Kommunalförbundet GR
Gymnasienätverket Göteborg 22 oktober 2013
Minnesanteckningar från möte mellan
Gymnasienätverket och nätverket för fristående
gymnasieskolor inom GR
Tid: Fredag 11 oktober, kl 9.00 - 12.00 Plats: GR, Rum Måseskär
Ledamöter
Namn Kommun
Vakant Ale
Maria Lissmatz Alingsås
Mats Altby, Peter Larsson, Kristina Stenvall, Reinhold Svensson, Torbjörn Claesson, Vakant Lindholmen
Göteborg Göteborg Göteborg
Jan Östgärd Härryda
Christer Hagman, Tomas
Berndtson Kungsbacka
Stefan Wigren Kungälv
Göran Careborg Lerum
Carl Nyström Lilla Edet
Urban Göransson Mölndal
Susanne Krook Partille
Raymond Vaske, ordförande
Kjell Hemmingsson Stenungsund
Deltar ej Tjörn
Katarina Lindgren Öckerö Sabina Svahn
Josefin Twedmark GR GR Fristående skolor:
Eleonor Eriksson, GTI:s gymnasieskola
Lena Hellsten, Drottning Blankas Gymnasieskola Anders Onsjö, Sjölins gymnasieskola
Martin Jonson, Donnergymnasiet Claes Nilsson, Cybergymnasiet Jonas Enger, Hermods
Synpunkt: Det är bra om fristående skolor har möjlighet att tanka in frågor vid de tillfällen då det är gemensamma träffar. Strategiska möten sker 3 gånger per termin.
Ärendelista: Uppdraget är:
Omvärldsbevakning
Idé- och erfarenhetsutbyte Uppdrag från UC
Regiongemensamma satsningar och uppdragsförslag till UC
1. SYV-nätverkets ordförande rapporterar från nätverket, Catarina Gustafsson, Kungsbacka
Catarina Gustafsson, kompetenscentrum i Kungsbacka, rapporterar från SYV-nätverket. Nätverket tar ett helhetsperspektiv på vägledning i regionen. Kommunrepresentanterna arbetar både inom grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Nätverket bevakar studie- och yrkesvägledning, utveckling kring vägledningsfrågor och bidrar till
kvalitetssäkring och utveckling. Nätverket följer vägledningspolicyn med etiska riktlinjer, och bedriver processinriktad verksamhet där vägledningssamtalet är centralt i en lärande process för att möta omvärldens krav. Detta rustar ungdomarna för framtiden.
Lärandeprocessen kan beskrivas som följer; kunskap om sig själv, kunskap om alternativ, val och beslut samt genomförande. Vägledningssamtalet är i fokus. Fokus för 2013 är:
erfarenhetsutbyte mellan kommunerna, helhetsperspektiv i regionen,
omvärldsbevakning och diskussion, utvecklingen inom arbetsområdet,
allmänna råd för studie- och yrkesvägledning och vad dessa kommer att innebära. kvalitetsarbete och lektionsplanering, Det pedagogiska arbetet - att vara ute mer
på lektioner tillsammans med lärare och elever.
arbeta med kunskapen om sig själv och omvärldskunskapen arbeta fram ett underlag/riktlinjer gällande Vägledningsmonter
(gymnasiedagarna). En ordning vem som är kommunansvarig för montern - underlag för den ekonomiska delen.
Kommunrepresentanterna ska ta med sig kunskapen från nätverket till sin hemkommun. Hur når informationen till syv på fristående skolor? I de större kommunerna behöver vi hitta ett sätt att nå ut till fristående skolor. Minnesanteckningarna skickas till rektorer och det är ett sätt att sprida information från nätverket.
Kompetensutveckling; det är mycket fokus på studie- och yrkesvägledning idag. Skolverket satsar mycket inom området. GR har projektet SYVO med en fantastisk möjlighet till kompetensutvecklingsinsatser för syv och skolledare. Spridningskonferens genomförs på Mötesplats skola. Skolverket har utbildningarna; SYV i en ny tid,
Arbetsmarknadskurs, Kvalitetsutveckling av SYV, Genusmedvetenhet SYV. Den 9
december har SKL, Skolverket och Skolinspektionen kompetensutveckling om studie- och yrkesvägledning för skolledare. 18/12 kvalitetsutveckling av studie- och yrkesvägledning inom ramen för SYVO kring studie- och yrkesvägledning - hela skolans ansvar.
Göteborg har tre representanter i SYV-nätverket, Härryda har två och övriga har en representant. Mandatperiod om 2 år i nätverket. Koppling - fastare rutiner för att sprida information och samordning för fristående skolor.
Gymnasiemässan, Reflektioner efter Gymnasiedagarna
Anders Onsjö, Sjölins gymnasium: Den elegantaste och mest vårdade mässan som varit. Lite logistiska problem - svårt att komma in och ut. Dålig ventilation och problem med hissarna. Kommunikationerna är dåliga. Vi är kunder och lägger stora summor pengar. Från mässans sida finns förbättringsområden.
Mats Altby, Lindholmen: Delar uppfattning om att det var en balanserad mässa.
Jonas Enger, Hermods gymnasium; Överlag bra. Vi upplevde att det var stora gäng som drog vid några tillfällen, men polisen kom att stöttade upp. Hermods hade också problem med att egna elever tjatade sig in, det är synd att man kan det.
Martin Jonson, Donnergymnasiet; Det finns en seriositet, det är inte månglarnas marknad längre. Det finns ett ifrågasättande av mässan och att det borde finnas andra former. Men om man som 9-klassare ska få tillgång till hela utbudet, så är detta den enda möjligheten. Bort med dem som jagar med kassar. Priser och kostnader är viktigt i relation till det man får. Teknikprogrammet är väldigt populärt.
Göran Careborg, Lerums gymnasium; Kan man låta bli att vara med? Ungdomarna får inte hela utbudet annars.
Claes Nilsson, Cybergymnasiet; Alla borde respektera reglerna om att inte dela ut grejer, inte minst ur miljösynpunkt. Överskatta inte materialets inverkan. Man kan spara pengar och miljö. Det beslutet har man själv.
Kjell Hemmingsson, Stenungsund; Bättre balans i år. Bekymmer om fler och fler backar ut. Grundproblematiken är ju att vi har för mycket platser och för få elever. Marknaden är för stor.
Eleonora Eriksson, GTIs Gymnasieskola; Har tänkt mer på om det är värt ansträngningen. Det var mer sansat i år.
Stefan Wigren, Kungälv; Nog spektakulärt. Fri etableringsrätt gör att det behövs någon stans att synas. Kungälv har valt att skala ned i år. Får se hur effekten blir. Ovanligt många 8:or på plats. Hade varit bra att vet i förväg hur många 8:or som kommer, eftersom vi fick materialbrist. Arbetsmarknadstorget är en mycket bra sak. I år fick de pengar och det känns lite konstigt (Ericsson).
Maria Lissmatz, Alingsås; Kändes bra med det nedskalade. SYV-torget med kartor med guide för särskolor var bra. Slingor för teknikutbildningar fungerade väldigt bra. Många hade med sig den. Mycket folk.
Jan Östegärd, Härryda; Successivt har det blivit mycket bättre. Mycket seriöst. Grundskolorna har ett ansvar att förbereda eleverna, vilket de tagit. Guiderna är bra. Kostnaderna - mässan har trumf med läget, men det står inte i proportion till det man får.
Raymond Vaske, UC; Jämfört med tidigare år så har det varit en remarkabel förändring till det bättre – särskilt att arbetsgivare fick mycket besök och samtal. Bussutbildning och Västtrafiks representation var förvånade. Fråga - Vem kan boka en monter? Är det först till kvarn som gäller? Branschfolket är här för att stanna. Eleverna har skött sig på ett utmärkt sätt.
Claes Nilsson, Cybergymnasiet; Jätteviktig mässa för föräldrarna - för val av skola att besöka. Föräldrarna kräver en kompetenshöjning från 16:00 och framåt. Då måste rätt folk stå där som kan besvara frågor.
Martin Jonson, Donnergymnasiet; Det är viktigt att vara förberedd för grundskoleelever. Eleverna behöver hjälp.
Josefin Twedmark, GR; Att förbereda eleverna i första hand kring anställning är viktigt. Gymnasiet är ett medel för att nå målet med arbetet. Att arbetslivet kan ge bilden av hur man tar sig till ett yrke. Att vägen inte är spikrak. Det bemötande som många elever fick av yrkespersoner var bra. De som stod i anställningsmontern behövde inte betala för montern. GR har tagit fasta på att förbereda eleverna och därför skapat guiden. 9 000 föräldrar besökte mässan och cirka 11 000 elever. GR gick ut till grundskolorna om att 8:orna även var välkomna. Tanken är att bygga mer kring programinriktningar. Det hade varit intressant med ett helhetskoncept för utbildning och arbetsliv. Vägledningsmontern hade högt besökstryck.
Catarina Gustafsson, Kompetenscentrum Kungsbacka; Det är långa samtal i SYV-montern och lite dålig bemanning i vissa lägen. Personal behövs för att lotsa vidare.
2. Inventering av vem som har kompetens att undervisa på yrkesprogram för elever med diagnoser inom Aspergerområdet
Kan GR-kommunerna kraftsamla för att möta behoven även på yrkesprogram? Laget runt med inventering på hemmaplan innan mötet.
Bakgrund: Det finns många utbildningar för ungdomar med aspergerdiagnos men inga på yrkesprogram inom GR. Många elever söker och läser istället i Tidaholm, men det är väldigt kostsamt. Det hade varit intressant att inventera möjligheten att erbjuda
yrkesprogram för dessa elever inom ramen för det regionala utbytet. Hur ser nätverket på detta? Hur stort är behovet?
Martin Jonson, Donnergymnasiet; För mig är det en ny fråga, men det är en liten grupp elever som verkligen behöver stöttning. Här finns det ett behov. Finns det
kompetensutveckling för yrkeslärare för kompetens mot elever mot autismspektra? Maria Lissmatz, Alingsås; Vi körde en utbildning för samtliga lärare på IM via SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Två från varje arbetslag av yrkeslärarna. SPSM kan specialutbilda för lärare.
Många elever går integrerat, men de elever vi talar om är de som inte kan gå integrerat. De som omöjligtvis kan gå in i en större klass.
Claes Nilsson, Cybergymnasiet; Inom vår koncern finns Snitz som tar emot elever med behov av särskilt stöd, men programmen som erbjuds är mer mot estet och bild.
Kjell Hemmingsson, Stenungsund; Vi hade 24 elever med autismspektrumdiagnos varav 16 var integrerade.
Raymond, UC; Nätverket behöver inventera hur många elever i år 9 det rör sig om för att kunna bedöma behovet. Därefter behöver frågan gå tillbaka till AU.
Jonas Enger, Hermods gymnasium; Man behöver något år på sig att skapa denna typ av utbildning. Det är viktigt med planering. Det finns några gymnasier som har integrerat särskola med inriktad mot autism t ex Partille. Skulle vi kunna ha en djupare dialog med dem?
3. Läget kring förstelärare och lektor, Torbjörn
Claesson verksamhetsstrateg Göteborgs stad Centrum
Informationen på Skolverkets hemsida har ändrats löpande allteftersom det kommer nya direktiv. Tittar man påSskolverkets hemsida ser det likartat ut vid en första anblick, men innehållet har förändrats mellan september och oktober. Har lärare ingen legitimation innan den 1 jan kan inte bidrag rekvireras. Då får skolan stå för kostnaden tills dess att legitimationen är utfärdad. Ansökningsomgången i oktober är bortplockad. Det blir bara en ansökningsomgång i vår inför hösten 2014. Huvudmannen ska anställa dem från den 1/7 2014.
90 % av alla tjänster är idag visstidsanställningar. Det talar för en osäkerhet kring att det kommer att fortsätta. Vad som kommer att hända vet vi inte men mycket talar för att det bli fler nästa år. Regeringens intentioner är att det ska finnas kvar. Även om det blir regeringsskifte så kommer satsningen troligtvis ligga kvar. Oppositionen har samma intentioner. Det ska inte vara en begränsad anställning, en ny tjänst som är tillsvidare, inga lönetillägg. Huvudmannen ska visa att man höjer lärarlönen. Det här kommer att ligga kvar i en överskådlig framtid. Frågan är istället om det kommer att ligga separat framöver eller i den stora pengapåsen.
Det är märkligt att antalet förstelärare idag speglar elevantalet. Torbjörn redogör för erfarenheter och exempel i Nässjö och Trelleborgs kommun. Det bästa sättet att undvika jante-lagen är att i ett tidigt skede plockat in den fackliga parten. Då har man sluppit den negativa reaktionen, medan de som bara låtit rektor sköta frågan har fått oro och
negativa synpunkter. Torbjörn ställde frågan till nätverket om förstelärarna får extra tid för sitt uppdrag eller bara pengar? Det är olika i nätverket.
Nässjö och Trelleborg har kopplat in högskolan. Förstelärarna kan vända sig till
högskolan, få stöd och utvärderas. Flera vittnar om att man bör ha minst två förstelärare för att minimera risken för att man som förstelärare blir väldigt ensam.
Det är i snitt tre ansökningar per förstelärartjänst i landet. Nätverket vittnar om något högre snitt för sina skolor. Vanligtvis är inriktningen i tjänsten förutbestämt men inte detaljerat beskriven. Tips: Var tydlig och ta fram en skriftlig uppdragsbeskrivning. Detta ska premiera en duktig lärare, inte ett uppdrag. Det är därför viktigt att behålla
lärartjänsten och inte få annat uppdrag, menar Claes Nilsson, Cybergymnasiet. Martin Jonson, Donnergymnasiet; försteläraren fortsätter inte ”as usual”. Det ska vara en tydlighet med vad försteläraren ska göra. Martin framhåller att det inte en reform som täcker extra tid. Om extra tid ska läggas på förstelärartjänst måste pengar tas från annat håll och då skulle det halta. Det har varit glasklart att det är pengar, inte tid.
Särskilt yrkesskickliga lärare, ska finna ett tydligt uppdrag om vad man ska utveckla. Jönköping har 5 förstelärartjänster. Tillsättningen av tjänsterna sker centralt. De som får en förstelärartjänst får i uppdrag att lyfta resultaten för en skola. När detta är gjort får personen uppdrag på annan skola. De har inte en viss placering på viss skola utan
skiftar. En annan lösning för spridning är Öppet klassrum – att andra lärare kan ta del av undervisningen i klassrummet.
Många uppdrag för förstelärare gäller formativ bedömning för lärande. Många har en gemensam bild av att satsa på detta i förstelärartjänsten. Det är en god tanke, men kommer i kölvattnet, menar Kjell Hemmingsson, Stenungsund. Maria Lissmatz, Alingsås, beskriver att löneläget är mycket högt för lärarna i Alingsås, vilket medför en
problematik vad gäller förstelärartjänsten. Skulle man lägga på en förstelärarlön skulle lärarna gå om rektorer och chefer.
Claes Nilsson, Cybergymnasiet; Det skulle vara bra att erbjuda förstelärarna träff med andra, över huvudmannagränser. De skulle bl a kunna diskutera formativ bedömning eller matematik.
Torbjörn beskriver att förstelärare inte får bli rektors förlängda arm, de ska arbeta pedagogiskt, inget annat. I Nässjö tar man inte de som siktar på att bli skolledare och sådana som är intresserade av ett skolledarskap.
Tittar man på lärarutbildningen i vårt gymnasieområde är det mer än 50 % som har hoppat av efter första VFU-perioden. Hur ska det bli försörjning av lärare framöver? En annan fråga är hur 1:e lärartjänster kommer att gå ut externt framöver? Nu är det bara internt.
4. Strategier i ungdomsgymnasiet visavi vuxenutbildning Information om pågående arbete inom GRVUX med utgångspunkt i samverkansavtalet för yrkesvux. Nu kan gymnasieskolan vara med och leverera! Kenneth Ardehed, GR.
Ett samarbete kring vuxenutbildningar på kommunal basis har funnits sedan 2001. I mars 2009 bestämde staten att lyfta ur en bit i vuxenutbildningen. Förordningen till Yrkvuxförordningen blev undantaget genom att den som har en svag ställning på arbetsmarknaden ska ha företräde till plats. Definition på vuxna sökande - kan vara under 20 år, men då med avslutad gymnasieutbildning. Om över 20 år så behöver man inte gymnasieutbildning. Det utgår ifrån om man bedöms klara av studierna, vilket är beroende av hur studierna läggs upp. Därför finns inga inträdeskrav som till gymnasiet. GR hade regional erfarenhet kring samarbete. 2010 när GR VUX satte igång var det 537 platser. Man omsatte 74 milj kr år 2010. Det var då ett 2-års projekt för att motverka arbetslösheten. Därefter skulle det avslutas. 5000 platser skulle fasas ut 2012, eftersom projektet skulle avslutas. 2011 kom beslut att istället utöka med 8000 platser. 2013 är det 14 500 platser. Idag omsätts ca 100 milj. Omsättningen nästa år beräknas ligga på 120 milj. Ca 12 000 personer har slussats igenom. Siffrorna gäller bara GR-regionen.
Samverkansavtalet var först tvåårigt, sedan treårigt prolongerat avtal. Nu ligger
yrkvuxpengar till 2017 i budgeten, därför är avtalet inte längre tidsbegränsat utan ligger tillsvidare. Det går i och med det att bygga strukturer på ett helt annat sätt.
Alla de områden som gymnasieskolan har svårt att rekrytera till fylls på Vuxplatserna. Exempelvis vårdplatserna på Vux fylls liksom platserna på utbildning till busschaufför. Hotell och turism – det behövs 1500 fler per år och det är få sökande till gymnasiet. Därför behöver man ha in vuxna.
Branscherna är t ex vård, handel, logistik, transport och fastighet. Vitsen med vux är att man kan skräddarsy utbildning mot efterfrågan i olika branscher. Till skillnad mot YH-utbildning krävs ingen gymnasieYH-utbildning.
En aktuell fråga till Gymnasienätverket är hur den samlade kapaciteten av
utbildningsresurser kan tillvaratas. Hur kan Vux bistå när det gäller lediga platser på gymnasieskola och hur kan gymnasieskolan bistå Vux? GRVux besöker nu varje kommun för att se vad de kan erbjuda när det gäller integration av vuxenstuderande i
gymnasieskolan. Det gäller också samordning/integrering av utbildningar inom språkstöd och yrkesutbildning. Språkstöd - istället för SFI.
Raymond Vaske, UC; Om kombinationen VUX och gymnasieskolor. Vi har för många lediga platser, nu har vi chansen på såväl kommunala som fristående skolor att fylla våra skolor med yrkesvuxutbildning och kroka arm med Vux. Elevtalen har gått ner på
gymnasiesidan men Vux väger upp. Hur ser den framtida gymnasieskolan ut – alla elever får gå där det vill eller ska man ha ett samhällsperspektiv och utgå ifrån branschers behov? Företagsekonomiskt, överlevnadsmässigt och samhällsekonomiskt är
kombinationen yrkesvux och gymnasieskola intressant. När GRVux nu kommer ut och besöker kommunerna så är det viktigt att man gjort en översyn på hemmaplan och talat med sin vuxenhet. Huvudfrågan är hur utbildningsmöjligheterna bevaras på så många platser som möjligt när elevantalen viker.
Anders Onsjö, Sjölins gymnasium; Det är bra att gymnasieskolan kan hjälpa till och att man kan använda samma lokaler. Lokaler och utrustning är dyra och de används bara 6 timmar på dag, ett begränsat antal veckor per år. Vi bör tänka mer på
utnyttjandegraden.
5. Regional samverkan för kvalitet och överlevnad
Reflektion kring regional statistik - Nytt statistikverktyg – Qlick View
Antagningen ska inom ramen för sitt uppdrag på ett fullgott sätt redogöra för antagningen och tillhandahålla ett kvalificerat underlag till regionen och medlemskommunerna och gymnasieskolorna. Regionen, enskild kommun och
gymnasieskola ska kunna agera utifrån antagningsresultatet och planera sin organisation och anpassa dimensionering av antalet platser. Region, kommun och skola behöver förhålla sig till antalet elever som är obehöriga och som står utan gymnasieplats. Detta är grunden för Gymnasieantagningens framtagande av statistik.
När det stod klart att gymnasieantagningens system behövde moderniseras gjordes en översyn av arbetet för framtagande av statistik. Idag läggs mycket tid både hos
antagningen men också för varje kommun att ta fram statistik. Efterfrågan av statistik har ökat år från år. För att effektivisera denna process och frigöra mer tid för analys än manuell hantering av data föll valet på ett business intelligens system för framtagning av statistik.
Från och med antagningsåret 2014 kommer ett nytt digitalt verktyg för GRs
antagningsstatistik att användas. Syftet med det nya verktyget för antagningsstatistik är att varje kommun via verktyget får direkt tillgång till regionens antagningsstatistik och att statistiken på ett effektivt sätt kan verka som underlag för regional och lokal utbildningsplanering och dimensionering.
Verktyget möjliggör
Effektivare framtagning, bättre tillgänglighet - direkt via webben, flexibilitet och
dynamik genom tillgång till fler dimensioner och möjlighet till fler jämförelser. Statistiken blir mer anpassad till användare. Verktyget ger bättre förutsättningar att följa
förändringar i antagningens olika skeden på både regional och lokal nivå. Det ger ett skarpare underlag att agera på när det gäller utbildningsplanering och dimensionering. Statistik tas fram till 4 analystillfällen (1 februari, preliminärantagningen,
definitivantagningen, slutantagningen) inom 5 huvudområden. • Söktryck
• Antagna - platser • Ej antagna
• Behörighet Till detta 6 perspektiv
• Gymnasiekommun • Gymnasieskola • Gymnasieprogram • Inriktning • Elevkommun • Avlämnande skola
Exempel på statistik som visas i det nya verktyget är antalet behöriga respektive
obehöriga elever, sökande, antagna och ej antagna. Statistiken går att se ur ett regionalt perspektiv, för enskild kommun, gymnasieskola, gymnasieprogram men också på
inriktningsnivå och som avlämnande skola. Det går att göra jämförelser över år. Alla uppgifter går att ta fram i både diagram och tabell. Alla tabeller kan exporteras till Excel. Utskrift går att göra från varje vy.
Verktyget uppdateras vid varje analystillfälle. Söktryck uppdateras i realtid.
6. Information om erfarenhetsutbyte 2 december kl. 14-17 om Gymnasiearbetet. Raymond Vaske och Göran Careborg
Det var en mycket uppskattad träff i april som anordnades av GR. Margaretha A fick åter igen i uppdrag att titta på lämplig lokal i Göteborg för den andre december, men vi löser inte det vid den tidpunkten. Alternativ lösning är att skolorna löser lokalfrågorna själva. T ex att ett program träffas i Lerum, ett annat i Stenungsund. På så sätt undviker vi
kostnad för lokal utan deltagandet blir endast kostnad för fika. Det gäller även fristående skolor. Det är en organisation om ca 100 personer per skola. En representant för varje program ska finnas. I april var det 350 deltagare totalt (lärare, skolledare och
arbetslivsrepresentanter). Alla grupper behöver en samtalsledare - en skolledare.
7. Förslag på gemensam satsning kring krishantering som inkluderar fristående och kommunala skolor
Vid en kris av det större slaget kan det vara svårt för en enskild skola att hantera det själv. I kommunal sektor finns en överbyggnad. Initiativ – Det kommer en inbjudan från de kommunala och fristående. X har vidtalat Sven Höper i Göteborg om gemensam satsning. POSOM - psykiskt och socialt omhändertagande (krishantering.se)
Frågor som inte lyftes vid mötet p g a tidsbrist
Antagning på programnivå Beroendekartor
Göran Careborg ersätter Margaretha Allen under mötet
Göran Careborg hann inte gå igenom antagningen på programnivå och beroendekartorna men drog i korthet vad innehållet gällde. Han nämnde också att beroendekartorna ligger på grkom.se
8. GR-enkäter till elever
Hur genomförs arbetet med enkäterna? Vad kan utvecklas? Sabina Svahn och Laget runt
9. Läget kring antagningsverktyget Indra 2 Sabina Svahn, GR
Vid anteckningarna Sabina Svahn
