2009:051
C - U P P S A T S
Korruption - en jämförelse mellan Botswana och Nigeria
Jon Eliasson Lars Juntti
Luleå tekniska universitet C-uppsats
Historia
Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap
Abstract
Corruption is today well-known to many of us, but what does it really mean?
In this thesis we have clarified what corruption is and what it means. It also contains a comparison between Nigeria and Botswana. To achieve this we used a qualitative method, but also a quantitative method. To explain corruption we decided to break up all its parts, for example the different types, causes, consequences and how it is fought back.
One of the things that we concluded to be a reason to corruption was the fact that sometimes a country tries to extend its control over the state, meaning that civil rights and press freedom will be limited. In order to lessen the degree of corruption a state must be able to ensure that the laws made are carried out efficiently and impartial. The main countries we examined were Botswana and Nigeria. Our results show that the reason to the widespread corruption in Nigeria was mainly caused by political instability. Botswana on the other hand was able to form a working democracy already at the independence.
Innehållsförteckning
1. Inledning………... 1
1.1 Syfte och frågeställningar……….. 3
1.2 Metod………... 4
1.3 Källor och källkritik………... 4
2. Korruption……… 6
2.1 Bakgrund………. 6
2.2 Olika typer av korruption……….. 7
2.2.1 Vardagskorruption………... 7
2.2.2 State capture och politisk korruption……… 8
2.3 Orsaker till korruption………... 8
2.4 Konsekvenser av korruption………. 9
2.5 Hur man bekämpar korruption……… 10
2.6 Orsaker till afrikansk korruption………. 11
3. Studie över Nigeria och Botswana……….. 14
3.1 Nigeria……….. 14
3.2 Botswana……….. 15
3.3 Jämförelser……….. 17
3.3.1 Basfakta om Botswana och Nigeria………. 17
3.3.2 Sammanfattande om länderjämförelsen……….... 20
3.3.3 Teoretiska och metodologiska utgångspunkter………. 22
3.3.4 Faktorer som påverkar korruption………. 26
4. Sammanfattning………... 32
5. Källförteckning……… 35
6. Bilagor
Ordförklaring – begrepp som förknippas med korruption
• Mutor - gåva som överlämnas för att givaren i gengäld skall erhålla en förmån av något slag
• Bestickning - brott som innebär att lämna, utlova eller erbjuda muta eller annan olovlig belöning för tjänsteutövning av någon som t.ex. fullgör sin tjänsteplikt, utövar myndighet eller innehar offentligt uppdrag
• Utpressning - oredlighetsbrott som förövas av den som med olaga tvång förmår någon annan till handling eller underlåtenhet som innebär skada för den tvungne eller någon som han representerar och vinning för gärningsmannen
• Förskingring - försnillning, trolöshetsbrott. Förskingring föreligger när en person som fått egendom i sin besittning för annans räkning bl.a. tillägnar sig egendomen eller på annat sätt åsidosätter sina skyldigheter till vinning för sig själv och skada för den rätte ägaren
• Jäv - anmärkning mot en persons partiskhet eller behörighet i något hänseende, t.ex.
som domare
• Svindleri - oredlighetsbrott som begås av den som offentliggör eller på annat sätt bland allmänheten sprider vilseledande uppgifter för att påverka priset på vara, värdepapper eller annan egendom
•
Nepotism - Otillbörligt gynnande av släktingar och vänner, särskilt vid besättande av offentliga tjänster
.• State capture - uppkommer när svaga stater tillåter företagare och andra mäktiga personer i landet att påverka lagstiftning, regelverk etc. så att konkurrensen inom den privata sektorn blir sneddriven.
• BNP- bruttonationalprodukt, sammanlagda värdet av ett lands produktion av varor och tjänster under vanligen ett år. En viktig uppgift för BNP är att ge information om kortsiktiga svängningar i den ekonomiska aktiviteten. BNP mäts ofta i %. BNP används ofta som jämförande mått på länders utvecklingsgrad.
Källa: National Encycklopedien (NE)
1. Inledning
I västvärlden är korruption något som vi i hög grad förskonats från, men för många andra i den övriga världen är det en verklighet. Genom det arbete som Transparency International (TI)
1och andra organisationer genomfört har korruption fått stor uppmärksamhet. Världsbanken har betecknat korruption som det största hindret för ekonomisk utveckling.
2Korruption i Sverige är inget undantag, Boforsaffären som rullades upp under 1980- talet är kanske den mest kända skandalen. Det visade sig att företaget AB Bofors under ett flertal år exporterat krigsmateriel illegalt till Dubai och Bahrain.
3Detta mot att vi i Sverige har en så kallad förbudslagstiftning, det vill säga all export av krigsmateriel är förbjuden försåvitt inte särskilt tillstånd erhållits.
4Härvan upptäcktes genom att den tidigare anställde Ingvar Bratt överlämnade dokument som ledde till en polisanmälan mot företaget. Förundersökningen visade att ett omfattande system av mutor användes, i strid mot den officiella svenska vapenexporten.
5Under mitten av 1980-talet var den indiska armen intresserad av att köpa tungt artilleri.
Genom samtal mellan dåvarande statsminister Olof Palme och Indiens premiärminister Rajiv Gandhi lyckades Palme binda kontraktet till Sverige och AB Bofors. Senare uppdagades det att stora belopp utbetalats från Bofors till bankkonton i Schweiz. Pengar som användes för att muta beslutsfattare i Indien. Än en gång hamnade företaget i blåsväder och en förundersökning påbörjades, dock utan någon framgång. För den indiske premiärministern var denna skandal en av orsakerna till att hans parti förlorade parlamentsvalet 1989. Regeringsskiftet ledde till att Bofors kom att svartlistas i Indien då företaget vägrade att berätta var pengarna gått.
6Korruption innebär att det inom samhället finns personer som för sin egen skull försöker vinna fördelar genom sin maktposition. Många gånger beror det på att någonting har gått
1 TI grundades 1993 och är en internationell, ideell, enskild organisation med syfte att motverka korruption
2 Sandgren, Claes. ”Att bekämpa korruption.” Working paper, 4 (2005)
3 National Encyklopedin (NE), Boforsaffären, www.ne.se
4 Regeringskansliet. Export av krigsmateriel. http://www.regeringen.se/sb/d/10675/a/21898. 2008- 7-31.
5 National Encyklopedin (NE), Boforsaffären, www. ne.se
6 Ibid.
snett i samhällets uppbyggnadsfas, på ett olagligt eller i vart fall för samhället svårt skadligt sätt. Afrikas samhällen är typiska exempel på korruptionens negativa effekter.
Exempel på detta är att ”Korruption minskar investeringar och hämmar den ekonomiska tillväxten. Inte minst innebär korruptionen att stater satsar på investeringar som kan ge möjlighet till mutor”.
7Även Sveriges försäljning av stridsflygplanet JAS Gripen har under 2000- talet seglat upp som en ny misstänkt mutaffär. 1999 sålde Sverige 28 JAS Gripen plan till Sydafrika.
Redan i februari 2001 kunde man i en debattartikel i Svenska dagbladet, undertecknad av företrädare för Svenska Freds – och skiljedomsföreningen, Sveriges kristna råd, Diakonia och kristna Fredsrörelsen, läsa om återkommande rykten om korruption kring vapen – affärerna med Sydafrika.
I debattartikeln använder författarna uppgifter från den statliga exportkreditnämnden, EKN, om att nämnden ställt ut garantier på cirka 16 miljarder kronor, mer än hela det svenska biståndet till Sydafrika. Dessutom har svenska staten lånat ut pengar för att affären skulle bli av, närmare 10 miljarder kronor.
8Debattartikeln i februari 2001 har sedan följts av återkommande rubriker i de svenska massmedierna om misstänkta mutbrott i samband med SAAB – koncernens försäljning av det svenska stridsflygplanet JAS Gripen. Det har, utöver Sydafrika, handlat om Tjeckien, Österrike, Schweiz och Ungern
9.Just nu, i februari 2009, pågår en utredning om misstänkta mutbrott i samband med försäljningen av JAS till Tjeckien och Ungern. Samtidigt har den sydafrikanska antikorruptionspolisen återupptagit utredningen om mutbrott i samband med JAS – affären i Sydafrika 1999.
10Om JAS – affären kommer att gå till historien som en korruptionsskandal vet ingen idag, men just den vapenexporten har kantats av många rykten.
Varje år genomför TI sina mätningar över korruption i världen. Det som varje år framgår tydligt är att Afrikas länder hamnar i botten på dessa mätningar. Undantag finns, Botswana och Sydafrika exempelvis, men de är inte många. Det är ett slående resultat
7 Sandgren, Claes. ”Att bekämpa korruption - ett rättsligt perspektiv”, Juridisk tidskrift, 2 (2007)
8 Thordson, Thord-Ove,”Falskt miljardspel om Jas”, Svenska dagbladet (2001-01-21)
9 Sveriges radios nyhetsarkiv, www.sr.se, ”Riv upp hela affären”, (2009-01-29)
10 Johnson, Ylva & Resare Nils, ”Nya misstankar om mutor i Sydafrikaaffär”, Dagens nyheter, (2009-01-27)
och något som väcker nyfikenhet, varför ser det ut som det gör i Afrika? Det känns därför naturligt att avgränsa sig till ett område där korruption är så pass frekvent förekommande.
Om man tittar djupare på TI: s undersökning ser man att två länder sticker ut från de andra.
11Vi har därför valt att inrikta oss på Botswana och Nigeria baserat på TI: s undersökning.
Ytterligare en anledning till att vi valde dessa länder var att kontrasterna mellan dem är stora. På grund av brist på politisk stabilitet har Nigeria haft militärdiktatur under större delen av tiden sedan självständigheten 1960. Botswana lyckades däremot tidigt efter självständigheten 1966 inrätta en flerpartistat, vilket har lett till ett stabilt demokratiskt system. Detta har medfört att Botswana har lyckats etablera en stark ekonomisk tillväxt.
För Nigerias del är situationen en annan. Trots att de är ett land med stor befolkning och stora oljefyndigheter betyder det inte att landet lyckats bekämpa den inhemska korruptionen.
121.1 Syfte och frågeställningar
Korruption är ett vitt begrepp som innehåller många olika och intressanta fenomen att studera. Det skulle därför vara intressant att se vilka olika faktorer som bidrar till att korruptionen får fäste i ett land. Av den anledningen kommer vi att belysa vad korruption är och vad den innebär. Vi kommer att studera vilka typer det finns, vilka orsakerna är, men också vilka konsekvenser den får. Detta gör vi för att ge läsaren en tydligare bild av uppsatsämnet.
Korruption finns i många olika former och definitionerna är många. Vi anser därför att det är viktigt att veta vad korruption är eftersom det verkar få svåra konsekvenser för samhällets tillväxt och utveckling, och därför påverkar medborgarnas liv högst påtagligt.
Skälet till att vi valde Botswana och Nigeria är att det skulle öka vår förståelse om korruption, speciellt då de i grunden haft samma förutsättningar. Det kommer därför att bli intressant att titta mer på djupet på dessa länder utifrån dessa premisser.
11 Transparency international, www.tranparency.org
12 Nationalencyklopedin (NE), Nigeria, www.ne.se
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad korruption är. Vi kommer att titta på olika definitioner på vad korruption är och vad som orsakar den. Det vi får fram kommer sedan att utarbetas i en definition som kan appliceras på de två länderna vi valt.
De frågeställningar vi kommer att utgå ifrån är:
• Varför uppstår korruption och vilken funktion har den i samhället?
• Under vilka omständigheter breder korruption ut sig och under vilka omständigheter minskar den?
• Vilka är de bidragande orsakerna till att förekomsten av korruption skiljer sig mellan de två länderna?
1.2 Metod
Den här uppsatsen kommer till stor del att vara kvalitativ, men den kommer även att innehålla kvantitativ information. I den kvalitativa delen kommer vi att skriva en bakgrund till vad korruption är och behandla dess olika delar. Ytterligare en sak är den information om de respektive länderna som är ett måste att ha med för att ge läsaren en inblick i ämnet. Den kvantitativa delen kommer att bestå av analyser av statistik för att försöka förstå varför korruptionen drabbat de två länderna olika. Avslutningsvis kommer en kvalitativ jämförelse länderna emellan att göras.
1.3 Källor och källkritik
En av de källor som kommit till stor hjälp i detta arbete är Claes Sandgrens arbeten om korruption, ”Att bekämpa korruption.” och ”Att bekämpa korruption - ett rättsligt perspektiv”. Två organisationer som har kunnat ge oss en bra bild av ämnet är
Transparency International, världens ledande organisation i kampen mot korruption, och Sidas (statlig myndighet som lyder under utrikesdepartementet) omfattande material om korruption. Hjälp med våra ordförklaringar och viss basfakta har Nationalencyklopedin (NE) kunnat bidra med.
Information om de två länderna har bokserien ”Cultures of the World” om Botswana och
Nigeria bidragit med. Dessa källor tar upp fakta om hur livet och kulturen i de båda
länderna och vi ser det som säker information då källmaterialet är bra utarbetat. Vi har
även använt två källor från två svenska dagstidningar, SvD och DN. Informationen i
dessa är vinklad då båda är debattartiklar, dock ansåg vi att de ger en bra bild av hur den dagspolitiska debatten om korruption ser ut i Sverige idag. Självklart har andra källor som böcker och Internet använts, men dessa kommer att nämnas mer utförligt i källförteckningen.
Datainformationen till våra figurer kommer från en databas kallad Länder06. En bra hjälp
till att förstå variablerna på ett allmänt sätt har docent Leif Johanssons dokumentation
över databasen Länder06 varit. Den innehåller diverse variabler utarbetade av
professorer, organisationer m.m. runt om i världen. Variablerna anser vi vara mycket
säkra då de enkelt kan granskas av andra personer. De variabler vi använt kommer dock
förklaras senare under avsnitt 3.3.3.
2. Korruption
2.1 Bakgrund
Det finns tydliga exempel på korruption genom historien. Om man går tillbaka till 1600- talets England finns tydliga spår av det vi definierar som korruption idag. Monarken kunde styra tillsättandet av statliga poster och egendomar efter eget tycke. Man använde sedan dessa tillgångar för att stärka lojaliteten till kungahuset och belöna nära släktingar och bundsförvanter. Det här systemet av personliga förbindelser skapade säkerhet för individen till skillnad mot dagens västerländska samhälle där lagar och förordningar nu existerar för att ge trygghet.
13Under 1700-talet ökade den ekonomiska tillväxten i samhället. Det fick till följd att en allt större medelklass växte fram. Genom ökad läskunnighet växte en utbildad medelklass fram i städerna. När lojaliteterna sedan flyttades från familjen till nationen innebar det att tjänster tillsattes efter kunskap och meriter. När staten fick ökade resurser skedde en förändring i statsförvaltningen, lönerna höjdes och ett klarare regelverk växte fram.
Med en större offentlig förvaltning ökade även insynen från press och allmänhet. Det här gjorde att en starkare demokrati växte fram, vilket också gjorde att korruptionen i samhället blev svårare att dölja.
14År 1766 kom något som var unikt att införas i Sverige, Tryckfrihetsförordningen. En av männen bakom denna förordning var den finländske riksdagsmannen Anders Chydenius.
Under den här tiden var Finland en del av Sverige och hade även representanter i riksdagen. Han hade insett betydelsen av tryckfrihet och kom att arbeta hårt för dess införande under dennes mandatperiod
15.Tryckfrihetsförordningen kom att avskaffa den svenska censuren och man fick en tryckfrihet som var omfattande. ett viktigt element i tryckfrihetsförordningen var offentlighetsprincipen som kom att införas. Det innebar att myndigheter blev skyldiga att offentliggöra dess handlingar. Med införandet av offentlighetsprincipen kom insynen i de svenska myndigheterna att öka.
1613 Karlström, Bo. ”Korruptionens anatomi- orsaker, konsekvenser och botemedel”. Working Paper 1 (2003)
14 Ibid.
15 Virrankoski, Pentti, Anders Chydenius- Demokratisk politiker i upplysningens tid. Stockholm:
Timbro (1995)
16 Nationalencyklopedin (NE), Offentlighetsprincipen, www.ne.se
Före 1809 i Sverige rådde kungligt envälde. Grundlagen 1809 betydde att man skrev in hur makten skulle fördelas mellan kungen och riksdagen. Många rättigheter säkrades, t.ex. äganderätten, som gjorde att entreprenörer kunde investera utan att behöva muta sig till den rätten eller riskera att bli av med den. Kapitalmarknaden kunde växa och bli stabil, då risken för snabba förändringar var liten och därför ökade investeringarna, ny teknik började slå igenom och ekonomin växte snabbt. År 1809 inrättade man i Sverige Justitieombudsmannen. Denna institution fick till uppgift att övervaka att ämbetsmännen följde lagen och ifall det blev nödvändigt även åtala dessa. Detta system var en innovation och innebar att brister bland ämbetsmännen kunde korrigeras.
17Året 1865 antogs en ny grundlagsordning som innebar att riksdagen delades in i två kamrar, vilket gjorde att det blev svårare att göra snabba förändringar i beslut och den politiska situationen blev därför stabilare och trovärdigare. I ett sådant system är korruption och mutor inte en väg till framgång, och därför kunde ekonomin fortsätta att växa och utvecklas.
182.2 Olika typer av korruption 2.2.1 Vardagskorruption
Vardagskorruption är den typ av korruption som förekommer oftast. Vardagskorruption kan också betecknas som byråkratisk eller administrativ korruption. Den finns framförallt inom polisen, tullen och bland statens tjänstemän. Vad som gör denna typ farlig är att den missgynnar fattiga i samhället och minskar tilltron till beslutsfattare. Detta är ett synsätt som existerar i västvärlden. I Afrika har korruptionen tagit en annan form. Ett uttryck som har kommit att myntas är det franska ”il ne faut pas exagérer”
19. Det innebär att man utnyttjar sin maktposition till en viss del, utan att sko sig alltför mycket. Man kan säga att en osynlig moralisk gräns har nåtts.
17 Myhrman, Johan, "Hur Sverige blev rikt". Stockholm: SNS (1994)
18 Ibid.
19 Il ne faut pas exagére: det finns ingen anledning att överdriva.
Blundo, Giorgio, och Jean-Pierre, Olivier de Sardan. Everyday corruption and the state.
London: Zed books ltd, (2006) s. 133
Ett talande exempel på denna typ av korruption är detta citat.
”
The police of all categories – anti-crime, mobile, or traffic wardens – openly demand and take bribes... The amusing but sad dimension here is that these police officers in Nigeria even give change. For instance, where a driver does not have the required bill, say a 10 currency note and he gives out a 50, the policeman at the check point, will give back 40 in change without any sense of shame”
202.2.2 State capture och politisk korruption
Konkurrensen bland företag är så pass stor att vissa anser att det krävs en muta i samband med en upphandling, allt för att vinna kontraktet, detta kallas State capture. State capture är särskilt förekommande i länder där vissa grupper har kommit att få ett stort inflytande på statens politik att de kan gynna sina egna intressen. Genom det kan de påverka ett lands lagar och därigenom ändra spelreglerna till sin fördel, till exempel hindra en lag från att träda i kraft.
Organisationen TI definierar politisk korruption som “abuse of entrusted power by political leaders for private gain.” Den förekommer främst i tre former, finansieringen av politiska partier, svårigheter att ställa politiker inför rätta och företags och organisationers betalningar till politiker i utbyte mot inflytande. Denna form av korruption gör att förtroendet för politiker minskar, vilket på lång sikt kan leda till att regimens legitimitet helt urholkas.
212.3 Orsaker till korruption
När ett lands utveckling går alltför fort kan polis och rättsväsende drabbas av att lagsystemet inte hänger med i utvecklingen. Det kan leda till korruption som längre fram kan bli svår att bekämpa. Detta hänger ofta samman med att lagar och straff är otillräckliga och har stora brister. Ofta kommer korruption i det här stadiet att breda ut sig och ge utrymme för godtyckliga beslut vilka ofta ej heller går att överklaga.
2220
Erero, John, och Oladoyin, Tony. Corruption and development in Africa. New York:
Palgrave publishers (1999) s.28
21 Sandgren, Claes. ”Att bekämpa korruption.” Working paper, 4 (2005)
22 Sandgren, Claes. ”Att bekämpa korruption.” Working paper, 4 (2005)
En annan orsak är byråkratiska traditioner. Det kan innebära att man istället för att anställa den med bäst meriter anställer en släkting eller nära vän på godtyckliga grunder.
Det beror ofta på att det finns en dålig insyn i myndigheter och de regelsystem som existerar. Ytterligare en sak som påverkar är att det ofta finns många direkta kontakter mellan tjänstemän och allmänhet.
23När staten går in och petar alltför mycket i samhällets mekanismer kan det få till följd att en bas för korruption skapas. Det kan ske genom att lagar stiftas eller att regleringar utformas som inskränker de medborgerliga rättigheterna. Om offentlighet i myndigheters beslut saknas kan det leda till att möjligheten att överklaga dessa blir svårt. Att införa regleringar och monopol kan innebära att makt koncentreras till allt färre personer vilket ökar risken att mutbrott skall ske. Vid upphandlingar och koncessioner finns också risker för korruption, då det ofta handlar om stora värden som till exempel vapenproduktion eller brytning av värdefulla metaller och mineraler.
24Ytterligare en orsak som kan bidra till korruption är att staten inte är autonom, dvs. staten inte kan agera självständigt. Det kan få till följd att landet får en låg grad av professionalism. Ett svagt ledarskap kan uppstå som många gånger inte föregår med gott exempel. En ökad acceptans för korruption i samhället kan då utvecklas.
252.4 Konsekvenser av korruption
Ekonomisk korruption ökar kostnaderna för regeringarna. Det kan få till följd att skatter höjs, att staten måste låna eller minska antalet utvecklingsprogram vilket kan leda till en generellt minskad välfärd och en lägre tillväxt.
26På grund av korruptionen kommer företagares vilja att investera minska då mutor uppfattas som en extra skatt. Detta i sin tur kan leda till en ökad grad av skattesmitning, vilket gör att staten förlorar stora skatteinkomster.
2723 Ibid.
24 Ibid
25 Ibid
26 Kempe, Ronald Hope. Corruption and development in Africa.
New York: Palgrave publishers 1999. 23-27
27 Mauro, Paolo. “Why worry about corruption.” Economic Issues, 6 (1997)
Politisk korruption får till följd att politiska ledare försöker upprätthålla en auktoritär stat. Den politiska stabiliteten rubbas, ofta på grund av våldsamma och frekventa regimskiftningar. I och med den politiska utvecklingen får det till följd att den nationella utvecklingen undermineras. Ingen långtidsplanering kan ske. Ett exempel på detta är Nigerias problem med ständiga militärkupper som påverkar landet än idag.
28Administrativ korruption hindrar även administrativ utveckling och utförande. Det slår hårt mot fattiga länder eftersom de ofta har svaga politiska institutioner, av den anledningen leder det till att statens prioriteringar och intressen åsidosätts. Dess tjänstemän kan även ta ett ytterligare steg när de går från en passiv till en aktiv fas. Det innebär att de aktivt kräver mutor för att genomföra sitt jobb. I Nigeria har dessa mutor kommit att anses som en självklarhet, samtidigt som de ej heller garanterar att något arbete kommer att utföras.
292.5 Hur bekämpar man korruption?
För att kunna bekämpa korruptionen i ett land krävs det att den kan följa sina egna regler effektivt och opartiskt och verkställa sina beslut. Om staten inte klarar av det kommer människor att tvingas använda mutor eller anställa privat skydd för den egna personen eller egendomen. De rättsliga institutionerna har en nyckelroll, just därför att det i hög grad är sådana uppgifter de är utsatta att utföra. De här institutionerna innefattar polis, åklagare, men också domare och de organ som ser till att beslut verkställs. Grunden för detta är dock att rättsväsendet förblir oberoende från staten eller andra påtryckningar utifrån. Om hela rättssystemet fungerar så innebär det att förutsättningen för ett gott samhällsstyre är klart.
30Andra saker som hjälper till att motverka korruption är mekanismer som är inbyggda i många samhällen. Till exempel att handlingars offentlighet främjar öppenhet. Även friheten att starta eget företag hjälper till att motverka att monopol bildas. Ytterligare en
28 National Encyklopedin (NE), Nigeria, www.ne.se
29 Kempe, Ronald Hope. Corruption and development in Africa. New York: Palgrave publishers 1999.
30 Sandgren, Claes. “Att bekämpa korruption- ett rättsligt perspektiv.” Juridisk tidskrift, 2 (2007)
faktor är konkurrensrätten dvs. frihet att börja konkurrera med andra företag inom samma område.
31Det många korrupta länder saknar är yttrandefrihet. Av cirka femtiotalet länder i Afrika är nio av dessa starkt kontrollerade av staten, medan endast sju länder har pressfrihet.
32Ett sätt att få korruption att minska inom ett land är att ge medierna större frihet i nyhetsrapporteringen. De får därmed möjlighet att kritisera de ledande i samhället och därigenom kan de avslöja de brister som finns i samhället.
En annan nyckelfaktor är att det finns en acceptans i samhället för korruption. För att få bukt med korruption måste även medborgarnas attityd förändras. För det krävs att de får tillgång till kunskap om korruptionens skadeverkningar. Genom att befolkningen utbildas samt får möjlighet till inflytande och att föra fram klagomål. Eftersom denna acceptans oftast är djupt rotad krävs det att ett ledarskap som ej godtar korruption finns och att ledarna själva arbetar för att uppnå ett förändrat synsätt. När det civila samhället har stärkts kan en bas för bekämpandet av korruption skapas.
33En viktig faktor för bekämpning av korruption är att staten måste liberalisera den ekonomiska politiken, till exempel genom att ta bort antalet regleringar eller att minska mängden av statliga monopol. Ytterligare en faktor är att prisregleringar på varor och tjänster måste tas bort.
2.6 Orsaker till afrikansk korruption
En första viktig faktor är grundandet av den auktoritära staten. På en del håll i Afrika har utövandet av den statliga makten kommit att leda till att en maktkoncentration skett med diktatorer som följd. Det är ett samhällssystem där staten tar kontroll över den politiska och ekonomiska makten. I slutändan kan även den sociala tillvaron begränsas då de medborgerliga rättigheterna inskränks. Korruption frodas i detta system därför att det är genom detta toppskikt som allt beslutsfattande sker och beskydd är fördelat. Det här har
31 Ibid.
32 Ayittey, George B.N. Combating corruption in Africa. New York: Palgrave publishers. 1999,
33 Sandgren, Claes. ”Korruption: Orsaker, effekter och strategier för bekämpning” 2008
lett till att befolkningen anpassat sig, vilket fått till följd att lojaliteten endast ligger hos den nuvarande regimen, av orsaker som personlig överlevnad och ekonomisk nytta.
34En andra faktor är relaterad till den första. Med framväxten av en auktoritär stat sker en mer utbredd roll av statliga ingripanden i ekonomin. Ekonomiskt beslutsfattande centraliseras allt mer och en ökning av de offentliga verksamheterna sker. Resultatet blir att man får en allt större byråkrati med ökad informell makt vilken kan användas som en passage för mutor. En bidragande orsak till den här situationen är statligt ingripande i ekonomiska affärer. Då den offentliga byråkratin i Afrika på en del håll har blivit all för stor har fått till följd att den är svår att undgå. Det innebär att mutor måste betalas för att ärenden ska behandlas. Incitament för korrupt beteende har därför växt fram då offentligt anställda har en stark kontroll över systemet och lätt kan utnyttja svagheterna i det.
35En tredje faktor kan härledas ur den andra. Afrikas möte med centraliserad ekonomi och statligt ingripande har varit förödande. Det har lett till ekonomisk tillbakagång och en obefintlig utveckling på en del håll i Afrika. De är nu i en situation där flertalet länder är bland de fattigaste i världen. Bland allmänheten är det officiella tjänstemän som starkast känner av effekterna av den stagnerade
36eller till och med regressiva
37ekonomin. För att få ekonomin att gå ihop eller bibehålla sin levnadsstandard har de tenderat att begå mutbrott. Detta är också en orsak till att korruption frodas. Om inte de som ska fungera som statsmaktens förlängda arm kan leva på deras löner får det till följd att de antingen måste ta ett andra jobb eller att begära mutor för att utföra vissa tjänster.
38En fjärde faktor som bidrar till den afrikanska korruptionen är bristen på ett fungerande lagsystem och administrativ förutsägbarhet. Om dessa två styrs av regleringar och riktlinjer innebär det möjligheter till insyn i deras arbete. I auktoritära stater har emellertid den styrande regimen tagit kontroll över de byråkratiska administrationerna, vilken den sedan kan blanda sig i eller använda för privata fördelar. Det här får till följd att insynen i statliga beslut minskar och att de beslut som ej fattas heller kan överklagas
34 Kempe, Ronald Hope. Corruption and development in Africa. New York: Palgrave publishers 1999
35 Ibid.
36 Stagnera- upphöra att utvecklas i positiv riktning. (NE)
37 Regressiv- tillbakagående. (NE)
38 Kempe, Ronald Hope. Corruption and development in Africa. New York: Palgrave publishers 1999
då rättsystemet är korrupt. Under sådana här omständigheter kommer korruption att breda ut sig, detta eftersom man mest troligt inte riskerar några påföljder för de brott man begår.
39En femte faktor som bidrar till den afrikanska korruptionen är bristen på ett etiskt ledarskap bland politiker och högre ämbetsmän i dessa länder. Den här bristen på etik tar sig uttrycket att de privata och personliga intressena går före de nationella intressena.
Konsekvenserna av att lagsystemet inte fungerar är att tjänstemännen inte är rädda för att behöva ta ansvar för sina snedsteg. När ledarskap saknar etik bidrar det till att uppmuntra företeelsen av korruption. Om sedan korruptionen är utbredd bidrar det till att en byråkrati kan bli självgenererande och demoraliserad.
40En sjätte faktor angående afrikansk korruption handlar om sociokulturella normer. I Afrika finns det på många håll en utbredd klanlojalitet. Den här lojaliteten inverkar negativt på staten då den ofta innebär överträdelser av lagar och regleringar för att bibehålla lojalitet till familj och vänner. Korruptionen ökar då denna attityd och beteendemönster genomsyrar hela den sociala tillvaron. Då dessa normer är så pass inflytelserika i afrikaners vardagsliv påverkar det även tillsättandet av jobb eller vem som blir befordrad. Denna typ av nepotism
41bidrar till att forma favoritskap och korrupta sociala nätverk inom administrationer. På sikt innebär det att ett redan korrupt samhälle förvärras och dras djupare ner i denna avgrund.
42Vi skall nu närmast på ett översiktligt sätt beskriva Botswana och Nigerias moderna historia och hur samhällenas huvuddrag ser ut. Därefter kommer en jämförelse över de två länderna göras inom områden såsom befolkning, utbildning, hälsa och ekonomi.
39 Ibid.
40 Ibid.
41 Nepotism: Otillbörligt gynnande av släktingar och vänner utan hänsyn till meriter, särskilt när offentliga tjänster tillsätts. (NE)
42 Kempe, Ronald Hope. Corruption and development in Africa. New York: Palgrave publishers 1999
3. Studie över Nigeria och Botswana
3.1 Nigeria
Nigeria har en händelserik och dramatisk historia. Landet har präglats av dess mångfacetterade etnicitet. Intresset för detta område ökade i början av 1800-talet då Storbritannien ville stoppa slavhandeln i Afrika, däribland från Nigeria. Samtidigt insåg brittiska företagare att det fanns chans till stora ekonomiska vinster genom handel med palmolja och trädprodukter. Under hundra år kom brittiska företagare och den brittiska staten att etablera kontroll över två regioner i det som sedermera blev protektoratet
43Nigeria. Perioden 1960-1998 är en tid som präglats av ständiga maktkamper där militären tagit kontrollen. Redan sex år efter självständigheten 1960 kom den första militärkuppen.
En faktor har varit att de flesta av ledarna varit grovt korrumperade. En annan är att landet sedan lång tid har varit religiöst och etniskt splittrat.
När Nigeria blev självständigt 1960 var det självförsörjande på livsmedel och jordbruket dominerade ekonomin. Omkring 1970 började man utvinna olja i Nigeria och 1974 var landet den nionde största producenten av olja i världen.
44Försäljningen av olja fick till följd att staten fick in enorma intäkter, år 2000 var siffran uppe i 11 miljarder dollar.
Framgångsvågen under 1970 ledde till att Nigeria kom att räknas som ett av världens medelinkomstländer.
Med oljekrisen under 1980-talet ändrades detta. Intäkterna sjönk vilket ledde till att de moderniseringsprojekt som initierats fick avbrytas. Många blev därmed arbetslösa och 2006 var den officiella siffran uppe i 6 %, man tror dock att siffran i själva verket är mycket större. Trots att oljan har gett staten enorma summor sedan 70-talet har den endast gagnat ett fåtal, nio av tio nigerianer beräknas leva på mindre än två dollar om dagen.
45Statsskicket är federalt efter amerikansk modell. Det innebär att makten är uppdelad mellan presidenten, senaten och representanthuset och den högsta domstolen. Nigeria är uppdelat i delstater där lagarna bestäms av respektive delstat. I södra delen av landet är de
43 Protektorat: territorium som står under annan makts beskydd och därför inte är en självständig stat. (Ne)
44 Levy, Patricia. Nigeria. New York: Marshall Cavendish. 1993
45 www.Landguiden.se, Utrikespolitiska institutet.
kristna huvudsakligen bosatta. I de nordliga delstaterna där muslimerna är i majoritet har man på sistone infört den islamiska lagen, Sharia. Detta mot att författningen säger att Nigeria ska vara en sekulär stat. Idag räknas Nigeria som ett av Afrikas befolkningsrikaste länder, 148 miljoner invånare. De tre huvudproblem som landet möter idag är den omfattande korruptionen, utbredd fattigdom och allt fler fall av HIV/AIDS bland befolkningen.
3.2 Botswana
I början av 1800-talet började europeiska blickar falla på Botswana. Det var främst Storbritannien och Holland som slogs om de landområden där dagens Botswana ligger.
Holländarna hade kommit att behöva allt mer jordbruksmark vilket tvingade bort botswanierna från sin mark. Genom att vända sig till Storbritannien hoppades man få hjälp med att få bort de allt fler holländarna. Den hjälp som botswanierna fick var mer än de önskade. Britterna valde att göra området till ett av sina protektorat år 1885. Inte långt efter att protektoratet bildats fick hövdingar för stammar sitta med i de lokala råd som britterna lät bilda. Där fick de kunskaper om hur ett land styrs, erfarenheter som kom dem väl till pass senare. 1950 började nationalistiska rörelser växa fram och i tyst samförstånd med britterna kunde även planer på grundandet av staten Botswana smidas.
46Botswana blev en självständig stat år 1966. En grundlag togs fram och med få förändringar finns den fortfarande kvar idag. Grundlagen är en av anledningarna till att Botswana tidigt lyckades etablera en stabil demokrati som växt sig allt starkare. Makten är delad mellan presidenten och nationalförsamlingen. Det är val vart femte år och man använder sig av majoritetsval för att utse representanter i parlament. Vid majoritetsval delas landet in i enmansvalkretsar och den kandidat som får flest röster i en valkrets vinner mandatet. Detta system främjar främst tvåpartisystem.
47Redan före sin självständighet var Botswana ett av världens fattigaste länder.
Huvudnäringen var liksom i flertalet andra afrikanska länder jordbruket. Med upptäckten av landets enorma tillgångar av mineraler och diamanter ändrades detta snabbt. I slutet av 1960 upptäckte man stora fyndigheter av diamanter i norra Botswana. Försäljning av
46 Landguiden.se, Utrikespolitiska institutet
47 National Encyklopedin, Botswana, www. ne.se
ädelstenar och andra mineraler har lett till en stark tillväxt som hållit i sig ända fram till 2000-talet. Det har gjort att stora förbättringar har kunnat genomföras inom sektorer såsom utbildning och sjukvård, till exempel så har 85 % av botswanierna tillgång till primärvård.
48Trots det har man stora problem med sjukdomen AIDS idag. I Afrika har sjukdomen spridit sig som en löpeld över kontinenten. På många håll har situationen blivit ohållbar.
48 Landguiden.se, Utrikespolitiska institutet.
3.3 Jämförelser
3.3.1 Basfakta om Botswana och Nigeria
Tabell 1 Befolkning
Vad vi kan utläsa ur befolkingstabellen är att Nigerias befolkning är cirka 80 gånger större än Botswanas. Följden blir att det krävs en större statsapparat för att landet skall fungera. Graden av urbanisering är högre i Botswana vilket kommer av att landet är relativt utvecklat. Dock är medellivslängden väldigt låg i dessa båda länder. Båda länder har en medellivslängd på cirka 50 år.
Tabell 2 Fattigdom
Stora delar av befolkningen i både Nigeria och Botswana lever i stor fattigdom, över 70
% i Nigeria. Man har en stor andel av stadsbefolkning som lever i slumområden i båda länder och en följd av fattigdomen är att befolkning är undernärd
Befolkning Botswana Nigeria
Befolkning i städer 59,0 49,8 Procent
Befolkningsantal 1,9 151,5 Milj. antal invånare
Befolkningstäthet 3,16 153,02 Inv. per km2
Förväntad
levnadsålder 51 47 År
Förväntad levnadsålder för
kvinnor
51 47 År
Förväntad
levnadsålder för män 50 46 År
Fattigdom Botswana Nigeria
Befolkning som lever i slumområden i
städer
60,7 65,8 Procent av
stadsbefolkningen
Extrem fattigdom 28,0 70,8 Procent
Undernärd
befolkning 30,0 9,0 Procent
Tabell 3 Hälsa
När det gäller satsningar på hälsa kan man direkt utläsa att Botswana spenderar 4,5 % av deras BNP i den offentliga sektorn. Det finns en stor skillnad mellan dödligheten i samband med graviditet och förlossning länderna emellan, vilket mest troligt beror på att i Botswana sker 94 % av förlossningarna med utbildad personal. Dock är dödligheten för spädbarn och barn hög i båda länderna. En annan sak är att hälsoutgifterna är mycket större i Botswana sett till BNP per invånare jämfört med Nigeria.
Tabell 4 Frihet
Det man kan se är att Botswanas samhälle är öppnare då de civila och politiska rättigheterna är större. Det leder till att graden av korruption minskar då det finns
möjlighet till insyn och kritik över beslut från statsmakten. I Nigeria är rättigheterna lägre och vilket visar sig i högre korruption.
Hälsa Botswana Nigeria
Barnadödlighet
124 191 Antal per 1000
levande födda Dödlighet i samband
med graviditet och förlossning
380 1 100 Dödsfall per 100 000
levande födda Förlossningar med
kvalificerade vårdare 94 35 Procent
Hälsoutgifter,
offentlig sektor 4,5 1,2 Procent av BNP
Hälsoutgifter, totalt 7,0 4,0 Procent av BNP
Läkare
1,000 Saknar uppgifter Antal läkare per 10 000 inv.
Spädbarnsdödlighet
90 99 Antal per 1000
levande födda
Frihet Botswana Nigeria
Civila rättigheter 2 4 Skala: 1-7 (1 är bäst)
Korruption
5,4 2,2 Skala: 0-10
(10 är bäst)
Politiska rättigheter 2 4 Skala: 1-7 (1 är bäst)
Tabell 5 Utbildning
Utbildning Botswana Nigeria Skrivkunnighet
unga 94,1 86,7 Procent
Analfabetism 20,2 31,9 Procent
Andel barn som
slutför grundskola 74,6 62,6 Procent
Det man kan utläsa i denna tabell är att skolan är mer utvecklad i Botswana. Det är till exempel fler som går i skolan och kan läsa i Botswana jämfört med Nigeria. Totalt sett kan ca 70 % av Nigerias befolkning läsa mot Botswanas 80 %. Det båda länderna uppvisar är en hög avhoppningsprocent, till exempel så går endast 62,6% klart grundskolan i Nigeria.
Tabell 6 HV/AIDS
Botswanas största bekymmer för tillfället är HIV/AIDS, hela 23,9% av befolkningen mellan 15-49 är smittade. Ett av problemen är att kunskapen om HIV är väldigt låg. I Nigeria är kunskapen dock mycket lägre och även spridningen av sjukdomen låg.
HIV/AIDS Botswana Nigeria
Dödsfall i samband
med AIDS 11 000 170 000 Antal döda
Kunskap om HIV
(15-24 år), kvinnor 40 18 Procent
Kunskap om HIV
(15-24 år), män 33 21 Procent
Utbredning av HIV
(15-49 år) 23,9 3,1 Procent
Tabell 7 Ekonomi
Botswana och Nigeria har både en hög nivå av export till utlandet och samtidigt låga nivåer av import. Det sker en lika stor andel av investeringar från utlandet, cirka 5 %.
Däremot är skillnaden i BNP enorm. I Botswana är man uppe i 13 089 BNP per capita mot Nigerias 1166.
3.3.2 Sammanfattande om länderjämförelsen
Sedan självständigheten har de två länderna gått olika vägar. Botswana lyckades redan från starten att få en stabil demokrati till skillnad mot Nigeria som drabbades av ett flertal militärkupper Det har gjort att de civila och politiska rättigheterna i de båda länderna skiljer sig åt. Befolkningsstorleken länderna emellan är enorm, Botswana har 1,9 miljoner innevånare medan Nigeria har 151,5 miljoner innevånare. Detta är också något som bidragit till att rättigheterna är mer inskränkta i Nigeria då det krävs en större statsapparat för att kunna styra landet. Detta har även lett till att landet drabbats av vardagskorruption inom dess myndigheter.
Det man kan utläsa är att Botswana har en högre urbaniseringsgrad än Nigeria, dvs. de har större procentuell andel av befolkningen som lever i städer. Båda länderna har dock en väldigt hög grad av stadsbefolkning som lever i städers slumområden. Av dessa två länder uppvisar Botswana en väldigt stark tillväxt. Exempelvis så har Botswana tio gånger högre bruttonationalprodukt (BNP) per invånare än Nigeria. Det man har
Ekonomi Botswana Nigeria
Export av varor och
tjänster 55 56 Procent av BNP
Import av varor och
tjänster 29 35 Procent av BNP
Utländska
direktinvesteringar 5 5 Procent av BNP
BNP per invånare 13 089 1 166 PPP-dollar
Bruttonational-
produkt 23 008 597 169 168 820 261 295 US dollar
gemensamt är att man har en stark export till utlandet. Det som bidrar till detta är naturtillgångar som olja och diamanter.
I Botswana ligger läskunnigheten på ca 80 % och i Nigeria på ca 70 % av hela befolkningen. Att Botswana ligger så högt beror på att man under en lång period satsat stora resurser på utbildning. Andelen barn i grundskolan är i Botswana 84,1 % medan Nigeria har en nivå som ligger på 65 %. Det som däremot är chockerande är att i Nigeria är nästan hälften av alla barn och ungdomar tvungna att arbeta på grund av den extrema fattigdomen inom landet.
Man har en beräknad medellivslängd på 47 år i Nigeria och 51 år i Botswana.
Huvudfaktorn som sänker den förväntade levnadsåldern är HIV/AIDS. I Botswana är 23,9 % av befolkningen mellan 15-49 år smittade av sjukdomen jämfört med Nigerias 3 %. En stor orsak till de stora siffrorna är att kunskapen om HIV/AIDS är väldigt låg i de båda länderna.
För Botswanas del har AIDS-epidemin lett till att stora satsningar skett inom
hälsosektorn, detta för att kunna få bukt med problemet. Även den höga graden av
fattigdom bidrar till att sänka levnadsåldern i båda länderna. Att medellivslängden ligger
på den här nivån tror vi också beror på att dödligheten i samband med graviditet och
födsel är väldigt hög i Nigeria, vilket bidrar till den låga medellivslängden. Förvisso är
den också hög i Botswana men skillnaderna är ändå tydlig.
3.3.3 Teoretiska och metodologiska utgångspunkter Teori
I vår jämförelse kommer vi att utgå från ett antal antaganden som vi sedan kommer att undersöka empiriskt med hjälp av internationell statistik. I dessa kommer vi att försöka tolka och föra ett resonemang om varför det ser ut som det gör i dessa länder. För att få en tydligare bild kommer länder i Europa och Afrika användas som referensram. På så sätt kommer vi att få en klarare och mer översiktlig bild över varför korruptionen skiljer sig länderna emellan. Vi kommer att använda ett korruptionsindex enligt Transparency International kallat ”Corruption perception index”. Det är en skala från 0-10 där ett högre värde innebär lägre korruption.
1. När ett land saknar politisk stabilitet kan det leda till att våldet ökar i landet. Vi tror att det i slutändan leder till att graden av korruption ökar i dessa länder med politisk instabilitet.
2. I länder där staten går in och begränsar ett lands pressfrihet genom censur får det till följd att korruptionen kommer att öka då öppenheten i samhället minskar.
3. Friheten att konkurrera med andra företag är nödvändig för att få ner priser, men i en del länder är den ekonomiska friheten begränsad av regleringar och statliga monopol. Vi tror därför att länder med högre grad av ekonomisk frihet kommer att ha en lägre grad av korruption.
4. Vi tror att i länder med många olika befolkningsgrupper kommer den etniska fragmenteringen orsaka att ett lands autonomi blir svagare vilket leder till kontrollen över statsapparater försvagas och att korruptionen inom landet ökar.
5. Vi tror att korruption blir lägre i länder där staten satsar på utbildning.
Metodologi
Transparency International (TI) är en organisation som består av ett nätverk av nationella organisationer. De har kommit långt i sina ansträngningar att hitta verktyg för att mäta och uppskatta korruption. Framförallt vill de få fram kvantativa metoder för att mäta hur öppet(transparent) ett samhälle är och hur korruptionen ser ut i förhållande till graden av öppenhet. De använder sig framför allt av tre olika verktyg:
Corruption Perceptions Index(CPI) som kom 1995. Det rangordnar mer än 150 länder efter hur man i landet upplever hur korruption förekommer. Det är både expertbedömningar och mätningar av opinionssiffror som görs. Bribe Payers Index (BPI) beräknar hur mycket mutor som förekommer och rangordnar sen länderna utifrån hur industrisektorn ser ut och hur stor den är. Global Corruption Barometer (GCB) är ett tredje verktyg som innebär kartläggning av den allmänna opinionens uppfattning och erfarenhet av korruption i mer än 60 länder i världen.
Utöver detta försöker man hela tiden hitta nya verktyg genom att studera annat som görs nationellt och globalt, kartläggningar, inspektioner, globala rapporter, lokala studier i olika länder och andra verktyg som används. Det här görs ofta i samarbete med andra anti-korruptionsrörelser och lokala grupper.
49Idag verkar TI vara den källa som bäst kan svara på om och hur mycket korruption som förekommer i ett land. De har olika verktyg för att mäta som de kombinerar, men självklart risk för fel i deras rangordningar. Att mäta t.ex. allmänna opinionens erfarenhet kan vara svårt i ett land där man inte är vana vid öppenhet. Och hur kan man värdera experters synpunkter på korruption? De kan ju som experter ha fördelar av ett system med korruption. Trots detta tror vi att TI:s beräkningar är de mest tillförlitliga. De har en kritisk inställning och försöker hela tiden utveckla sina undersökningsmetoder.
Dessutom har vi sett att många välkända svenska institutioner och organisationer på olika sätt aktivt stödjer TI. Bl. a har det svenska biståndsorganisationen SIDA
50stöttat TI ekonomiskt. Brottsförebyggande rådet, BRÅ
51, har också stöttat TI, liksom det
49 Transparancy International, (TI), www.transparancy.org
50 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, www.sida.se (SIDA)
51 Brottsförebyggande rådet, www.bra.se (BRÅ)
kommunala pensionsbolaget KPA-pension
52som är corporative members. Svenska regeringen
53ser också TI som en tillförlitlig källa.
Databasen länder06
Ur länderdatabasen har vi använt oss av variablerna politisk stabilitet och avsaknad av våld, pressfrihet, ekonomiskt frihet, etnisk fragmentering och offentliga utgifter för utgifter. Vi ger nedan en kort beskrivning av variablerna, och hur de tagits fram.
Politisk stabilitet och avsaknad av våld
Världsbanken är en internationell organisation med över 180 medlemsländer. Dess uppgift är att stödja ekonomisk tillväxt i främst fattiga länder genom både lån och ekonomiskt bistånd. Världsbanken har sedan många år tillbaka tagit fram en rapport över hur olika länders styre uppfattas. Denna rapport omfattar sex kategorier varav en är politisk stabilitet och avsaknad av våld. För att kunna mäta dessa kategorier har man använt sig av över 100 olika variabler, skapade från 37 separata databaser. Denna kategori, politisk stabilitet och avsaknad av våld, är formad till en variabel i skalan -2,5 till +2,5 där högre värden är bättre.
54Pressfrihet
Freedom House är en självständig organisation som sedan 1941 fungerat som ett språkrör för demokrati och frihet världen över. På senare år har Freedom House genomfört undersökningar över hur pass fritt information får flöda inom länder. Den information som används till deras undersökning kommer från diverse organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter och pressfrihet. Undersökningen sker i formen av att berörda parter, till exempel media och diverse organisationer, får svara på 23 frågor. Svaren är rangordnade i formen 0-6 svar, där 0 innebär högre pressfrihet. Resultatet utmynnar sedan i ett bestämt värde för varje enskilt land som sedan förs in i en skala från 0-100 där ett lägre värde innebär högre pressfrihet.
5552 Kommunala pensionsbolaget KPA, www.kpa.se
53 Svenska regeringen, www.regeringen.se
54 Världsbanken, www.worldbank.org/wbi/governance/pubs
55 Freedom House, http://www.freedomhouse.org/template.cfm?page=56&year=2005
Ekonomisk frihet
I över ett decennium har tidningen Wall Street Journal och stiftelsen Heritage tagit fram siffror över den ekonomiska friheten runt om i världen. Detta har skett i form av ett index där man mäter tio olika områden inom ekonomin varav tre av dem är äganderätt, handelsfrihet och frihet att investera. De tio områdena mäts separat i en skala från 0-100 och sedan tas ett medelvärde ur dessa tio fram. Värdet motsvarar sedan varje enskilt lands ekonomiska frihet på indexet.
56Etnisk fragmentering
2003 författade professor Alberto Alesina arbetet "Fractionalization" med flera andra författare. De har arbetat fram ett index om etnisk fragmentering och vad det innebär. I deras arbete tar de upp att etnisk fragmentering omfattar både ras och språkliga karaktärsdrag. En Huvudkälla för att få fram språkskillnader har varit Encyclopedia Brittanica (2001). Måttet de använde var en skala från 0-100 där en högre siffra innebär att den etniska fragmenteringen är större.
57Offentliga utgifter för utbildning
Den offentliga sektorn består av statens, landstingens och kommunernas verksamhet.
Denna verksamhet omfattar ett flertal områden, allt från sjukvård, utbildning och socialt skydd. I Sverige är en av de största utgiftsposterna inom denna sektor den för utbildning.
Till exempel var utgifterna för utbildning år 2006 14 % av den offentliga sektorns totala utgifter. För 2006 motsvarade det 8,43 % av Sveriges totala BNP.
5856 Heritage Foundation, http://www.heritage.org/Index/
57 Alesina, Alberto (m fl). Fractionalization. Journal of economic growth: 8. (2003)
http://ksghome.harvard.edu/~pnorris/Acrobat/stm103%20articles/Alesina_Fractionalization_2003.pdf
58 Statistiska centralbyrån (SCB), www.scb.se
3.3.4 Faktorer som påverkar korruption
Figur 1
Sambandet mellan politisk stabilitet och korruption i Europa och Afrika
Denna figur visar sambandet mellan politisk stabilitet och korruption
Källa; Databasen Länder06, se Johansson Leif
Om ett land saknar politisk stabilitet kommer graden av våld att öka. En av orsakerna till
detta kan vara att polisen inte klarar av sitt uppdrag. Det kan få till följd att människor
tvingas betala mutor för ”beskydd”. Botswana har lyckats behålla en stabil och säker
demokrati sedan självständigheten vilket märks i den här tabellen. I Nigeria har bristen på
regelbundna val gjort att landet kommit att bli instabilt.
Figur 2
Sambandet mellan pressfrihet och korruption i Europa och Afrika
Denna figur visar sambandet mellan pressfrihet och korruption
Källa; Databasen Länder06, se Johansson Leif
Figur 2 visar att med större pressfrihet kommer graden av korruption att vara lägre.
Det finns ett klart samband mellan dessa variabler. I länder där pressfriheten är inskränkt kommer öppenheten att minska då staten har makt att tysta ner oppositionen
Insynen vid beslut begränsas då staten ofta kontrollerar pressen. Botswana har haft fri press länge till skillnad mot Nigeria som sedan 1994 haft endast statskontrollerad press.
Det vi har kommit att förstå av det här är att censur i allmänhet ökar korruptionen inom
ett land.
Figur 3
Sambandet mellan ekonomisk frihet och korruption i Europa och Afrika
Index of Econ Freedom 2006 (1-5; lägre=mer frih)
5,00 4,00
3,00 2,00
1,00
Corruption Perceptions Index 2005 enl TI
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
NIGERIA BOTSWANA
TUNISIEN
MOCAMBIQUE SVERIGE
POLEN NORGE
ITALIEN FRANKRIKE FINLAND
DANMARK
Botswana & Nigeria Afrika
Europa
Kontinent
Denna figur visar sambandet mellan ekonomisk frihet och korruption
Källa; Databasen Länder06, se Johansson Leif
Högre ekonomisk frihet ger en lägre grad av korruption. Frihet att starta företag innebär
att bildandet av monopol motverkas. När staten hindrar utvecklingen genom att införa
regleringar inom ekonomin sker en ökning av korruption. I Nigeria är de flesta av
företagen statsägda vilket har lett till att korruptionen har kommit att bli utbredd i
samhället.
Figur 4
Sambandet mellan korruption och etisk fragmentering i Europa och Afrika
Denna figur visar sambandet mellan korruption och etnisk fragmentering
Källa; Databasen Länder06, se Johannson Leif
Etnisk fragmentering betyder i detta sammanhang att ett land har många olika
folkgrupper. Det man tydligt kan utläsa är att Nigeria ligger väldigt högt på denna skala,
vilket vi tror är en av anledningarna till att landet har så pass hög korruption. Många
folkgrupper gör att staten får svårt att tillgodose allas behov. Botswana har färre
folkgrupper vilket gör att det blir lättare för staten att göra kompromisser för att blidka
alla.
Figur 5 Sambandet mellan offentliga utgifter för utbildning och korruption i Europa och Afrika
Denna figur visar sambandet mellan offentliga utgifter för utbildning och korruption
Källa; Databasen Länder06, se Johansson Leif
I Afrika sker en satsning på utbildning. Ett tydligt samband mellan variablerna ser man i denna figur. För Nigeria finns inga tillgängliga uppgifter för närvarande.
Figuren visar tydligt att högre utgifter för utbildning ger en lägre korruption. Det man kan
se är att utvecklingen är på uppåtgående. I och med att befolkningen blir alltmer utbildad
kommer den att kunna ställa högre krav på makthavarna.
Figur 6
Sambandet mellan offentliga utgifter och korruption i Europa och Afrika
Denna figur visar sambandet mellan offentliga utgifter för utbildning och korruption
