• No results found

A r v i d Lindhagen. Ekvationer för nybörjare,

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "A r v i d Lindhagen. Ekvationer för nybörjare,"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

A r v i d Lindhagen. Ekvationer för nybörjare,

a n d r a s a m - l i n g e n . S t h l m , P. A . N . & S . 1 9 2 1 . ( P r i s 40 ö r e . )

D e n a n d r a s a m l i n g e n b ö r j a r m e d 38 st. p r o b l e m f ö r ytter- l i g a r e i n ö v n i n g av f ö r s t a s a m l i n g e n s k u r s . D ä r p å k o m m a 80 sifferekvationer, m e t o d i s k t o r d n a d e efter v ä x a n d e s v å r i g h e t s g r a d . F ö r s t a a v d e l n i n g e n , ex. 3 9 — 5 8 , h a r d e n o b e k a n t a x e n d a s t i m o n o m i s k t ä l j a r e ; i 2:dra a v d e l n i n g e n , ex. 5 9 — 7 8 , f ö r e k o m m e r x ä v e n i b i n o m i s k a t ä l j a r e , m e d a n n ä m n a r n a ä r o uteslutande sitter-

(2)

A N M Ä L N I N G A R OCH RECENSIONER

29 t a l ; i 3:dje avdelningen, ex. 79—88, förekommer x även i mono- misk nämnare; 4:de avdelningen, ex. 89—98, har x även i binomiska nämnare, men som äro uppdelade i faktorer; i 5:te avdelningen, ex. 9 9 — r o 8 , skall eleven själv verkställa nämnar- nas uppdelning i faktorer (en sifferfaktor ggr en linjär funktion av A-); i 6:te avdelningen, ex. 109—118, förekomma i nämnarna även andra-grads-binom i x, men så, att slutekvationen efter verk- ställda reduktioner blir av första graden. Häftet avslutas med problem, ex. 119—150, av växlande innehåll, mest taluppgifter, för övning i ekvationslärans användning.

D å en särskild lärobok i algebra för det studium, de båda samlingarna avse, knappast torde vara behövlig, får man väl anse, att detsamma genom lektor L:s båda samlingar är väl t i l l - godosett. .Ref. kan ej underlåta att i detta sammanhang påpeka den fortfarande bristen på en efter den nya skolorganisationens kursplan avpassad lärobok i matematik för första ringens kurs.

E t t annat önskemål beträffande läroböcker i matematik är en bearbetning, eller rättare samarbetning, av de övre realringarnas kurser i analytisk geometri och i fnnktionslära. g g

0 . Hedström och Sven Olsson. Lärobok i handelsräk- n i n g . Sthlm, P. A . N . & S. 1921. (Pris 1 k r . 95 öre.)

Som förordet anger är läroboken väsentligen en problem- samling, »avsedd att användas såväl i fortsättningsskolor som i lärlingsskolor och högre folkskolor med handelsundervisning».

F ö r elever, som målmedvetet arbeta på förkovran i snabb och säker sifferräkning, t. ex. blivande bokhållare, innehåller häftet redan från början en mångfald av nyttiga v i n k a r ; huruvida den även passar i en större klass exempelvis i en fortsättningsskola med elever av olika läggning, må fortsättningsskolan själv av- göra. — E x e m p e l : i addition: räkna exemplet 8 + 5 + 6 + 4 + 7 så: 8, 13, 19, 23, 30 (utan upprepning av givna siffror), eller hälst så att siffrorna sammanfattas i grupper: 8, 19, 30, (eller:

1

3 . 23, 30). I m u l t i p l i k a t i o n : multiplikationstabellen utökas att omfatta p r o d . av siffrorna 1—9 med alla tal 20. Innehåller m u l t i p l i k a t o m pä någon plats en etta, omskrives ej m u l t i p l i k a n - den och delprodukterna ordnas under densamma åt höger och vänster.

Exempel: 7865 X 613 47190 4821245

I d i v i s i o n : endast resterna, icke delprodukterna nedskrivas.

(3)

3 °

A N M Ä L N I N G A R OCH RECENSIONER

Detta står i sammanhang därmed, att i fråga om subtraktion för- ordas kompletterings- eller adderingsmetoden. Det kan vara starkt i fråga, om ej denna, som uteslutande användes i en del andra länder, ej borde även hos oss inövas från första början; att först inlära en (direkt) metod och därpå övergå till en annan, mera praktisk, är slöseri med t i d och leder under övergångstiden lätt t i l l förvecklingar.

V i d användningar på myntreduktioner ha författarna gjort omfattande bruk av nutidens tyvärr alltför växlande kurser; tyska marken tycks dock ha åsatts högre värde än det v i d trycknings- tiden gällande.

Sid. 34. »Med räntetal förslår man produkten av k a p i t a l och dagantal. M e d räntetalsdivisor förstår man det t a l , med vil- ket man skall dividera en räntetalssumma för att erhålla räntan.»

Ref. är ej n o g bekant med affärsmatematik för att kunna avgöra, o m definitionerna bestämma allmänt brukliga storheter. D å emellertid m u l t i p l i k a t i o n är ett enklare räknesätt än division, tyckes det, åtminstone om ej räknemaskin användes, vara enk- lare att använda en räntetals-/tf,£/<?r, lika med räntetalsdivisorns inverterade värde.

Häftet innehåller åtskilligt, som kan vara t i l l n y t t a och nöje även för andra än de elever, för vilka det närmast är avsett. S å t. ex. beräkningar rörande lagringstid, kreditgivningstid och kredit- tagningstid, av v i k t om man v i l l bedöma, o m handlandes för- säljningspris ger skälig eller oskälig vinst; beräkning av inkomst- och förmögenhetsskatt; beräkning av dyrtidstillägg, m. m .

I inledningen anföres: »Vid uträknandet av exemplen skola eleverna själva under lärarens ledning försöka utfinna möjliga genvägar. När t. ex. i n:r 66 28578 skall divideras med i o o r , erhålles ett tillräckligt exakt resultat, om 28578 först divideras med 1000, och den så erhållna kvoten minskas med av sig

1000 0

själv» (sitt värde). M o t saken i och för sig är naturligtvis alls intet att invända. M e n börjar eleven approximera på egen hand, förefinnes a l l t i d en viss risk för att han, om han ej kan bedöma approximationsgraden, approximerar på orätt ställe eller sätt. Skall 2858 divideras med 1000 - f a, fås

1000 + a 2858

V i l l k o r e t är således, att kan försummas i jämförelse med 1.

(4)

A N M Ä L N I N G A K O C H R E C E N S I O N E R 31

I m å n g a f a l l f å s t i l l r ä c k l i g n o g g r a n n h e t ä n n u f ö r a = 10; s å d a n t b e r o r p å uppgiftens beskaffenhet.

T e x t e n s k u l l e v u n n i t p å att h a g e n o m s e t t s i r e n t s p r å k l i g t a v s e e n d e . E. S.

References

Related documents

Rita ut fyra vektorer i planet som sp¨ anner upp planet och ¨ ar vinkelr¨ ata (egentligen s˚ a sp¨ anns ett plan upp av tv˚ a vektorer, men vi f˚ ar leka med fantasin h¨ ar)... L¨

1. Jag multiplicerar ett tal med 5 och drar ifrån 4. Svaret blir 56. Vilket tal hade jag från början? Lös uppgiften med hjälp av en ekvation. Fabian är x år gammal och har en

En gammal kortkonst lyder: Tag en blandad kortlek, lägg ned första kortet och bilda en hög genom att, utgående från det första kortets valör (ess= 1; kung= 13), räkna till 13.

[r]

För att lösa exakt några ekvationer som innehåller sinusfunktionen kan vi använda värdena i nedanstående tabell.. Följande egenskaper använder vi ofta när vi löser

Genom det föreliggande häftet har, kan man säga, denna del af den matematiska vetenskapen blifvit populariserad, hvarmed dock ej är sagdt, att icke äfven andra förut på

stYreLsens försLag tiLL nYa riKtLinJer för ersÄttningar tiLL VD oCh öVriga LeDanDe Befattnings- haVare inför årsstÄMMan 2008 Inför årsstämman 2008 föreslår styrelsen att

Axfoods mål och strategier syftar till att skapa värde för aktieägarna. Företagets huvudstrategier vilar på över- tygelsen att miljö och socialt ansvar, en stark kundori-