Utvärderingsunderlag
-
gällande Östersunds kommuns övergripande kvalitetsutmärkelseUppgifter om sökande arbetsplats/enhet
Enhet/arbetsplats: Biståndsenheten
Enhetschef/kontaktperson: IngaLill Karlström Telefonnummer:063-14 45 78
E-postadress: inga-lill.karlstrom@ostersund.se Besöksadress: Rådhuset, Hus E, plan 4
Datum : 2008-06-02
Utvärderingsunderlag
Verksamhetsbeskrivning
Biståndsenheten är organiserad inom vård- och omsorgsförvaltningen och svarar för socialtjänstens myndighetsutövning gällande insatser för äldre och funktionshindrade.
Enheten handlägger ärenden inom socialtjänstlagen (SoL), lagen om särskilt stöd (LSS) samt hälso- och sjukvårdslagen (HsL).
Vi arbetar på uppdrag från och på delegation av vård- och omsorgsnämnden (VON).
Dessutom ska vi på delegationen av barn och ungdomsnämnden ansvara för myndighetsutövningen gällande en specifik insats enligt LSS.
Vårt arbetsområde och huvudsakliga arbetsuppgifter är att:
- utreda, bedöma och fatta beslut enligt gällande lagstiftning och regelverk, och i enlighet med de fastställda krav, mål och riktlinjer som VON fastställt - vara en stödjande funktion för brukare och närstående, ge service och information - ha kontakter och samarbeta med andra myndigheter
- ha ett nära samarbete med VON:s olika utförare (ledning samt övrig personal)
Utifrån centralt antagna kvalitetspolicys, mål och riktlinjer har biståndsenheten utformat egna mål som ska vara vägledande i det dagliga arbetet och kända av alla som arbetar på enheten.
- Vi ska vara tillmötesgående och tillgängliga, tillhandahålla en allsidig information och rådgivning i äldre och handikappfrågor
- Varje person som söker bistånd ska tillförsäkras en rättssäker handläggning, där den enskildes medbestämmande och inflytande ska tillmätas stor betydelse
- Den enskildes egna resurser och möjligheter ska lyftas fram och öka möjligheten för den enskilde att bevara sina funktioner
- Anhöriga som vårdar närstående ska erbjudas stöd och avlösning för att öka möjligheten till kvarboende
- Vi ska ha ett professionellt förhållningssätt och bemöta varje person med respekt - Arbetet ska utföras med professionella metoder där hänsyn tas till omvärldsfaktorer
- Vi ska utveckla samverkan med andra aktörer såväl inom som utanför vår egen organisation, utifrån våra brukares behov
- Vi ska ha ett förhållningssätt som gör att vi betraktas som en lärande organisation - Vi ska främja en god arbetsmiljö och se oss alla som en del av varandras arbetsmiljö
Vi satsar kraftfullt på kompetens inom handläggning och lagstiftningsområdet, bemötande och samtalsmetodik.
För oss är det kvalitet i mötet med den enskilde och närstående som vi prioriterar högst. Det vi kallar ”sanningens ögonblick” i mötet mellan handläggare och brukare.
Där ska vi skapa ett förtroende och inge trygghet som sedan ska bära hela vägen.
En stor del av vårt dagliga arbete innebär nära kontakter med människor som söker stöd och hjälp i olika former, liksom med deras närstående. Många möten sker under mycket speciella och stressade förhållanden. Livssituationen för en människa och dennes familj kan vid sjukdom eller olyckshändelse ha förändrats dramatiskt. För att skapa hög kvalitet i mötet med dessa människor krävs yrkeskunskap som förutom sakkunskap innefattar respekt för den enskildes integritet, närvaro genom ett aktivt lyssnande samt empatisk förmåga. Vi ska vara professionella och ge den enskilde möjlighet till inflytande och eget ansvar.
Varje person som söker bistånd ska tillförsäkras en rättssäker handläggning, där den enskildes medbestämmande och inflytande ska tillmätas en stor betydelse. Stor vikt ska läggas vid att ge god information om det stöd man kan få av samhället, hur det går till, vart vänder man sig etc. Vi jobbar efter begreppet att medborgarna har rätt till en
”informerad ansökan”.
Antal anställda
Biståndsenheten består av 18 heltidstjänster varav en chef.
Enhetens olika yrkesgrupper är 12 biståndshandläggare för ärenden inom SoL, två handläggare för ärenden inom LSS, en distriktssköterska (2 st 50 % tjänster) för ärenden inom HsL, en ekonomiassistent , en handläggare/anhörigstödjare samt en chef.
Biståndsenheten har sitt huvudkontor placerat i Rådhuset, hus E. Vi har också en arbetsplats lokaliserad vid Östersunds sjukhus där två av biståndshandläggarna och distriktssköterskan utgör vårt vårdplaneringsteam. Teamet ansvarar för planeringen av stöd och hjälpinsatser till personer som behöver stöd och hjälp efter utskrivning från sjukhuset.
Grupper av brukare vi finns till för och antal personer totalt.
Biståndsenheten finns till för alla medborgare i Östersunds kommun.
Våra målgrupper är äldre personer (över 65 år) samt personer med fysiska och psykiska funktionshinder i alla åldrar.
Antal personer som idag är aktuella och har insatser via oss är ca 3 380 personer.
Närstående (som uppgår till ett större antal) är inte medräkande i den summan.
Biståndsenheten ansvarar dessutom för de personer som önskar flytta till vår kommun men till följd av ålderdom, funktionshinder eller sjukdom inte kan bosätta sig här utan att det är klart med det stöd och den hjälp personen behöver när den flyttat hit.
Återföring av resultaten från verksamheten till brukare/medarbetare/förtroendevalda mfl.
*Brukare
- på individnivå:
Vi träffar brukare och närstående för samtal om hur det fungerar. Hur ofta varierar utifrån varje individs behov. Vissa kan vi träffa flera gånger per månad. Vi har en strävan att ha kontakt med alla brukare minst en gång per år. Inom LSS-verksamheten vartannat år. Vid dessa möten diskuteras bl a vad insatserna resulterat till för brukaren och om behov finns av någon förändring.
- på gruppnivå:
Vid tillfällen då vi möter brukar- och intresseorganisationer ges återföring av aktuella övergripande resultat från vår verksamhet.
Förvaltningen arbeter idag med uppbyggnad av en ny hemsida för kommunen. Där finns möjlighet för oss att, till hela målgruppen, återföra resultatet av vår verksamhet, exempelvis vår brukarundersökning.
*Medarbetare
Månatliga arbetsplatsträffar är ett forum där resultat från enhetens verksamhet redovisas. Det kan även innefatta resultat som gäller förvaltningens verksamhet som helhet. Redovisning sker av budget, prognos och resultat, synpunktshantering, brukarundersökningar, organisationsdiagnos, skyddsrond mm. Samverkansgruppen har möten 4 gånger/år där redovisning också sker.
*Förtroendevalda:
Ordförande respektive vice ordförande i vård- och omsorgsnämnden träffar oss ca 3-4 gånger/år. Vid dessa möten får våra förtroendevalda möjligheten att hålla sig
informerade om individuella situationer för många enskilda medborgare som har behov av stöd. Vi kan även återföra förklaringar till varför kostnad för stöd till brukare (enskilda eller grupper) avviker från budget uppåt eller nednåt.
Minst tre gånger per år sker en redovisning av verksamheten till hela VON.
1. Brukarens upplevelse av kvaliteten
Beskriv hur ni tydliggör för brukarna vilka förväntningar de kan ha på er verksamhet
I vårt ansvarsområde ingår att ge medborgarna information och kunskap om vård- och omsorgsnämndens verksamhet. Vi ska vara tillgängliga och synliga.
Vi gör det i personliga möten med brukare och närstående i deras hem, vid vårdplaneringar på sjukhuset, hos oss på kontoret, hos annan myndighet etc
Vid dessa möten får brukaren information på individuell nivå om vilka insatser som finns att få, på vilka grunder det ges och vad som krävs för att få vissa insatser. Vi informerar vidare om vilka rättigheter man har, hur förfarandet går till från ansökan till beslut, vem som ger stödet, hur stödet är organiserat, vad det kostar etc.
Vi deltar vid flera tillfällen årligen i informationer till intresseorganisationer, skolor, länssjukvård mm. Då ges en mer allmän information om de stöd och hjälpinsatser som VON ansvarar för.
Inom hemtjänstområdet har vi särskilt satsat på information för anhörigvårdare.
Arbetet med att sprida information och kunskap till närstående ser vi som en viktig del i det förebyggande arbetet.
De senaste två åren har vi deltagit vid informationsdagar för anhörigvårdare
som förvaltningen anordnat. Där informerar vi generellt om anhörigstöd. Tillfälle ges även för enskilda samtal. För detta har vi fått mycket positiv respons av deltagarna.
Skriftlig information är ett viktigt komplement till den muntliga.
Vi förmedlar broschyrer och övrig skriftlig information i samband med muntlig information eller när någon efterfrågar den på annat sätt..
Vår enhet har också varit och är delaktiga i utformningen av de flesta informationsbroschyrer som förvaltningen distribuerar.
Vi är i hög grad delaktiga i det pågående arbetet med kommuens nya hemsida.
Ett lite annorlunda sätt att ge information och sprida kunskap på visade vi för några år sedan då vi hade vår uppsättning av teaterstycket ”Ålderdomens vedermödor”.
Två biståndshandläggare och två personer från förvaltningens stab skrev
och framförde ett teaterstycke som på ett självironiskt och humoristiskt sätt beskrev hur det kan gå till att söka hemtjänst hos biståndsenheten. Stycket spelades upp vid ett flertal tillfällen bland annat på möten som anordnats av pensionärsorganisationer. Vi fick många positiva reaktioner och ”belönades” också med ”Dagens ros” i
dagstidningen för detta skådespel.
Beskriv hur ni efterfrågar och tar emot synpunkter från brukarna.
Vi följer de rutiner som gäller för kommunens synpunktshantering.
Både beröm och klagomål är lika viktiga i vår strävan att utveckla och förbättra verksamheten.
Vid hembesök och övriga personliga möten med brukare och närstående efterfrågar vi hur brukaren tycker att stöd och hjälp fungerar, är man nöjd, hur närstående upplever situationen. Många gånger får vi synpunkter till oss via telefonsamtal.
I de fall vi får till oss synpunkter i övriga sammanhang tar vi emot dessa och behandlar själva eller återför till rätt mottagare.
I de fall synpunkterna inte gäller biståndsenhetens ansvarsområde förmedlar vi dessa till dem de avser. Avser de vår enhet tar vi emot och behandlar dem enligt kommunens synpunktshantering.
Eftersom vi har ansvar för myndighetsutövning ställs även krav utifrån lagstiftning och regelverk gällande individuell handläggning och dokumentation av synpunkter och övrig information.
En nyhet för 2008 är att vi skickat en enkät till brukare med hemtjänst i syfte att efterfråga deras synpunkter på vår verksamhet. Vi har för avsikt att utvidga denna metod till kommande år för samtliga brukare inom vårt ansvarsområde.
Beskriv hur ni följer upp och åtgärdar eventuella kvalitetsbrister.
Avser bristen ett individärende görs åtgärder och uppföljning på individnivå med berörda. Deltagare kan vara brukare, närstående, biståndshandläggare och chef.
Ofta kan bristerna åtgärdas med samtal, möten och dokumentation.
Anmälan ska vid behov göras till annan instans i förvaltningen för utredning.
Upptäcks brister av mer allmängiltig natur tas det upp på arbetsplatsträffar. Vi åtgärdar själva det vi har mandat att göra och förmedlar vid behov till berörd
instans.Uppföljning sker vid nästkommande möte.
Vi använder oss av resultatet av brukarenkäten.
Vid arbetsplatsträffar och planeringsdagar ges utrymme för analys av resultatet.
Utifrån resultat och analys gör vi en handlings- och åtgärdplan. Uppföljning sker vid ny enkät. Vid behov kan uppföljning ske tidigare.
2. Medarbetarna
Beskriv hur ni arbetar med kompetens- medarbetarutveckling inom verksamheten. Beakta särskilt kommunens fyra kvalitetsdimensioner.
*Kompetens
Vi har arbetat och arbetar aktivt med kvalitetsutveckling. Det är ett högt prioriterat område i verksamheten. Vi har idag upparbetat en hög kompetens hos samtliga
medarbetare. Detta har vi fått genom regelbunden utbildning och kompetensutveckling under flera år. Enhetens personal har även lång erfarenhet inom verksamhetsområdet.
Individuella kompetensutvecklingsplaner har upprättats tillsammans med medarbetarna.
Utbildningar och föreläsningar planeras i huvudsak halvårsvis.
Planeringen utgår från behov som framkommer genom kompetensutvecklingsplanerna men även genom en aktiv omvärldsbevakning.
Enheten ledning har en generös syn på medarbetares vilja till kompetensutveckling.
Vi har tillgång till en rättsdatabas där vi kan få rättsfall, aktuella domar, nyheter inom lagstiftning och övrigt som rör verksamhetsområdet.
Medarbetare uppmuntras att delta i olika arbetsgrupper inom förvaltningen liksom att ta på sig externa informationsuppdrag.
*Tillgång/tillgänglighet
Enheten har idag rätt kompetens för att lösa sina uppgifter. Samtliga tjänster är bemannade med behörig personal. Personalomsättningen är låg. Genom en aktiv omvärldsbevakning och ett öppet synsätt hos enhetens personal till utveckling står vi väl rustade för nya och förändrade krav på verksamheten. Det är också relativt lätt att rekrytera personal med rätt utbildning eftersom socionomutbildning finns i Östersund.
*Inflytande
Vid handläggar- och arbetsplatsträffar var 14 dag respektive en gång per månad har alla möjlighet att ge synpunkter. Alla har möjlighet att lämna förslag till punkter på dagordningen. Det förs alltid protokoll och varje möte börjar med genomgång av föregående mötes protokoll.
I övrigt uppmuntras medarbetarna att framföra sina synpunkter i olika sammanhang.
Under 2007 har vi tillsammans arbetat fram nya lönekriterier för enheten.
Arbetet har gjorts i tre arbetsgrupper och beslut om de nya kriterierna togs feb-08
Att arbeta i mindre grupper är en framgåmgsfaktor för att få alla medarbetare mer delaktig att ge sina synpunkter i olika frågeställningar.
Enhetens samverkansgrupp har schemalagda möten fyra gånger per år.
*Bemötande
Samtliga medarbetare erbjuds medarbetarsamtal samt lönesamtal en gång per år.
Chef och medarbetare träffas. Tid är avsatt till 1½-2 timmar.
Innan samtalet har medarbetaren i god tid fått en skriftligt underlag som ska ligga till grund för samtalet.
Samtal och stöd till medarbetarna är något som ansvarig chef prioriterar i sitt eget arbete.
Samtliga handläggare och distriktssköterska får handledning i grupp av en proffessionell handledare var 3: e vecka.
De tjänster Commodia (företagshälsovård) kan erbjuda i form av samtal och stöd är kända och kan nyttjas vid behov. Kommunen har även avtal med Falck Healthcare – Personalstöd som också erbjuder samtal och stöd till all personal i kommunen.
Utbildning och kompetensutveckling i bemötande prioriteras högt hos oss.
Exempel på utbildningar och temadagar under de senaste två åren är:
-Att hantera kriser och katastrofer i sin proffession, -Samtalsmetodik i mötet med brukare och närstående, -Kulturmöten-kulturkrockar,
-Att möta personer med våldsbenägenhet -Bemötande av andra och att utvecklas själv -Konsten att vara snäll
-Att möta ”besväriga människor”
Ett annat led i vårt kvalitetsarbete är ett löpande erfarenhets- och
kunskapsutbyte med varandra. Handläggarna träffas varje vecka för att diskutera aktuella ärenden. Det innebär att handläggarna innan beslut fattas föredrar komplicerade eller svårbedömda ärenden för oss övriga.
Erfarenhets och kunskapsutbyte har vi även med andra kommuner i länet och övriga Sverige.
Beskriv hur ni arbetar med att förbättra arbetsmiljön.
Vi arbetar aktivt med arbetsmiljön. Den fysiska och psykiska arbetsmiljön är lika viktig. Vårt arbetsklimat präglas av proffessionalism, öppenhet, omtanke, hjälpsamhet, humor och glädje.
Arbetsmiljön är en stående punkt vid arbetsplatsträffar och samverkansgrupp.
Friskvårdspengen nyttjas hittills i år av 50% av enhetens personal. För 2007 var siffran 80%. 2007 erbjöds alla hälsoundersökning via Commodia. Ergonomisk genomgång av arbetsplatsen via Commodia har gjorts vartannat år och i övrigt vid behov. Brister i kontorsmiljön, arbetsplatsen vid skrivbord, datautrustning etc uppmärksammas och åtgärdas när det uppstår. För att förebygga fallskador utomhus har enheten köpt in broddar. Cykelhjälm ska användas vid användande av tjänstecykel.
Skyddsrond med åtgärdsplan är gjord senast april -08.
Systematiskt brandskyddsarbete och plan för krishantering finns upprättade.
I samband med det har alla fått information om det vid arbetsplatsträffar. Samtliga på enheten har fått brandutbildning våren-08. Brandövning genomfördes mars -08. Flera av enhetens personal har genomgått utbildning i hjärt-lungräddning.
Personalvårdande aktiviteter planeras in regelbundet under året. Enskilda medarbetare tar också egna initiativ till spontana trivselaktiviteter vilket har stor betydelse för enhetens sammanhållning både socialt och yrkesmässigt.
Resultat som visar god arbetsmiljö är att enhetens sjukfrånvaro per 30 april i år är 1,0 %. För året 2007 var den 1,5 %. Personalomsättningen är i övrigt mycket låg.
Av fyra personer som slutat under en tioårsperiod har två gått i pension och två börjat annat arbete.
Enheten är efterfrågad som arbetsplats för långtidssjukskrivna att arbetspröva på, även från andra förvaltningar. Vi har hittills haft fyra personer som efter arbetsprövning hos oss kunnat återgå till arbete på heltid alternativt utökat sin arbetsförmåga.
I övrigt har vi ett gott rykte om att vara en bra arbetsplats. Våra vikarier
uttrycker alltid att de blir väl mottagna och känner sig snabbt som en i gruppen.
Alla tar ansvar för nya medarbetare. Individuell introduktion ingår alltid.
Enligt praktikantsamordnare vid universitetet är vi en efterfrågad praktikplats.
Vi får många gånger höra att det direkt känns när man kommer till oss, att det är en bra arbetsplats.
Beskriv hur ni arbetar med att tydliggöra målen för verksamheten så att de är väl kända av alla anställda.
Vi arbetar ständigt med tydliggörande av våra mål. Eftersom vårt huvuduppdrag är myndighetsutövning ställs också krav i vardagsarbetet att känna till och arbeta efter verksamhetens mål.
Vi började under 2007 ett utvecklingsarbete som innebar att vi, med kommunens och VON:s centrala och generella mål samt policy som grund, jobbat fram enhetens egna mål. Målen har angetts på sidan 2.
Syftet är att de ska användas i det dagliga arbetet. Enheten ska bl a använda sig av dessa mål i mötet medarbetare-chef vid både lönesamtal och medarbetarsamtal.
För att våra mål inte bara ska bli ord på ett papper pågår för närvarande ett engagerat arbete med att beskriva vad varje mål innebär för oss konkret. Arbetet har bedrivits i tre mindre arbetsgrupper och ska slutföras under hösten 2008.
Resultat från organisationsdiagnosen som gäller område C Samverkan och delaktighet fråga 8. ”Min kännedom om verksamhetsmålen på min arbetsplats är”. Bilaga 1.
3. Verksamheten
Beskriv hur ni arbetar med styrning och uppföljning av enheten.
Ekonomisk styrning sker i huvudsak traditionellt med budget och resultatavstämningar månadsvis under året. Eventuella avvikelser analyseras och åtgärdas snarast.
Tertialuppföljningar med prognoser görs enligt förvaltningens rutiner. Det ekonomiska utfallet har under de senaste åren stämt bra mot budget.
Verksamhetsstyrningen sker vad gäller myndighetsutövningen via lagstiftning och övrigt regelverk samt lokala rutiner inom kommunen och VON. Dessutom styrs enhetens dagliga arbete av egna utarbetade rutiner (utredningsmallar,
ärendeberedningar, föreskrifter om dokumentation, beslutsskrivning mm) samt av de mål som fastställts enligt ovan. Uppföljning av verksamhetsstyrningen sker löpande genom analyser av resurser, arbetsmängd, sjukskrivningar men också genom
organisationsdiagnos, personalsamtal, planerings-och uppföljningsdagar mm.
Brukarenkäten är också ett värdefullt instrument för att få egenkontroll.
Beskriv hur ni arbetar med ständiga förbättringar av betydelse för verksamheten.
Ett framgångskoncept i vår verksamhet är att vara omvärldsorienterad och öppen för förbättringar som nya krav ställer.Vi håller oss informerade om det som händer lokalt och nationellt inom den verksamhet vi ingår i.
Vi satsar på utbildning och kompetensutveckling av personalen.
Vi har tillgång till en bra rättsdatabas
Vi har ett mycket gott samarbete med kommunens jurister för juridiskt stöd och hjälp.
Vi satsar på handledning till personalen
Beskriv hur ni samverkar med andra för att utveckla verksamheten.
Vi ser samverkan som viktigt och nödvändigt för att täcka alla behov – vi kan inte allt.
Vi ser att samverkan utvecklar individen, brukaren, oss själva och vår egen yrkesroll.
Vi prioriterar också dialog/kommunikation och möten med andra aktörer .
I hemtjänstorganisationen finns hemteam som består av arbetsterapeut, sjukgymnast, distriktssköterska, arbetsledare, vårdpersonal. Det finns ett hemteam för varje
hemtjänstområde. Biståndshandläggaren ses som en viktig kompetens i teamet och har ett mycket gott samarbete med alla professioner kring varje brukare. Regelbundna möten sker minst var 14 dag. I övrigt samarbetar man per telefon dagligen.
Vid möten med brukare träffas man oftast tillsammans flera kompetenser.
Något som är unikt för vår kommun är den satsning som gjorts på hemrehabilitering i hemtjänsten. Att samarbeta med de kompetenser som finns i hemteamet stärker insikten om och utvecklar vår verksamhet i att ha ett rehabiliterande förhållningssätt.
Motsvarande goda samarbete finns etablerat mellan LSS –handläggarna och kommunens habiliteringsteam. De träffas kontinuerligt fyra gånger/år.
I övrigt sker samarabetet via dagliga telefonsamtal.
Distriktssköterskemöten planeras in fyra gånger per år.
Det är medicinskt ansvarig sköterska, MAS, som ansvarar för dessa möten.
Där finns möjlighet för våra representanter att ha dialog och samarbete kring specifika verksamhetsfrågor som ligger under distriktssköterskans ansvarsområde.
Även distriktsköterskorna samarbetar i vardagen med sina kollegor via telfonsamtal i enskilda ärenden.
Försäkringskassan, Landstinget, skola, andra förvaltningar och myndigheter är viktiga samarbetspartners. Brukare kan vara kända hos både dem och oss. För att brukarna inte ska hamna i kläm mellan myndigheter arbetar enheten aktivt med att ha ett gott samarbete. Det innebär gemensamma möten med brukaren men också gemensamma möten myndigheter emellan.
Nämnas kan att vi under maj i år påbörjat ett samarbete med socialförvaltningen.
Syftet är att komma fram till bra samarbetsformer kring ärenden där barn finns med.
Barn kan vara både brukare och barn till brukare och båda förvaltningarna är skyldiga att alltid se till barnets bästa.
Kommunjuristen är en ovärderlig samarbetspartner när det gäller att få råd och stöd i juridiska frågor. Syftet är att kvalitetssäkra myndighetsutövningen.
Vi har under åren etablerat ett mycket gott samarbete. Samarbetet innebär att båda parter tillför varandra kunskap och kompetens. Med det arbetssättet och inställningen till varandra utveklas och förbättras bådas verksamhet.
Vi arbetar i en politikerstyrd organisation som vi ska förhålla oss till men att vi är den enskildes företrädare är en absolut självklarhet. Vi har förmånen att i vardagen ha ett
nära samarbete med tjänstmännen närmast vår politiska nämnd. Det innebär att vi alltid kan bidra med vår kompetens om och när olika förändringar som berör våra brukare diskuteras. I förmånen ingår också ett lika gott samarbete med vår politiska nämnd
Vi ingår i flera olika nätverksamarbeten.
Handläggarna för LSS och biståndshandläggarna har ett nätverkssamarbete med övriga handläggare i Jämtland. Båda grupperna träffas ca 4 gånger/år.
Hösten -07 påbörjades ett nätverkssamarbete mellan vårt vårdplaneringsteam och andra team i Västernorrland och Norrbotten. Det initierades av en person vid FoU (forskning och utveckling) i Västernorrland vilken också deltar vid våra möten. Vi har hittills träffats tre gånger. Nu i maj var vi i Östersund värd för mötesdagen.
Syftet med nätverksträffar är att utbyta erfarenhet och kunskap, stärka yrkesgruppen etc Till dessa träffar bjuds även olika resurspersoner in för att delge kunskap, ge information om vad som händer nationellt inom de olika verksamhetsområdena, hur vi påverkas av det, nya krav som ställs etc
Distriktssköterskan har motsvarande yrkesträffar med kollegor i länet.
Distriktssköterskeföreningen i Jämtland träffas två gånger per år. Vår distriktssköterka deltar även på en konferens på nationell nivå som anordnas en gång per år.
Den innefattar även en studiedag där information ges om vad som är på gång inom verksamhetsområdet nationellt, men även rapporter från det nordiskt samarbete som pågår.
Beskriv hur ni jämför er med andra, men även med föredömen för att utveckla verksamheten.
Det ovan beskrivna nätverksamarbetet innebär att vi naturligt jämför oss med andra.
Studiebesök är ett annat viktigt angreppssätt. Både att ta emot och åka iväg själv.
Både nätverk och studiebesök innebär att man reflekterar över hur man själv arbetar och över den verksamhet man arbetar i. Detta är punkter som vi tar upp vid handläggar och arbetsplatsträffar samt planeringsdagar. Goda exempel från andra tas upp och vi bestämmer om vi ska omsätta dessa i vår verksamhet. Ett bra exempel på det är införandet av vårdplaneringsteamet år 2003. Idén till det kom efter studiebesök i Karlstad och Västerås.
Vi deltar vid studiebesök ca 2-4 gånger/år. Enheten har hittills i år deltagit vid två studiebesök. De senaste var ett studiebesök som gjordes i Örebro och ett besök förvaltningen tog emot från Danmark.
Vi försöker också ha kontakt med andra kommuner i landet. Det är kommuner vi träffat vid studiebesök, utbildningar, konferenser etc och där vi känner att fortsatt kontakt kan komma oss till nytta.
Den rättsdatabas vi har tillgång till innebär att vi har möjlighet att jämföra vårt
arbetssätt i myndighetsutövningen. Där kan vi läsa om akuella rättsfall och annat inom det verksamhetsområdet.
Vi har också etablerat kontakt med en välrenomerad jurist som för oss är en förebild vad gäller sakkunskap inom det juridiska området. Med hans hjälp har vi utvecklat vår kunskap som resulterat i stärkt rättssäkerhet för brukaren och trygghet i yrkesrollen för handläggarna.
Biståndenheten har ett gott rykte. Det är inte ovanligt att andra kommuner vill ha råd och stöd i enskilda ärenden. Flera kommuner har köpt utredningstjänster av oss.
Många kommuner har kontaktat oss för att höra om vårt arbetssätt.
Resultaten Brukarna
För att få en uppfattning om hur brukarna upplever kvaliteten i vår verksamhet har vi i år genomfört en brukarenkät. Syftet är också att använda resultatet i vår egenkontroll av verksamheten. Vi valde den här gången att begränsa enkäten till brukare som har hemtjänst av mer omfattande karaktär. Möjlighet fanns även för närstående att svara.
Förutom enkätfrågor fanns möjlighet att skriva egna synpunkter.
Vi ska utveckla brukarenkäten till att gälla samtliga brukare inom vårt ansvarsområde kommande år. Vår avsikt är att den ska genomföras varje år alternativt vartannat år.
Enkät med följebrev skickades ut till 1 036 brukare och vi fick in 653 svar (63%).
Sammanfattningsvis visar resultatet höga värden inom alla fyra
kvalitetsdimensionerna. Sammanställningen av de skrivna synpunkterna visar också att det finns ett högt förtroende för biståndshandläggarna.
De synpunkter som innebär förbättringsåtgärder för enheten kom till stor del från de skriftliga synpunkterna.
Vi fick ett 60-tal telefonsamtal med anledningen av enkäten. Det var från både brukare och närstående. Genom dessa samtal framkom också synpunkter som ska tas med i resultatet och vid arbetet med förbättringsåtgärder.
Redovisning av brukarenkät utifrån kommunens kvalitetsdiemsioner.
Kompetens
Över 90% upplever att handläggaren alltid eller för det mesta har tillräckliga kunskaper
Tillgång/tillgänglighet
Över 85% upplever att man alltid eller för det mesta är nöjd med tillgång/tillgänglighet Inflytande
Över 90% upplever att de har inflytande i kontakten med handläggaren Bemötande
Över 90% upplever att man alltid eller för det mesta är nöjd med bemötandet Hela resultatet av enkäten bifogas som bilaga 2
Kommentarer till resultatet: Resultatet av brukarenkäten visar på ett tydligt sätt att vår systematiska satsning på kvalitet och kompetens utifrån kvalitetsdimesionerna är rätt väg. Det visar också att personal som trivs och mår bra på arbetet också gör ett bra jobb. Vi vill särskilt uppmärksamma resultatet under bemötande och kompetens (yrkeskunnande) eftersom vi satsar särskilt på dessa områden, och att det ger resultat.
Det känns naturligtvis oerhört stimulerande för oss att fortsätta vårt arbete efter ett så positiv resultat som det här.
Utifrån resultatet från de skriftliga synpunkterna krävs förbättringsåtgärder främst under tillgång/tillgänglighet.
Flera brukare och närstående upplever att de inte vet vem handläggaren är, vill att vi ska vara mer synliga, höra av oss oftare etc Att vi oftare ska följa upp det beslut vi fattar, oftare kolla upp att hjälpen verkligen ges, hur det fungerar hemma hos brukaren.
Eftersom det förekommer personuppgifter i de skriftliga synpunkterna skickas de inte med som bilaga. Kan visas vid ert personliga besök om så önskas.
En djupare analys ska göras av resultatet av enkäten, skriftliga synpunkter och
telefonsamtal. Utifrån resultat och analys gör vi en handlings och åtgärdplan där vi gör en prioritetsordning på åtgärderna. Uppföljning sker vid ny enkät. Vid behov kan uppföljning ske tidigare.
Brukarenkäten har varit en framgång på flera sätt. Förutom svarsfrekvens och resultat märktes ett stort engagemang för enkäten bland brukare och närstånde. De många telefonsamtalen är ett bevis på det.
Vi vill också uppmärksamma att vi även på andra sätt får positiv respons från brukare och närstående. Det sker genom brev, kort, dagens ros i pressen, telefonsamtal, mejl, blommor eller vid personliga möten. Detta sker i vårt vardagsarbete men är en viktig del i mätningen av vilken kvalite vi har på vårt arbete.
Medarbetarna
Resultatet från den senaste organisationsdiagnosen (2006) bifogas som bilagor.
Spindeldiagram gällande frågor 4-14, bilaga 3 samt frågor 15-28, bilaga 4.
Upprättad handlingsplan utifrån resultat i organisationsdiagnosen, bilaga 5.
Sammanfattningsvis är det ett bra resultat inom de flesta områden. Det visar att den systematiska satsning som görs på kompetensutveckling och arbetsmiljö ger resultat.
En genomgång av diagnosen -06 gjordes vid en arbetsplatsträff i december -06.
Vid en planeringsdag därefter upprättades en handlingsplan över vilka områden vi bestämde skulle ingå.
Områden som ingick i planen var -fysisk arbetsmiljö, personlig utveckling och sexuella trakasserier. Handlingsplanen är diskuterad och tagen i samverkansgruppen.
Samtliga områden är åtgärdade. Handlingsplanen med åtgärdsbeskrivning är redovisad i förvaltningens samverkansgrupp (FSG) -07.
Ny organisationsdiagnos ska göras 2008. Efter detta kan en grundligare utvärdering ske om företagna åtgärder fullt ut haft önskad effekt.
Ekonomiskt resultat
Bokslut 2005 Bokslut 2006 Budget 2007 Bokslut 2007
Kostnader 7 954 981 8 316 187 9 047 602 8 656 233
Intäkter (inkl.
Skatteintälter)
8 050 399 8 386 502 9 047 602 9 119 353
Resultat 95 418 70 315 0 463 120
Enheten har under åren haft en strikt kontroll på kostnaderna. Marginella överskott har redovisats. För 2007 har överskottet redovisats med 463 120 kr. Förklaringen beror i huvudsak på att personalkostnaderna varit lägre än budget och att planerade utbildningar och handledning delvis har förskjutits till efter årsskiftet. Reglering semesterlöneskuld och lägre leasingkostnader bilar är andra poster. Intäkter utöver budget har erhållits för sålda tjänster.
