Dnr 2004:10258 2017-03-28
Utställningshandling
Detalj- och fastighetsplan
Kvarteret Isstacken m.fl.
stadsdelen Skärsätra
Planbeskrivning
Handlingar
Plankarta med planbestämmelser Denna planbeskrivning
Genomförandebeskrivning
Orienteringskarta
planområdets läge
Planens syfte och huvuddrag
Detalj- och fastighetsplanens syfte är att planlägga kvarteret Isstacken för bostadsändamål. Området är sedan tidigare inte planlagt. Planen möjliggör en
komplettering av bostadskvarteret Isstacken med tre enbostadshus och anger hur dessa ska anpassas efter områdets förutsättningar. Planområdet utgörs av ett naturligt
avgränsat kvarter som idag består av sju enbostadshus, park, natur samt vägar.
Detaljplanen godkändes av miljö- och stadsbyggnadsnämnden men inför antagandet i kommunfullmäktige överklagades strandskyddsupphävandet och de klagande fick rätt av regeringen. Detaljplanen har därför inte antagits eller vunnit laga kraft utan har anpassats efter regeringens beslut 1:6 2015-10-29 M2014/00048/Me. Inför utställning nummer två har plankartan justerats genom att den tänkta bebyggelsen på fastigheterna 9:77 och 9:81 uteslutits helt. De planbestämmelser som endast rörde dessa fastigheter har utgått. Även de delar av fastigheten 9:76 som låg inom strandskydd har utelämnats ur planen.
Ytterligare en förändring mot tidigare förslag är att vattenområdet för Kottlasjön utgår ur detaljplanen. Kottlasjön ligger inom ett naturreservat och omfattas av strandskydd och det blir otydligt med olika lagstiftningar för vattnet. Naturreservatet och
strandskyddet anses som tillräckligt skydd för Kottlasjön.
2(18) Förslag till ny plankarta
Detaljplanen innebär att strandskyddet avses upphävas inom kvartersmarken.
Merparten av kvartersmarken utgörs av redan ianspråktagen och etablerad tomtmark, är inte allmänt tillgänglig och bedöms ha begränsad betydelse för flora och fauna.
Allmänhetens nyttjande av strandzonen vid Kottlasjön sker primärt genom användandet av gång- och cykelstråket samt parkområdet. Bebyggandet av fastigheten Lidingö 9:70 och del av 9:76 (de delar som ligger utanför strandskyddat område), anses inte försvåra tillgängligheten till stranden. Upphävandet av strandskyddet anses inte innebära några försämringar av strandskyddets intentioner.
Syftet med detaljplanen är även att säkerställa allmänhetens tillträde till Kottlasjön med tillhörande badplats och strandpromenad. Allmänheten ska, liksom tidigare, uppleva området som öppet och tillgängligt. Allmänhetens tillträde till vattnet norrifrån säkras upp genom att gångstråket i Källvägens förlängning mot Kottlasjön planläggs som naturmark.
Syftet med fastighetsplanen är att indela kvarteret i 10 fastigheter. Ledningsrätt tillskapas för befintliga kommunala ledningar och ny dagvattenledning. Befintlig fastighetsindelning följs med vissa undantag. Nordöstra delen av kvarteret indelas i två fastigheter med infart från Lillgårdsvägen. Fastighetsplanen har arbetats fram
gemensamt med detaljplanen.
Hanteringen av dagvatten inom kvarteret Isstacken bidrar sannolikt till att mer vatten kommer att tillföras Kottlasjön vilket gynnar dess vattenkvalitét. Stora delar av ängen lämnas orörd.
Bebyggelsen inom kvarteret Isstacken har tillkommit under en längre tidsperiod och årsringarna kan tydligt avläsas. Årsringarna bör även i fortsättningen avteckna sig i
Delar som utgår ur detaljplanen
3(18)
området och gestaltningen av tillkommande bebyggelse bör därför återspegla rådande arkitektideal. Den nya bebyggelsen vid Badbergsvägen anpassas efter omgivande byggnader, medan den nya bebyggelsen i den nordöstra delen av kvarteret kan ges ett eget arkitektoniskt uttryck.
Föreslagen markanvändning är förenlig med stadens översiktsplan och med bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken avseende lämplig användning av mark- och vattenresurser. Några riksintressen enligt fjärde kapitlet bedöms inte bli berörda.
Planområdet (Område som utgår ur detaljplanen är skrafferat med rött.)
Plandata
Planområdet är beläget i Skärsätra på södra delen av Lidingö. Planen omfattar Lidingö 9:70, 9:71, 9:72, 9:73, del av 9:76, 9:78, 9:79, 9:80, 9:401 samt del av 9:255 och 9:86.
Indelningen i fastigheter framgår av plankartan med bestämmelser.
Arealen är cirka 2,3 hektar (tidigare 3,2 hektar). Fastigheterna ägs av enskilda
fastighetsägare. I planområdet ingår även parkmark, naturmark och några gatuavsnitt som ägs av staden.
Planområdets avgränsning
Planområdet avgränsas av Storgårdsvägen i väster, Lillgårdsvägen i norr, Långängen- Elfviks naturreservat i öster samt av park och naturmark mot Kottlasjön i söder.
4(18)
Planens handläggning
Förfarande
Detaljplanen har stöd i översiktsplanen och omfattas därmed inte av plan- och bygglagens krav på planprogram (PBL 5:18). Se även avsnittet Översiktsplan.
Detaljplanen medför heller inte sådan betydande miljöpåverkan som fordrar en miljöbe- dömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken, se nedan.
Kommunstyrelsen beslutade den 6 juni 2004 § 6.05 att ge miljö- och stadsbyggnads- nämnden i uppdrag att upprätta förslag till detaljplan samt att samråda med berörda enligt reglerna om normalt planförfarande. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade den 29 augusti 2006 att ge miljö- och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta förslag till fastighetsplan samt att samråda med berörda enligt reglerna om normalt planförfarande. Det första samrådet hölls 5 oktober – 13 november 2006.
Då det hade gått lång tid sedan samrådskedet och ett antal ändringar tillkommit beslutade staden att låta detalj- och fastighetsplanen gå ut på förnyat samråd. Detta samråd genomfördes 9 maj – 20 juni 2011. Den 12 juni 2013 § 95 beslöt miljö- och stadsbyggnadsnämnden att detalj- och fastighetsplanen för kvarteret Isstacken skulle ställas ut. Planen ställdes ut den 26 augusti – 22 september 2013.
Detalj- och fastighetsplanen godkändes sedan av miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2013 men strandskyddsupphävandet överklagades och detaljplanen hann aldrig antas i Kommunfullmäktige. Planen går nu efter anpassning ut på utställning nummer 2.
Behovsbedömning av miljöbedömning enligt miljöbalken
Planen berör endast ett mindre, lokalt område med möjlighet till en förtätning med några enbostadshus. Miljö- och stadsbyggnadskontoret har tillsammans med tekniska
förvaltningen bedömt att detaljplanen inte medför sådan betydande miljöpåverkan som fordrar en miljöbedömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens 6 kap 11 §. Bedömningen har gjorts utifrån kriterierna i bilaga 4 i MKB-förordningen. Som underlag har kontoret använt en checklista med de
miljöaspekter som anges i miljöbalkens 6 kap. 12 §, punkt 6. Konsekvenserna bedöms inte enskilt eller sammantaget innebära sådan betydande miljöpåverkan som avses i miljöbalken.
Här är vi nu
5(18)
Miljöfrågorna behandlas därför i det ordinarie planarbetet och redovisas i denna beskrivning under respektive avsnitt. En naturinventering har gjorts, vars resultat redovisas under avsnitten Geotekniska förhållanden samt Djur- och växtliv. De
dagvatten- respektive grundvattenutredningar som genomförts redovisas under avsnitten Geotekniska förhållanden, Yt- och grundvattenförhållanden samt Dagvatten.
Tidigare ställningstaganden
Riksintressen
Lidingö ingår i de kustområden och skärgårdar i Södermanland och Uppland som är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena (4 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken). Detta riksintresse utgör dock inte hinder för tätortsutveckling.
Förändringarna är inte av sådan art att de berörs av dessa bestämmelser. Inte heller berörs några andra riksintressen eller nationalstadsparken enligt 3 eller 4 kap.
miljöbalken.
Översiktsplan
I översiktsplan redovisas planområdet huvudsakligen som bostadsområde. Den
nordöstra delen redovisas som natur/park/grönområde. Områdets höga boendekvaliteter med god närhet till kollektivtrafik, kommunal service och grönområden stämmer väl överens med de strategier och utmaningar som översiktsplanen redovisar. Bebyggelsen utgör även en naturlig tillväxt i anslutning till befintlig bebyggelse. I öster bevaras en bred vegetationszon mot naturreservatet, i detaljplanen redovisad som naturmark.
Föreslagen markanvändning anses förenlig med översiktsplanen.
Planområdet ingår i ett område som utpekats som värdefull kulturmiljö. I det
kulturmiljöprogram, Lidingös kulturhistoriska miljöer, som antogs av kommunstyrelsen 1990 ingår planområdet i Stockbyområdet vilket är klassat som en kulturhistoriskt värdefull helhetsmiljö. Se även avsnittet Kulturmiljö.
Grönplan
I Grönplan för Lidingö 2014 beskrivs riktlinjer som bör följas vid detaljplaneläggning.
Riktlinjerna säger bland annat:
Lidingöborna bör lätt kunna nå grönområden från sin bostad.
Freda buffertzoner kring skyddsvärd natur
Tillskapa allmänt tillgängliga strandzoner vid detaljplaneläggning längs stränder.
Välj typ och utformning av bebyggelse utifrån terrängens förutsättningar.
Bevara och skydda värdefulla träd.
Skapa och bevara tillräckligt breda offentliga gröna stråk som kopplas till den befintliga grönstrukturen.
Detaljplanen uppfyller många av grönplanens riktlinjer.
Detaljplan och fastighetsplan
Kvarteret omfattas inte av någon tidigare detaljplan eller fastighetsplan.
6(18)
Förutsättningar och förändringar
Natur
Geotekniska förhållanden
Planområdet ingår i en dalsänka som leder ner mot Kottlasjön. Marknivån i norr vid Lillgårdsvägen ligger mellan ca +14,5 och ca +15,5 m. I söder ligger nivån som lägst strax under +13 m i sydost och kring +13,5 m i sydväst. Utanför planområdet på ängen finns en lågpunkt som saknar fungerande avrinning mot Kottlasjön. När infiltrationen inte räcker till blir ytvattnet stående (Structor, 2009).
Enligt den byggnadsgeologiska kartan för Lidingö ligger planområdet till största delen inom ett postglacialt lerområde som underlagras av morän. Geotekniska undersökningar visar att lerlagret är mellan 1,5 och 2,5 m tjockt. Lerlagret har en större mäktighet i söder och tunnas ut mot öster. Under leran ligger ett tunt moränlager på berg vars mäktighet varierar mellan ca 0,2 och ca 0,4 m. Längs med gångstråket som tar vid efter Källvägen ersätts leran helt av morän i markytan, med ett tunt lager mulljord över.
Längs de södra delarna av fastigheterna Lidingö 9:79 och 9:80 finns ett lokalt fastmarksparti med morän och berg i dagen.
Viktsonderingen visar att leran i norra och västra delen genomgående har en svagt utbildad så kallad torrskorpa. En torrskorpa bildas i den del av ett lerlager som mer eller mindre kontinuerligt ligger ovanför grundvattenytans trycknivå. Det betyder att leran blir fast till mycket fast samt starkt överkonsoliderad, vilket innebär att leran klarar att belastas av byggnader eller anläggningar utan att sättningar uppkommer (Structor, 2011).
Grundläggning och eventuell utfyllnad för den tillkommande bebyggelsen ska ske på ett tillfredsställande sätt utifrån grundförhållanden med en stor mängd lera i området samt en hög trycknivå på grundvattnet. Om pålning blir aktuellt får denna inte påverka grundvattennivån. Utfyllnad får ej ske så att skada uppkommer på annan tomt.
Radon
Berggrunden i Lidingö klassas som normalriskmark beträffande radon. Byggnader ska därför uppföras radonsäkra.
Förorenad mark
Inom planområdet finns inga kända markföroreningar.
7(18) Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormen för luft påverkas ej. Kottlasjön omfattas inte av vattendirektivet.
Det dagvatten som tillförs Kottlasjön innebär dock en indirekt påverkan på Östersjön genom Kottlasjöns utlopp i Lilla Värtan via Mölna å. Denna påverkan bedöms dock vara marginell i och med mängden dagvatten jämfört med Kottlasjöns volym. I och med att stora delar av dagvattnet kommer från ett naturreservat via ett dikessystem bedöms även föroreningsgraden vara marginell.
Illustration över områdets natur (Område som utgår ur detaljplanen är skrafferat med rött.)
Växt- och djurliv
Planområdet utgörs huvudsakligen av villaträdgårdar och av en öppen äng.
Fastigheterna i öster gränsar till ett naturområde som ingår i Långängen-Elfviks naturreservat. Inom planområdet genomförde Ekologigruppen AB sensommaren 2009 en inventering av djur- och växtlivet inom den obebyggda marken.
Fastigheten 9:76 utgörs av en äng. I öster avgränsas ängen av en lövträdsridå. Ängen är en så kallad ohävdad fuktäng och domineras av diverse högvuxna gräs som grenrör och tuvtåtel, men är även bevuxen med enstaka träd och buskar. I sydöstra delen av ängen finns ett stort och svårgenomträngligt slånbuskage. Floran på ängen bedöms vara trivial ur naturvårdssynpunkt och vid inventeringen hittades varken rödlistade växter eller indikatorarter för ängs- och betesmarker. Fuktängen och aspdungen utgör värdefulla inslag i området och är av betydelse för många arter. De uppfyller dock inga kriterier för att klassas som områden med särskilt höga naturvärden. Något biotopskydd anses därför inte nödvändigt.
8(18)
Under våren och sannolikt även under hösten bildas en vattensamling vid lågpunkten på ängen. Fuktängen och vattensamlingen fungerar som födosöksområde och skydd för groddjur under dagtid. Men vattensamlingen bedöms vara för kortvarig för att fungera som fortplantningsmiljö för groddjur. Platsen fungerar inte heller som
övervintringsområde. Under ett platsbesök i augusti påträffades stora mängder padda i området (Ekologigruppen AB, 2011). Boende har rapporteret fynd av åkergroda och mindre vattensalamander.
Längs med Storgårdsvägen finns ett par ekar, den mest iögonfallande står vid korsningen Storgårdsvägen/Badbergsvägen. Eken står på stadens gatumark och ska bevaras. Det innebär att eken endast får fällas om risk finns för att den kan skada männi- skor eller egendom.
Norra delen av ängen planläggs som kvartersmark. En bred vegetationszon bevaras mot naturreservatet och redovisas i planen som naturmark. Vegetationszonen fungerar som en övergångszon mellan bebyggelsen och naturreservatet. I samband med
detaljplaneläggning sker en fastighetsreglering för överföring av mark så att vegetationszonen överlåts i stadens ägo.
Vid anläggandet av den nya bebyggelsen, på ängen såväl som vid Badbergsvägen, gäller att vegetationen ska sparas i största möjliga mån. Plank får inte uppföras i
fastighetsgräns. I den mån avskildhet behöver uppnås så ska vegetation användas.
Allmänhetens tillträde till vattnet norrifrån säkras upp genom att gångstråket i Källvägens förlängning mot Kottlasjön planläggs som naturmark.
Fornlämningar
Några kända fornminnen finns inte inom planområdet. Om fornlämningar, som inte tidigare varit kända, skulle påträffas vid grävning eller annat arbete, föreligger anmälningsplikt enligt Kulturmiljölagen.
Friytor
Lek och rekreation
Fastigheternas storlek och topografi medger goda möjligheter för lek. Goda möjligheter till utevistelse finns i och med närheten till Kottlasjön och grönområden som
Långängen-Elfviks naturreservat. Vid badplatsen ligger en lekplats med bland annat gungor och utsiktstorn.
Bebyggelse Bostäder
Planområdet rymmer i dag elva fastigheter varav sju är bebyggda med enbostadshus.
Två fastigheter på ängen i nordost, del av 9:76 och del av 9:77, är helt obebyggda.
Fastigheten 9:70 är obebyggd.
9(18)
Bebyggelsen inom planområdet är av varierande ålder och karaktär. Kottla gård ligger utanför planområdet.
Kulturmiljö
I kulturmiljöprogrammet Lidingös kulturhistoriska miljöer ingår kvarteret Isstacken i området Stockby som pekas ut som kulturhistoriskt värdefull helhetsmiljö. I området Stockby finns bland annat Kottla Gård och Finedal med stora kulturhistoriska värden men också sommarvillabebyggelse från tidigt 1900-tal.
De så kallade Attefallreglerna som tillkom 2 juni 2014 gäller inte i kulturhistoriskt värdefulla miljöer och bör därför inte tillämpas i planområdet.
10(18)
Bebyggelsen inom planområdet är av varierande ålder och karaktär. Byggnaderna är typiska för sin tid, både de som är uppförda under tidigt 1900-tal, liksom de som är uppförda vid mitten av 1900-talet.
Miljö- och stadsbyggnadskontoret har inventerat miljön med hänsyn till kulturhistoriska bebyggelsevärden. Storgårdsvägen är en gammal väg med kulturvärde som historiskt sett gick från södra Lidingö till Lidingö kyrka. Bebyggelsen bedöms inte ha sådana värden att planförslaget bör utformas med skydds- eller varsamhetsbestämmelser. För några av fastigheterna gäller dock att de kulturhistoriska karaktärsdragen bör beaktas vid ändringar av bebyggelsen, dessa listas nedan.
Lidingö 9:401.
Byggnad uppförd 1905 – 1907. Högrest volym. Hög putsad sockel, liggande fasspontad panel, brutet sadeltak och småspröjsade tvåluftsfönster.
Lidingö 9:71.
Byggnad troligen uppförd omkring 1910. Kubisk volym, brutet sadeltak med avvalmade gavelspetsar. Fasaderna omväxlande med stående respektive liggande panel.
Lidingö 9:79.
Byggnad uppförd 1910. Fasader med locklistpanel. Brutet sadeltak med höga putsade skorstenar med krön i tegel.
Gestaltning och landskapsbild
Bebyggelsen inom planområdet hålls samman av att den utgörs av friliggande villor på relativt stora trädgårdstomter. Fastighetsgränserna är inte markerade med plank och området upplevs som öppet.
De flesta av huvudbyggnaderna är i två plan med sadeltak. Längs med Badbergsvägen är huvudbyggnaderna placerade så att en bred förgårdsmark bildas mot vägen, med
undantag av byggnaden på Lidingö 9:401.
Bebyggelsen inom kvarteret Isstacken har tillkommit under en längre tidsperiod och årsringarna kan tydligt avläsas. Årsringarna bör även i fortsättningen avteckna sig i området och gestaltningen av tillkommande bebyggelse bör därför återspegla dagens arkitektur.
Inom kvarteret får endast enbostadshus med en lägenhet per fastighet uppföras. Det får högst uppföras en friliggande huvudbyggnad och en komplementbyggnad per fastighet.
Källare får ej anordnas i och med områdets markförhållanden. Undantaget är Lidingö 9:401 som redan har inredd källare.
Den tillkommande bebyggelsen på Badbergsvägen, fastigheten Lidingö 9:70, anpassas efter den omgivande bebyggelsen.
Den tillkommande bebyggelsen på norra delen av ängen, fastigheten Lidingö 9:76, ges en utformning som skiljer sig från den befintliga bebyggelsen. Husen anpassas efter topografin för att visuellt smälta in i landskapet. För att uppnå detta utgörs bebyggelsen
11(18)
av envåningshus med flacka tak som är försedda med takvegetation. Färgsättningen av fasaderna ska ligga nära naturens färgskala och intensiva kulörer ska undvikas. Jämfört med tidigare föreslagen tvåvåningsbebyggelse kommer sannolikt befintliga utblickar för bebyggelsen norr om Lillgårdsvägen i större grad bevaras.
För fastigheten Lidingö 9:76 gäller en största byggnadsarea på 220 kvm i en våning för huvudbyggnad samt 30 kvm för komplementbyggnad.
I planen anges för flertalet befintliga huvudbyggnader en största byggnadsarea om 130 kvm i två plan vilket ger en viss möjlighet att bygga till. Fastigheterna Lidingö 9:72 och 9:73, med vidbyggda garage och skärmtak, överskrider nämnda byggnadsarea och har därför fått särskilda bestämmelser.
Service
Närmaste stadsdelscentrum finns i Skärsätra en knapp kilometer från planområdet. Flera skolor ligger i närområdet. Ett större utbud av offentlig och kommersiell service finns i Lidingö centrum.
Vattenområde
Kottlasjön planläggs inte då naturreservatet och strandskyddet bedöms som tillräckligt skydd.
Kottlasjön har en sjöyta på ca 25 hektar och ett största djup på ca sex meter. Kottlasjön är reglerad och har normalt en vattennivå kring +11,5 m. Tillrinningen till sjön sker i huvudsak via Stockbyån och från omgivande marker.
Kottlasjön utgör en del av Långängen-Elfviks naturreservat och i översiktsplanen framhålls vikten av att skydda sjöns vattenkvalitet. Kottlasjön är en sprickdalssjö, som ligger nedsänkt i terrängen. Det skyddade läget gör att sjön i liten grad är utsatt för vind, vilket kan ge höga yttemperaturer sommartid. Tillsammans med Kottlasjöns relativt långa omsättningstid skapar detta förutsättningar för att stillastående vatten utvecklas, vilket kan bidra till nedsatt vattenkvalitet. Längs sjöns sydvästra, västra och norra stränder finns villabebyggelse, medan de östra och södra delarna domineras av naturmark. Kottlasjön är tillsammans med Stockbysjön Lidingös enda insjöar.
Promenadstråket runt sjön används flitigt och Kottlasjön är viktig för rekreation året om.
Vid sjön finns flera badplatser och vintertid finns möjlighet till skridsko- och skidåkning. (Geosigma AB, 2004, Rev. 2005, Structor, 2009).
Yt- och grundvattenförhållanden
Inom ängen finns ett dikessystem som avleder ytvatten till områdets sydvästra hörn. Vid dikesslutet finns en lågpunkt där det under våren, och sannolikt även under hösten, bildas en lokal vattensamling. Under sommaren torkar vattensamlingen ut. Gropen mättes in i samband med installationen av grundvattenrören och vattenytan
nivåbestämdes till +12,6 m. Lågpunkten är ej att betrakta som en våtmark.
12(18)
En konsekvens av dikessystemets utformning är att de södra delarna av fastigheterna Lidingö 9:76 och 9:77 under vår och höst är blötare än vad som är naturligt. Tidigt om våren, efter snörika vintrar och efter mycket riklig nederbörd, bräddar de nedre delarna av dikessystemet över till den lågt liggande fastigheten Lidingö 9:81 och sedan vidare till Kottlasjön via en liten trumma under Badbergsvägen.
Utmed gångstråkets västra sida finns ett dike som avrinner mot söder. Diket kan ha anlagts som ett avskärande dike för att förhindra att ytvatten från höjdpartiet öster om Källvägen rinner in på lerområdet och försämrar effekten av det anlagda dikessystemet.
Ett grundvattenmagasin med huvudsaklig avrinning till Kottlasjön förekommer i moränlagret under leran. Nybildning av grundvatten till magasinet sker nästan uteslutande i moränområdet utmed gångstråket. Inom större delen av planområdet förhindrar den täta leran i praktiken all grundvattenbildning. En viss nybildning sker i anslutning till fastmarksområdet inne på Lidingö 9:79 och 9:80.
Exploateringen innebär inget bortledande av grundvatten och förhindrar inte nybildning då den sker utanför exploateringsområdet. Som helhet har exploateringen därmed ingen negativ påverkan på grundvattensituationen.
Grundvattensituationen i den sydöstra delen styrs helt av vattennivån i Kottlasjön. En ökad tillrinning av ytvatten till Kottlasjön förbättrar förhoppningsvis vattensituationen i sjön genom att vattenståndet blir både högre och stabilare.
Inom fastigheterna Lidingö 9:70 och 9:71 finns/har funnits enskilda brunnar.
(Structor 2009, 2011).
Illustration av dagvattenhantering i kvarteret.
13(18) Dagvatten
Det finns inga dagvattenledningar i området idag vilket är ett problem då området tar emot stora dagvattenmängder från höjdpartiet öster om Källvägen. Utbyggnaden av planområdet innebär att det blir möjligt att tillföra mer vatten till Kottlasjön.
Det befintliga dikessystemet på ängen som ligger utanför planområdet och inom
strandskydd lämnas orört. En ny dagvattenledning läggs bredvid befintliga ledningar i u- området genom kvarteret och ansluts till stadens befintliga dagvattenledningssystem som mynnar i Kottlasjön.
Dagvattnet inom planområdet antas vara relativt opåverkat av föroreningar från
exempelvis vägtrafik. I planområdets närhet ligger Kottlasjön som har ett stort behov av ökad vattentillförsel så att vattengenomströmningen och därigenom också
vattenkvaliteten kan förbättras. Allt dagvatten som bildas inom planområdet, frånsett det dagvatten som upptas via föreskriven takvegetation, bör därför utan fördröjning ledas till den föreslagna dagvattenledningen med utlopp i Kottlasjön. För även om vattnet till slut når sjön via grundvattenutströmning så är det sannolikt så att ju mindre vatten som kvarhålls en längre tid uppströms inom fastighetsmark, och därigenom till viss del tas upp av växtlighet eller avdunstar, desto bättre är det sannolikt för vattenkvaliteten nedströms i Kottlasjön.
Avrinningsområde Evt 2013
14(18)
Illustrationen visar gällande strandskydd, samt de områden där strandskyddet avses upphävas.
Strandskydd
Planläggningen sker i enlighet med regeringens beslut (1:6 2015-10-29 M2014/00048/Me) och där av prövas inte strandskyddsupphävandet på nytt.
Strandskydd finns för att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv, samt för att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurlivet. För den del av Kottlasjön som ingår i planområdet råder strandskydd 100 meter in på land och 50 meter ut i sjön från sjöns strandlinje. Samtliga fastigheter inom planområdet omfattas helt eller delvis av strandskydd.
Vegetationszonen mot naturreservatet fungerar som en visuell avskiljare mellan
Källvägens gångstråk och bebyggelsen på Lidingö 9:76. Fastigheten Lidingö 9:70 utgör idag en lucktomt i det redan bebyggda kvarteret.
Badbergsvägen avskiljer bebyggelsen inom kvarteret från strandområdet. En rejält tilltagen punktprickad zon säkerställer att bebyggelsen inte kan förläggas närmare Badbergsvägen än 20 meter. Den tillkommande bebyggelsen på fastigheten Lidingö 9:76 ligger både visuellt och topografiskt avskiljt från vägen och strandområdet.
Planen innebär att strandskyddet fortsätter gälla inom park-, natur- och vattenområdet. I och med upprättandet av detaljplanen säkerställs allmänhetens tillträde till Kottlasjön med tillhörande badplats och strandpromenad. Strandskyddet föreslås upphävt inom kvartersmarken då området utgörs av redan ianspråktagen och etablerad tomtmark, inte är allmänt tillgänglig och bedöms ha begränsad betydelse för flora och fauna, se även avsnittet Växt- och djurliv. Byggandet av fastigheterna Lidingö 9:70, delar av 9:76,
15(18)
anses inte försvåra allmänhetens nyttjande av strandzonen vid Kottlasjön då det primärt sker genom användandet av gång- och cykelstråket samt parkområdet.
Upphävandet av strandskyddet anses inte innebära några försämringar av strandskyddets intentioner.
Gator och trafik
I planområdet ingår Badbergsvägen, Lillgårdsvägen samt en del av Storgårdsvägen. Det är inte aktuellt att asfaltera Badbergsvägen, nuvarande grusbeläggning avses behållas.
Badbergsvägen ska även fortsättningsvis i första hand vara en gång- och cykelväg, varför vägen är utlagd som ett gångfartsområde fram till fastigheten Lidingö 9:81.
Gångfartsområde innebär att fordon inte får framföras snabbare än vanlig gångtakt.
Fastigheten 9:76 angörs från Lillgårdsvägen.
Kollektivtrafik
Planområdet har goda kommunikationer. Med buss tar det ca tio minuter till Lidingö centrum. Området ligger på ett par minuters avstånd från busshållplatsen på
Kottlavägen. Det tar ca en kvart att ta sig med Lidingöbanan från Kottla till Ropsten, stationen ligger ca 600 meter söder om området.
Parkering
All bostadsparkering sker på kvartersmark. I anslutning till badplatsen vid Kottlasjön finns en befintlig mindre parkering med plats för ett tjugotal bilar.
Teknisk försörjning Vatten, avlopp och el
De tekniska försörjningssystemen för vatten, spillvattenavlopp och el är utbyggda.
Fjärrvärme finns ej i närområdet. För vatten och avlopp går det ledningar i vägarna och genom kvarteret. Kapaciteten i befintliga ledningar är tillräcklig för den tillkommande bebyggelsen. För tillkommande bebyggelse fordras en komplettering med nya ledningar och anslutningspunkter till ledningarna. Befintligt ledningsnät ska kompletteras med en dagvattenledning genom kvarteret.
Avfall
I området finns kommunal avfallshämtning. Boende på den tillkommande fastigheten vid Badbergsvägen lämnar sitt kärl vid vändplanen i början av vägen, liksom övriga fastighetsägare längs med Badbergsvägen. För de två tillkommande fastigheterna på ängen hämtas kärl vid fastighetsgräns. Närmaste återvinningsstation finns vid Tryffelslingan, ca en km norr om planområdet.
16(18) Störningar
Vägtrafikbuller
Enligt trafikbullerutredning framtagen av Ramböll Sverige AB 2008-11-17 är området inte bullerstört. Trafiken på Kottlavägen ger upphov till en ekvivalent bullernivå på 55 dB(A) i planområdets sydvästra hörn, vilket ligger inom de riktvärden som godtas.
Fastighetsfrågor Fastighetsindelning
För fastigheterna i kvarteret innebär planförslaget ett bekräftande av befintlig indelning med undantag av Lidingö 9:72, 9:76, och 9:77. Ledningsrätt skapas för att trygga stadens vatten- och avloppsledningar.
Lotten delareal i m² areal i m² fastighet
Isstacken A 1474 del av Lidingö 9:72
Isstacken B 1464 = Lidingö 9:73
Isstacken C 1080 del av Lidingö 9:76
Isstacken F 1118 av Lidingö 9:76
Isstacken H 1386 = Lidingö 9:80
Isstacken J 1498 = Lidingö 9:79
Isstacken K 1226 = Lidingö 9:78
Isstacken L 1609 = Lidingö 9:70
Isstacken M 1008 = Lidingö 9:401
Isstacken N 1563 = Lidingö 9:71
Till gata 10 av Lidingö 9:72
Till gata och natur 1177 av Lidingö 9:76
Till natur 716 av Lidingö 9:77
Servitut och gemensamhetsanläggning
Befintligt servitut avseende brygga till förmån för Lidingö 9:79 belastar Lidingö 9:255.
Inga övriga rättigheter för bryggor tillskapas i Kottlasjön.
17(18)
Ledningsrätt tillskapas inom de områden som markerats med u på plankartan och avser stadens befintliga och nya vatten- och avloppsledningar. Ledningsrätten belastar lotterna Isstacken B, C, N, L och lotten K. Inom ledningsrätten läggs en ny dagvattenledning.
Den nya ledningen belastar lotterna B, C, F, N, L och lotten K. Ledningsrätten tillskapas för Lidingö stad. Inom området får inte uppföras anläggningar som försvårar underhåll eller utbyte av ledningarna.
Befintligt servitut belastande lotten Isstacken J till förmån för lotten Isstacken H och avser rätt att underhålla och förnya befintliga servisledningar. Begränsningen omfattar hinder att uppföra byggnader eller andra anläggningar inom markerat område som kan försvåra underhåll av ledningarna. Området framgår med Sv på plankartan.
Skäl till fastighetsplanens utformning
Fastighetsplanens indelning baserar sig på befintlig fastighetsindelning, utformning av lämpliga fastigheter och detaljplanens avgränsning av kvarteret. Justering av
indelningen sker för Lidingö 9:72 vid korsningen av Lillgårdsvägen och Storgårdsvägen och bekräftar nuvarande utbyggnad av vägarna. För Lidingö 9:76 sker förändring av gräns mot Lillgårdsvägen och naturområdet i öster. För Lidingö 9:77 sker ändring mot naturområdet. Övrig fastighetsindelning bibehålls. Förslag till fastighetsplan
överensstämmer med förslag till detaljplan.
När detalj- och fastighetsplanen har blivit antagen och beslutet vunnit laga kraft ska fastighetsbildning ske på initiativ av fastighetsägarna inom området. Ansökan ska ställas till Lantmäteriet. Eventuella tvångsvisa åtgärder inom området kan inte genomföras förrän planen antagits och beslutet vunnit laga kraft. För att kunna bebygga lotterna måste dessa överensstämma med fastighetsplanen (8:11 PBL).
Litteratur Utredningar
Ekologigruppen ab, Naturinventering av område för kvarteret Isstacken, Skärsätra, Lidingö stad (2009), reviderad version 2011.
Evt, Dagvattenutredning norra Skärsätra och kvarteret Isstacken, Lidingö stad(2013) Geosigma AB, Nilsson, Gert, Utredning om Kottlasjön, Lidingö stad (2004, Rev. 2005).
Structor, PM Mark och vatten – Dagvattenhantering och påverkan på Kottlasjön och grundvattnet (2009).
Structor, PM Geohydrologi – Grundvattenförhållanden och planerad exploatering (2011).
Övrig litteratur
Hedenblad, Cecilia & Hammarlund-Larsson, Cecilia, Lidingö kulturhistoriska miljöer:
kulturmiljöprogram för Lidingö kommun, Stockholms läns museum (1990).
18(18) Ramböll, Vägtrafikbullerutredning, (2008).
Administrativa frågor Genomförandetid
Planens genomförandetid är 5 år. Se även genomförandebeskrivningen.
Bygglovsplikt
Utökad bygglovplikt gäller inom strandskyddat område samt prickmark. Marklov krävs för skyddade träd.
Fastighetsplan/tomtindelning
En fastighetsplan upprättas tillsammans med detaljplanen.
Medverkande
Carin Gebenius Exploateringsingenjör
Kenth Jansson Projektledare Samhällsbyggnad (Fram till 2013)
Cecilia Wik Planarkitekt
Anine Alexandersson Planarkitekt, konsult
Bengt Rehn Mark- och exploateringschef
Christer Vik Byggnadsantikvarie
Jerker Idestam Almqvist Kommunekolog
Lina Kumlin Planarkitekt
Lisette Calleberg Planarkitekt
Nils-Olof Larsson Lantmätare
Per Hedman Kart- och mätingenjör
Sari Virkkala Förvaltare vatten och avlopp
Tomas Ragnell Miljöchef
Ulla Bejrum Landskapsarkitekt
Miljö- och stadsbyggnadskontoret i mars 2017
Per Wilhelmsson Gunnar Lunnergård Planchef Planarkitekt
