Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg

(1)

Kostnad Per Brukare (KPB)

inom kommunal vård och omsorg

Kostnad Per Brukare

”Syfte och beräknings-

principer”

(2)

(3)

Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg

Syfte och beräkningsprinciper

(4)

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av

Bengt André, bengt.andre@skl.se, 070-606 27 70, Sveriges Kommuner och Landsting Yvonne Thorell (referensperson/ledare för expertgruppen), Borlänge kommun yvonne.thorell@borlange.se, 0243-74 570

Andreas Johansson, Ensolution AB, andreas.johansson@ensolution.se, 0709-90 00 30 Beställning av rapporten kan göras direkt på

tel 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se/publikationer Rapporten kan även laddas hem som

(5)

KOSTNAd PER BRuKARE

Förord

Kostnad Per Brukare (KPB) är en metod för att beräkna kostnader per insats och brukare inom kommunal vård och omsorg. Metoden kan användas för att få fram bättre information om prestationer och kostnader i vården och omsorgen, något som i sin tur ger ett bättre underlag för styrning, uppföljning, utveckling och för- bättring av verksamheten.

Metoden togs fram inom ramen för det s.k. InfoVU-projektet, och har nu utvecklats och tillämpats i projektform i samarbete med tolv kommuner.

I rapporten ges en översiktlig bild av metoden och hur den kan användas för analys och utveckling i kommunerna. Här finns också en mer detaljerad beskrivning av de principer som har utvecklats tillsammans med tolv kommuner för att på ett stan- dardiserat sätt kunna arbeta med Kostnad Per Brukare. Syftet med rapporten är att redovisa dessa principer för att de ska kunna ligga till grund för fortsatt spridning av metoden till fler kommuner. Principerna kan sedan successivt förfinas och utvecklas ytterligare i samverkan med de kommuner som vill delta i ett sådant arbete.

Projektet har bedrivits i samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting och tolv kommuner. Representanter från varje kommun har ingått i projektets expertgrupp. Rapporten har författats av Bengt André, Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Yvonne Thorell, Borlänge kommun och Andreas Johansson, Enso- lution AB.

Stockholm i september 2007

Agneta Rönn

Chef för statistiksektionen

Avdelningen för ekonomi och styrning Sveriges Kommuner och Landsting

(6)

Sammanfattning ...5 Inledning ...7

Bakgrund 7

Syfte 8

Vad är kostnad per brukare (KPB)? 8

Varför kostnad per brukare (KPB)? 8

Övergripande metodbeskrivning 9

Analysmodell ...11

Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna? 13

Praktikfall för kostnad per brukare

– bakgrund, syfte och resultat ...16

Borlänge kommun 16

Östersunds kommun 17

Beräkningsprinciper ...19

Verksamhetsområden som ingår i äldre- och handikappomsorgen 19

Särskilt boende 19

Metodbeskrivning ...21

STEg 1 – Identifiera verksamheter och insatser 21

STEg 2 – definiera och fördela kostnader för verksamheten 21 STEg 3 Och 4 – Fördela kostnader och kostnadsberäkna insatser 25

STEg 5 – Kostnad per brukare 25

STEg 6 – Validering av data 26

Insamling av data och förutsättningar ... 27

Verksamhetsstatistik 27

Räkenskapssammandraget (RS) 27

Förutsättningar för KPB 27

Slutsatser ... 29

utvecklingsområden 29

Appendix 1, Standardinsatslista ... 30 Appendix 2, Termer och begrepp ... 33

Innehåll

(7)

Sammanfattning

Under åren 2001–2004 genomfördes projektet Informationsförsörjning och Verk- samhetsuppföljning (InfoVU) på regeringens uppdrag. Projektet drevs av Social- styrelsen i samverkan med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet.

Inom ramen för InfoVU utvecklades tillsammans med Borlänge kommun en modell för individrelaterad kostnadsredovisning, Kostnad per brukare (KPB) för kommunal vård och omsorg. Inom ramen för InfoVU:s fortsatta arbete prövades modellen även i Östersunds kommun för att också försöka knyta kostnaderna till resultat.

Kostnad per brukare (KPB) är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- och handikappomsorg och för hur insatserna kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket inne- bär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika aspekter. Till äldre- och handikappomsorg hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och funktionshindrade.

I den här rapporten beskrivs dels erfarenheter från både Borlänge och Östersund, dels det arbete som har bedrivits av de tolv kommuner som har deltagit i KPB- projektet. De har tillsammans arbetat fram principer för KPB samt infört metoden på samma sätt i sina kommuner. Via en expertgrupp med representanter från dessa kommuner har en standardiserad insatslista tagits fram. Gruppen har också validerat metoden och bidragit med synpunkter kring analysarbetet.

Syftet med denna rapport är att presentera principerna för att ta fram individrelaterade insatsbeskrivningar och beräkningar av kostnader för brukare inom äldre- och handikappomsorgen. Principerna är tänkta att utgöra en gemensam metod och standard för fler kommuner som vill tillämpa KPB och därmed kunna jämföra sig med varandra.

Slutsatserna av arbetet med KPB är att metoden är generellt tillämpbar. De deltagande kommunerna har snabbt kunnat ta fram en komplett kalkyl för sina insatser inom vård och omsorg. Metoden ger värdefull information och kan därmed bidra till en effektivare verksamhet. Med hjälp av KPB kan kommunerna på ett bättre sätt använda sina verksamhetssystem för uppföljning, och de får ökade möjligheter att kontinuerligt följa upp brukarnas konsumtion och kostnader.

Här följer några exempel på förbättringsmöjligheter för en kommun som inför metoden KPB:

• Förbättrat beslutsunderlag, t.ex. för att avväga brukarnas behov av insatser mot kostnader och kvalitet samt för resursfördelning

(8)

• Förbättrad uppföljning av vilken vård och omsorg som ges till olika målgrupper liksom av kostnaderna, vilket underlättar analyser av behov, effektivitet och kvalitet och ger ökade förutsättningar för utveckling av verksamheten

• Bättre struktur på grunddata i ekonomi- och verksamhetssystem

• Nyckeltal för interna och externa jämförelser

Införandet av metoden kan dessutom ge positiva bieffekter:

• Förenkling och förbättrad kvalitet på de data som ska levereras till statliga myndigheter

• Gemensamma termer och begrepp för uppföljning av den kommunala äldre- och handikappomsorgen

KPB-modellen bör kunna utvecklas för att användas även inom närliggande verksamheter såsom individ- och familjeomsorgen.

Mot bakgrund av erfarenheterna från projektet finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling och spridning av KPB-modellen. Den fortsatta utvecklingen kan också innefatta förbättringar, t.ex. av behovsklassificering och system för att inhäm- ta brukarstatistik för hemsjukvården.

(9)

Inledning

Bakgrund

Betydande insatser görs för att utveckla system som kan ge bättre information om prestationer, kostnader och resultat inom den kommunala vården och omsorgen för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursför- delning.

Under åren 2001–2004 genomfördes InfoVU-projektet (Informationsförsörjning och Verksamhetsuppföljning) på uppdrag av regeringen. Projektet drevs av Social- styrelsen i samverkan med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. I uppdraget lyftes verksamhetsuppföljning byggd på individuppgifter fram som sär- skilt viktigt för att beskriva vårdprocesser och verksamheter samt deras kostnader och resultat.

Inom projektet beslöts att pröva individrelaterad redovisning av verksamheter och kostnader inom primärvården och den kommunala vården och omsorgen. Avsikten var att koppla ihop landstingets kostnader med de kommunala så att helheten kunde analyseras och beskrivas ekonomiskt, oberoende av huvudman för olika vårdtagare eller målgrupper. Inom kommunsektorn saknades en uppföljning som beskriver verksamheten ur ett individ- och medborgarperspektiv. Inom ramen för InfoVU utvecklades tillsammans med Borlänge kommun en modell för individrelaterad kostnadsredovisning, Kostnad per brukare (KPB) för kommunal vård och omsorg.¹ Mellan den 1 januari 2005 och den 30 juni 2006 har Socialstyrelsen haft ett fortsatt uppdrag att i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting ansvara för ytterligare prövning av denna modell. Detta resulterade i att projektet i samarbete med Östersund prövade modellen för att denna gång pröva hur kostnader kan knytas till resultat.²

De två projekten har rönt stort intresse bland kommunerna som nu ville vidare- utveckla och sprida metodiken. För att utveckla principer för framtagandet av Kost- nad per brukare (KPB) genomfördes därför ytterligare ett projekt i samarbete med tolv kommuner. De fick då möjlighet att jämföra insatser och kostnader för brukare inom äldre- och handikappomsorgen.

1 Kostnader per brukare i kommunal vård och omsorg, brukarrelaterad redovisning av insatser och kostnader inom äldre- och handikappomsorg, Socialstyrelsen, 2005

2 Kostnader per resultat – Är det möjligt? Ett pilotförsök i Östersunds kommun, delprojekt inom INFO-VU:s fortsatta modellprövning, Socialstyrelsen, 2006

(10)

Syfte

Utvecklingen går mot en verksamhetsuppföljning med brukaren i fokus. Syftet med den här rapporten är att beskriva ett verktyg som kan förbättra kommunernas möj- ligheter att jämföra sig internt och externt.

Dessutom underlättar KPB leveransen av individstatistik till Socialstyrelsen och arbetet med räkenskapssammandraget (RS).

Målet är att skapa principer för individrelaterade insatsbeskrivningar inklusive gemensamma termer och begrepp.

Vad är kostnad per brukare (KPB)?

Det ställs höga krav på att kommunernas verksamhet ska bedrivas med god kvalitet och ett effektivt resursutnyttjande. En väl fungerande verksamhetsuppföljning är en viktig förutsättning för att kommunen ska kunna styra och analysera verksamheten.

Kostnad per brukare (KPB) är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika aspekter.

Hälso- och sjukvården har under flera år arbetat med metoden KPP (Kostnad per patient). Kostnad per brukare (KPB) bygger på samma metod. På sikt kan det finnas möjligheter att följa vårdprocesser över huvudmannaskapsgränserna.

Genom att informationen utgår från de enskilda individerna ges möjligheter att be- lysa och analysera verksamheten även ur ett brukarperspektiv.

Varför kostnad per brukare (KPB)?

Vård och omsorg för äldre och funktionshindrade är verksamheter som har genom- gått och genomgår stora förändringar. Hushållning av resurser är ett grundläggande krav för den offentliga verksamheten. Med dagens höga krav på en ekonomi i balans är det en tillgång att ha verktyg som underlättar arbetet. KPB skapar förutsättningar för en förbättrad verksamhetsuppföljning och kan ge kommunerna följande möjlig- heter:

• Förbättrat underlag för beslutsfattare

• Bättre möjligheter att avväga behov av insatser mot kostnader och kvalitet

• Förbättrat underlag för resursfördelning

• Förbättrad uppföljning av vilken vård- och omsorg som ges till olika målgrupper och till vilka kostnader

• Förbättrad information för att utveckla verksamheten genom att samordningen av kostnader och insatser på brukarnivå underlättar analyserna av behov, effektivitet och kvalitet

(11)

Dessutom uppstår följande positiva bieffekter:

• Förbättrad kvalitet och enklare insamling till Räkenskapsammandrag (RS)

• Underlättad leverans av individstatistik till Socialstyrelsen

• Gemensamma termer och begrepp för uppföljningen av den kommunala äldre- och handikappomsorgen

Övergripande metodbeskrivning

Det som i huvudsak görs med hjälp av KPB–metoden är att

• definiera insatser och aktiviteter – vad görs?

• samla produktionsstatistik på insatser – hur mycket har gjorts?

• Kostnadsberäkna verksamhetens insatser och aktiviteter utifrån redovisningen – vad kostar insatserna?

• individrelatera insatserna – knyta ihop rätt insatser med rätt brukare utifrån registreringar i verksamhetssystemet

Följande bild beskriver stegen och vilka informationskällor som behövs:

BILd 1

Steg i KPB – modellen

Kostnadberäknad insats

Kostnad per brukare

Validering

Förs till insatskostnader som inte kan eller ska brukarrelateras Definitioner

Ekonomisystem

Verksamhetssystem

Skapa översättningstabell från redovisningen

Förs till Allokeras till

Förs till Förs till

Identifiera verksamheter och insatser inom

vård och omsorg

Verksamhet kombinerat med ansvar och ev. projekt,

aktivitet eller motpart

Sammanställa kostnader för gemensamma

verksamheter Sammanställa kostnader

per insats

Volymer, brukaruppgifter Kontoutfall

(12)

Här följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPB-modellen. En detaljerad beskrivning finns i kapitlet Beräkningsprinciper.

1. I steg ett identifieras verksamheter och insatser inom äldre- och handikappomsorgen enligt Socialstyrelsens termer och begrepp (appendix 2) och enligt insatslistan (appendix 1).

2. I steg två hämtas ekonomisk information ur ekonomisystemet där olika kombi- nationer av koder används för att så långt som möjligt relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats eller aktivitet.

3. I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvudaktiviteter

– Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats (ex. hemtjänst).

– Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (ex. enhetens administration).

Detta är nödvändigt för att fördela verksamhet och ansvar som gäller flera insatser (ex. ett boende som har både permanent boende och korttidsplatser). De gemensamma verksamheterna ska sedan fördelas som ett påslag på olika insatser.

4. Här sammanställs beräkningen av insatserna, dvs. en enhetskostnad och en totalkostnad per insats. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhets- kostnaden och den fördelade gemensamma kostnaden. Den delas sedan med total volym i kommunen, t.ex. antal hemtjänsttimmar eller antal vårddygn. Resultatet blir då en kostnad per insats.

5. När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir då insatser och kostnader per brukare.

6. I steg sex valideras modellen för att kontrollera att alla kostnader har kommit med och fördelats rätt.

Ett KPB-system innehåller en stor mängd data. Dessa måste grupperas, bearbetas och analyseras för att bli till meningsfull information för olika användare. Beräk- ningarna har hittills bearbetats i IT-verktyget QPR CostControl.

(13)

11 KOSTNAd PER BRuKARE

Analysmodell

Utifrån erfarenheterna i de olika kommunerna har en analysmodell utvecklats.

Syftet är att skapa en vägledning för vilka jämförande analyser som kan göras. Mate- rialet i KPB-analysen ska också kunna användas för att skapa räkenskapssamman- draget (RS), individrapportering till Socialstyrelsen, nyckeltalsjämförelser (handi- kappnycklar m.m.) och indikatorer för andra jämförelser. Utöver de analyser som beskrivs i följande avsnitt kan andra detaljerade analyser göras på de bakgrundsdata som KPB-databasen innehåller.

BILd 2

Analysmodell för KPB

Bilden visar en översiktlig analysmodell utifrån fyra olika typer av analyser.

• Brukarmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt rätt kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Hur ser vår brukarmix ut? Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har vi fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan ordinärt och särskilt boende?

• Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommu- nen, dels med andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen en dyr hemtjänsttimme i förhållande till kommun X? Vad beror detta på?

KOSTNAD PER BRUKARE – Räkenskapssammandrag – Individrapportering – Nyckeltal – Benchmarking – Indikatorer Analys av produktivitet

(insatsjämförelse)

Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB

kombinerat med resultat

Konsumtionsanalys (Medelkostnad per individ och åldersgrupp, medelkostnad per brukare

och åldersgrupp Brukarmixanalys

(Uppdelat på LSS och ordinärt särskilt boende)

(14)

• Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys är att jämföra kostnaden per in- vånare, dvs. relatera kostnaderna till invånare och brukare. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Ger vår kommun fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet?

• Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostnaderna med resultaten och kvalite- ten. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur för- håller sig resultatet till kostnaderna?

Resultatparametrar har inte inkluderats eftersom ingen kommun i projektet har så- dana data på brukarnivå.

Kostnaderna för olika brukargrupper kan med fördel kopplas till kommunernas olika kvalitetsredovisningar.

Följande avsnitt visar några exempel på hur data kan användas.

BILd 3 Exempel 1. Brukarmixanalys

– Jämförande diagram för procentuell brukarmix inom ordinärt och särskilt boende mellan tre olika kommuner

Bilden visar den procentuella andelen av kostnaden för brukarna indelat i olika kostnadsintervall.

Kommun 1 har en högre andel brukare inom i ett lägre kostnadsintervall än kommunerna 2 och 3. Kommunerna 2 och 3 har en högre andel brukare i högre kostnadsintervall än kommun 1, s.k. ”ytterfall”.

Vid en närmare analys förklaras skillnaderna mellan kommunerna av att kommun 2 har flera ytterfall inom ordinärt boende medan kommun 3 har flera ytterfall inom korttidsvården, vilket enligt bakgrundsdata beror på höga kostnader för utskrivningsklara. Kommun 1 har en annan brukarmix än kommunerna 2 och 3.

0 10 20 30 40 50 60

1 000 000–

1 500 000 600 000–

1 000 000 500 000–

600 000 400 000–

500 000 300 000–

400 000 200 000–

300 000 10 000–

200 000 50 000–

100 000 0–50 000 Procent

1

2

3

(15)

1

Frågor som kan uppstå är: Har kommun 2 och 3 en kostnadseffektiv strategi(mix) för de insatser som ges.? Hanteras de kostnadskrävande brukarna på rätt sätt?

Naturligt för kommunerna 2 och 3 är att se över om de har utvecklat och erbjudit rätt insatser för de kostnadskrävande brukarna.

BILd 4

Exempel 2. Produktivitetsanalys – Jämförande diagram för kostnaden per hemtjänsttimme

Diagrammet visar skillnaden mellan olika kommuner i kostnaden per beviljad hem- tjänsttimme. Enhetskostnaden är uppdelad i direkta kostnader (personal m.m.) och kostnader för ledning och administration. Administrationen räknas i vissa kommuner som direkta kostnader vilket betyder att dessa kommuner kan ha låga kostnader för administration. Det är därför totalsumman som är relevant att jämföra.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer (grönt: kommun 1 och 2, gult: kommun 3 och 4 och rött: kommun 5–10) utifrån kostnaden per beviljad hemtjänsttimme. De första två kommunerna har en kostnad på under eller nära 300 SEK/timme, kommunerna 3 och 4 har en timkostnad på 300–400 SEK medan övriga kommuner har en timkostnad på över 400 SEK.

Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna?

Vid en närmare analys förklaras skillnaden mellan kommunerna bl.a. av hur kommunerna har organiserat och planerat arbetet. Vissa kommuner kan också ha långa restider mellan brukarna. Andra förklaringar är hög kostnadsnivå (löner, rätt till heltidstjänster, vikariekostnader m.m.) eller vårdtunga brukare, variationer mellan hemtjänstgrupper liksom ledning och styrning av hemtjänstgrupperna. Skillnaden mellan beviljad och utförd hemtjänst kan också ha sin betydelse.

KPB gör en analys möjlig som kan förklara skillnader i både arbetssätt, brukarmix och kostnadsnivå. Detta ger en balanserad bild av produktiviteten.

0 100 200 300 400 500 600

Enhetskostnad administration Enhetskostnad direkt

Medel Kommun Kommun 10 Kommun 9 Kommun 8 kommun 7 Kommun 6 Kommun 5 kommun 4 Kommun 3 Kommun 2

1

(16)

BILd 5 Exempel 3. Konsumtionsana

lys – Jämförande diagram för medelkostnaden per brukare i olika åldersintervall (ordinärt och särskilt boende samt LSS)

Diagrammet visar skillnaden i medelkostnad för olika åldergrupper i fyra kommuner.

Den översta kurvan (1) visar en kommun som har höga medelkostnader generellt med särskilt höga kostnader i åldrarna upp till 65 år. Kurvan för kommun 2 visar på höga medelkostnader för vissa åldersgrupper.

Frågor som kan uppstå är: Hur arbetar kommun 1 med gruppen psykiskt funktions- hindrade. Finns det relativt fler brukare i den gruppen? Av historiska skäl? Vilken typ av insatser får de? Det kan vara av värde för kommunen att studera bakgrundsdata för den ”yngre” gruppen.

Flera frågor är: Har kommunen satsat specifikt på vissa grupper? Får vissa grupper kostnadskrävande insatser? Satsar kommunen mer eller mindre än andra kommuner?

BILd 6 Konsumtionsanalys – Jämförande diagram för den totala kostnaden per invånare i olika ålders

intervall i varje kommun

100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000

90 85–89 80–84

75–79 70–74

65–69 51–64

21–50 1–20

1

2

År

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000

90–

85–89 80–84

75–79 70–74

65–69 51–64

21–50

1–20 År

(17)

1

Vid en jämförelse av kostnaden per invånare finns de största skillnaderna mellan kommunerna i åldrarna kring 90 år. En kommun skiljer ut sig i åldrarna 80–84 år.

Exempel på frågor som kan uppstå är: Finns det åldersgrupper i kommun 1 som borde

”vara tyngre” än i andra kommuner? Om så inte är fallet, betyder det att kommunen har satsat specifikt på dessa grupper? Av historiska skäl? Har kommunen väntat med att påbörja insatser? Vilken typ av insatser får brukarna?

(18)

Praktikfall för kostnad per brukare – bakgrund, syfte och resultat

Borlänge kommun

Utgångspunkten

Borlänge fick frågan och utmaningen om det är möjligt att ta fram en kostnads- modell för den kommunala vården och omsorgen inom ramen för InfoVU. Syftet skulle vara möjligheten att koppla ihop landstingets kostnader med de kommunala kostnaderna så att helheten kunde analyseras och beskrivas ekonomiskt, oberoende av huvudman för olika vårdtagare eller målgrupper.

Borlänges skäl till att delta

Borlänge antog utmaningen eftersom kommunen ansåg att det var möjligt. Den såg det som en förmån att få vara med och vara i framkant på något nytt. Kommunen var intresserad av att kunna följa upp brukare och kostnader på individnivå.

Så här gick det till

En förstudie gjordes för att undersöka vilka data som fanns registrerade, var de fanns och vilket IT-stöd som var tillgängligt. Det gjordes även en kartläggning över verksamheter och använda definitioner. Under hela processen dokumenterades problem med inhämtande av data och definitioner. För att få en övergripande beskrivning av verksamheterna gjordes en processkartläggning av hela äldre- och handikappomsorgen.

Resultat

Projektet ledde fram till en uppföljning på individnivå, Kostnad per brukare (KPB).

Dock gjordes aldrig någon koppling mot data från landstinget.

Projektet kom fram till att det är individuella insatser som driver upp kostnaderna.

Man fick insikt om vad ett ärende med omfattande insatser kostade. Brytpunkten mellan hemtjänst och ett särskilt boende var individuell. Det dyraste ärendet var i ordinärt boende och kostade tre gånger mer än den dyraste platsen i särskilt boende.

(19)

1

Östersunds kommun

Utgångspunkten

Östersund deltog i delprojektet Kostnad per resultat är det möjligt? som genom- fördes inom ramen för InfoVU. Syftet var att visa hur Kostnad per brukare (KPB), dvs. en individrelaterad insats- och kostnadsredovisning kan göras. Utöver det in- gick att ta fram ett konkret åskådningsexempel på hur kostnaden per resultat skulle kunna beräknas.

Östersunds skäl till att delta

Östersund ville få en total överblick över kostnaderna för samtliga insatser och brukare inom äldre- och handikappomsorgen. Kommunen ville också få en överblick överkostnaden för de kommunala insatserna och insatserna inom landstingets regi för gruppen psykiskt funktionshindrade.

Så här gick det till

Arbetet startade med en genomgång av KPB-metoden och erfarenheter från Bor- längeprojektet tillsammans med ekonomer, verksamhetsrepresentanter och IT- ansvariga i Östersunds kommun. Speciellt fokus låg på beskrivning och kalkylering av de insatser som personer med psykiskt funktionshinder skulle få. Det testades om befintliga uppgifter skulle tillåta en större detaljeringsnivå. Utgångspunkten var att utnyttja uppgifter som fanns registrerade om de enskilda personernas utnyttjande av tjänsterna, t.ex. i form av timmar, dagar eller dygn.

Resultat

Projektet fick fram kostnad per brukare kopplat till resultatparametrar. Det gavs konkreta exempel på hur kostnad per resultat för gruppen psykiskt funktionshindrade skulle kunna beräknas. Önskvärt för den enskilde är bl.a. att få de insatser

4 Kostnader per resultat – Är det möjligt? Ett pilotförsök i Östersunds kommun, delprojekt inom INFO-VU:s fortsatta modellprövning, Socialstyrelsen, 2006

BILd 7

Antal brukare per kostnadsnivå i ordinärt och särskilt boende Antal

900 800 700 600 500 400 300 200 100 0

800 000–

600 000–

700 0000700 000–

800 0000 500 000–

600 000 400 000–

500 000 300 000–

400 000 200 000–

300 000 100 000–

200 000 50 000–

100 000 0–50 000

(20)

denne behöver på ett samordnat sätt. Det ställer nya krav på samverkan men också på en verksamhetsuppföljning som kan följa vårdprocesser. Kostnad per brukare eller per resultat är ett viktigt steg i den riktningen.

Östersund har uppdaterat sin information med tre års data och följt konsumtionen av insatser för olika brukargrupper och ytterfall. Vid uppdateringen av 2006 års data harRäkenskapssammandraget (RS) skapats utifrån KPB-modellen. Detta har möj- liggjort en enklare uppdatering av RS och KPB samtidigt som kvaliteten har varit enklare att validera och förbättra.

(21)

1

Beräkningsprinciper

I de kommande avsnitten redovisas först vilka verksamhetsområden som ingår inom äldre- och handikappomsorgen för att tydliggöra att flera insatser ofta utförs inom olika förvaltningar. Därefter beskrivs metoden kostnad per brukare (KPB) mer detaljerat.

Verksamhetsområden som ingår i äldre- och handikappomsorgen

Till de verksamhetsområden som ska redovisas i modellen hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och (fysiskt och psykiskt) funktionshindrade. I appendix 1 finns en komplett lista på de standardinsatser som används med olika varianter på måttenheter (t.ex. beviljad tid och utförd tid). I appendix 2 finns Socialstyrelsens definition på varje insats.

Ordinärt boende

Insatser som ges med stöd av socialtjänstlagen (SoL) och/eller hälso- och sjukvårds- lagen (HSL) till personer i ordinärt boende ges för att dessa personer ska kunna bo kvar hemma. Exempel på insatser är

• Hemtjänstav interna och externa utförare (service och omvårdnad)

• Korttidsvård

• Dagverksamhet

• Bostadsanpassning

• Kontaktperson

• Boendestöd

• Omsorg för Utskrivningsklara

• Trygghetslarm Särskilt boende

Särskilt boende avser samtliga särskilda boendeformer för service och omvårdnad som kommunen inrättar enligt 5 kap., 5§ SoL samt bostäder med särskild service enligt 5 kap., 7§ SoL. Exempel på boendeinsatser är äldreboende, demensboende och boende för psykiskt funktionshindrade. Utöver boendet ingår också den vård och omsorg som ges med stöd av SoL och HSL till dem som bor i särskilt boende.

Inom särskilt boende redovisas även hemtjänst som utförs i servicehus.

(22)

LSS (Lagen om särskilt stöd och service)

Följande insatser kan enligt 9§ LSS begäras av personer som tillhör lagens person- krets:

• Rådgivning och annat personligt stöd (råd och stöd)

• Personlig assistans enlig LSS och LASS

• Ledsagarservice

• Kontaktperson

• Avlösarservice i hemmet

• Korttidsvistelse utanför hemmet

• Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år

• Boende för barn och ungdom

• Boende för vuxna

• Daglig verksamhet Hemsjukvård

Hemsjukvård avser hälso- och sjukvård som ges i brukarens bostad eller motsvarande, där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden och ska ha föregåtts av en vård- och omsorgsplanering.

Öppen verksamhet

Öppen verksamhet avser generellt riktad verksamhet där ett deltagande inte för- utsätter individuell behovsprövning eller biståndsbeslut. Verksamheten kan till exempel omfatta mat- och kaffeservering, hår- och fotvård, sysselsättnings- och stu- dieverksamhet, uppsökande verksamhet, terapi och dagliga aktiviteter för psykiskt funktionshindrade, personliga ombud, jourtelefon, m.m.

(23)

Metodbeskrivning

I detta kapitel beskrivs de olika stegen i KPB på en mer detaljerad nivå liksom hur den enskilda kommunen praktiskt ska gå till väga för att skapa en egen modell.

Steg 1 – Identifiera verksamheter och insatser

Steg 1 i modellen innebär att identifiera vilka verksamheter och insatser som ska ingå i modellen. Relevanta i det här sammanhanget är alla de verksamheter som tillhandahåller vård och omsorg inom äldre- och handikappomsorgen och som styrs av Socialtjänstlagen (SoL), lagen om särskilt stöd och service till funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om bostadsanpassningsbidrag. Be- roende på hur kommunen är organiserad kan delar av vården och omsorgen redovisas inom andra verksamhetsområden än äldre- och handikappomsorgen, exempelvis inom individ- och familjeomsorgen. För att identifiera vilka verksamheter som ska ingå i KPB måste en genomgång göras av hur kommunen har definierat verksamheten och var den redovisas. Detta måste stämma med den nationella statistikens definitioner och med de verksamhetsindelningar med definitioner som används i SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner (RS).

Termer och begrepp ska vara anpassade till de termer och begrepp som har rekom- menderats av Socialstyrelsens termråd. Insatslistan redovisas i appendix 1 medan termer och begrepp finns i appendix 2.

Många av insatserna i standardlistan finns i flera varianter med olika måttenheter (ex. LSS-avlösarservice, beviljade timmar och LSS-avlösarservice, utförda timmar).

För varje insats analyseras vilken måttenhet som är möjlig att använda, baserat på vad som registreras i verksamhetssystemet i dagsläget. (OBS! Det som finns tillgängligt och inte det som önskas.) Principen är att verksamhetsstatistik ska kunna plockas ut löpande ur befintliga system. Därför ska manuell statistik så långt som möjligt undvikas.

Steg 2 – Definiera och fördela kostnader för verksamheten

Det andra steget i modellen är att definiera och fördela de kostnader som ska ingå.

Detta görs i fyra steg:

1. Utdrag från ekonomisystemet

2. Beslut om vilka dimensioner i kodsträngen som behöver tas med 3. Kodning till rätt standardinsats enligt insatslistan

4. Import av data till IT-stöd för kalkylering av brukarkostnade

Validering

Ekonomisystem

Identifiera verksamheter och insatser inom vård och omsorg

per insats

Validering

Ekonomisystem

per insats

(24)

Fördelningen från utfallet i redovisningen till insatserna behöver göras i flera steg.

Kostnader, resurser och aktiviteter används som begrepp. De kommer ursprungligen från teorin för aktivitetsbaserad kalkylering men har anpassats till arbetet med KPB.

Följande bild förklarar de olika delarna.

Aktiviteterna och insatserna finns definierade i standardmodellen, så i steg två skapas en fil där en kodning mellan ekonomi och standardaktiviteter görs.

Först skapas en exportfil från ekonomisystemet. Beroende på hur kommunen har organiserat redovisningen kan olika koddelar behövas tas med. I princip behövs föl- jande delar:

1. konto – ansvar – verksamhet – utfall

Ibland behövs en komplettering med andra kodsträngar såsom 2. aktivitet – projekt – motpart – objekt

Det gäller i princip att använda samtliga konton som finns i redovisningen för äldre- och handikappomsorgen. Detta steg bör i sin tur delas in i tre delar.

Först måste det definieras hur verksamheten är organiserad ekonomiskt. Finns ett beställare- utföraresystem? Detta påverkar t.ex. hur exporten från ekonomisystemet definieras (då tas t.ex. motpartsbegreppet med). Finns Individ- och familjeomsorg (IFO) med i samma förvaltning? Finns det externa entreprenörer osv.? Utifrån sva- ren på dessa frågor bestäms hur utdraget från ekonomisystemet ska se ut.

I den andra delen kontrolleras om kostnader ska lyftas in beroende på om man i steg 1 har upptäckt att någon verksamhet (t.ex. insatser för psykiskt funktionshindrade) har redovisats under ett annat verksamhetsområde.

Den tredje delen handlar om verksamheter som är integrerade, exempelvis korttids-

NamN BeskrivNiNg

Ex. 50 000, lön Summering av kostnader för ett konto som fördelas till kombinationerna av aktuell kontosträng

Ex. 51 000–72 000, ordinärt boende, hemtjänstgrupp 1

Kombination av verksamhet, ansvar m.m. baserat på aktuella insatser

Ex. Erbjuda hemtjänst, egen regi Summerar de olika verksamheterna och ansvaret baserat på insatser samt lägger till administrationsaktiviteter.

delar upp kostnader för t.ex. egen regi, externa entreprenörer Ex. hemtjänst, egen regi Sammanfattar den kalkylerade kostnaden för insatsen

Kostnad per brukare Sammanfattar den kalkylerade kostnaden för brukaren BRuKARE

INSATSER AKTIVITETER

RESuRSER KOSTNAdER

(25)

2

Det finns skäl att ta bort vissa kostnader och verksamheter från beräkningarna. Det gäller sådana som av olika skäl inte ska belasta den enskilde brukaren. För att un- derlätta en total avstämning mot redovisningen rekommenderas att även i totala- vstämningen ta med alla kostnader och intäkter. Räkenskapssammandraget (RS) är ett bra hjälpmedel för att kontrollera att alla kostnader för de olika verksamheterna har kommit med. De overheadkostnader på kommunnivå som har räknats fram i RS ska användas som kostnader för pålägg för de kommunövergripande verksamheterna.

För att få ett korrekt utdrag från ekonomisystemet går det att utgå ifrån följande.

Konto

Först identifieras de konton som ska vara med i utdraget från ekonomisystemet. Här kontrolleras vilka konton som ska tas bort helt (både intäkter och kostnader). I den interna redovisningen kan kostnader vara dubbelförda när det gäller beställare/ut- förare, internt köp och sälj). Detta måste justeras.

Nedan finns regler för hanteringen av intäkter i kalkylen för äldre- och handikappomsorgen.

Intäkter som ska tas med och sedan ska reducera kostnaderna är

• Momsbidrag

• Ersättning från försäkringskassan, personlig assistans

• Administrativ ersättning (extern intäkt)

• Kiosk- och fikaförsäljning

• Busstransporter (som betalas av brukare)

• Försäljning till andra kommuner och landsting

• Betalning för kost/lunch (som betalas av brukarna själva, oftast inom öppen verksamhet)

• Sponsorbidrag

• Terapimaterial (försäljning inom dagverksamheten)

• Uthyrning av inventarier

• Övriga ersättningar (ex. interna intäkter och intäkter för poolpersonal)

• Lönebidrag

• EU-bidrag (för projekt)

Intäkter (taxor och avgifter) som inte ska tas med som reducerande kostnader är

• Hemtjänstavgifter

• Bostadshyror

• Korttidsboendeavgift

• Larmavgifter

• Avgift för mat

• Hemsjukvårdsavgift

• Egenavgifter för vård

• Matdistribution

(26)

Det som inte ska ingå i verksamheten kodas med fördel som Intäkter eller Övrigt för avstämningen.

Om kommunen har ett beställare-/utföraresystem behövs de interna kontona för att neutralisera de interna transaktionerna.

Motpart

Många av kontona har en motpart, vilket registreras i ekonomisystemet. Om kommunen har ett beställare-/utföraresystem behövs motpartsbegreppet tas med för att neutralisera de interna transaktionerna.

Verksamhet och ansvar

Här beskrivs vilka verksamheter och vilket ansvar som kommunen har och hur de benämns. För varje verksamhet och ansvar finns oftast HSL-personalen uppdelad separat. Kontrollera detta så att kostnaderna för dem kan kodas till aktiviteterna.

Kontrollera även om administrationsaktiviteterna behöver delas upp i olika delar.

Projekt

Har kommunen några externa leverantörer? För dessa används normalt projektkonto.

Aktivitet

För att få fram kostnader för t.ex. larm, utskrivningsklara personer, anhörigbidrag, LASS, extern sjuklön eller tillfälligt utökat behov kan aktivitetskonto behöva an- vändas.

Kontot LASS, verksamhet och ansvar

För att kunna dela upp kostnaderna mellan LSS och LASS och vilken utförare det gäller behöver transaktionerna mellan försäkringskassan, kommunen och entrepre- nören hanteras.

Tillägg – andra verksamheter

Inte förrän verksamheten har påförts alla sina kostnader kan en korrekt kalkylering av insatserna göras.

Förutom de direkta kostnaderna för exempelvis löner och material finns det tjänster som levereras från andra enheter och verksamhetens andel av de gemensamma verk- samhetskostnaderna. Dessa avser stöd- och ledningsfunktioner, exempelvis

• Administration, stöd och ledning på olika nivåer i organisationen

• Växel och reception

• Vaktmästeri

• Städning och liknande tjänster

• Kostnader för kommunledning

• Insatser som ligger inom Individ- och familj (IFO)

• Bostadsanpassning

(27)

2

Steg Och 4 – Fördela kostnader och kostnadsberäkna insatser

I steg 3 fördelas de gemensamma kostnaderna ut på de brukarrelaterade kostnaderna för att få fram en totalkostnad per insats. I steg 4 kopplas kostnaderna till insatserna.

När brukaren får insatser kan detta ses som ett utnyttjande av insatser som verksamheten har att erbjuda. För att brukaren ska kunna bära sina egna kostnader kostnads- beräknas varje insats. En måttenhet för en insats kan vara utförda hemtjänsttimmar eller erhållna vårddygn som innehåller både omvårdnad, hälso- och sjukvård, service och mat. Den totala kostnaden för insatsen divideras med antalet timmar, dygn osv.

och på det sättet får man en kostnad per insats.

När insatserna är beräknade återstår att knyta samman kostnaderna med den enskilde individens konsumtion.

För att de gemensamma kostnaderna verkligen ska ”fördelas” i modellen måste först brukarstatistiken importeras. Volymerna från brukarstatistiken valideras i steg 4.

När insatsvolymerna är kalkylerade får man en enhetskostnad per insats.

Steg – Kostnad per brukare

När de aktuella insatserna är beräknade återstår att knyta samman kostnader med den enskilde individens konsumtion. I steg 5 används redan existerande uppgifter i kommunernas verksamhetssystem. Individernas personnummer är avidentifierade.

De huvudsakliga uppgifterna som används är

• Person-id (avidentifierat personnummer)

• Ålder

• Kön

• Typ av insats

• Övrig detaljinformation om insatsen

Det är viktigt att insamlingen av KPB-uppgifter är datoriserad så att uppgifter kan påföras rätt brukare löpande. De matchas med de timmar, dygn, portioner m.m. som denne har fått. Kostnaderna för en timme osv. kombineras sedan med den enskilda brukarens totala förbrukning under en period. Därmed erhålls en kostnad per brukare.

I detta arbete skapas ett extrakt från det verksamhetssystem som kommunen an- vänder. Exempel på extrakt som behöver tas ut från verksamhetssystemet är

1. Beslut enligt SoL (anger antalet brukare med verkställda SoL-beslut och datum för start/slut)

2. Beslut enligt LSS (anger antalet brukare med ett LSS-beslut och datum för start/

slut)

Ibland kan det vara nödvändigt att ta ut extrakt för en period längre än den aktuella perioden beroende på om verksamhetssystemet kan ta ut enbart aktuella beslut under perioden. Det behövs en längre tidsperiod eftersom äldre beslut givetvis fort- farande kan vara aktuella.

Validering

Ekonomisystem

per insats

Validering

Ekonomisystem

per insats

(28)

I nästa skede ska brukarstatistiken bearbetas. Ibland har registreringen av insatser inte gjorts korrekt i systemen. Ibland har en insats inte registrerats som avslutad när en annan börjar, vilket gör att de löper parallellt, t.ex. när en brukare har haft hem- tjänst och sedan fått en plats på ett särskilt boende. Om inte hemtjänstinsatsen har registrerats som avbruten har denna brukare dubbla insatser i systemet, vilket inte blir korrekt. Därför behöver statistiken korrigeras manuellt.

Gör följande kontroller och korrigeringar:

• Ta bort brukare som inte har beslut som är aktuella för perioden

• Översätt begrepp som används i verksamhetssystemet till de insatsbegrepp som finns i standardtabellen och i modellen

• Kontrollera om det finns parallella beslut. Brukare som bor i särskilt boende kan t.ex. inte samtidigt ha insatser i ordinärt boende

• Kontrollera så att alla brukare har en volym (antal timmar, beslutsdatum)

När detta är klart påbörjas uträkningen av hur många dagar under perioden som insatsen har varit beslutad. En kolumn där antalet dagar räknas ut läggs till. Antalet dagar används sedan för att räkna ut t.ex. platsutnyttjande osv.

Sammanställ alla delar i en tabell med följande innehåll

• Brukar-id

• Namn (Brukar-id, ålder, kön)

• Insatssymbol

• Insatsnamn

• Antal

PersON-iD ÅLDer kÖN iNsaTs aNTaL eNHeT DaTUm FrÅN DaTUm TiLL aNTaL Dagar

1 18 K LSS avlösarservice 200 timmar/vecka 2005-03-12 2005-12-31 289

2 55 M Särskilt boende, äldreboende 2005-01-01 2005-05-03 122

Steg – Validering av data

Slutligen bör modellen valideras. Detta görs enklast i följande steg:

• Kontrollera att kostnaderna i kalkylmodellens olika steg är korrekta.

• Ta ut en rapport för insatserna och kontrollera om enhetskostnaderna för de olika insatserna verkar rimliga. Ta gärna ut en rapport för resultaträkningen och jämför nuvarande period med den föregående.

• Kontrollera om totalkostnaden för varje insats verkar rimlig?

• Gå igenom kalkylen med de verksamhetsansvariga för att validera och förankra resultatet.

När kalkylen är ”korrekt” kan analyserna påbörjas.

Validering

Ekonomisystem

Identifiera verksamheter och insatser inom

vård och omsorg

per insats

(29)

2

Insamling av data och förutsättningar

Verksamhetsstatistik

Kommunerna har redan idag skyldighet att lämna statistik. Insamlingen görs av Statistiska centralbyrån (SCB) som har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att svara förden officiella statistiken om äldre- och handikappomsorg. Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.

Räkenskapssammandraget (RS)

Räkenskapssammandraget (RS) är ekonomiska uppgifter som staten har ålagt Statistiska centralbyrån att samla in årligen. Syftet med RS är att på kommun- och riksnivå ge en tillförlitlig information om kommunernas nuvarande ekonomi och utveckling. RS används också som källa för att beräkna andelen av BNP, finansiellt sparande, kommunernas investeringar, transfereringar och den kommunala affärs- verksamhetens driftöverskott. RS är en viktig källa för staten vid uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten. De senaste åren har RS även använts på kommunnivå för att beräkna statsbidraget för maxtaxan inom barnomsorgen och utjämningen för LSS-kostnader mellan kommuner.

En rapport håller på att utarbetas för att underlätta arbetet med inlämning till RS för äldre- och handikappomsorgen med hjälp av uppgifter i KPB.

Förutsättningar för KPB

En KPB-modell ställer vissa krav på redovisning och datorisering. Det är framför allt tre förutsättningar som bör vara uppfyllda.

Kommunen bör ha ett IT-baserat verksamhetssystem. Ett KPB-system innehåller en stor mängd data. Dessa måste grupperas, bearbetas och analyseras för att bli till meningsfull information för olika användare.

Enhetlighet mellan system

Att integrera data ställer krav på de kodstrukturer som finns i de befintliga verksamhets- och ekonomisystemen. De olika systemen bör ha en gemensam kodning eller en kodning som kan översättas via tabeller. Ju större enhetligheten är, desto lättare är det att uppnå hög kvalitet. Ett första steg är att se över verksamhetsindelning, koder och definitioner.

(30)

Relevant redovisningsrapport

För att få underlag för att beräkna kostnader för olika vård- och omsorgstjänster måste totalkostnaderna för de olika brukarrelaterade verksamheterna tas fram. RS (Räkenskapssammandraget) är en förutsättning för att att man ska veta att alla kostnader som ska belasta verksamheten har kommit med.

(31)

2

Slutsatser

Arbetet med KPB i kommunal verksamhet är en del i arbetet med att förbättra in- formationsförsörjning och verksamhetsuppföljning inom vård och omsorg. Inom hälso- och sjukvård bedrivs sedan flera år motsvarande arbete benämnt kostnad per patient KPP. En utgångspunkt för detta arbete är att informationen ska bygga på individdata som registreras i den löpande verksamheten. För kommunernas del är det uppgifter som är knutna till den enskilde brukaren.

Den framtagna KPB-metoden från Borlänge och Östersunds kommuner är en gene- rell metod som med fördel kan tillämpas i kommunerna. Metoden ger bra och värde- full information om verksamheten och kan därmed bidra till en större effektivitet.

Med hjälp av KPB underlättas uppföljningen, och det finns möjlighet att kontinuerligt följa upp brukarnas konsumtion och kostnader liksom att lokalt jämföra olika typer av boenden och olika hemtjänstgrupper.

Kostnad per brukare möjliggör jämförelser även mellan kommuner, både av insatser och brukare. Med hjälp av analysmodellen är det möjligt att föra diskussioner uti- från olika jämförelser.

KPB förenklar kommunernas arbete med individbaserad verksamhetsuppföljning.

Metoden möjliggör jämförelser inom en kommun men också mellan kommuner.

Utöver detta förenklas arbetet med leverans av information till den nationella nivån såsom Räkenskapssammandraget (RS), öppna jämförelser, individstatistik till Soci- alstyrelsen m.m.

Utvecklingsområden

Ett antal kommuner har sedan tidigare ansvar för hemsjukvården. Det har hittills varit svårt att få uppgifter på individnivå som beskriver vilka insatser/åtgärder som utförs av legitimerad personal. Det är ibland också svårt att få uppgifter om s.k. delegerad hemsjukvård som utförs av hemtjänstpersonal. I en del kommuner pågår ett arbete för att bättre kunna fördela den typen av insatser på brukarnivå.

Möjligheten att beskriva utförda insatser i förhållande till beviljade insatser varierar från kommun till kommun. Även här pågår ett utvecklingsarbete där kommunerna inför olika system för att kunna beskriva vilka insatser som varje brukare får.

(32)

Standardinsatslista

NamN eNHeT

LSS

LSS_Boende för barn med särskild service, placering egen regi dygn LSS_Boende för barn med särskild service, placering externt dygn LSS_Boende för barn med särskild service, familjehem dygn LSS_Boende för barn med särskild service, “elevhem” egen regi dygn LSS_Boende för barn med särskild service, “elevhem” externt dygn LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad dygn LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad externt dygn LSS_Bostad för vuxna med särskild service, annan särskilt anpassad bostad dygn LSS_Bostad för vuxna med särskild service, servicebostad dygn

LSS_Avlösarservice Beviljade timmar, dagar med insatsen

LSS_daglig verksamhet, egen regi dagar med insatsen

LSS_daglig verksamhet, extern dagar med insatsen

LSS_Kontaktperson dagar med insatsen

LSS_Korttidstillsyn dagar med insatsen

LSS_Korttidsvistelse, egen regi dygn

LSS_Korttidsvistelse, externt dygn

LSS_Korttidsvistelse, familjehem dygn

LSS_Ledsagarservice Beviljade timmar, dagar med insatsen

LSS_Personlig assistans, kommunal LSS Beviljade timmar, dagar med insatsen

LSS_Personlig assistans, extern LSS Beviljade timmar, dagar med insatsen

LSS_Personlig assistans, kommunal LASS Beviljade timmar, dagar med insatsen LSS_Personlig assistans, extern LASS Beviljade timmar, dagar med insatsen

LSS_Råd och stöd dagar med insatsen

Ordinärt boende

ORB_hemtjänst, egen regi Beviljade timmar, utförda timmar

ORB_hemtjänst, extern utförare Beviljade timmar, utförda timmar

ORB_hemtjänst, anhörigvård Beviljade timmar, dagar med insatsen

aPPeNDix 1

(33)

NamN eNHeT

ORB_hemtjänst, avlösarservice Beviljade timmar, dagar med insatsen

ORB_hemtjänst, ledsagning Beviljade timmar, dagar med insatsen

ORB_hemtjänst, service, egen regi Beviljade timmar, utförda timmar

ORB_hemtjänst, specialteam Beviljade timmar, utförda timmar

ORB_hemtjänst, boendestöd Beviljade timmar, dagar med insatsen

ORB_hemsjukvård delegerad tid (ssk, arbetsterapeut, sjukgymnast), utförd av hemtjänst

uppskattad Total kostnad, utförda timmar, personer anslutna

ORB_hemsjukvård delegerad ssk tid, utförd av hemtjänst uppskattad Total kostnad, utförda timmar, personer anslutna ORB_hemsjukvård delegerad arbetsterapeut tid, utförd av hemtjänst uppskattad Total kostnad, utförda timmar, personer anslutna ORB_hemsjukvård delegerad sjukgymnast tid, utförd av hemtjänst uppskattad Total kostnad, utförda timmar, personer anslutna ORB_hemsjukvård delegerad rehab tid, utförd av hemtjänst uppskattad Total kostnad, utförda timmar, personer anslutna

ORB_hemsjukvård, ssk Total kostnad, personer anslutna

ORB_hemsjukvård, arbetsterapeut Total kostnad, personer anslutna

ORB_hemsjukvård, sjukgymnast Total kostnad, personer anslutna

ORB_dagverksamhet dagar med insatsen

ORB_Korttidsvård, egen regi dygn

ORB_Korttidsvård, externt dygn

ORB_Kontaktperson dagar med insatsen

ORB_Trygghetslarm dagar med insatsen

ORB_utskrivningsklara dygn, Total kostnad

ORB_Matdistribution dagar med insatsen

ORB_Varuhemssändning dagar med insatsen, sändningar

ORB_Bostadsanpassning Kr per anpassning,Total kostnad

Särskilt boende

SÄB_Boende för psykiskt funktionshindrade, egen regi dygn Lokalkostnader_SÄB_Boende för psykiskt funktionshindrade, egen regi dygn SÄB_Boende för psykiskt funktionshindrade, externt dygn

SÄB_demensboende, egen regi dygn

Lokalkostnader_SÄB_demensboende, egen regi dygn

SÄB_demensboende, externt dygn

SÄB_Äldreboende, egen regi dygn

Lokalkostnader_SÄB_Äldreboende, egen regi dygn

SÄB_Äldreboende, externt dygn

SÄB_Servicehus, egen regi Beviljade timmar, utförda timmar

Lokalkostnader_SÄB_Servicehus, egen regi Beviljade timmar, utförda timmar

aPPeNDix 1

(34)

NamN eNHeT

SÄB_Servicehus, externt Beviljade timmar, utförda timmar

SÄB_Sjukhemsboende dygn

Lokalkostnader_SÄB_Sjukhemsboende dygn

Öppen verksamhet

ÖPP_dagliga aktiviteter Total kostnad

ÖPP_Föreningsbidrag Total kostnad

ÖPP_Personliga ombud Total kostnad

ÖPP_Övrig öppen verksamhet SOL Total kostnad

ÖPP_Matservering Total kostnad

ÖPP_Kontaktperson, psykiskt funktionshindrade Total kostnad

ÖPP_Ekonomisk rådgivning Total kostnad

ÖPP_Anhörigstöd Total kostnad

ÖPP_Trygghetsplats Total kostnad

ÖPP_Trygghetslarm Total kostnad

ÖPP_Ekonomiskt bistånd Total kostnad

ÖPP_Tekniska hjälpmedel Total kostnad

ÖPP_Övrig öppen verksamhet LSS Total kostnad

Övrigt

ÖVR_Övrigt Total kostnad

ÖVR_Intäkter Total kostnad

ÖVR_Färdtjänst Total kostnad

Leda och administrera verksamheten

Leda och administrera verksamheten, enhetsnivå LSS Total kostnad Leda och administrera verksamheten, enhetsnivå ordinärt boende Total kostnad Leda och administrera verksamheten, enhetsnivå särskilt boende Total kostnad Leda och administrera verksamheten, enhetsnivå OB och SB Total kostnad Leda och administrera verksamheten, förvaltningsnivå Total kostnad Leda och administrera verksamheten, kommunnivå Total kostnad Leda och administrera verksamheten, förvaltningsnivå, enhet 1 Total kostnad Leda och administrera verksamheten, förvaltningsnivå, enhet 2 Total kostnad Leda och administrera verksamheten, programnivå Total kostnad

Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg

Kostnad Per Brukare (KPB)

inom kommunal vård och omsorg

Kostnad Per Brukare

”Syfte och beräknings-

principer”

Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg

Syfte och beräkningsprinciper

Förord

Sammanfattning ...5 Inledning ...7

Analysmodell ...11

Praktikfall för kostnad per brukare

– bakgrund, syfte och resultat ...16

Beräkningsprinciper ...19

Metodbeskrivning ...21

Insamling av data och förutsättningar ... 27

Slutsatser ... 29

Appendix 1, Standardinsatslista ... 30 Appendix 2, Termer och begrepp ... 33

Innehåll

Sammanfattning

Inledning

Bakgrund

Syfte

Vad är kostnad per brukare (KPB)?

Varför kostnad per brukare (KPB)?

Övergripande metodbeskrivning

Analysmodell

Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna?

Praktikfall för kostnad per brukare – bakgrund, syfte och resultat

Borlänge kommun

Östersunds kommun

Beräkningsprinciper

Verksamhetsområden som ingår i äldre- och handikappomsorgen

Metodbeskrivning

Steg 1 – Identifiera verksamheter och insatser

Steg 2 – Definiera och fördela kostnader för verksamheten

Steg  Och 4 – Fördela kostnader och kostnadsberäkna insatser

Steg  – Kostnad per brukare

Steg  – Validering av data

Insamling av data och förutsättningar

Verksamhetsstatistik

Räkenskapssammandraget (RS)

Förutsättningar för KPB

Slutsatser

Utvecklingsområden

Standardinsatslista

aPPeNDix 1

aPPeNDix 1

aPPeNDix 1

Steg Och 4 – Fördela kostnader och kostnadsberäkna insatser

Steg – Kostnad per brukare

Steg – Validering av data