Delårsrapport 03 år 2016

Ledningsstaben Helena Sundelin

2016-04-25 Dnr: RS 2016-17

Regionstyrelsen

Delårsrapport 03 år 2016

Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av regiondirektörens verksamhetsplan. Delårsrapport 03 innehåller resultat inom process-, medarbetar- och ekonomiperspektivet till och med mars.

Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport, samt

a t t godkänna omfördelningar m.m. enligt bilaga 7.

Mats Uddin

Regiondirektör

Åsa Hedin Karlsson

Ekonomidirektör

Delårsrapport 03

Regionstyrelsen 2016

Januari – mars

Datum: 2016-04-25

Diarienummer: RS2016-17

Innehållsförteckning

I korthet ... 1

Samhällsperspektivet ... 5

Processperspektivet... 5

Effektiv verksamhet ... 5

Säker verksamhet ... 10

Medarbetarperspektivet ... 11

Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar ... 11

Ekonomiperspektivet ... 13

Region Östergötlands resultat till och med februari ... 13

Ekonomi som ger handlingsfrihet ... 14

Kostnadseffektiv verksamhet ... 18

Resultat- och balansräkning ... 19

Bilagor

1. Underlag processperspektivet 2. Personalstatistik

3. Resultat per nämnd/enhet 4. Lönekostnadsutveckling 5. Kostnadsutveckling läkemedel 6. Intäkts- och kostnadsutveckling 7. Omfördelningar mm

Bedömning av måluppfyllelsen

Bedömning av måluppfyllelsen av nyckelindikatorer och resultatmått har i denna rapport skett enligt nedan:

Målet är uppfyllt



Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker/resultat har förbättrats



Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett/resultat har försämrats



Uppgift/underlag saknas



I korthet

Proc ess

Tillgänglighet specialiserad vård exkl. psykiatri

Målvärdet för tillgänglighet under 2016 är att 85 % av patienterna ska få komma på besök och behandling inom 60 dagar. Tillgängligheten för besök inom specialiserad vård exklusive psykiatri, var i februari 80 procent och för behandling 73 procent (avseende faktiska väntetider). Resultatet är något bättre än under samma period föregående år samt under föregående månad, även om målvärdena inte nås.

Tillgänglighet primärvård

Målet är att minst 95 % av patienterna ska få genomföra sitt besök på

vårdcentralerna inom 7 dagar. Under mars klarade 14 av regionens 35 vårdcentraler tillgänglighetsmålet på 95 %, vilket ligger i linje med resultatet för januari och februari. Vårdcentralen med lägst tillgänglighet hade ett resultat på 70 %.

Den totala primärvårdstillgängligheten i länet är oförändrad medan det lägsta tillgänglighetsutfallet är lägre än föregående månad.

Tillgänglighet akutmottagningar Målvärdet för tillgängligheten på akutmottagningarna ändrades vid årsskiftet till att 60 % ska få träffa en läkare inom en timma och att 70 % ska lämna akuten inom fyra timmar. Under mars fick sammantaget 47 % av

patienterna träffa läkare inom en timma och 63 % av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar på länets akutmottagningar.

Sammantaget har det hittills i år genomförts nästan 26 000 läkarbesök på länets akutmottagningar, vilket är en minskning med 4,1 % jämfört med motsvarande period förra året (se tabell under Produktion)

Proc ess

Produktion

Sjukvårdsproduktionen minskade i mars jämfört både med föregående månad och med samma period förra året. Samtidigt har DRG-vikten för både öppen- och slutenvården minskat, vilket innebär att patienterna som har vårdats har varit mindre vårdtunga och resurskrävande. Antalet vårddagar i länets sjukhus har sjunkit kraftigt från föregående år och den ackumulerade medelvårdtiden på 4,5 dagar är 11,5 % kortare än under samma period förra året.

Me d ar b et a re

Antal anställda i heltidsmått I slutet av mars hade regionen 12 507 anställda omräknat i heltidsmått. Det innebär att antalet anställda har ökat med 127 heltidstjänster sedan

årsskiftet. Under den senaste tolvmånadersperioden har antalet anställda ökat med totalt 328 medarbetare (omräknat till heltidsmått).

Samtidigt har köp från

bemanningsföretag ökat med 36

procent under årets tre första månader, jämfört med samma period förra året.

E ko nomi

Lönekostnadsutveckling

Lönekostnadsutvecklingen efter mars är 4,7 procent jämfört med

motsvarande period föregående år.

Samtidigt är kostnaden för inhyrd personal hög.

Lönekostnadsutvecklingen var hög även 2014 och 2015. Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för personal inte hållbar i förhållande Region Östergötlands ekonomiska förutsättningar.

E ko nomi

Produktivitet - kostnad per DRG- poäng (rullande 12-månadersvärde)

Grafen till höger visar hur produktiviteten inom Region

Östergötland har förändrats över tid.

Produktionen sett till DRG-poäng har ökat sedan 2011 men ökningen har inte motsvarat kostnadsökningen. Detta innebär en effektivitetsförsämring.

Kostnaden per DRG-poäng i mars beräknat på de senaste tolv månaderna uppgick till 53 550 kronor per DRG- poäng, vilket betyder att produktionen har blivit dyrare.

Region Östergötlands samlade resultat

Region Östergötlands samlade resultat till och med mars är 84 miljoner kronor. Det positiva ekonomiska resultatet beror på ett överskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden och på hittills inte använda reserverade medel.

Avkastningen på placerade medel är sammantaget minus 0,3 procent.

Under 2015 var avkastningen på placerade medel hög i början av året.

Till och med mars utgör skillnaden mellan åren 320 miljoner kronor.

Även om regionens samlade resultat är positivt så finns underliggande

problem i form av en betydande obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna.

Resultat enligt blandmodellen uppgår till 30 miljoner kronor.

Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet

Sjukvården visar efter mars ett resultat på minus 89 miljoner kronor, vilket är 33 miljoner kronor bättre än

motsvarande period föregående år.

Samtidigt har de sjukvårdande enheterna fått en förstärkning i

samband med åtgärdsprogrammet som till och med mars är 32 miljoner

kronor.

En trendanalys, utifrån utfallet tom mars visar dock ett årsresultat på minus 200 miljoner kronor och situationen är fortsatt bekymmersam.

Godkänd årsbudget för de

sjukvårdande enheterna är minus 72 miljoner kronor. Berörda

produktionsenheter fortsätter arbetet med att genomföra beslutat

åtgärdsprogram.

Samhällsperspektivet

Regionstyrelsen ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom samhällsperspektivet:

 Utvecklad regional handlingsförmåga

 Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet

 Goda och jämlika livsvillkor

Utveckling inom dessa strategiska mål kommer att kräva en längre tidsperiod och därför följs dessa strategiska mål enbart i delårsrapporterna efter april, augusti och/eller i årsredovisningen.

Processperspektivet

Vissa av de strategiska målen som regionstyrelsen ansvarar för inom processperspektivet följs enbart upp i delårsrapporterna april, augusti och/eller i årsredovisningen. Det avser följande strategiska mål:

 Kunskapsbaserad verksamhet

 En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet

 Klimatneutral och giftfri verksamhet.

Vid denna uppföljning följs följande strategiska mål upp:

 Effektiv verksamhet

 Säker verksamhet

Effektiv verksamhet

Tillgänglighet

Under denna rapports inledande kapitel, ”I korthet”, redovisas tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården samt tillgänglighet till primärvård och akutvård.

Resultaten som redovisas avser faktiska väntetider, det vill säga beräknade på de patienter som under månaden har genomgått sitt besök eller sin behandling.

I den nationella uppföljningen av väntetider inkluderas psykiatrin till skillnad mot regionens egna uppföljningar. I dessa mätningar för Region Östergötland fick 80 procent av patienterna genomgå besök inom 60 dagar i den specialiserade vården och 73 procent fick behandling inom 60 dagar.

I regionens egenredovisade totala tillgänglighetsresultat inkluderas resultat för privata aktörer, samt för flera diagnoser och patientgrupper än vad som ingår i den nationella

väntetidsrapporteringen. Sammantaget visar regionens tillgänglighetsmätningar att 80 procent av patienterna genomgick sitt första besök inom 60 dagar i februari. Motsvarande fick 73 procent av patienterna genomgå sitt första behandlingstillfälle inom 60 dagar under februari. Tillgängligheten till besök har förbättrats sedan föregående månad. I jämförelse med samma månad föregående år

uppvisas något högre tillgänglighet avseende besök men oförändrad nivå avseende behandling.

Figur 1 beskriver utvecklingen de senaste två åren.

Figur 1. Andel patienter som fått läkarbesök eller behandling inom specialiserad vård i Region Östergötland inom 60 dagar, faktiska väntetider. De streckade linjerna visar målvärden som 2016 är 85 procent.

I tabell 1 visas tillgängligheten (faktiska väntetider) per centrum i februari avseende antal patienter som fick vänta längre än 60 dagar på besök eller behandling, samt andel patienter som varit på besök eller behandling inom 60 dagar. Tabellen visar även utvecklingen av tillgänglighetsresultaten under de senaste fyra månaderna fram till och med februari.

Regionens sammantagna målvärde för tillgänglighet inom den specialiserade vården exklusive psykiatri är att 85 procent av patienterna har fått komma på besök eller behandling inom 60 dagar.

Flera produktionsenheter når regionens mål avseende besök, men de sammantagna resultaten för regionens produktionsenheter når inte upp till målen. Tillgängligheten till behandling är lägre än till besök och endast en produktionsenhet uppnår regionens övergripande mål.

Tabell 1. Tillgänglighet per produktionsenhet, faktiska väntetider till besök samt behandling

Regionens tillgänglighet mäts utöver faktiska väntetider även genom mätningar vid varje månadsskifte avseende för tillfället rådande väntetidsläge. I slutet på mars väntade 10 015

patienter på läkarbesök i regionen, varav 14 procent hade väntat över 60 dagar. Antalet som väntar har ökat något under de senaste månaderna, vilket innebär att köerna till besök har ökat. Andelen som väntat längre än 60 dagar har dock minskat. Motsvarande väntade i mars 5 637 patienter på behandling och av dem hade 19 procent väntat längre än 60 dagar. Antalet som väntat på

behandling har minskat sedan årsskiftet, vilket innebär att behandlingsköerna har minskat.

Andelen som väntat mer än 60 dagar har legat konstant de senaste tre månaderna.

Avseende tillgängligheten till primärvården är målet att 95 procent ska få träffa läkare inom sju dagar. I mars var tillgängligheten till Region Östergötlands vårdcentraler 91 procent.

Effektiva vårdprocesser

Effektiva vårdprocesser är grunden för en högkvalitativ och effektiv vård. En indikator för vårdprocessernas effektivitet är medelvårdtiden som följs upp i varje delårsrapport. Den

ackumulerade medelvårdtiden per månad under perioden januari till mars var 4,5 dagar, vilket är en minskning mot föregående år. Medelvårdtiden för mars månad var 4,3 dagar, vilket är relativt lågt sett över tiden, se figur 2.

Figur 2. Medelvårdtiden i Region Östergötland per månad 2013-2016.

Sjukvårdsproduktionen minskar. Antal läkarbesök och övriga öppenvårdsbesök (sjukvårdande behandlingar) minskar jämfört både med förra månaden och med motsvarande period (januari- mars) förra året. Läkarbesöken vid akutmottagningarna minskade under motsvarande period med 4,1 %. Antalet slutenvårdstillfällen är oförändrat i jämförelse med samma period föregående år, samtidigt som antalet vårddagar i länets sjukhus har sjunkit kraftigt. Vårdtiden i dagar har minskat i jämförelse med 2015, samtidigt som DRG-vikten för både öppen- och slutenvården har minskat, vilket tyder på att patienterna som har vårdats har varit mindre vårdtunga och resurskrävande.

Den ackumulerade medelvårdtiden på 4,5 dagar är 11,5 % kortare än under samma period förra året. Uppgifterna finns sammanställda i tabell ”Produktion” på sidan 2.

Nr RESULTATMÅTT Mål Föregående

utfall Utfall Målupp-

fyllelse

65 Medelvårdtid (dagar) Skall vara oförändrad /

minska

Feb 2016:

4,5 Mar 2015:

5,1

4,5



Optimal dimensionering av vårdplatser

För att bedöma hur väl resurser omsätts för mesta möjliga patientnytta mäts antal vårddygn för utlokaliserade patienter, beläggningsgraden och återinläggningar. Såväl utlokalisering av patienter som beläggningsgraden har under sista tiden varit hög i regionen. Satsningar pågår för att förbättra situationen genom insatser för att bättre nyttja rätt kompetens på rätt plats, samt genom

incitament för framförallt sjuksköterskor att arbeta i dygnet-runt-verksamheter. Förhoppningen är att satsningarna kommer ge resultat under 2016 och leda till mer optimalt utnyttjande av

vårdplatser.

Utlokalisering av patienter

Utlokaliseringen av patienter beskriver hur många patienter som placeras på andra

vårdavdelningar än där de normalt ska vårdas. Figur 4 visar hur många vårddygn per månad som patienter har varit utlokaliserade på Universitetsjukhuset och Vrinnevisjukhuset.

Utlokaliseringarna har varit mycket omfattande under 2015 och trenden håller i sig under de första månaderna av 2016. I mars utlokaliserades patienter för totalt 401 vårddygn. Utfallet är fyra gånger högre än riktvärdet på 100 utlokaliserade vårddygn. Vrinnevisjukhusets utlokaliseringar utgör en försumbar del av det totala antalet utlokaliserade vårddygn.

Figur 3. Antal utlokaliserade vårddygn per månad på Universitetssjukhuset i Linköping samt Vrinnevisjukhuset.

Beläggningsgrad

Beläggningsgraden mäter hur stor del av de tillgängliga vårdplatserna som nyttjas. Figur 4 visar den totala beläggningsgraden för regionens tre sjukhus sammataget, samt beläggningsgraden av akutvårdsflödet. Riktvärdet för beläggningsgraden är 90 procent. En högre beläggningsgrad än så ses medföra risker för patientsäkerheten. Beläggningen i akutvårdsflödet uppgick i mars till 98 procent, och den totala beläggningsgraden var 95 procent. I figuren framgår att beläggningsgraden ofta är hög under årets första månader vilket också är fallet för 2016.

Figur 4. Beläggningsgraden totalt och akutvårdsflöde för regionens samtliga sjukhus.

Återinläggningar

För att delvis bedöma hur god samverkan är mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer mäts andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter 65 år och äldre, samt hur lång vårdtid denna patientgrupp har haft. Kortare vårdtider för äldre är en indikator på att det finns en fungerande samverkan och att kommunerna har möjlighet att ta emot färdigbehandlade äldre.

Samtidigt får en kortare vårdtid inte leda till försämrad kvalitet, som exempelvis fler

återinläggningar, och därför bör återinläggningsfrekvensen och vårdtiden anlyseras samlat. Målet är att återinläggningarna för patienter över 65 år ska minska. Under mars 2016 utgjorde

återinläggningarna 15,7 procent av alla vårdtillfällen.

Vårdtiden för patienter 65 och äldre visar ingen entydig trend, men varierar mellan ca 12 000 - 16 000 vårddagar. I mars var antalet vårdagar för gruppen 13 876 dagar.

Nr NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Målupp-

fyllelse

41 Beläggningsgraden av vårdplatser:

- totalt

≤90 %

Feb 2016: 102 % Mar 2015: 94%

95 %



- akutvårdsflödet

Feb 2016: 100 % Mar 2015: 97%

98 %

Nr RESULTATMÅTT Mål Föregående utfall Utfall Målupp-

fyllelse

68 Utlokaliserade patienter - antal vårddygn/månad

≤ 100 Feb 2016: 388 2015: 368 Mar 2015: 474

401 (399 US,

2 ViN)



Säker verksamhet

Stark patientsäkerhetskultur

För att hantera de risker som kan uppträda i vårdsituationer är det viktigt med en stark patientsäkerhetskultur. Detta bygger på ett systematiskt arbete och ett sätt att säkerställa en patientsäker miljö genom god följsamhet till kläd- och hygienregler.

Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. Målet för följsamheten är 95 procent för både klädregler och hygienregler. Aktuella resultat i mars var 97 procent för klädreglerna och 88 procent för hygienreglerna. I tabell 2 presenteras resultaten per centrum. Bortsett från ett uppnådde samtliga centrum målvärdet för klädriktlinjer i mars. Endast ett centrum uppnådde målvärdet när det gäller hygienriktlinjer.

Tabell 2. Följsamhet till hygien- och klädriktlinjer februari 2016.

Nr RESULTATMÅTT Mål Föregående

utfall Utfall Målupp-

fyllelse

74 Andel observationer som visar att hygienritlinjerna följs avseende:

- klädregler

-hygienregler

≥95%

≥95 %

Feb 2016: 97 % Mar 2015: 96 %

Feb 2016: 87 % Mar 2015: 88 %

97 %

88 %



Medarbetarperspektivet

Vissa av de strategiska målen som regionstyrelsen ansvarar för inom processperspektivet följs enbart upp i delårsrapporterna april, augusti och/eller i årsredovisningen. Det avser följande strategiska mål:

 Ett engagerat medarbetarskap

 Tydligt chefskap.

Vid denna uppföljning följs följande strategiska mål upp:

 Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar

Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar

I mars hade Region Östergötland 12 507 anställda omräknat i heltidsmått, vilket betyder att antalet anställda har ökat med 127 heltidstjänster sedan årsskiftet. Antalet anställda har ökat i flera

yrkesgrupper och hos olika produktionsenheter. De yrkesgrupper där ökningen var störst är sjuksköterskor, administrativ personal och läkare, se tabell 3.

Tabell 3. Antal anställda per yrkesområde omräknat i heltidsmått 2015-2016. (Avrundningsfel kan förekomma)

Sjukvårdsorganisationen har under längre tid upplevt brist på sjuksköterskor inom vissa verksamheter. Det totala antalet sjuksköterskor har ökat med 62 tjänster sedan årsskiftet.

Ökningen av antalet sjuksköterskor under denna period i början på året beror på lyckad rekrytering av nyutexaminerade studenter i samband med terminsavslut samt på att några sjuksköterskor har rekryterats från bemanningsföretag. Ökningen är i linje med regionens långsiktiga strategi att bryta beroendet av bemanningsföretag. Ännu kan dock ingen minskning skönjas avseende anlitandet av

sjuksköterskor från bemanningsföretag. En förklaring till det kan vara de relativt långa inskolningstiderna för sjuksköterskor vid introduktion till nya verksamheter.

Trots ökningen av antalet anställda i regionens organisation, förekommer fortsatt bemanningsobalans i vissa delar av verksamheter. Under årets tre första månader ökade användandet av bemanningsföretag med 36 procent (utan hänsyn till administrativa tjänster), jämfört med samma period förra året. Ökningen motsvarar 9 023 tkr. Kostnaderna består till största del av inhyrda läkare. Emellertid har totala kostnaden för inhyrda sjuksköterskor också ökat i jämförelse med förra året och står nu för en allt större del av kostnaderna.

Allmänsjuksköterskornas andel av kostnaderna har minskat men specialistsjuksköterskornas andel har kraftigt ökat. Totalt har kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor ökat med 59 procent jämfört med samma period föregående år.

Antalet unika anställda med allmän visstidsanställning som anställningsform har ökat med två personer sedan årsskiftet och är 310 stycken.

Tabell 4. Antal unika anställda med allmän visstidsanställning som anställningsform.

I bilaga 3 redovisas fördelning av antalet anställda på produktionsenheterna. Majoriteten av produktionsenheterna har ökat antalet anställda sedan årsskiftet. Förändringarna inom

närsjukvårdscentrumen beror delvis på att ST-läkarna inom allmänmedicin sedan årsskiftet inte längre är anställda på Allmänmedicinskt utbildningscentrum, som organisatoriskt tillhör

Närsjukvården i västra Östergötland, utan nu är anställda på respektive vårdcentral. Denna förändring innebär att cirka 55 ST-läkare sedan årsskiftet inte längre redovisas inom

Närsjukvården i västra Östergötland utan inom Närsjukvården i centrala och östra Östergötland.

Regionens totala sjukfrånvaro uppgick under mars till 5,2 procent, vilket är något lägre utfall än för motsvarande period förra året. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro. Långtidssjukfrånvaron är i stort sett oförändrad jämfört med motsvarande period förra året.

Tabell 5. Total sjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro fördelat på yrkeskategorier.

Ekonomiperspektivet

Ett av de strategiska målen som regionstyrelsen ansvarar för inom ekonomiperspektivet följs enbart upp i delårsrapporterna april, augusti och/eller i årsredovisningen. Det avser följande strategiska mål:

 Långsiktigt hållbar ekonomi

Denna uppföljning presenterar regionens resultat till och med mars, samt uppföljning av följande strategiska mål:

 Ekonomi som ger handlingsfrihet

 Kostnadseffektiv verksamhet

Region Östergötlands resultat till och med mars

Region Östergötlands totala resultat till och med mars är 84 miljoner kronor. Det finansiella nettot är minus 19 miljoner kronor, vilket motsvarar minus 0,3 procent. Det positiva resultatet för

regionen beror på ett överskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden och hittills inte använda reserverade medel.

Tabell 6. Nämndernas och produktionsenheternas resultat (mkr) till och med mars

Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till minus 50 miljoner kronor vilket är något bättre än motsvarande period föregående år. Samtidigt har verksamheten tillförts medel 2016.

Ekonomi som ger handlingsfrihet

För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande:

 Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget

 Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen

Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget

Produktionsenheterna visar sammantaget ett negativt resultat. Beslut om ett regionövergripande åtgärdsprogram för att bromsa kostnadsutvecklingen, men med ett långsiktigt ansvarstagande, fattades av regionstyrelsen 2015. Verksamheten arbetar nu utifrån åtgärdsprogrammet med både befintliga och nya åtgärder.

Obalans i sjukvården

Sjukvården visar efter mars ett resultat på minus 89 miljoner kronor, vilket är 33 miljoner kronor bättre än motsvarande period föregående år. Samtidigt har de sjukvårdande enheterna fått en förstärkning i samband med åtgärdsprogrammet som till och med mars är 32 miljoner kronor.

Godkänd årsbudget för de sjukvårdande enheterna är minus 72 miljoner kronor. En trendanalys, baserat på årets första tre månader, visar ett årsresultat på minus 200 miljoner kronor, vilket betyder att utvecklingen är fortsatt bekymmersam.

Sjuksköterskor har anställts under årets tre första månader, vilket är positivt utifrån aktuellt åtgärdsprogram. Samtidigt har utfasningen av hyrsjuksköterskor förskjutits, vilket gör att personalkostnaden inte har minskat enligt plan. Kostnaderna för personal ökar dock mindre än under de senaste tre åren.

Av de sjukvårdande produktionsenheterna är det fyra enheter som efter tre månader har en avvikelse mot uppsatt budgetmål. Det är Sinnescentrum, Närsjukvården i östra Östergötland, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård samt Diagnostikcentrum. Övriga sjukvårdande produktionsenheter har ett resultat som efter mars pekar mot ett helårsresultat i nivå med budget.

Sinnescentrum redovisar ett resultat på minus 22 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklaras främst av högre kostnader än planerat för personal, läkemedel och verksamhetsnära material. En utveckling som är kvar sedan senhösten 2015. Produktionsenheten arbetar med kompletterande åtgärder.

Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisar ett resultat på minus 30 miljoner kronor.

Resultatet efter mars förklaras av hög lönekostnadsutveckling, produktionsökning samt

prisökningar hos leverantörer. Produktionsenheten fortsätter arbetet med att genomföra planerade åtgärder, med ett förhöjt fokus på lönekostnaderna. Årsresultatet förväntas motsvara godkänd budget även om det i nuläget ses som en stor utmaning.

Närsjukvården i östra Östergötland redovisar ett resultat på minus 12 miljoner kronor. Ett kärvt rekryteringsläge gör att kostnaden för hyrpersonal är högre än budget. Dessa kostnader förväntas minska under våren då flera åtgärder realiseras. Årsresultatet förväntas motsvara godkänd budget, det vill säga minus 15 miljoner kronor.

Regiondirektören genomför noggrann uppföljning av åtgärdsplanerna med särskilt fokus på personalkostnader. Varje produktionsenhet följs månatligen upp på nyckeltal inom

lönekostnadsområdet.

Figur 5. Resultat, sjukvårdande enheter (mkr) i förhållande till trend och budget

Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader

Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett resultat på 33 miljoner kronor. Områdena privata vårdgivare, länssjukvård samt närsjukvård redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och ersättningar har inte utbetalats. Detta beräknas inte vara bestående i bokslutet.

Balans mellan trafik- och samhällsplaneringsnämndens intäkter och kostnader

Trafik- och samhällsplaneringsnämndens redovisar ett resultat på 3 miljoner kronor. För området kollektivtrafik är resultatet 4 miljoner kronor, vilket förklaras av en lägre kostnad för

överenskommen trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken. Överskottet kan till stor del förklaras av ett gynnsamt ränteläge. Biljettintäkterna ligger nära budgetnivå och

trafikkostnaderna uppvisar en viss ökning på grund av utökat åtagande för MÄLAB-samarbetet från och med 2016. För området samhällsplanering är resultatet minus 1 miljon kronor, vilket är en följd av att kostnader har tagits tidigare än budgeterat.

Balans mellan regionutvecklingsnämndens intäkter och kostnader

Regionutvecklingsnämnden redovisar ett resultat på 4 miljoner kronor. Resultatet beror på flera faktorer. Dels att medel avsedda till ersättning för folkhögskoleelever utbetalas först vid

terminsslut och dels på lägre kostnader i övrigt under de första månaderna. Nämnden förväntas generera ett nollresultat vid årets slut.

Nr NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Målupp- fyllelse

60 Produktionsenheternas sammanlagda resultat (exkl.

styrelse, nämnder samt finansförvaltningen och pensionsförvaltningen)

Det ekonomiska resultatet för:

- hälso- och sjukvårdsnämnden

- trafik- och samhällsplaneringsnämnden - regionalutvecklingsnämnden

Helår:

-59 mkr

Helår: 0 Helår: 0 Helår: 0

2015: -249 mkr 2016 feb: -49 mkr

2015: 37 mkr 2016 feb: 40 mkr 2015: 19 mkr 2016 feb: 3 mkr 2015: 0 mkr 2016 feb: 2 mkr

-88 mkr

33 mkr 3 mkr 4 mkr



Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen

Lönekostnadsutveckling

Lönekostnadsutvecklingen efter mars är 4,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. De ökade kostnaderna beror bland annat på ökad volym. Antalet arbetade timmar har ökat med 0,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den låga ökningen i antalet arbetade timmar förklaras av att påskhelgen inföll i mars detta år och i april 2015. Antalet anställda

(omräknat till antal heltidstjänster) har ökat med 126 medarbetare. Samtidigt har

övertidskostnaden ökat. Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för personal inte hållbar i förhållande Region Östergötlands ekonomiska förutsättningar. Dock är

lönekostnadsutvecklingen lägre än under de senaste tre åren, då den legat runt 6 procent.

I samband med att regionstyrelsen fattade beslut om ett åtgärdsprogram genomfördes en beräkning av lönekostnadsutvecklingen utifrån de åtgärder som ingick i programmet och ny verksamhet. Lönekostnadsutvecklingen beräknades då till 4,7 procent för 2016.

Utöver lönekostnadsökningen finns en hög kostnad för inhyrd personal. Ökningen fram till och med februari är 36 procent jämfört med samma period förra året. Det motsvarar en ökning med 9 miljoner kronor. År 2015 köpte regionen tjänster från bemanningsföretag motsvarande 132 miljoner kronor. Utfasningen av bemanningsföretag har förskjutits något och stopp för hyrsjuksköterskor har flyttats fram till 31 mars 2016.

Läkemedelskostnader

Kostnaderna för läkemedel har efter mars ökat med 5,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymen har under samma period ökat med 1,3 procent. Merparten av

kostnadsökningen förklaras av ett ökat användande inom gruppen monoklonala antikroppar, vilka används inom cancervården. TNF-hämmare och övriga immunsuppressiva läkemedel som används vid inflammatoriska sjukdomar, bidrar också till kostnadsökningen.

Nettokostnadsutveckling

Nettokostnadsutvecklingen är 5,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år, (justerat för jämförelsestörande poster). Kostnadsökningen ligger kvar på en hög nivå medan skatter och generella statsbidrag endast ökat med 4,1 procent. Regionens nettokostnadsutveckling är inte hållbar över tid. Kostnadsposter som har ökat mer än planerat är främst löner, läkemedel och inhyrd personal.

Regiongemensamma poster

De regiongemensamma posterna svarar för 135 miljoner kronor av resultatet, vilket är 75 miljoner kronor bättre än budget.

Tabell 7. Regiongemensamma poster i relation till budget (mkr).

Skatter och generella statsbidrag avviker med 18 miljoner kronor mot budget. Skatteintäkterna är justerade utifrån SKL:s senaste skatteprognos där både skatteintäkter och slutavräkning för 2016 års skatt är högre än tidigare prognoser.

Posten övrigt inom finansförvaltningen avviker positivt med 111 miljoner kronor mot budget och det är framförallt specialdestinerade statsbidrag och reserverade medel som ännu inte nyttjats som bidrar till överskottet.

Nr NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Målupp-

fyllelse

61 Regionens totala lönekostnadsutveckling (löne- och personalförändringar)

<3,0 % 2015: 5,4 % Feb 2016: 5,3%

4,7 %



Nr RESULTATMÅTT Mål Föregående utfall Utfall Målupp-

fyllelse

102 Läkemedelskostnadsutvecklingen:

- allmänläkemedel - totalt

0 % 4 %

2015: -1,3 % Feb 2016: 0,2 % 2015: 4,6 % Feb 2016: 6,4 %

0,1 %

5,0 %



103 Kostnad för inhyrd personal 100 mkr 2015: 132 mkr

Feb 2016: 20 mkr

34 mkr



Kostnadseffektiv verksamhet

Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid och som står sig väl i nationell jämförelse

Ett sätt att bedöma verksamhetens kostnadseffektivitet är att kontinuerligt göra jämförelser med andra landsting och regioner. Kostnad per DRG-poäng (diagnosrelaterade grupper) är ett sådant nationellt jämförelsemått. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar.

Jämfört med mars 2015 har produktiviteten minskat med 5,2 procent. Kostnaden per DRG-poäng ökar, förutom för Närsjukvården i Finspång och Närsjukvården i västra Östergötland.

I avsnittet i korthet visas hur den totala produktiviteten har utvecklats över tid¹. Orsaken till att produktiviteten (enligt denna definition) minskat de senaste åren är att verksamhetens

kostnadsutveckling har varit betydligt högre än ökningen av utförd verksamhet eller sjukvårdsproduktion mätt i DRG, se tabell 7.

Tabell 8. Kostnad per DRG-poäng inom regionens sjukvårdande centrum (kronor)

Nr NYCKELINDIKATOR Mål Föregående utfall Utfall Målupp-

fyllelse

63 Kostnad per DRG-poäng (kostnadsproduktivitet) Ska minska 2015: 51 922 kr Feb 2016: 53187 kr

53 550 kr



1 Kostnad per DRG-poäng utifrån rullande 12-månadersvärden.

Resultat- och balansräkning

Underlag processperspektivet

Personalstatistik

Resultat per nämnd/enhet

Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan-mar 2016

Resultat jan-mar 2015

Resultat bokslut 2015

Godkänd budget 2016

Nämnd/Styrelse

Hälso- och sjukvårdsnämnden 32,6 50,8 37,5 0,0

Regionstyrelsen -2,8 -2,6 -1,7 0,0

Regionutvecklingsnämnden 3,9 7,8 0,0 0,0

Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 2,9 4,1 18,5 0,0

Sjukvård

Närsjukvården i centrala Östergötland -7,6 -10,6 -6,9 0,0

Närsjukvården i östra Östergötland -12,2 -15,6 -36,0 -15,0

Närsjukvården i västra Östergötland 3,5 -7,8 6,0 0,0

Närsjukvården i Finspång -1,5 -1,3 0,3 0,0

Hjärt- och medicincentrum -12,7 -19,5 -45,1 -20,0

Barn- och kvinnocentrum 1,4 -6,2 10,3 0,0

Centrum för kirurgi, ortopedi och

cancervård -30,1 -41,3 -92,9 0,0

Sinnescentrum -22,2 -14,8 -93,4 -27,0

Diagnostikcentrum -7,4 -5,2 -19,2 -10,0

Summa sjukvård -88,8 -122,3 -276,9 -72,0

Tandvård

Folktandvården 4,0 5,1 18,1 9,8

Utbildning

Lunnevads folkhögskola 0,2 0,5 0,1 0,0

Naturbruksgymnasiet -3,4 1,2 1,3 3,0

Övrig verksamhet

Katastrofmedicinskt centrum 0,6 -2,1 -4,8 -1,2

FM centrum 10,6 -8,5 8,6 1,0

Centrum för medicinsk teknik och IT -11,5 -1,6 0,0 1,0

Centrum för hälso- och vårdutveckling 1,4 2,3 2,0 0,0

Upphandlingscentrum 0,0 -0,6 1,5 0,0

Resurscentrum -0,7 2,8 1,1 -0,5

Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa Verksamheten -51,0 -63,1 -194,7 -58,9

Finansförvaltningen 135,0 474,0 545,8 298,9

Summa Region Östergötland 84,0 410,9 351,1 240,0

Lönekostnadsutveckling

Kostnadsutveckling läkemedel

Intäkts- och kostnadsutveckling

Omfördelningar

Finansiering av övertagande av personal från Centrum för hälso- och vårdutveckling (CHV)

Regionstyrelsen har övertagit personal från Centrum för hälso- och vårdutveckling (CHV), Enheten för hälsoanalys (EFH) från och med 2016-03-01. Ersättning för uppdraget uppgår på helår till 1 062 tkr och har skett inom ramen för överenskommelsen mellan CHV och HSN. Då ärendet regleras för helår mellan nämnderna kommer istället CHV att ersättas för januari och februari från regionstyrelsen.

Överföring av ekonomiskt överskott 2015 för regionens revisorer

Överskottet för regionens revisorer uppgick 2015 till 176 tkr, som överförs i ny räkning 2016 för särskilda satsningar. Medlen utgör ett tillägg till budgeterat regionbidrag (ärende RS 2016-155).

Överföring av statsbidrag för ungdomsmottagningar

Inom Uppdrag Psykisk Hälsa finns stimulansmedel för satsning på ungdomsmottagningar. Det ska ske i samverkan mellan regionen och kommunerna i Östergötland. Statsbidraget betalades ut till regionen men ska delas mellan samverkansparterna. Bidraget administreras inom regionstyrelsen och medel omfördelas därför som ett koncernbidrag för 2016.

Fordringar där bevakning upphör

Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård begär att få upphöra med bevakning av fordringar på patienter med utländsk adress enligt följande belopp:

Kirurgiska kliniken avd 12 75 899 kronor Kirurgiska kliniken avd 12 83 174 kronor Kirurgiska kliniken avd 12 36 859 kronor Kirurgiska kliniken avd 12 36 779 kronor

Kirurgiska kliniken avd 103 KAVA 153 782 kronorsamt en fordran på 28 207 kronor där patientens adressuppgifter saknas och inget giltigt EU-kort finns. Regionen har ingen möjlighet att driva in dessa fordringar och bevakning föreslås därför upphöra.

Närsjukvården i västra Östergötland begär att få upphöra med bevakning av fordringar på patienter med utländsk adress enligt följande belopp:

Medicinska specialistkliniken avd 11 36 725 kronor Medicinska specialistkliniken MAVA avd 14 39 558 kronor Medicinska specialistkliniken MAVA avd 14 68 020 kronor Medicinska specialistkliniken MAVA avd 14 61 786 kronor Medicinska specialistkliniken MAVA avd 14 30 253 kronor Medicinska specialistkliniken MAVA avd 14 31 368 kronor Medicinska specialistkliniken avd 14 D 27 036 kronor

Regionen har ingen möjlighet att driva in dessa fordringar och bevakning föreslås därför upphöra.

Närsjukvården i centrala Östergötland begär att få upphöra med bevakning av fordran på utländsk patient på 44 118 kronor (LAH, avd 96). Patienten är avliden och regionen har ingen möjlighet att driva in fordran och bevakning föreslås därför upphöra.

Närsjukvården i centrala Östergötland begär dessutom att få upphöra med bevakning av fordringar där patienternas adressuppgifter saknas och inga giltiga EU-kort finns enligt följande belopp:

Neurologiska kliniken avd 72 41 822 kronor Neurologiska kliniken avd 72 66 230 kronor Neurologiska kliniken, mottagningen 49 170 kronor

Regionen har ingen möjlighet att driva in dessa fordringar och bevakning föreslås därför upphöra.

Barn- och kvinnocentrum begär att få upphöra med bevakning av fordran på Örebro läns landsting på 100 334 kronor. Patienten sökte öppen vård i Motala och remitterades till Linköping för

operation. Örebro bestrider fakturan eftersom remiss saknas, ingen av klinikerna

uppmärksammade att patienten var folkbokförd i Örebro. Jurist har granskat fallet. Regionen har ingen möjlighet att driva in denna fordran och bevakning föreslås därför upphöra. Barn- och kvinnocentrum har uppmanats att se över sina rutiner för remisshantering.