fokusera på agendan av de som saknar makten (Mullet, 2018, s. 123). För att undvika detta har vi valt att detaljerat förklara hur vi kommer fram till våra slutsatser och även koppla det till tidigare forskning.

Under denna analys är det flera faktorer som har gjort det svårare att få så konkreta resultat som möjligt. Den första faktorn är bristen på kommentarer, det blev färre än förväntat och varför finns det ingen tydlig förklaring på. En teori vi har är att en youtuber, Jackie Aina, använder sig av ett filter som automatisk blockerar eller ta bort hatkommentarer. Slutsatsen har dragits på grund av att Jackie Aina har varit väldigt öppen med att hon utsätts för mycket näthat, särskilt hat kopplad till hennes hudfärg. Hon har även flera videoklipp där hon visar vilka sorters hatkommentarer hon har utsatts för, en är Reading Mean & Racist YouTube

Comments! | Jackie Aina som publicerades den 14 juli, 2020. Vi har medvetet valt att behålla

hennes material trots få kommentarer. Vi kan inte veta förrän efter analysen hur många hatkommentarer som hittas och som forskare känner vi att om vi ändrar materialet efter analysens gång för att resultatet inte blev som förväntat är lika med att ändra materialet för att påverka resultatet. I stället för att byta ut materialet valde vi därför att lägga till fler videoklipp att undersöka.

En annan faktor är att den Python script vi har använt oss av automatiskt tar bort emojis i kommentarerna vilket påverkar kontexten av dessa. Det innebär att kommentarer där

20 budskapen är emojis inte har tagits med på grund av att vi inte kan se budskapet. Det innebär även att kommentarer som kan ha två betydelser blir svårare att tolka utan emojis. En annan faktor är att metoden går ut på författarnas egna åsikter, det innebär att när vi har analyserat kommentarerna har vi utgått ifrån vår tolkning av dem. Trots detta kan alla forskningsfrågor besvaras, men det som är viktigt att notera är att om en liknande analys skulle göras av andra forskare, kan resultatet se annorlunda ut på grund av att metoden utgår ifrån forskarnas åsikter och tolkningar.

6.10 Material

I detta kapitel presenterar vi vårt insamlade material och förklarar varför vi har valt de olika genrerna angående vårt material.

6.10.1 Avgränsningar

Vi kommer inte att analysera Youtubeklipp, det vi kommer att analysera är hatkommentarerna från fyra olika videoklipp i två olika genrer. Vi har valt två genrer som oftast förknippas med särskilda könsnormer, sminkning och skönhet samt gaming. Vi har valt dessa genrer på grund av att dessa är väldigt populära ämnen på Youtube och specifikt på grund av att sminkning förknippas mer med kvinnlighet och gaming förknippas mer med manlighet. Vi kommer inte att undersöka hur mottagaren av näthatet bemöter den eller varför avsändaren sprider näthat eller vem avsändaren är. Vi kommer fokusera på näthatet (hatkommentarerna under videoklippen) och hur det skiljer sig åt beroende på vem mottagaren är och vilken ideologi kan kopplas till näthatet.

6.10.2 Videoklipp

Inom sminkgenren kommer vi att undersöka Jackie Ainas Youtubeklipp, Luxury Maintenance

Routine, At Home! Face Shaving, Brow Lamination, Hair Removal publicerad den 26

september, 2020 och jämföra den med James Charles Youtubeklipp, EXTREME Quarantine

Glow Up Makeover! Som publicerades den 09 juni, 2020. Vi kommer även att undersöka 2010 Makeup Vs 2020 Makeup! | Jackie Aina som publicerades den 15 oktober, 2020 och

jämföra den med Recreating My DISGUSTING Old Makeup Looks! av James Charles som publicerades den 10 november, 2020. Vi har valt dessa kreatörer på grund av att de är kända på Youtube. Vi valde James Charles för att han har tidigare hamnat i diskussioner om

21 kontroversiella ämnen. Vi har även valt honom på grund av att han öppet identifierar sig som homosexuell och är en man i en genre som normativt ses som feminin. Vi valde Jackie Aina på grund av att hon är väldigt populär bland mörkhyade kvinnor och hon har även varit öppen med att hon utsätts för rasism och näthat i tidigare videoklipp.

Inom gaming genren kommer vi att undersöka kommentarerna i Pokimanes the 999 IQ

impostor 1v7 lights trick in Among Us Youtubeklipp som publicerades den 7 oktober, 2020

och jämföra dem med EthanGamers FREE THE VILLAGERS!! - Minecraft Dungeons som publicerades den 10 juli, 2020. Vi kommer även undersöka kommentarerna i I CAN’T

BELIVE I AGREED TO THIS!! FORTNITE BATTLE ROYALE! av Pokimane som

publicerades den 26 november, 2018 och jämföra dem med CAN RONALDO ESCAPE THE

SUPERMARKET?? | Roblox Obby av EthanGamer som publicerades den 21 maj, 2016. Vi

har valt Pokimane på grund av att hennes kanal är populär med nästan sex miljoner prenumeranter på Youtube och för att hon är en kvinnlig spelare. Eftersom vi kommer att använda oss av intersektionalitet för att undersöka vilka sorters näthat en mottagare utsätts för beroende på olika faktorer, valde vi EthanGamer på grund av att han är en väldigt ung spelare och för att han är en kille. Vi valde att undersöka 4 videoklipp inom spelgenren på grund av at vi ville ha mer material att utgå från i vår analys.

När vi har valt vilka videoklipp som ska användas för denna analys har vi fokuserat på att åtminstone hälften publicerades 2020 och att det ska finnas nog med kommentarer att undersöka.

6.10.3 Kommentarer

Vi kommer att använda oss av ett Python script och Perspective API, vilket är ett applikationsprogrammeringsgränssnitt (application programming interface) som bedömer nivån av toxicitet i kommentarerna. Tillsammans kommer de att välja ut alla kommentarer som bedöms ha en viss nivå av toxicitet. Utvecklarna av Perspective API förklarar att modellen har tränats genom att be folk att betygsätta internetkommentarer på en skala utifrån ”very toxic” (Hög toxicitet) och ”very healthy” (Väldigt hälsosam) bidrag. Utvecklarna definierar begreppet toxicitet som, ”en oförskämd, respektlös eller orimlig kommentar som sannolikt får dig att lämna en diskussion” (Jigsaw, u.å, utan sidonummer).

22 När kommentarerna har valts ut kommer vi själva att gå igenom de sållade kommentarerna och bedöma vilka kommentarer som är näthat utifrån Polismyndighetens (2019c) och Franklins (2002) definitioner. Vi kommer även utgå ifrån definitionen som presenteras av Perspective API:s utvecklare. Däremot kommer vi inte ta med kommentarer som är på annat språk än engelska och svenska på grund av risken att missförstå kontexten av kommentarer på andra språk.

Tabell 6.1 Redovisning av Kommentarer

Videoklipp Senaste kommentaren Antal kommentarer efter första sållning Antal kommentarer efter andra sållning

Jackie Aina - Luxury Maintenance Routine, At Home! Face Shaving, Brow

Lamination, Hair Removal

Klockan 8:14 den 17 november,

2020

167 7

Jackie Aina – 2010 Makeup Vs 2020 Makeup! 2010

Klockan 8:19 den 17 november,

2020

177 9

James Charles – EXTREME Quarantine Glow Up Makeover! Klockan 9:22 den 17 november, 2020 2031 380

James Charles – Recreating My DISGUSTING Old Makeup Looks! Mellan 9:22 och 10:41 den 17 november, 2020 1329 177 Pokimane - 999 IQ impostor 1v7 lights trick in Among Us |

Pokimane

Klockan 10:41 den 17 november,

2020

23 Pokimane - I CAN'T

BELIEVE I AGREED TO THIS!! FORTNITE BATTLE

ROYALE! | Pokimane

Klockan 11:24 den 17 november,

2020

2870 292

EthanGamer - FREE THE VILLAGERS!! - Minecraft Dungeons | EthanGamer Klockan 11:29 den 17 november, 2020 75 8 EthanGamer-CAN RONALDO ESCAPE THE SUPERMARKET?? | EthanGamer Klockan 12:00 den 17 november, 2020 744 191

7. Analys och Resultat

24

Diagram 7.1 Kommentarer efter ideologi eller typ av näthat under ”Extreme quarantine glow up makeover”

Under pandemin har det vuxit fram en trend att ta hand om sig själv. För denna video har James Charles samarbetat med Bondi Sands som är ett australienskt varumärke inom brun-utan-sol hudprodukter. I beskrivningen av hans video förklarar James att han har känt sig lat och han känner sig mer och mer oattraktiv, vilket är anledningen till att han vill ge sig själv en makeover. James Charles börjar videon med att använda sig av brun-utan-sol. Han fortsätter med att göra falska fräknar på hans ansikte, sedan går han vidare med att rengöra och snygga till hans naglar, vilket han inte bli klar med på grund av att han tyckte det var för tidskrävande. Efteråt klipper han sitt eget hår och han avslutar sin video med en makeuprutin. I en stor del av videon ser man James Charles i enbart sina underkläder, att detta noteras är på grund av att det har påverkat vilka sorters kommentarer som har lämnats som respons till videon. Detta kommer att redovisas och förklaras ännu mer i analysen.

7.2 James Charles – Recreating My DISGUSTING Old Makeup Looks!

Diagram 7.2 Kommentarer efter ideologi eller typ av näthat under ”Recreating my disgusting old makeup looks”

För att fira hans femårsjubileum sedan han för första gången började använda smink bad James Charles sina följare att skicka bilder på hans gamla makeupstilar (specifikt stilar som han gjorde i början av hans karriär) som de anser var oattraktiva eller som kunde ha

25 förbättrats. Han fick många svar från sina följare och han valde ut de två mest omtalade stilarna. Sedan gjorde han en ny version av dem för att visa hur långt han har kommit sedan han först började sminka sig. Den första stilen som presenterades i videon var en bild på honom där hans ögonbryn var täckta av aluminiumfolie, en stor del av de som föreslog denna bild ansåg att ögonbrynen gjorde stilen oattraktiv. Den andra stilen som presenterades var en bild på honom i glasögon. James Charles förklarar i videon att han inte tycker stilen är helt dålig men att han förstår varför den skickades in som förslag. Han fortsätter att förklara och berättar att ögonbrynen var för tjocka, läppstiftet var för likt hans hudfärg, det finns ingen näskonturering och att det även kan bero på att han har glasögon på sig vilket han sällan använder.

En screenshot från James Charles Instagramkonto där han presenterar makeupstilarna som valdes ut.

26

En screenshot från James Charles Instagramkonto där han presenterar sin tolkning av sina gamla makeupstilar.

7.3 Jackie Aina - Luxury Maintenance Routine, At Home! Face Shaving, Brow Lamination, Hair Removal

Diagram 7.3 Kommentarer efter ideologi eller typ av näthat under ”Luxury maintenance routine, at home! Face shaving, brow lamination, hair removal”

Videon är ett samarbete med varumärket Belif som säljer skönhetsprodukter specifikt för huden. För denna video visar Jackie Aina hur hon tar hand om sig själv och hennes hud hemifrån. Hon har tidigare publicerat videoklipp där hon visar hennes lyxiga skönhetsrutiner

27 fast då har hon använt sig av skönhetskliniker, att denna video fokuseras på skönhetsvård hemifrån är på grund av pandemin. Hon förklarar både i videon och i videons beskrivning varför hon gör detta och att det beror på att hon älskar att ta hand om sig själv. Hon anser även att många inte tar tiden att göra det på grund av att man har lärt sig att karriären kommer först. I denna video visar hon sin hudvårds- och hårborttagningsrutin. Hon visar även hur hon formar och tar hand om hennes ögonbryn. Förutom att man får ta del av hennes rutin i videon ger hon även tips på hur man kan utnyttja det mesta av sina produkter och varför hennes rutin ser ut som den gör.

7.4 Jackie Aina – 2010 Makeup Vs 2020 Makeup!

Diagram 7.4 Kommentarer efter ideologi eller typ av näthat under ”2010 makeup vs 2020 makeup!”

Videon är en jämförelse av hur sminktrender såg ut 2010 och hur trenderna ser ut idag. Jackie Aina börjar med att förklara att det finns ett ökat intresse för trender från 2010, särskilt på sociala appar som TikTok. Hon ville därför göra sin egen version av det och bestämde sig för att göra en sida vid sida jämförelse av hur hon sminkade sig i 2010 och hur hon sminkar sig i dag. Under videon förklarar hon varför hennes stil är annorlunda idag i jämförelse med 2010 och en förklaring hon ger är att hon idag är äldre och är i en annan fas i hennes karriär och liv. I videon berättar hon även om gamla trender som hon ångrar eller anser inte är passande idag.

28

Jackie Ainas uppladdade miniatyr till videon där hon visar hur hon sminkade sig i 2010 och hur hon sminkar sig i 2020.

7.5 Pokimane - 999 IQ impostor 1v7 lights trick in Among Us | Pokimane

Diagram 7.5 Kommentarer efter ideologi eller typ av näthat under ”999 IQ impostor 1v7 lights trick in Among Us | Pokimane”

I videon, the 999 IQ impostor 1v7 lights trick in Among Us spelar hon ett spel vid namn Among Us. Det finns två lag, ena som kallas för crewmates som ska utföra olika uppgifter för att vinna spelet, men de kan även vinna genom att rösta ut imposters vilket är det andra laget.

29 De vinner genom att döda crewmates innan de blir utröstade på möten. Mötena kan endast uppkomma om en kropp har blivit hittad eller någon kallar för nödsituationsmöte. På mötena ska då imposters försöka ljuga sig från att bli utröstade. Mycket av spelet handlar därför om att ljuga och lita på rätt personer.

7.6 Pokimane - I CAN'T BELIEVE I AGREED TO THIS!! FORTNITE BATTLE ROYALE! | Pokimane

Diagram 7.6 Kommentarer efter ideologi eller typ av näthat under ”I can’t believe I agreed to this!! Fortnite battle royale! | Pokimane”

Videon handlar om spelet Fortnite som går ut på att döda alla andra som är med och spelar för att vinna. Det är totalt 100 spelare och alla är två och två för att vara kvar till slutet av spelet. Grafiken är riktad mot yngre spelare och det förekommer inget blod när någon blir skjuten i spelet. Pokimane spelar med en person som hon har spelat med tidigare och i denna video förekommer det en tvist, vilket hon kallar ”1 kill = 1 boob”. Hon förklarar i videon om att varje gång personen som hon spelar med dödar någon fick han tillåtelse att säga ”one boob”.

30

7.7 EthanGamer-CAN RONALDO ESCAPE THE SUPERMARKET?? | EthanGamer

Diagram 7.7 Kommentarer efter ideologi eller typ av näthat under ”Can Ronaldo escape the supermarket?? | EthanGamer”

I videon, CAN RONALDO ESCAPE THE SUPERMARKET?? | Roblox Obby av EthanGamers spelar han spelet Roblox, just i videon går spelet ut på att klara en hinderbana genom att utföra vissa moment för att inte dö. Om EthanGamers misslyckas måste han starta om från en viss punkt som sparas efter varje moment. Ethan är relativt ung på plattformen, han är endast tio år i den valda videon.

31

Diagram 7.8 Kommentarer efter ideologi eller typ av näthat under ”Free the villagers!! – Minecraft Dungeons | EthanGamer”

I denna video är Ethan 14 år gammal och har kommit in i puberteten och fått mörkare röst. Spelet som han spelar i videoklippet handlar om att döda zombies för att kunna uppgradera sin karaktär genom att få bättre vapen och utrustning. Ju fler zombies han dödar desto bättre saker får han för att kunna döda dem lättare nästa gång.

7.9 Fas 4: Övergripande tema

Övergripande tema: Kropp, sex och sexualitet

Många kommentarer var sexistiska, de som utsätts för det mest var James Charles och Pokimane. De sexistiska kommentarerna riktade sig mot deras kroppar och hade oftast en sexuell ton. Många kommentarer klassades även som sexistiska. Avsändarna kritiserade och attackerade mottagarna för att de inte betedde sig enligt normen som till exempel James Charles. Andra avsändare kritiserade mottagarna enbart på grund av deras kön som till exempel Pokimane. Hatkommentarerna som riktades mot James Charles hade även ett stort fokus på sexualitet där många antydde att han fortfarande var attraktiv ”trots” sin sexualitet. Många kommentarer antydde även att han hade varit mer attraktiv om han inte var homosexuell och liknande kommentarer antydde att det var fel att vara homosexuell. Gällande Pokimane utsattes hon för många hatkommentarer som enbart kopplades till att hon är kvinna och att hennes framgång och prestationer fanns enbart på grund av att hon är kvinna, till exempel,

” Tfw you're completely talentless so you have to soley rely on the fact that you're a female” “Clickbait title/thumbnail playing whatever game will get her the most views. Try actually being good at games and not trying to appeal to thirsty preteens. Trash.”

“You’re annoying shut up and stop using your gender to get subs I know you see this” “All of your fans are simps btw your nose is as big as a Boulder”

“every pokimane subscriber is a simp”

Kommentarerna är tydliga exempel på hegemonisk maskulinitet. Det finns två sorters hegemoni, extern och internt (Connell & Messerschmidt, 2005, s. 844). Extern hegemoni hänvisar till institutionaliseringen av mäns dominans över kvinnor. Intern hegemoni hänvisar till den sociala framväxten av en grupp män över resterande män. Att upprätthålla ett givet

32 mönster av hegemoni kräver att män övervakas och förväntas bete sig på ett särskilt vis medan kvinnor exkluderas och misskrediteras (Connell & Messerschmidt, 2005, s. 844). James Charles kritiseras för att han inte upprätthåller det mönstret av hegemoni och Pokimane kritiseras enbart för att hon är kvinna och måste därför misskrediteras. Man ser ett tydligt exempel på Hirdmans (2003, s. 65–66) andra princip som handlar om att hålla isär det kvinnliga och manliga.

7.10 Undertema:

Brist på kunskaper

Det fanns kommentarer som handlade om deras kunskaper och färdigheter i respektive sammanhang. James Charles och Jackie Aina fick kommentarer som syftade på att de inte kunde sminka sig tillräckligt bra. Pokimane och EthanGamer mottog kommentarer angående deras spelkunskaper och EthanGamer fick även kommentarer om hans redigerings- och videokunskaper. Det kunde vara kommentarer som till exempel “your vidioes are bum” eller “Your trash”. Även Jackie Ainas videoklipp kritiserades och anklagades för att vara tråkiga.

Personangrepp

Alla youtubers utsattes for personangrepp och många kommentarer handlade till exempel om avsändarnas hat och ogillande för mottagarna. Mycket av personangreppen var också personliga och var specifikt riktade mot individen i sig och kunde handla om deras åsikter eller brist på uttalanden om särskilda händelser.

Åldersdiskriminering

Av alla mottagare var det enbart EthanGamer som mottog kommentarer angående sin ålder. Han var även en av de yngsta som analyserades. Många kommentarer förlöjligade hans röst både innan och efter hans målbrott. Han kritiserades även enbart för att han var ung och det fanns kommentarer som antydde på att han inte borde finnas på Youtube på grund av hans ålder.

Politisk Subjektivitet

James Charles fick kommentarer angående Black Lives Matter som är en politisk rörelse och därför blir ett tema om politisk subjektivitet. Ämnet är politiskt riktat och är subjektivt som handlar om vilka personerna är och hur de produceras som subjekt (Barker & Jane, 2016, s.

33 648). Enligt Foucault ((1980) Barker & Jane (2016, s. 82)) används politisk subjektivitet genom talhandling, makt finns i talarens position, makt är i talandet. Kommentarerna han mottog syftar på att han borde agera när han har en stor kanal med många prenumeranter. De anser att James Charles ska agera politiskt och hjälpa BLM, alltså uppmärksamma sina följare och tittare angående deras vision.

Föreställningar om skönhet och användning av appar för att bli mer attraktiv

Många kommentarer handlade om mottagarnas utseende – deras utseende kunde både kritiseras och objektifieras. Vissa kommentarer har även visat ett ogillande för mottagare som har använt sig av mobilapplikationer för att ändra deras utseende. Många kommentarer utgick ifrån ideologin om skönhet och hur de förväntar sig att mottagarna ska se ut.

Etnicitet

Det förekom en del rasistiska kommentarer som inte riktades mot någon av kreatörerna, däremot riktades det mot andra personer som förekom i deras videoklipp. Många avsändare utgick ifrån stereotyper och använde sig av nedsättande ord som idag klassificeras som rasistiska. Enligt Barker & Jane (2016, s. 28) är etnicitet ett kulturellt koncept med normer, värderingar, tro och symboler. Rasifiering är en social konstruktion som vi människor skapat. Raser existerar inte utanför representationerna och är utformade som en process om sociala och politiska maktkamper.

7.11 Fas 5: Externa relationer i texterna Sexistiska kommentarer

För sexistiska kommentarer är det två sorters kommentarer vi främst har hittat. Den första sorten är kommentarer som påpekar att mottagaren inte beter sig utifrån normen. Den andra är kommentarer med sexuella toner som kan skapa obehag hos mottagaren eller som fokuserar på mottagarens kropp och fysiska utseende. James Charles utsattes för båda sorters sexistiska kommentarer, i den första gruppen av sexistiska kommentarer utgår avsändarna från könsnormer och antyder att James Charles inte är en man eller inte är manlig nog för att kalla sig själv en man. Till exempel, kommentaren som förknippar män med mycket kroppshår,

”I’m the only one girl that find extremely gross/asexual when a guy/man doesn’t have hairy arms/legs/chest? Maybe i’m the only one girl here that likes “manly” man or idk”. Hon

antyder att en man som inte har kroppshår inte är manlig och att hon tycker att det är äckligt. En anna kommentar, ”I dare you to look like a boy” tyder på att personen som kommenterade

34 anser att James Charles inte ser ut som den normativa mannen och därför ber honom göra en utmaning där han klär sig och ser ut som den normativa mannen.

I den andra gruppen är fokuset väldigt mycket på deras fysiska utseende. James Charles utsattes för kommentarer som debatterade om hur hans kropp och könsorgan ser ut och kommentarer som antyder på att de vill ha samlag med honom. Till exempel,

” you look so sexy you really turn me on blow my mind every time see you”

“If anyone saw the buldge in his underwear sorry for being weird, but JAMES DID NOT CUT NOR GET RID OF HIS D thank u very much”

” Seeing his lack of bulge made me really uncomfortable.”

Dessa kan beskrivas som oönskade komplimanger och kan därför även kategoriseras som sexuella trakasserier (DO, 2020) men samtidigt behöver det noteras att vem som egentligen kan definiera någonting som sexuella trakasserier är enbart personen som utsatts för det (1177 Vårdguiden, 2020). Även Jackie Aina och Pokimane utsattes för dessa sorters kommentarer. Det finns en del sexistiska kommentarer som antyder att Pokimane endast är populär på grund av att hon är kvinna, en hatkommentar lyder ”You’re annoying shut up and stop using your

gender to get subs I know you see this”. Många kommentarer sexualiserar även Pokimanes

röst och skratt som till exempel,

“The laughs and moans”

”My parents thinks im watching porn because of the screaming” “when you laugh, my mom thinks im watching porn”

Även hennes utseende objektifieras och många kommentarer handlar om hennes bröst och ansikte. Jackie Aina hade färre kommentarer än de andra youtubers men många avsändare påpekade att de tycker Jackie Aina är ”sexig”, till exempel ”The sexy is being turned up a notch. Tell me I'm lying I dare you”.

Många kommentarer riktades även mot de som följer mottagarna. Ett exempel är Pokimanes följare. I näthatet förekommer ordet ”simp”. Enligt Dictionary (u.å.) används ordet ”simp” som en förolämpning mot män som söker uppmärksamhet från kvinnor i hopp om att få tillbaka någon slags berättigad sexuell kännedom eller aktivitet från kvinnor. Dessa kommentarer är egentligen inte riktad mot Pokimane och är riktad mot hennes följare och de

35 som kollar på hennes videoklipp istället. Däremot innebär betydelsen av ordet att de som följer gör det enbart för sig själva och inte för att Pokimanes innehåll är värd att kolla på.

Homofobiska och transfobiska kommentarer

När det gäller kommentarerna som har identifierats som homofobiska och transfobiska ser man att begrepp kopplade till homosexualitet används i negativa sammanhang. Begreppen används oftast som ett skällsord och vissa använder det även i sammanhang där tolkningen är att heterosexualitet är bättre, till exempel kommentaren “james would be real hot if he didnt

like boys but hes still gorg” som James Charles utsattes för. Hatkommentarerna riktades inte

enbart mot de youtubers vi analyserade, det riktades även direkt till alla som identifierar sig som homosexuella, till exempel kommentarerna som hittades under Pokimanes videoklipp,

”Like boi what the fuck it looks gay” ”I'm not fricking gay”

”that Guy is Gay”

Det som är gemensamt för de två kategorierna: homofobiska/transfobiska och sexistiska kommentarer är att de är kopplade till normbrytande beteenden. Hirdman (2003, s. 69) förklarar utifrån den andra principen om genuskontraktet att män värderas högre än kvinnor. Att använda begrepp kopplade till sexualitet som skällsord, även fast personen i frågan inte identifierar sig som homosexuell, sker på grund av att personen bryter mot normen och då handlar det inte enbart om homosexualitet, då handlar det även om den hegemoniska maskuliniteten.

Utseende

Många hatkommentarer riktade sig även mot mottagarnas utseende. De kommentarer som har kritiserat James Charles utseende har fokuserat på att han ser annorlunda ut och därför anklagas han för att ha opererat sitt ansikte, vilket han har nekat till. Bilderna som visas är av hur han såg ut och sminkade sig för fem år sedan, vid den tidpunkten är han sexton år. Han nämner även att han brukar använda sig av FaceTune, vilket är en mobilapp där man kan redigera hur man ser ut vilket han är öppen med att han gör. Men ett till ämne som nämns och kritiseras är hans ögonbryn vilket James Charles själv kritiserar i sin video på grund av dess tjocklek när han började sminka sig. Det som är värt att notera är att om man hänvisar till nyhets- och magasinsartiklar (DeVoretz 2015, Sng 2015, Buddemeyer 2018) var tjocka

36 ögonbryn en trend under perioden som videon publicerades. Detta är viktigt att poängtera då det förklarar hur tid och trender kan påverka vad man kritiseras för.

Både Jackie Ainas och James Charles’ sminkning får mycket näthat. En kommentar riktad mot Jackie Aina är, ”Grrl your right eye looks like a dude punched you hard 3×min lmbo !

Left side perfois !”. Man skulle även kunna kategorisera kommentaren som sexistisk då den

förminskar kvinnomisshandel, förkortning ”lmbo” betyder ”laughing my butt off”. Man ser tydligt att Jackie Aina har sminkat sig och sättet kommentaren är skriven på visar att avsändaren förstår att det är smink och att hon egentligen inte har slagits. Eftersom det egentligen inte finns en anledning att göra en hänvisning till kvinnomisshandel, är det tydligt att avsändarens mål var att skapa kontroverser eller få reaktioner. Risken med detta är att det ökar sannolikheten att personer som utsätts för våld, oavsett om de identifierar sig som kvinna, man eller icke-binär, påverkas och känner att det de utsätts för inte är seriöst. Enligt BRÅ (2020) är den största anledningen till att någon inte polisanmäler ett brott att man tror att det som har skett inte är seriöst. En annan anledning enligt BRÅ (2020) är att man bestämmer sig för att lösa situationen på egen hand. Om man som offer då får se en kommentar där det skämtas om fysiska skador från våld finns det en risk att deras oro om att situationen inte är seriös bekräftas. En annan kommentar riktad mot Jackie Ainas utseende är, ”Yall cursed

Jackie aina's skin now she got ACNE acne” där avsändaren syftar på att någonting är fel med

att ha acne genom att hänvisa till det som en förbannelse. Enligt en undersökning (Magin et al., 2008) utsätts barn, tonåringar och vuxna med akne för mobbning. Den största konsekvensen var att det ledde till lägre självförtroende för de utsatta. Jackie Aina är vuxen, men det innebär inte att alla som följer henne är det. Många kan vara tonåringar och ungdomar som har acne och kan därför känna sig träffade av kritiken, men det finns även vuxna som har acne och som också kan känna sig träffade.

Personangrepp

Personangreppen i kommentarerna skiljer sig åt beroende på vem mottagaren är. James Charles kritiserades för att inte ha uttalat eller reagerat om protesterna som skedde i samband med nyheten om George Floyd som blev strupen tills döds av en polis i USA, polisen hade sitt knä över Floyds hals i åtta minuter (Hill et al., 2020). Anledningen till att dessa har tagits med som hatkommentarer är för att de inte är konstruktiva. Det finns kommenterar i samband med Black Lives Matter som inte har kategoriserats som hatkommentarer då de har uttryckt deras